Biologiska museet i Oskarshamn    

Metodik

Datafångst

Artnamn vill säkert de flesta skriva på svenska. De bör då vara just i den form som anges i Ölands Botaniska Förenings förteckning. Där finns t ex ingen växt som heter kabbeleka utan namnet är vanlig kabbleka (den varietet vi har i södra Sverige). Detta kan ju den som dataregistrerar uppgifterna rätta till vid behov men värre är de fall då både art och underart finns i listan. Skriver man sminkrot hamnar man på artnivå (och inkluderar blå sminkrot) men skriver man vit sminkrot har man talat om att det just är denna underart. Detaljer om namnskicket återfinns under Inventerarnas sidor.

Fyndplatsens läge skall anges med koordinater i rikets nät (RT 90). Observera att man i geodetiska sammanhang alltid först anger läget i nordlig riktning, sedan i ostlig. Koordinaterna skall alltid anges med 7 siffror, vilket motsvarar en noggrannhet av 1 m. Den precisionen når man förstås sällan, varför den eller de sista siffrorna kan skrivas som nollor. Det är obligatoriskt att notera den uppskattade precisionen som en cirkelradie, mätt i meter. Välj helst bland standardmåtten 10, 25, 50, 100, 250 m etc. En god GPS-mätning kan möjligen ge 10-metersprecision. Större osäkerhetsradie än 100 m bör helst inte förekomma.

Det tre första koordinatsiffrorna är alltid lika inom en och samma ruta (men ej unika för den):

Rutnamn Nord Ost
Borgehage 630 154
Bredsättra 630 156
Gärdslösa 629 155
Högsrum 629 154
Krokskär 629 156
Prästtorp 623 154
Räpplinge 630 155
Össby 623 154

Fyndplatsens läge skall också beskrivas i klartext. Utgå helst från ett punktformigt objekt och nämn det överordnade begreppet först, t ex "Karums alvar, Noaks ark, 230 m SV".

Biotopen bör karakteriseras kort och träffande, vilket inte alltid är så enkelt. Undvik intetsägande termer som odlad mark, backe, ruderatmark. Skriv i stället t ex potatisland, fuktig, gräsbevuxen stig, skogsbryn med utkast.

Datum skrivs i formen 2008-06-24.

Socken anges av tradition i floristiska sammanhang och skall bl a sättas ut på etiketterna till de belägg vi samlar. När våra uppgifter kommer in till Artportalen tillfogas visserligen socken automatiskt med ledning av koordinaten men för vår hanteringen innan dess och för etiketterna bör den noteras.

Blanketter
Som hjälp för rapporteringen finns det två olika blanketter, en avsedd då ett större antal arter rapporteras från en och samma lokal, en för enstaka fynd. Blanketterna finns både i pappersversion och elektroniskt som Excel-blad att fylla i på egen dator. Läs mer om detta under rubriken Rapportering.

Insamling av belägg

För många arter är det önskvärt att beläggexemplar insamlas. Insamlingen och prepareringen bör göras så pass väl att det är värt att bevara exemplaren i herbariet för framtiden. Pressningen är inte särskilt arbetskrävande och vi har gott om växtpressar, gråpapper och makulatur.

  • Se till att de växtdelar som är viktiga för bestämningen kommer med
  • Kan växterna inte pressas med det samma så lägg dem hellre i en kartong till nästa dag än i en plastpåse
  • Byt ofta papper i pressen (gråpapper eller tidningar)

Vi har generellt tillstånd att samla växter även inom naturreservat. Detta skall naturligtvis göras med urskillning och tillståndet omfattar inte fridlysta växter, t ex orkideer.

Montering och etikettering. De insamlade växterna kan antingen lämnas i sina makulaturomslag eller monterade på kartong, som kan erhållas från vårt herbarium. Sambandet mellan belägget och en fyndrapport bör klart framgå och då kan en etikett produceras med utgångspunkt från vår databas. I annat fall måste tillräcklig information finnas med för att skriva ut en etikett med det innehåll, som visas i följande exempel:

Anemone nemorosa
Öland. Gärdslösa sn: Galltorp lund vid bäcken längst i öster. Ek-hasselskog
RT90: 6296450/1555820 ±100 m
2008-05-17
Leg. Pontus Pressare

 


Biologiska sällskapet i Oskarshamn Sidan uppdaterad 2016-11-26