| Biologiska museet i Oskarshamn |
En förteckning över skrifter som behandlar traktens natur- och kulturmiljö. Utöver litteratur som citeras på nätplatsen eller i oskarshamnsfloran (Rühling 1997) upptas även några andra verk som berör Oskarshamns kommun.
Till handskrifterAllander, H. 1941: Om den svenska s. k. Rubus nemorosus. Svensk Bot. Tidskr. 35: 287–295.
Almquist, C. & Syllner-Gustafsson, M. 1994: Vägen i kulturlandskapet. Vägverket, Region Sydöst.
Almquist, E. 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223–263.
Almquist, E. 1963: Hieracium. I: H. Weimarck, Skånes Flora: 669–688. Lund.
Almquist, E. 1964: Är misteln inhemsk i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 58: 320–336.
Andersson, S. 1971: Naturvårdsplan för Oskarshamns kommun. Stencil.
Apelgren, K. 1987: Helbladiga former av läkevänderot. Svensk Bot. Tidskr. 81: 195–200.
Areschoug, C. F. 1886: Exsicatverk öfver nordiska Rubi. Literaturöfversigt. Bot. Notiser 1886: 33–39.
Areschoug, F. W. C. 1888: Om Rubus affinis Whe och R. relatus F. Aresch. Bot. Notiser 1888: 1–4.
Areskog, C. 1893: Några för Ölands flora nya eller mindre kända Viola-former. Bot. Notiser 1893: 161–162.
Aronsson, M. 1979a: Det relikta odlingslandskapet i mellersta Kalmar län. Svensk Bot. Tidskr. 73: 97–114.
Aronsson, M. 1979b: Odlarnas landskap. I: M. Aronsson m fl, Odlare och kustbor: 15–31. Oskarshamns skolstyrelse. Oskarshamn.
Aronsson, M. 1992: Slåttergubbar och liemän – om odlingslandskapet i förändring. Oskarshamns kulturförvaltning. Oskarshamn.
Aronsson, M. & Bjerkman, T. 1980: Bondens landskap – Kulturspegel och levande natur från Bråbygden till Stensjö by. Oskarshamn.
Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red) 1995: Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken. Uppsala.
Aronsson, M., Hergin, H. & Rönnbäck, L. 1977: Berg och jord. Oskarshamns skolstyrelse. Oskarshamn.
Arrhenius, J. 1839: Ruborum Sueciae. Dispositio Monographico Critica. Uppsala.
Arrhenius, J. 1840: Monographia Ruborum Suecicae. Uppsala.
Arup, U. & al. 1999: Bark- och vedlevande lavar i ädellövskog på ön Jungfrun.Svensk bot. Tidskr. 93: 73–93.
Arwidsson, T. 1929: Biologiska och floristiska notiser. Bot. Notiser 1929: 263–270.
Aulin, F. 1914: Anteckningar till Sveriges adventivflora. Svensk Bot. Tidskr. 8: 357–377.
Bankeström, S. 1982. Från flydda tiders Kristdala och Tunalän. Kristdala hembygdsförening. Vadstena.
Bankeström, S. 1990. Från flydda tiders Kristdala och Tunalän. II. 1700-talet. Kristdala hembygdsförening. Oskarshamn.
Bech, G. & Ekstrand, M. (red.) 1991: Alla dessa platser där våra förfäder i Döderhult levde och verkade under 1600-, 1700- och 1800-talen. Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrums skrifter 1. Oskarshamn.
Bergström, C. F. 1906: Oskarshamns historia 1856–1906. Oskarshamn.
Birger, S. 1910: Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. Arkiv f. Bot.9(7).
Blom, C. 1931: Smärre bidrag till Sveriges flora. I. Acta Horti Gotob. 6: 151–160.
Broddesson, F. 1924: Oskarshamnstraktens natur och arbetsliv. Oskarshamn.
Brunius, J. & Ferm, O. 1990: Det medeltida Sverige. Småland: Handbörd och Stranda. Riksantikvarieämbetet.
Bäckman, L., Knutsson, G. & Rühling, Å. 1978: Vägars inverkan på omgivande natur. 1. Vegetation, mark och grundvatten. Statens naturvårdsverk PM 1068.
Carlsson, C. 1900: Anteckningar om Kristdala socken i Tunaläns härad och Kalmar län. Stockholm.
Christoffersson, J. 1992: Naturvårdsobjekt i Oskarshamns kommun. Stencil.
Craelius, M. G. 1774: Försök till ett landskaps beskrifning. Kalmar. [Citerad från andra upplagan, Vimmerby 1930.]
Dahl, R. 1961: Fauna och flora i Oskarshamnstrakten. Fauna och flora: 1961: 245–259.
Dahlgren, O. 1943: Svedjenävan (Geranium bohemicum) och brandnävan (Geranium lanuginosum). Svensk Bot. Tidskr. 37: 127–160.
Dahlgren, O. 1945: Nya meddelanden om Geranium bohemicum och Geranium lanuginosum. Bot. Notiser 1945: 381–389.
Dahlgren, O. 1962: Om Geranium lanuginosum Lam. Svensk Bot. Tidskr. 56: 175–182.
Dahlstedt, H. 1890, 1893, 1894: Bidrag till sydöstra Sveriges Hieraciumflora 1–3. K. V. A. Handl. 23(15), 25(3), 26(3).
