| Biologiska museet i Oskarshamn |
Lycopodium selago
49 rapporter. Funnen i totalt 24 atlasrutor, 23 efter 1975, 3 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i OHN).
Ganska sällsynt. Frisk till fuktig, ej för tät barr- och blandskog, gärna i sluttningar mot fuktmarker eller i kärrkanter, bäckdalar och källkärr, på socklar i alkärr och på block. Oftast fåtalig på fyndplatserna.
80 rapporter. Funnen i totalt 44 atlasrutor, 43 efter 1975, 6 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i OHN).
Ganska vanlig. Barr- och blandskog, ofta på rullstensåsar eller andra isälvsbildningar; gärna på torvjord, t ex i sumpskog och vid kärrkanter. Allra rikligast i sekundära miljöer på torvmark såsom gamla mossodlingar och kring myrgölar. Även i kustnära områden och på skärgårdens större öar.
73 rapporter. Funnen i totalt 34 atlasrutor, 34 efter 1975, 4 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i OHN).
Ganska vanlig men oftast sparsam på växtplatserna. Främst i äldre barrskog och där påfallande ofta vid gamla stigar. Nyetablerar sig ibland i stor mängd på avbanad skogsmark, t ex i vägskärningar och vändplatser vid skogsbilvägar. I övrigt minskande genom hårt drivet skogsbruk.
Diphasiastrum complanatum
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Mh Dalsbo och publicerad därifrån av J. Hedenlo (1989).
Mycket sällsynt. Torr tallskog, särskilt på mager moränjord eller isälvsmaterial.
I. setacea
17 rapporter. Funnen i totalt 15 atlasrutor, 15 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd 1989 från Mh Maren vid Solstad (Rühling i LD) och publicerad av Rühling (1997).
Ganska sällsynt. Näringsfattiga sjöar, ofta på finare sediment än styvt braxengräs och helst i skydd för vågsvallet, t ex vid block och stenar.
30 rapporter. Funnen i totalt 22 atlasrutor, 22 efter 1975, inga tidigare.
Först omnämnd från Mh Fårbosjön, 1914 (H. Du Rietz ms) och belagd från Mh Viksjön 1989 (Rühling i LD).
Ganska sällsynt. Näringsfattiga sjöar på grus-, sand- eller dybotten. I klarvattensjöar ned till några meters djup.
84 rapporter. Funnen i totalt 59 atlasrutor, 59 efter 1975, 5 tidigare.
Först uppgiven av Köhler (ms 1913) från Oskarshamn och belagd därifrån 1931 (D. Hedenlo i OHN).
Vanlig. Ursprunglig i lövkärr, raviner och vid stränder, helst på finjord. Sekundärt också i sand och grus på åkrar, vägkanter, järnvägsbankar samt på skräpmark.
E. limosum
Bygdenamn. Färg; Kristdala (Jönsson 1982). Namnet förekommer även hos Craelius (1774) och torde varit gängse i en stor del av landskapet.
134 rapporter. Funnen i totalt 59 atlasrutor, 59 efter 1975, 8 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Humlekärrshult 1933 (A. Johansson i OHN).
Vanlig. På medeldjupt till grunt vatten i sjöar, åar och större diken samt i kärr, särskilt sådana i anslutning till stränder.
21 rapporter. Funnen i totalt 13 atlasrutor, 13 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Dh Forshults skog (L. Cederkvist i OHN, före 1930)
Ganska sällsynt. Ursprunglig i grus-, sand- och moränmarker, särskilt ofta i sluttningen av åsar och sanddeltan, i ravinbranter och åbrinkar samt i lövskogskärr. Sekundärt på annan grusig eller sandig mark, t ex i grustäkter, på vägkanter och banvallar. Troligen spridd genom täktverksamhet på artens ursprungliga växtplatser på åsar.
16 rapporter. Funnen i totalt 9 atlasrutor, 7 efter 1975, 3 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).
Sällsynt. Kärr, fuktig kulturpåverkad mark. Ej nära kusten.
Ej återfunnen vid Mh Sippetorp (Vedelöv i OHN, 1961).
58 rapporter. Funnen i totalt 50 atlasrutor, 50 efter 1975, 3 tidigare.
Först uppgiven av Köhler (ms 1913) från Oskarshamn och belagd från Dh Stensjö 1958 (Rühling i OHN).
Ganska vanlig. Lundar, fuktig ängsmark, lövskogsbryn, gärna i anslutning till odlad mark, vägkanter. Relativt näringskrävande och möjligen gynnad av rörligt markvatten. Under senaste tid sällan sedd. Möjligen är en del tidigare uppgifter felaktiga (skuggigt växande åkerfräken).
