• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Humlekärrshult

Topografi

Det område som vi speciellt uppmärksammat utgörs av åkermarken från Humlekärrshults före detta gård mot nordväst jämte anslutande berg och bergbranter liksom området sydost om gården längs dalgången mot Skjutbaneberget.
Bergen stupar med ofta mycket branta sidor mot åkermarken. På många ställen är berget kraftigt skulpterat genom havets inverkan. Mest utpräglat är det på den lodräta bergväggen ca 100 m sydost Klara Fulings grotta.
Åkermarken väster om Humlekärrshults gård ligger endast några få meter över havets yta. Den stod regelbundet under vatten varje vår innan dräneringen förbättrades i samband med att hyreshusen vid Humleplan tillkom vid 1950-talets slut.
Ett dike genomlöper åkrarna. Detta har huvudsakligen två tillflöden, dels från Norrtornsområdet i nordväst, dels från åkerdiken i norr.  De geotekniska förutsättningarna för att anlägga en väg här (som har framskymtat i en plan) är således inte de bästa.

Platsnamn

Påfallande få äldre namn på åker, äng, berg etc inom området är kända. Från 1720 års beskrivning kan vi hämta åkernamnen Stallyckan närmast väster om gården och Västra Lyckan längst bort på nuvarande åker mot Klara Fulings grotta. Hemängen eller Storängen kallades den ostligaste tredjedelen av nämnda åker. Övriga delar är namnlösa på beskrivningen men karakteriseras som "grov starrvall" liksom övrig öppen mark längs Humleplan och fram till Björngatan.

På den ekonomiska kartans första upplaga finns namnet Dökärret för nuvarande koloniområde. Sentida namn är Skjutbaneberget och Scoutberget, varav det senare lämnat avtryck i ett gatunamn.

Berggrund

Berggrunden utgörs huvudsakligen av granit men det finns också grönstenar som har givit upphov till näringsrika vittringsprodukter. Dessa ger i sin tur ger förutsättningar för en artrik och yppig vegetation, som inte är så vanlig i stadens närhet. Särskilt markant är detta i rasbranten öster om Klara Fulings grotta, där brunjorden uppvisar högt pH och hög basmättnad.