• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Vårt projekt
• Karta
• Resultat
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Fenologi

Fenologi är läran om årligt återkommande företeelser i naturen. Inom växtvärlden gäller det främst arterna vegetativa utveckling: lövsprickning, höstlövsfärgning och lövfällning samt deras reproduktion: blomning och fruktsättning.
För att följa effekter av klimatförändringar är det angeläget att dokumentera de fenologiska händelserna och sedan några år tillbaka samlar Svenska Fenologinätverket in sådana uppgifter. I anslutning till detta avser Biologiska Museet i Oskarshamn att anordna ett område för fenologiska observationer vid Fallebo Natur- och Hembygdsgård.

Historik
En tidig sammanställning av fenologiska iakttagelser gjordes av Linné (1757) i ”Calendarium Floræ eller Blomster-Almanach”. Kring 1800-talets mitt gjordes flera ansatser för att samla in fenologiska observationer men resultatet blev ganska begränsat.
Senare organiserades från Uppsala Observatorium ett fenologiskt nätverk (Arnell 1877), vilket i sin tur övertogs av Statens Meteorologisk-Hydrografiska Centralanstalt. Bland annat i deras månadsöversikter finns många fenologiska iakttagelser publicerade. Framför allt H. W. Arnell gjorde flera regionala sammanställningar av fenologidata, främst beträffande utvecklingen under våren. Geografiskt närmast våra trakter är hans översikt för Jönköpingstrakten (Arnell 1915).
Svenska Turistföreningen gav i två upplagor (1941 och 1958) ut boken ”Det svenska året”, vilken innehåller landskapsvis ordnade meteorologiska, agronomiska och fenologiska iakttagelser.
Sedan 2008 samlar Svenska Fenologinätverket in data från hela Sverige för att kunna skapa nutida fenologiska observationsserier och därigenom följa biologiska effekter av klimatförändringar. Projektet har presenterats av Dahl m. fl. (2008) och Bolmgren m. fl. (2010).

Referenser
Arnell, H. W. 1877: Om fenologiska iakttagelser i Sverige. Bot. Notiser 1877: 33–41.
Arnell, H. W. 1915. Vårstudier vid Jönköping. Festskrift utgiven av Naturvetenskapliga Föreningen i Jönköping på 50-årsdagen av dess stiftande den 24 oktober 1865: 16–18.
Arnell, H. W. 1915. Våren vid Jönköping. En fenologisk studie. Bot. Notiser 1915: 214–230.
Bolmgren K., Dahl A., Langvall O. 2010: Vårtecken i samhällets tjänst. Svensk Bot. Tidskr. 104: 45–51.
Bolmgren K., Langvall O., Dahl, Å. Göthlin, E., Hassel, L. & Grundström, S. 2015: Vårkollen, fenologiväkteri och en ny miljömålsindikator. Svensk Bot. Tidskr. 109-4: 112–119.
Dahl Å,. Bolmgren K., Langvall O. 2008: Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer! Svensk Bot. Tidskr. 102: 19–26.
Linnaeus, Carl. 1757. Calendarium Florae, Eller Blomster-Almanach, med Medicinska Facultetens tillstånd under Riddarens och Archiaterns Herr Carl Linnaei inseende utgifvit på Latin vid Kongl. Academien i Upsala, I et Academiskt snille prof, och sedermera förswänskat af Alexander Mal. Berger, Wärmeländing år 1756. Fabel, nytryck 1963.
Statens Meteorologisk-hydrografiska anstalt. 1920–1939 [Årtalen avser de volymer som finns i vårt bibliotek]. Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång jämte anstaltens årsberättelse.
Svenska Turisföreningen (G. Edin, red.) 1958: Det svenska året (ed. 2). Svenska Turistföreningens publikation nr. 1417.