90 rapporter. Funnen i totalt 57 atlasrutor, 56 efter 1975, 5 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Lövkärr, fuktig barr- och blandskog, särskilt i raviner och sumpskog. Dikes- och vägkanter, vid stengärdesgårdar på naturbetesmark, på magra åkrar.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först påträffad och belagd från Oh Ernemar 2009 (Å. Rühling i OHN).
Mycket sällsynt. Enda växplatsen utgörs av den numera avslutade stentäkten vid Ernemar. Där förekommer smalfräken rikligt i fuktigare partier av täktbottnen. På senare tid (omkring 2014) har platsen delvis fyllts ut och nyttjtas som snötipp.
44 rapporter. Funnen i totalt 16 atlasrutor, 12 efter 1975, 7 tidigare.
Först uppgiven från Mh "Tjustgöhl, L. Brandgärdet" av Hagström (ms 1840) och belagd 1967 från Sippetorp (Vedelöv i OHN).
Ganska sällsynt. Ej alltför torr, ogödslad och gärna betad gräsmark, gräsbevuxna väg- och åkerrenar. Visar sig mer eller mindre sporadiskt och är dessutom svår att upptäcka. Låsbräken är därför sannolikt vanligare än de redovisade fynden antyder.
Ej återfunnen varken på primärlokalerna eller på följande platser: Mh St. Ekholmen 1920 (Brundin enl Sterner ms). Stora Bergö 1950 (Segelberg enl Sterner ms).
9 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först påträffad av Bengt Nilsson och Tord Holm 1983 strax nord bron över Emån.
Mycket sällsynt. Torr betesmark, vägslänter.
74 rapporter. Funnen i totalt 25 atlasrutor, 21 efter 1975, 10 tidigare.
Först omnämnd 1833 från Mh Vinö av Lindhagen (ms) och Peterson (ms). Publicerad från Mh Örö av Scheutz (1862) och belagd 1908 från Oh Klubbholmen (Linderoth i OHN) samt Tillingeöar (O. Köhler i S).
Vanlig vid Östersjön, i övrigt mycket sällsynt. Vid Östersjön på strandängar och strandängsfragment, i inlandet på välhävdad naturbetesmark. Enda inlandslokal är Kd Krösås.
54 rapporter. Funnen i totalt 7 atlasrutor, 5 efter 1975, 4 tidigare.
Först uppgiven av Notin (Westlind ms 1829) "Mycket rar finns i Wirbo åt" och publicerad av Hartman (1838) från Mh Virbo och Dh Ämån. Sjöstrand (1863) angav "i de flesta åar inom länet" vilket föranledde Scheutz (1863) att replikera: "icke i Tjust. Finnes väl ej nordligare än Wirbo och Emån". Belagd från Mh "Vid ån uppom sågen vid Virbo", 1829 (anonym i S, sannolikt Arrhenius), samt från Virkvarn 1866 (J. P. Johansson i UME).
Sällsynt, men tämligen riklig längs Emåns och Viråns nedre lopp. Huvudsakligen på stränderna av helst steniga och strömmande åar. Fordrar strömmande, rent vatten.
235 rapporter. Funnen i totalt 66 atlasrutor, 66 efter 1975, 10 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och först insamlad vid Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).
Mycket vanlig. Öppen eller gles barr- bland- eller lövskog. Utvecklas kraftigast på hyggen, i bryn och igenväxande hagmark. Underarten taigaörnbräken, ssp. latiusculum, är helt dominerande. Några populationer med storväxta exemplar kan möjligen representera slokörnbräken, ssp. aqulinum, eller övergångsformer.
113 rapporter. Funnen i totalt 57 atlasrutor, 57 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1910 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Bergspringor, klipphyllor, rasmark, stenrösen, stengärdsgårdar, murar, torpruiner. På ej alltför näringsfattigt underlag.
Lastrea dryopteris
103 rapporter. Funnen i totalt 58 atlasrutor, 58 efter 1975, 9 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Steniga lundar och hässlen, bäckdalar. Även i öppna lägen vid diken och gärdesgårdar och då oftast småvuxen.
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Belägg finns från Oskarshamn 1903 (Y. Stjernspetz i S). Uppgiften har tidigare tagits med reservation: "Det verkar dock ganska osannolikt att denna art skulle ha förekommit här utan att observeras av traktens samtida botanister. Möjligen skulle murrutan tillfälligt ha kunnat komma in med kalksten, som på den tiden i ej obetydlig utsträckning inskeppades från Öland".