Dahlstedt, H. 1907: Taraxacum palustre (Ehrh.) und verwandte Arten in Skandinavien. Arkiv f. Bot. 7(6).
Dahlstedt, H. 1910: Östsvenska Taraxaca. Arkiv f. Bot. 9(10).
Dahlstedt, H. 1921a: De svenska arterna av släktet Taraxacum. 1–2. Acta Flor. Suec. 1: 1–160.
Dahlstedt, H. 1921b: Nya syd- och mellansvenska Hieracia silvaticiformia. Arkiv f. Bot. 17(2).
Dahlstedt, H. 1928: De svenska arterna av släktet Taraxacum. 3–8. K. V. A. Handl. 6(3).
Danielsson, B. 1982: Vegetation och flora kring gölar i norra Kalmar län. Natur i Kalmar län 1: 45–52.
Danielsson, B. 1988: Nordkråkbär, Empetrum hermaphroditum, i nordöstra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 82: 118–124.
Danielsson, B. 1994. Ur den botaniska 1700-talshistorien från norra Kalmar län. Parnassia 1994(1): 2–5.
Danielsson, B. & Karlsson, T. 1983: Något om Smålands växter och deras utbredning. Smålands flora, meddelande 28. Stencil.
Degelius, G. 1949: Kalklavfloran vid Humlenäs i Kristdala (Kalmar län). Bot. Notiser 1949: 444–446.
Domeij, Å. 1948: Mönsteråstraktens växtvärld. Stranda 21–22: 5–76.
Domeij, Å. 1963: Växtvärden. I: Å. Domeij m fl, En bok om Mönsterås: 29–78. Oskarshamn.
Du Rietz, G. E. 1915: Lichenologiska anteckningar från östra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 9: 114–118.
Du Rietz, G. E. 1915: Jungfrun. Sveriges Natur 6: 114– 129.
Du Rietz, G. E. 1925: Die Hauptzüge der Vegetation der Insel Jungfrun. Svensk Bot. Tidskr. 19: 323–346.
Du Rietz, G. E., Coulianos, C.-C. & Dahlskog, S. 1961: Blå Jungfrun. Sveriges nationalparker 14. Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm.
Du Rietz, G. E. & Curry-Lindahl, K. 1950: Jungfrun. Natur i Småland: 374–385. Göteborg.
Dusén, K. F. 1868: Bidrag till Östergötlands och Smålands Flora. Bot. Notiser 1868: 132–140.
Dusén, K. F. 1896: Om Ölands och sydöstra Smålands Gentianae. Bot. Notiser 1896: 11–20.
Ejneby, S. 1974: Växter och djur. Oskarshamns skolstyrelse. Oskarshamn.
Ejneby, S. [1984]: Skrikebo – översiktlig naturinventering. Döderhults Naturskyddsförening.
Ekholm, D. & Karlsson, T. 1992: Nyckel till några sydsvenska skogsfibblor. Stencil.
Ekman, J. 1989: Sloklosta Bromus sitchensis och plattlosta B. willdenowii i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 87–100.
Ekstam, U. 1976: Vållö skärgårdsreservat – vegetation, markanvändning och häckfågeltaxering. Statens naturvårdsverk PM 789.
Ekstam, U. & Forshed, N. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket. Värnamo.
Ekstrand, E. V. 1866: Novitier för Kalmar Läns Flora. Bot. Notiser 1866: 18–24.
Ericsson, S. 1995: Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 89: 19–31.
Ericsson, S. 1996: Fler tidigare opublicerade fynd av majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 90: 25–32.
Erikson, J. 1904: En studie öfver Jungfruns fanerogamvegetation. Arkiv f. Bot. 2(3).
Erikson, J. 1905: Jungfrun, ett geografiskt utkast. Svenska Turistfören. Årsskr.1905: 154–169.
Erikson, J. 1915: Supplement till Jungfruns fanerogamvegetation. Bot. Notiser 1915: 139–140.
Eriksson, B. 1983: Data rörande Sveriges nederbördsklimat. Normalvärden för perioden 1951–80. SMHI Rapport 1983: 28.
Eriksson Nilsson, B. 1994. Krokshult. En kulturhistorisk utredning. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1994 (18).
Falck, A. 1871: De botaniska föreningarne i Sverige. Ett historiskt utkast. Botanisk Tidsskrift 4: 173–226.
Floderus, M. M. 1854: Botaniska anteckningar under en resa på Öland och Örö-skären, sommaren 1853. Bot. Notiser 1854: 161–169.
Fries, E. 1842: Novitiarum florae suecicae. Mantissa III. Uppsala.
[Fries, Th. M.] 1857: Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1857: 103–104, 120.
Frisén, R. 1960. Naturgeografiska studier i Smålands urbergsskärgård. Geografiska institutionen, Lund.
Gajewskij, W. 1958: Cytogenetical studies with Geum hispidum Fr. Acta Soc. Bot. Pol. 27: 727–743.
Granlund, J. 1958: Runnö i Kalmarsund. En skärgårdsös omvandling. Stranda 31–32: 1–113.
Gustafsson, C. E. 1922: Rubus scheutzii Lindeb. och Rubus thyrsanthus F. Bot. Notiser 1922: 155–158.
Gustafsson, C. E. 1923: Rubus sulcatiformis Sud. Bot. Notiser 1923: 381–382.
