Biologiska museet i Oskarshamn |
På den här sidan behandlas dels de växtarter som förekommer inom vårt område och finns på EU:s förteckning över främmande invasiver, dels arter som av naturvårdsverket utpekas som problematiska. Dessutom tar vi upp några invasiver som vi anser särskilt bör uppmärksammas inom vår region.
EU-förteckning | Naturvårdsverket | Regionalt invasiva |
---|---|---|
Jättebalsamin | Blomsterlupin | Boerstånds |
Jättebjörnloka | Parkslide | Lagerhägg |
Skunkkalla | Vattenpest | Oxbär |
Vresros |
Boerstånds Senecio inaequidens har först efter millenieskiftet börjat visa sig i landet i nämnvärd mängd. Denna ursprungligen sydafrikanska art sågs första gången i Oskarshamn 1999 och finns nu ganska rikligt främst i hamnområdena.
Boerstånds blommar från sommaren in på sena hösten och med sin rika frösättning har den goda möjligheter att hålla sig kvar och sprida sig vidare. Mer information om boerstånds finns i vårt faktablad .
Utbredningskarta
Lagerhägg Prunus laurocerasus är en vintergrön och ganska lågvuxen buske. Den odlas ofta och har snabbt börjat spridas under de senaste årtiondena. Ett flertal sorter finns i handeln och Svensk kulturväxtdatabas tar upp cirka 40 olika sortnamn. Påfallande är variationen i bladform och färg; från smalt avlånga och mörkgröna blad till brett ovala och ljust gröna.
Som för så många andra invasiver sker spridningen genom fåglar som äter bären. Bladen är lätt giftiga och lämnas orörda av bland annnat rådjuren, vilket bidrar till lagerhäggens snabba expansion.
Utbredningskarta
För denna art har vi även noterat odlade exemplar och de förekomsterna visas på en separt karta: Odlade exemplar
Parkslide Fallopia japonica (Reynoutria japonica, Polygonum cuspidatum)
Parkslide breder snabbt ut sig och bildar täta bestånd med sina ett par meter höga skott, vilka tränger undan alla andra växter. Man finner den oftast i brynvegetation och på vägslänter. Bladen fälls på hösten men skotten, vilka påminner om bambu, står kvar över vintern. Naturvårdsverket har en informationssida om parkslide.
Utbredningskarta
Vresros Rosa rugosa är en ursprungligen odlad art, som sprider sig kraftigt ute i naturen, särskilt nära stränder. På de platser där den väl fått fotfäste kan den expandera mycket starkt och bilda stora, ogenomträngliga snår. Längs väst- och sydkusten inkräktar den på ett besvärande sätt på badstränderna. Hos oss har bestånden ännu inte utvecklats så starkt. Man bör överväga att hålla tillbaka vresrosen åtminstone i strandnära områden innan den tar överhand. Naturvårdsverket har ett faktablad om vresros .
Skunkkalla (gul skunkkalla) Lysichiton americanus. Skunkkalla blommor tidigt på våren och är då mycket markant genom blommornas stora gula hölsterblad. På sommaren utvecklar den stora, intill meterlånga blad. Det är en invasiv art, som hos oss utbreder sig och slår ut andra växter på sina växtplatser i södra och sydvästra Sverige. Enligt EU-bestämmelser från januari 2019 får skunkkalla ej odlas och skall bekämpas.
I Oskarshamn fanns ett bestånd på dussinet exemplar utefter ett dike i Gröndal. Enligt boende i området har skunkkalla funnits här åtminstone sedan 2014. Det verkar inte som om antalet plantor skulle ha ökat nämnvärt fram till 2020. Spridningsrisken nedströms denna växtplats borde inte varit särskilt stor eftersom diket där är ganska djupt nedschaktat och snart mynnar ut i Östersjön. År 2020 grävdes exemplaren upp och inga nya plantor har setts sedan dess.
Av släktet oxbär Cotoneaster, förvildas många arter. Allra vanligast är spärroxbär Cotoneaster divaricatus. Hos oss förekommer den helst i bergig terräng och det kan vara svårt att ta sig fram genom snåren med dess motspänstiga grenar.
Spärroxbär hör till de arter som spridit sig kraftigt under senare årtionden. Den blev mycket vanlig i odling efter 1900-talets mitt och med fåglarnas hjälp har den nu etablerat sig i naturen och kan ses även ganska långt från bebyggelse. Spärroxbär och andra närbesläktade arter kan bilda svårgenomträngliga snår och är därför inte så välkomna ute i naturen.
Blomsterlupin. Det finns många observationer av blomsterlupin från våra trakter, men i regel rör det sig om små bestånd och kortlivade förekomster. Vi känner inte till någon plats här med massförekomster av blomsterlupin. Man behöver dock inte färdas många mil västerut för att se hur skogsbrynen kan domineras av lupiner. Naturvårdsverket har en informationssida om blomsterlupin .
Jättebalsamin Impatiens glandulifera. Det finns 25 rapporter om jättebalsamin inom Oskarshamns kommun. 13 av dem är från tiden före 2001, 7 från 2001–2010 och 6 från och med år 2016. Flertalet växtställen utgörs av vägdiken och liknande platser. I inget fall har större bestånd av jättebalsamin noterats utan i stället brukar arten försvinna inom några få år. Närmaste plats där arten kan ses i mängd är längs Ryssbyån vid Rockneby. Naturvårdsverket har en informationssida om jättebalsamin .
Jättebjörnloka Heracleum mantegazzianum. Det finns 27 rapporter om jättebjörnloka inom Oskarshamns kommun. Av dem är samtliga från tiden till och med 2001. Informationen om denna arts vådor har varit intensiv och den ses numera knappast i odling. Förvildade exemplar har inte rapporterats på länge. Naturvårdsverket har en informationssida om jätteloka .
Vattenpest. Vattenpest har inom Oskarshamns kommun påträffats i sjöar och vattendrag tillhörande Viråns och Emåns vattensystem. Det finns rapporter från 7 olika atlasrutor och i samtliga fall rör det sig om enstaka kringflytande eller på stranden uppspolade exemplar. I våra näringsfattiga sjöar och vattendrag syns arten således ej utgöra något större problem. Havs- och Vattenmyndigheten har en informationssida om vattenpest .
Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2023-04-29 |