• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Berggrund
• Jordarter
• Landformer
• Kartor
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Jordarter och jordmåner

Den så kallade högsta kustlinjen utgör en viktig gräns för jordarters fördelning och mäktighet. När inlandsisen (i våra trakter för ca 12.500 år sedan) drog sig tillbaka och efterlämnade morän och olika typer av sand-, grus- och leravlagringar, låg en del av vårt nuvarande land under vatten. Högsta kustlinjen utgör gränsen mellan det område som inte var täckt av vatten och det landområde som succesivt höjts och fortfarande höjs ur havet. De landhöjda områdena har utsatts för svallning och skapat förutsättningar för avsättning av jordarter i vatten i stället för på land.

I Oskarshamns kommun ligger endast den västligaste delen över högsta kustlinjen, vilken här utbildades av Baltiska issjön för ca 10.600 år sedan. Gränsen återfinns på en nivå som nu ligger ca 120–130 m över havets yta. Isen smälte undan relativt snabbt i sydöstra Sverige och därmed hann inte avsättningarna byggas upp till någon större mäktighet. Under högsta kustlinjen är jordtäcket tunt och finjorden bortsvallad.

Jordarter

Jordarterna domineras helt av morän, som mestadels är hårt packad och relativt grovkornig. Under högsta kustlinjen har den utsatts för svallning, varvid leran och mjälan spolats bort för att sedan avsättas i dalgångar och låglänta slätter. Moränen i områdets västra och nordvästra delar har hög halt av mo och är dessutom mindre blockig.

I dalgångar i områdets södra del är jordarna rika på mjäla, medan lera huvudsakligen uppträder i sprickdalarna inom kommunens norra del. De rikligaste lerförekomsterna finns kring Kristdala, Målsjön och Hägern, sydväst om Tvingen samt därifrån upp mot Mellingerum. Andra mer betydande lerförekomster finns längs Marströmmen vid Götebo, Västra Ramnebo och mellan Virum och Solstadström.

Torvjordarna i våra trakter består till större delen av kärrtorv, medan vitmossetorv intar mindre arealer. Områdena med kärrtorv har i regel tagits i anspråk för odling. Den största sammanhängande torvjordsarealen finns söder om Bockara. Betydande områden med torvjordar finns också i trakten av Baggetorp och utefter Virboåsen.

Jordmåner

Jordmånen inom kommunen domineras av podsol och brunjord , där den senare upptar 30–50% av arealen. I Bråbygden söder om Kristdala liksom i grönstensområdet öster därom, mellan Lämmedal och Virkvarn, är andelen brunjord större, 50–70%. Det är bara i området med kambrisk sandsten längst i sydost, som podsoler upptar mer än 70% av arealen.

Vegetationen på podsoljordar domineras av barrskog, främst tall med ris och smalbladiga gräs. Sådan växtlighet beskrivs närmare i avsnittet vegetationstyper, under tallskogar. Brunjord ger ofta en lövträdsdominerad vegetation med mycket örter och bredbladiga gräs. I den mån brunjordsområdena ej tagits i anspråk som jordbruksmark, intas de vanligen av ängsekskog.

Jordtäcket är tunt främst i kusttrakterna kring Oskarshamn och i nordöstra delen av Misterhults socken. Mindre arealer med sådan jordmån (lithosol) förekommer dessutom spridda på många andra bergiga ställen i kommunen.