Gustafsson, C. E. 1924: Strödda Rubusanteckningar. Bot. Notiser 1924: 251–259. [På artikelns titelsida står felaktigt Botaniska notiser 1923]
Gustafsson, C. E. 1926: Rubus corylifolius Sm. och Rubus Lagerbergii Lbg. Bot. Notiser 1926: 320–324.
Gustafsson, C. E. 1938: Skandinaviens Rubusflora. Bot. Notiser 1938: 378–420.
Gustafson, R. & Eriksson Nilsson, B. 1995: Odlingslandskapet i Kalmar län. Bevarandeprogram för Oskarshamns kommun. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1995 (16).
Haglund, G. 1937: Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Taraxacum-flora. I. Bot. Notiser 1937: 447–462.
Hansson, M. 1991: Skötsel av naturliga fodermarker. Resultat av femtonåriga fältexperiment i Syd- och Mellansverige. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för ekologi och miljövård, rapport 45.
Hartman, C. J. 1820, 1838, 1841, 1843, 1849: Handbok i Skandinaviens flora. 1., 2., 3., 4. resp 5. uppl. Stockholm.
Hartman, C. 1861, 1879: Handbok i Skandinaviens flora. 8. resp 11. uppl. Stockholm.
Hartman, J. E. 1841: Tillägg och rättelser till Handbok i Skandinaviens flora ed. 3. af C. J. Hartman. Bot. Notiser 1841: 81–112.
Hedenlo, D. 1986: Oskarshamns läroverks herbarium. Döderhults Naturskyddsförening. Stencil.
Hedenlo, D. 1987: Växtförteckning över Börje Vedelövs herbarium. Döderhults Naturskyddsförening. Stencil.
Hedenlo, D. 1989: Förteckning över växter ingående i Adolf Johanssons herbarium. Döderhults Naturskyddsförening. Stencil.
Hedenlo, J. 1989: Artikel i Oskarshamnstidningen 28 mars 1989.
Hellman, K. 1984a: Våtmarksinventering inom fastlandsdelen av Kalmar län. Del 1: Allmän beskrivning och katalog över särskilt värdefulla objekt. Statens naturvårdsverk PM 1787.
Hellman, K. 1984b: Våtmarksinventering inom fastlandsdelen av Kalmar län. Del 2: Katalog över samtliga objekt. Statens naturvårdsverk PM 1788.
Helmertz, C.-H. 1962: Växter och djur i norra Kalmar län. I: H. Stale (red), Landstingsbygd: 105–113. Västervik.
Hofrén, M. 1956: Ur näringslivets historia. I: M. Hofrén (red) Oskarshamn 1856–1956: 503–666. Oskarshamn.
Holmberg, O. R. 1922: Hartmans handbok i Skandinaviens flora. I. Stockholm.
Holmberger, P. 1779: Utdrag af et Bref angående åtskillige nyttige och sällsynte Wäxter. Kungl. Patriotiska Sällsk. Hushållningsjournal för September: 34–37.
Holmberger, P. 1780: Calendarium Florae omkring Westerwik för År 1779. Kungl. Patriotiska Sällsk. Hushållningsjournal för Augustus: 21–36.
Hultén, E. 1950: Atlas över växternas utbredning i Norden. Stockholm.
Hylander, N. 1941a: De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. Acta Phytogeogr. Suec. 14.
Hylander, N. 1941b: Förteckning över Skandinaviens växter. 3. uppl. Lund.
Hylander, N. 1943a: Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377–402.
Hylander, N. 1943b: Die Grassameneinkömmlinge Schwedische Parke. Symb. Bot. Upsal. 7(1).
Hylander, N. 1945: Nomenklatorische und Systematische Studien über Nordische Gefässpflanzen. Uppsala universitets årsskrift 1945(7).
Hylander, N. 1953: Nordisk kärlväxtflora I. Stockholm.
Hylander, N. 1966: Nordisk kärlväxtflora II. Stockholm.
Hylander, N. 1970: Prima loca plantarum vascularum. Suppl. Svensk Bot. Tidskr. 64.
Hylmö, B. 1993: Oxbär, Cotoneaster, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 305–330.
Hård af Segerstad, E. & F. 1946: Smålandsbotanisten N. J. W. Scheutz. Natio Smolandica 9: 28–37.
Hård af Segerstad, F. 1914: Spridda bidrag till Smålands, Blekings och Ölands flora. Bot. Notiser 1914: 155–159.
Hård av Segerstad, F. 1924: Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.
Hård av Segerstad, F. 1922: Försök till en växtgeografisk indelning av södra Sverige samt om fördelningen av Lamium intermedium Fr. och Lamium hybridum Will. därstädes. Bot. Notiser 1922: 276–286.
Hård av Segerstad, F. 1927: Sydsvenska växtlokaler 1. Svensk Bot. Tidskr. 21: 285–304.
Hård av Segerstad, F. 1948: Elias Fries och N. J. Scheutz. Natio Smolandica 11: 47–54.
Högquist, J. 1973: Runnö 20 år efteråt. En jämförelse med John Granlunds studie "Runnö i Kalmarsund". Tvåbetygsuppsats vid Etnologiska institutionen med Folklivsarkivet, Lunds universitet.
Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R. & Aronsson, M. 1993: Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Lund.
Inventering av ängs- och hagmarker. 1989: Oskarshamns kommun. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1989 (21).
Jansson, L.-I. 1986: Några glimtar ur Långös historia under fyra hundra år, 1540–1940. Nynäshamn. Stencil.
