• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Humlekärrshult

Historik

Flera stenåldersboplatser är kända från Humlekärrshult. De största ligger inom nu bebyggda områden mellan Humlekärrshultsvägen och Stenåldersvägen. Omfattande utgrävningar gjordes här under 1930-talet av Bagge (1936). Bagge omnämner även en icke undersökt boplats nära Klara Fulings grotta.

Humlekärrshults gård omnämns 1414 (Brunius & Ferm 1990) under namnet Hulundzfarhult, år 1415 som Humblakärshult (båda enligt Örnhielms diplomatarium i avskrift). År 1537 skrivs namnet Humblakershult (i Smålands handlingar). Sistnämnda källa anför gården som 1 mantal frälsehemman med ägare Severin Kil 1553 och Peter Kil 1554.

En avmätning av ägorna gjordes 1720 för att söka förmedling av mantalet. Kartan finns i Lantmäteristyrelsens arkiv och vi har gjort en avskrift av kartans text. Originalet härtill finns i Lantmäterimyndighetens arkiv under beteckningen Akt 08-OHN-4.

Gårdens dåvarande åker och äng är till stor del ännu bevarad som öppen mark även om den naggats i kanten av Humleplan med tre hyreshus och bebyggelsen längs Kolbergavägen 16–26. Från Kolbergavägen 16 sträckte sig åkermarken mot sydost, men är nu ganska igenvuxen. På denna åkerrest finns en skjutvall kvar från 1900-talets första hälft då det fanns en skjutbana här. Nuvarande Humlekärrshults koloniområde utgjorde från början en del av gårdens åker och äng.

Gården, som ingick i Fredriksbergsgodset, förvärvades av Oskarshamns stad 1888. En närmare beskrivning av gårdens ägor och ägare fram till förvärvet finns hos Rotviker (2007).

En botanisthistorisk exkurs: I Biologiska museets herbarium finns en hel del växter insamlade av A. W. Thorén, bland annat från Spetsbergen 1882. Thorén var lasarettsläkare i Oskarshamn 1884–1894 och står som bosatt i Humlekärrshult 1890. Vi förmodar att han var läkare vid Svenska fysikaliska-meteorologiska expeditionen till Spetsbergen juli 1882–september 1883.

 

Referenser

Bagge, A. 1936. Stenåldersboplatsen vid Humlekärrshult, Oskarshamn. Kalmar läns Fornminnes-förening. Meddelande 24: 55–99.
Brunius, J. & Ferm, O. 1990. Det medeltida Sverige. 4 Småland. 2 Handbörd och Stranda. Riksantikvarieämbetet.
Ekstrand, M., Gren, T. & Henning, Å. 2022. Kolberga. Från bondgård till villastad. Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult.
Rotviker, A. 2007. Humlekärrshult. Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult, årsskrift 2007: 23-26.
Mattias Loman: Humlekärrshult