Jansson, L.-I. 1991: Kråkelunds Båk eller Hafsskärsudde känningsbåk. Årbladet. Informationsblad för Figeholms båtklubb 16(1): 29–33.
Jennes, S. 1959: Lite historik om Fårebo, Fågelö och Bollnäs, deras ägare och brukare för åren 1543–1832. Stencil.
Jennes, S. 1962: År och människor i Misterhult. Västervik.
Johannisson, S. 1995. Ängslador/madhus. Rapport från inventering 1994/95 samt tips på bevarande och skötsel. Länsstyrelsen Kalmar län informerar. Meddelande 1995: 15.
Johansson, C.-E. 1963: Oskarshamnstraktens geologi och morfologi.
Johansson, C.-E. 1968: Grusinventering i Kalmar län. Del IV. Mellersta fastlandsdelen. Naturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Johansson, K. 1927: Enumerantur Hieracia Vulgata Suecia. Arkiv f. Bot. 21A(15).
Johansson, K. & Samuelsson, G. 1924: Nya svenska Archieracier. Bot. Notiser 1924: 135–160.
Johansson, T. 1991: Naturvärdesbedömning av 20 värdefulla sjöar i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1991 (6).
Johansson, T. 1994: Underlag till naturvårdsplan för Kalmar län – Oskarshamns kommun. Remissutgåva. Länsstyrelsen i Kalmar län.
Jonsson, B. 1979: Natur i östra Småland. Statens naturvårdsverk.
Jönsson, F. 1982: Äldre ortnamn i Kristdala. I: S. Bankeström, Från flydda tiders Kristdala och Tunalän: 311–319.
Karlsson, R. 1985: Tjustskärgård. Västervik.
Karlsson, R. 1991: Bland kobbar och skär. Västervik.
[Karlsson, T.] 1993: Kulturmiljöprogram för Oskarshamns kommun. Oskarshamn.
Karlsson, T. & Nosslin, B. 1994. Hur floran förändrats i Älmeboda på 120 år. Älmebodaboken 36: 59–86.
Karlström, W. 1986: På gästgiveri och krog i Misterhults socken på 1700-talet. Fårbo. Stencil.
Kindberg, N. C. 1888: Bidrag till Ölands och Smålands flora. Bot. Notiser 1888: 32–33.
Lagerheim, G. 1880: Nya växtställen. Bot. Notiser 1880: 13–15.
Lagerstedt, T. 1973: Den civila lokalförvaltningens gränser 1630–1952. Medd. kulturgeografiska inst. Stockholms univ. B24.
Larsson, Å. 1986: Historik om handpapperstillverkning och Karlsfors bruk. Specialarbete vid Lärarhögskolan i Malmö. Stencil.
Lassen, P. 1988: Om gullört, Amsinckia, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 82: 141–150.
Lid, J. 1974: Norsk og svensk flora. Andre utgåva. Det Norske Samlaget Oslo.
Lid, J. & Lid, D. T. 1994: Norsk flora. 6. utgåve ved Reidar Elven. Det Norske Samlaget. Oslo.
Lihnell, C. 1984: Vinö – söndagen den 1 juni 1984. Naturrevyn 16(4): 20–21.
Liljeblad, S. 1816: Utkast till en svensk flora. 3. uppl. Uppsala.
Lindeberg, C. J. 1885: Herbarium Ruborum Scandinaviae I, II. [Exsickat]
Lindman, C. A. M. 1926: Svensk fanerogamflora. 2. uppl. Stockholm.
Lindström, A. A. 1931: Om släktet Rosa. Bot. Notiser 1931: 297–307.
Linné, C. von /Linnaeus, C./ 1745: Carl Linnaei Öhländska och Gothländska Resa på Riksens Högloflige Ständers befallning förrättad Åhr 1741. Stockholm och Uppsala.
Linné, C. von 1755. Flora Suecica. Utgiven av Lars Salvius, Stockholm. [Citerad efter översättningen till svenska, bokförlaget Forum AB, Stockholm 1986.]
Lund, A. A. W. 1877: Om Westervikstraktens Björnhallonarter. I: R. Kajerdt, Årsberättelse jemte inbjudning till års-examen vid Westerviks på reallinjen högre allmänna elementarläroverk den 8 och 9 juni 1877: 3–22.
Lundegård, P. H., Wikström, A. & Bruun, Å. 1985: Beskrivning till provisoriska översiktliga berggrundskartan Oskarshamn. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ba 34. Uppsala.
Lundgren, B. 1979: Aktuellt om Geum hispidum, sträv nejlikrot. Svensk Bot. Tidskr. 73: 115–121.
Lundin, P. E. 1928: Om Cuscuta halophyta Fr. och dess förekomst i Småland. Bot. Notiser 1928: 379–381.
Lundin, P. E. 1929: Ytterligare några ord om Cuscuta halophytas förekomst i Småland och om dess värdväxter. Bot. Notiser 1929: 271–273.
Lundin, P. E. 1931: Nya Hieraciumlokaler från östra Småland. Bot. Notiser 1931: 10–14.
Lundin, P. E. 1932: Nya Hieraciumlokaler från Småland. Bot. Notiser 1932: 465–467.
Lundin, P. E. 1933: Bidrag till kännedomen om Västervikstraktens kärlväxter. Nässjö.
Lundin, P E. 1935: Femtio fotografier av småländska Hieraciumarter. Nässjö.
Lundin, P. E. 1936: Bidrag till kännedomen om Västervikstraktens kärlväxter. Andra upplagan. Göteborg.
Lönnroth, K. J. 1882: Berättelse om en botanisk resa i östra Småland och på Gotland. Öfvers. af K. V. A. Förh. 4: 45–98.
Malmgren, U. 1986: Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 209–227.
Malmström, C. 1920: Trapa natans L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 14: 39–81.
Matsson, L. P. R. 1916: Kritiska studier öfver skandinaviska Rosa-exsiccat. I. Svensk Bot. Tidskr. 10: 415– 422.
Modéer, I. 1955: Ortnamn i Misterhult. I: A. Sjögren m fl, Misterhults socken – den är vår hembygd: 78–89. Linköping.
Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992: Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm.
Murbeck, S. 1886: Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191–202.
Murbeck, S. 1934: Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. Bot. Notiser 1934: 353–364.
Nathorst, A. G. 1888: Om de fruktformer af Trapa natans L., som fordom funnits i Sverige. Bihang till K. V. A. Handlingar. 13(III) nr 10.
Naturvårdens riksintressen. 1989: Kalmar läns fastland. Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1989(6).
Neuman, L. M. & Ahlfvengren, F. 1901. Sveriges flora. Lund.
Nilsson, T. 1985: Studie över tillämpade föryngringsmetoder på Oskarshamns revirs brandfält. Inst. för skogsskötsel, Arbetsrapporter 5. Umeå.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977a: Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977b: Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205–224.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979: Projekt Linné rapporterar 93–105. Svensk Bot. Tidskr. 73: 71–85.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982: Projekt Linné rapporterar 121–132. Svensk Bot. Tidskr. 76: 135–145.
Nilson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985: Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982: Projekt Linné rapporterar 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76: 273–284.
Nordenskjöld, C. E. 1944a: Oskarshamn och mellersta Kalmar län – en näringsgeografisk översikt. 1. Landsbygden och dess näringsliv. I: T. Björnberg (red), Bygden, staden och sparbanken. Oskarshamns sparbanks minnesskrift 1894–1944: 63–105.
Nordenskjöld, C. E. 1944b: Morfologiska studier inom övergångsområdet mellan Kalmarslätten och Tjust. Medd. Lunds Universitets Geografiska Inst. Avh. 8.
Norell, T. 1987: Öliv - en skildring av livet på Runnö. Oskarshamn.
Nybom, N. 1946: Allium sphaerocephalum på Jungfrun? Bot. Notiser 1946: 536.
Oredsson, A. 1992: Popule explorans - hjälp mig hitta mer Rubus gratus i Sverige! Svensk Bot. Tidskr. 86: 9–12.
Ottosson, I. 1964: Viltskador och skogsåterväxt inom Blå Jungfruns nationalpark. K. V. A. Skr. i naturskyddsärenden 52.
Ottosson, I. 1965: Woods on the Isle of Jungfrun. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 141–143.
Ottosson, I. 1971: Något om skogshararnas inverkan på ön Jungfrun i Kalmarsund. Fauna och Flora 66: 229–240.
Ottosson, I. 1983: Ön Jungfrun i Kalmarsund. Natur och naturskydd. Emmaboda.
Pederby, B. 1956: Krokstorp – kulturlandskapets utveckling i en östsmåländsk by 1706–1955. Kulturgeografiska proseminariet vid Stockholms Högskola. Stencil.
Pleijel, C. 1903: Geum hispidum Fr. × urbanum L. Bot. Notiser 1903: 97–98.
Pontin, M. af. 1837: Anmärkningar om Sjö-nöten (Trapa natans). Svenska Trägårds-Föreningens Års-Skrift 1836 och 1837.
Regnell, S. 1968: Ett stycke smålandskust. Svenska Turistfören. Årsskr. 1968: 185–211.
Rosendahl, H. V. 1913: Bidrag till Sveriges ormbunksflora. II. Svensk Bot. Tidskr. 7: 276–297.
Runquist, E. 1938: Är Valeriana baltica Pleijel stadd i utdöende på ön Lucerna? Bot. Notiser 1938: 235–243.
Rühling, Å. 1978: Tungmetallnedfallet kring Oskarshamn 1969–1975. Statens naturvårdsverk PM 1006.
Rühling, Å. 1982: Furön. Natur i Kalmar län 1: 7–11.
Rühling, Å. 1984: Skogsbranden vid Möckhult. Naturrevyn 16(3): 16–18.
Rühling, Å. 1992a: Atmospheric heavy metal deposition in Northern Europe. NORD 1992(14).
Rühling, Å. 1992b: Vägars inverkan på omgivande natur. Återinventering av observationsområden. IVL rapport B 1051.
Rühling, Å. 1994: Atmospheric heavy metal deposition in Europe – estimation based on moss analysis. NORD1994(9).
Rühling, Å. 1996: Upptag av tungmetaller i svamp och bär samt förändringar i florans sammansättning efter tillförsel av aska till skogsmark. NUTEK rapport 1996 (49).
Rühling, Å. 1997: Floran i Oskarshamns kommun. SBF-förlaget, Lund.
Rühling, Å. & Tyler, G. 1986: Vegetationen i sydsvenska ekskogar – en regional jämförelse. Svensk Bot. Tidskr. 80: 133–143.
Rühling, Å. & Tyler, G. 1990: Soil factors influencing the distribution of macrofungi in oak forests of Southern Sweden. Holarctic Ecology 13: 11–18.
Rönnby, E. 1962: Naturgeografisk översikt. I: H. Stale (red), Landstingsbygd: 91–104. Västervik.
Samuelsson, G. 1921: Om några Lepidiumarter. Svensk Bot. Tidskr. 15: 29–42.
Samuelsson, G. 1923: Tvenne Polygonum-arter och deras utbredning i Skandinavien. Bot. Notiser 1923: 257– 279.
Samuelsson, G. 1933: Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 27: 1–37.
Sandegren, R. 1920: Najas flexilis i Fennoskandia under postglacialtiden. Svensk Bot. Tidskr. 14: 147-167.
Scheutz, N. J. 1857: Conspectus florae Smolandicae. Diss. Uppsala.
Scheutz, N. J. 1861: Växtgeografiska anteckningar öfver östra Småland. Öfvers. af K. V. A. Förh. 10.
Scheutz, N. J. 1862: Några bidrag till Smålands flora. Program till årsexamina vid Westerviks högre elementarläroverk. Västervik.
Scheutz, N. J. 1863: Tillägg till M. G. Sjöstrands Calmarläns flora. Bot. Notiser 1863: 119–124.
Scheutz, N. J. 1871: Fortsatta iakttagelser rörande Smålands växtlighet. Bot. Notiser 1871: 55–57, 82–94, 120–126, 143–148.
Scheutz, N. J. 1881: Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1881: 86–92.
Scheutz, N. J. 1885: Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1885: 161–168.
Segelberg, I. 1955: En björnbärsart på Örö. I: A. Sjögren m fl, Misterhults socken – den är vår hembygd: 46. Linköping.
Sernander-Du Rietz, G. 1926: Parmelia tiliacea, en kustlav och marin inlandsrelikt i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 20: 352–365.
Sjögren, O. 1947: Hembygdens växt- och djurliv. I: A. Sjögren m fl, Misterhults socken – den är vår hembygd: 28–41. Linköping.
Sjögren, O. 1955: Hembygdens växt- och djurliv. I: A. Sjögren m fl, Misterhults socken – den är vår hembygd: 29–46. Linköping.
Sjöstrand, M. G. 1863: Calmar läns och Ölands Flora. Calmar 1863.
Sjöö, V. 1979: Historik över Åsjögle, Kroxhult och Krösås hemman. Kristdala hembygdsförening. Oskarshamn.
Sjöö, V. 1993: Historik över fem byar i Kristdala socken. Kristdala hembygdsförening. Oskarshamn.
Skoog, B. 1976: Disposition- och skötselplan över norra Misterhults skärgårdsreservat. Länsstyrelsen i Kalmar län.
Statens naturvårdsverk. 1972: Blå Jungfrun. Södertälje. Folder.
Statens naturvårdsverk. 1991: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Statens naturvårdsverk Rapport 3771.
Statens naturvårdsverk. 1992: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Beskrivningar. Statens naturvårdsverk Rapport4037.
Statens naturvårdsverk 1994a: Dokumentation av de svenska nationalparkerna. Del 1. Bibliografi. Statens naturvårdsverk Rapport4280.
Statens naturvårdsverk 1994b: Dokumentation av de svenska nationalparkerna. Del 2 & 3. Utvärdering, Dokumentationsplan. Statens naturvårdsverk Rapport4281.
Statistiska centralbyrån. 1993: Rapport från lantbruksräkningen 1992. J 13 SM 9302.
Sterner, R. 1921a: Om Geum hispidum Fr. Svensk Bot. Tidskr. 15: 126–138.
Sterner, R. 1921b: Floran på orthocerkalken vid Humlenäs i Kristdala socken i Kalmar län. Bot. Notiser 1921: 269–281.
Sterner, R. 1933: Vegetation och flora i Kalmarsunds skärgård. Acta Horti Gotob. 8: 189–280.
Sterner, R. 1944: Galium pumilum Murr. i nordvästra Europa. Acta Horti Gotob. 15: 187–233.
Stigsdotter, A. & Gustafsson, U. (red). 1994: Ett stycke mark mot havet. Ur Påskallavikstraktens historia. Oskarshamn.
Svedmark, E. 1901: Beskrifning till kartbladet Oskarshamn. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ac 5.
Svensson, A. 1959: Utvecklingen av torp- och backstugebebyggelsen i byarna Krokstorp, Blomsterhult, Sulegång och Baggetorp, sedd mot bakgrunden av dess utbredning 1812–1816, 1882–1887 samt situationen 1950. Uppsats för proseminariet vid Göteborgs Universitet. Stencil.
Svensson, C. 1986: Lite historik om Fårbo säteri och dess torp. Fårbo. Stencil.
Svensson, J. 1920: En gammal berättelse om sjönöten i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 14: 82–87.
Sylvén, N. 1908: Thlaspi alpestre L. spontan i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 2: 67–72.
Söderbäck, P. 1921: Skrock, sed och sägen i en Smålandssocken. Anteckningar från Kristdala. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Söderholm, K. 1918: Wirbo säteri. Eksjö.
Thörnvall, Å. 1979: Hur Sillevika växte till 1864–1955. Stadsingenjörskontoret i Oskarshamn.
Torkelsson, H., Eriksson, E., Brundin, B. m fl. 1985: Fårbo, ett blomstrande samhälle. Fårbo.
Troedsson, T. & Wiberg, M. 1986: Sveriges jordmåner. Kungl. Skogs och Lantbruksakademien (karta).
Tutin m fl. (red) 1968–1980: Flora Europaea, Vol 2–5. Cambridge.
Tutin m fl. (red) 1993: Flora Europaea, Vol 1. 2 uppl. Cambridge.
Ursing, B. 1961: Svenska växter i text och bild. Fanerogamer. Stockholm.
Wahlenberg, G. 1821, 1823, 1831, 1833: Flora Svecica I–II. 1. resp 2. uppl. Uppsala.
Walldén, B. 1961: Misteln vid dess nordgräns. Svensk Bot. Tidskr. 55: 427–549.
Weber, H. E. 1981: Revision der Sektion Corylifolii. Sonderb. des Naturwiss. Ver. in Hamburg, 4.
Weber, H. E. 1983: Atlas der Brombeeren von Dänemark, Schleswig-Holstein und dem benachbarten Niedersachsen. Verh. Naturschutz und Landschaftspflege in Niedersachsen, Beiheft 5.
Weimarck, H. 1947a: De nordiska ekarna. 1. Quercus Robur subsp. pedunculata och subsp. puberula. Bot. Notiser 1947: 61–78.
Weimarck, H. 1947b: De nordiska ekarna. 2. Quercus petraea och Q. petraea × Robur jämte en systematisk och växtgeografisk överblick. Bot. Notiser 1947: 105– 134.
Westerlund, C. A. 1852a: Anteckningar till Ölands flora. Bot. Notiser 1852: 31–36, 100–115.
Westerlund, C. A. 1852b: Bidrag till kännedomen om Kalmar läns vegetation. Kalmar.
Wiger, J. 1945: Mistel i östra Småland. Sveriges Natur 36: 27–36.
Wikström, J. E. 1831: Års-berättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1830. Stockholm.
Witte, H. 1909a: Några bidrag till kännedomen om vegetationen på våra ruderatplatser. Svensk Bot. Tidskr. 3: 174–182.
Witte, H. 1909b: Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337–381.
Witte, H. 1912: Silene dichotoma Ehrh. En sydosteuropeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510–530.
Witting, M. 1947: Katjonbestämningar i myrvatten. Bot. Notiser 1947: 287–304.
Wittrock, V. B. 1909: Om Cuscuta europaea L. och hennes värdväxter. Svensk Bot. Tidskr. 3: 1–17.
Åkerlund, E. 1933: En fribladig Primula veris. Bot. Notiser 1933: 271–278.
Uppsatser ingående i Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar
Arenius, J. P. 1829: Förteckning på wäxter, samlade sommaren 1829 under några excursioner uti Östergöthland förnämligast uti Åtveds, Järeda och Misterhults Socknar, på Omberg och trakten deromkring och omkring Linköping. Under en resa på Öland samt genom Calmare län på flera ställen omkring den så kallade Strandavägen, samt flerestädes af Johan P. Arenius.
Aspegren, A. 1844: Förteckning på Wäxter samlade under åren 1838, 41, 42, 43, 44 uti trakten omkring Linköping, uti Wikingstad, Slaka, Kärna, Svinstad m fl församlingar samt sistnämnde år under en excursion åt södra delen af Stiftet och Öland af Axel Aspegren. [Allt material från Misterhult är från 1844.]
Blomberg, P. 1822: Förteckning på wäxter som under sommaren 1822 blifvit, i synnerhet omkring Mörlunda samlade af P. Blomberg.
Edmark, J. 1869: En botanisk utflygt från Ramnebo i Misterhults sn till Örö i samma sn. Afhandling, uppläst i östgöta naturalhistoriska sällskaps botaniska sektion Lördagen den 17de April 1869 af J. Edmark.
Engstrand, C. 1851: Förteckning på växter samlade under sommaren 1851 i Westerum sn samt under 2 excursioner åt Öland af Carl Johan Henrik Engstrand.
Goldkuhl, A. E. 1847: Förteckning öfwer Wäxter samlade omkring Westerwik och Linköping samt uti Hjorteds och Misterhults socknar, äfven till en ringa del på Gotland under somrarne af åren 1846 och 1847 af August Edw. Goldkuhl.
Hagström, J. F. 1840: Förteckning på Växter samlade under sommaren 1840 i trakten omkring Linköping och Wimmerby samt i Molilja, Misterhults och Slaka Socken af Joh. Fredric Hagström.
Hagström, J. F. 1841: Förteckning på Wäxter samlade uti Molilja, Misterhults och Södra Wij socknar samt trakten omkring Linköping under sommaren 1841 af F. Hagström.
Hammarskjöld, C. G. [1854]: Förteckning på växter, samlade af C. G. Hammarskjöld i Tuna socken och Linköpingstrakten samt på en utflygt till Misterhults socken. [Granskad 21/11 1854, eljest utan årtal.]
Holmberger, L. M. 1847: Förteckning på Wäxter, samlade omkring Linköping, samt uti Hjorteds och Misterhults socknar, under sommaren år 1847 af L. M. Holmberger.
Ingeström, P. S. 1837: Förteckning på de Wäxter, som blifwit samlade i Westerums, Gladhammars och Misterhults socken samt omkring Linköping åren 1836 och 1837 af P. S. Ingeström.
Liljegren, A. 1860: Förteckning öfver Växter förnämligast samlade uti och omkring Sturefors i Öst. götl. samt vid Edshult i Smål. åren 1858, 59 och 60 af Axel Wilhelm Liljegren.
Lindhagen, C. J. J. 1833: Förteckning på Växter samlade uti Skepsås, Alfwestads, Misterhults och Tuna socknar samt i Misterhults skärgård och trakten omkring Linköping under sommaren 1833 af Carl Jac. Joh. Lindhagen.
Lund, A. A. W. 1854: Förteckning på Vexter samlade under sommaren 1853 och 1854 i trakten af Wimmerby (till en del äfven i Linköpingstrakten) jemte några skergårdsvexter, samlade omkr. Döderhult af And. Axel Wilh. Lund.
Lundberg, N. R. J. 1863: Förteckning på N. R. J. Lundbergs herbarium bestående af omkring 538 arter. [Fynden kan vara äldre än 1863.]
Lundvall, J. C. 1824: Förteckning på de wäxter, som blifvit samlade, förnämligast i Mörlunda och Tveta socknar sommaren 1824 af Johan Constans Lundvall.
Lundvall, J. C. 1825: Förteckning på de wäxter som blifvit samlade, under sommaren 1825, till mesta delen i Mörlunda och Tveta socknar af Joh. Constans Lundvall.
Lönnberg, C. J. 1845: Förteckning på wäxter, samlade omkring städerna Linköping, Wadstena, Westerwik, vid Omberg och Stegeborg, samt Kärna, Slaka, Misterhult, Hannäs, Ringarum med kringliggande socknar af detta Stift, under sommaren 1845 af C. J. Lönnberg.
Möllerstedt, C. E. 1816: Förteckning på de phanerogama wäxter som blifvit tagne i synnerhet i Mörlunda och Tveta socknar samt wid Westervik af Carl Eric Möllerstedt år 1816.
Peterson, P. J. 1833: Förteckning på Wäxter, samlade under Sommaren 1833 uti Lönnberga och Tuna socknar samt Misterhults socken och skärgård; äfven i trakten kring Linköping af Per Johan Peterson.
Rothstein, B. 1842: Förteckning på växter samlade i Hwena och Misterhults socken, samt i trakterna omkring städerna Linköping och Wimmerby af Bror Rothstein under sommaren 1842.
Sjögren, M. G. 1823: Förteckning på wäxter samlade under sommaren 1823 förnämligast i Tuna socken i Småland samt Nykil i Östergötland av Mårten Gustaf Sjögren.
Westelius, P. L. 1827: Wäxtförteckning af P. L. Westelius 1827.
Wimmerstedt, A. H. 1843: Wäxter samlade på Öland och till en del i Målilla socken under sommaren 1843 af A. H. Wimmerstedt.
Zantezon, A. 1844: Växtförteckning öfwer A. Zantezons Wäxter, samlade i trakten af Linköping, Loftahammar och Misterhults socken år 1844.
Östberg, J. 1867: Hjorteds socken i botaniskt hänseende. Afhandling, uppläst i Östgöta Naturalhistoriska Sällskaps Botaniska Sektion den 16 Mars 1867 af Johan Östberg.
Österman, F. 1862: Oskarshamnsflorans Physiognomik. Föredrag, uppläst i Botaniska sektionen af Östgöta naturalhistoriska sällskap Lördagen den 14 November af Fr. O. Österman.
Övrigt opublicerat material
Aldorsson, Vidar. 1992: Växtinventering vid Blomsfors 1992. Oskarshamns fågelklubb.
Du Rietz, G. E. 1914, 1955: Fältdagböcker. Växtbiologiska institutionen, Uppsala.
Du Rietz, H. 1914, 1936, 1938: Fältdagböcker. Växtbiologiska institutionen, Uppsala.
Ejneby, S. m fl. 1979: Inventeringslista från Örö 1/7 1979. Döderhults naturskyddsförening.
Götmark, F. [1979]: Inventering av fanerogamer och ormbunksväxter på Örö i Misterhults skärgård. Döderhults naturskyddsförening.
Köhler, O. 1913: Förteckning å växter förekommande i Oskarshamnstrakten. Naturhist. riksmuseet.
Köhler, O. 1917: Förteckning å växter tagna av undertecknad i Oskarshamnstrakten. Naturhist. riksmuseet.
Lindholm, S. 1948: Botaniska anteckningar 1948. Döderhults naturskyddsförening.
Linné, C. von /Linnaeus, C./ 1741: Dagboken över resan på Öland och Gotland.
Norderhaug, A. & Olsson, G. 1980: Krokshult. Vegetation, växtsamhällen och hävd.
Regnéll, W. T. R. ca 1919: Brevkoncept till R. Sterner.
Samberg, H. ca 1966: Vegetationens utformning på Runnö i norra Kalmarsund med avseende på strandäng, tallskog och kärr. Trebetygsarbete i ekologisk botanik, Lund.
Sterner, R.: Växtlokaler från Östra Småland. Naturhist. riksmuseet.
Svensson, G. 1955: Växtbeskrivning över Tuna socken. Avsnitt ur ett tävlingsbidrag till "Min hemsocken", en tävling anordnad av 4H och Nordiska Museét 1955.
Svensson, I. 1983: Den strandnära vegetationen i Västrums och Misterhults skärgård.
Växtbiologiska seminariet. 1931: Sammanträdesprotokoll. Växtbiologiska institutionen. Uppsala.
Upp| Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2016-11-25 |