Påträffad i murspringa vid Skeppsbron i Oskarshamn 2013. Två tuvor, varav den större tycks vara minst tio år gammal.
138 rapporter. Funnen i totalt 53 atlasrutor, 53 efter 1975, 14 tidigare.
Först publicerad av Sjöstrand (1863): "omkring Döderhults prestgård, och i Misterhults socken flerestädes". Belagd 1895 från Oskarshamn (G. Dahl i S).
Ganska vanlig. Bergspringor, helst på kalkfattig grund, ofta i solexponerade lägen, ibland i stenrösen.
69 rapporter. Funnen i totalt 22 atlasrutor, 20 efter 1975, 6 tidigare.
Först publicerad av Sjöstrand (1863): "Döderhult omkring prestgården". Tidigast belagd från Oskarshamn (Sjöstrand i UPS, utan årtal). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1895 (G. Dahl i S, som A. septentrionale).
Ganska sällsynt. Förekommer någorlunda regelbundet där föräldraarterna växer tillsammans i större mängd.
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först funnen av Roger Karlsson 1994 och bestämd av E. Tigerschiöld.
Mycket sällsynt. Denna kalkbundna underart växer vid Mh Kråkelunds båk, som består av två vinkelställda murar, uppförda 1849 av kalkstensblock från Öland (Jansson 1991).
56 rapporter. Funnen i totalt 22 atlasrutor, 21 efter 1975, 3 tidigare.
Först belagd från Oh Humlekärrshult 1908 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Bergspringor och stenrösen. Synes vara mer näringskrävande än gaffelbräken A. septentrionale. Förekommer mest på lättvittrade bergarter, annars i anslutning till öppen mark som åkrar och vägar där näringstillförsel genom pådamning troligen verkar gynnsamt.
Thelypteris phegopteris, Lastrea phegopteris
76 rapporter. Funnen i totalt 51 atlasrutor, 51 efter 1975, 7 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Mest i fuktig löv- och blandskog, gärna ängsbarrskogar, bäckraviner, bergsidor. Dikeskanter, ofta längs gärdesgårdar. Ovanlig i kustbandet, saknas nästan helt i skärgården, förutom i norra Misterhults inre skärgård.
22 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 14 efter 1975, inga tidigare.
Först funnen på Dh Lindö 1981 (Å. Rühling) och publicerad bl a därifrån av Rühling (1997).
Ganska sällsynt. Gölkanter, blöta kärr, sumpskog.
24 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 10 efter 1975, 2 tidigare.
Först insamlad från Döderhult 1889 (A. Pehrsson i S).
Ganska sällsynt och sparsam. Exponerade klippspringor, ofta tillsammans med gaffelbräken Asplenium septentrionale och svartbräken A. trichomanes ssp. trichomanes. Huvudsakligen i norra och nordvästra delen av kommunen men ej ute i skärgården.
Ej återfunnen på primärlokalen eller: Oskarshamn (O. Köhler i S, 1903). Dh Norrby (O. Köhler i LD, 1918). "Strandklippa nära Saltvik" (Sterner 1933).
9 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först publicerad från Oh Humlekärrshult av Rühling (1997).
Sällsynt. Raviner, bäckdalar, lövkärr på rikare mark, troligen gynnad av rörligt markvatten.
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Flera beläggexemplar finns samlade från Grönhult, Misterhults komministerboställe: Grönhult (Wallman i LD 1839, Wallman i S utan årtal), Grönhult (herb Hartman UPS, odaterat) samt Comministerbostället (Fries herbarium LD, odaterat).
Ej återfunnen. Kambräken är vanligast i västra Sverige, och har bara ett par isolerade förekomster i östra Småland.
119 rapporter. Funnen i totalt 62 atlasrutor, 62 efter 1975, 9 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Lövkärr, fuktig skog, vid bäckar och diken, ofta i och vid odlingsrösen. Förekommer ibland även långt ute på småskären.
153 rapporter. Funnen i totalt 69 atlasrutor, 68 efter 1975, 9 tidigare.
Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig. All slags frisk eller helst fuktig skogsmark, klippor, stenrös, socklar i alkärr. I skärgården även exponerat i klippskrevor.
76 rapporter. Funnen i totalt 39 atlasrutor, 38 efter 1975, 3 tidigare.
Först belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPS) och därefter från Dh Fågelöarna (Sterner i S, 1928). Publicerad av Sterner (1933) från bl a Dh St. Saltvik och Mh Virkvarn.
Ganska vanlig. Skogar, raviner, klippskrevor i skärgården. Oftast på tämligen näringsrik mark. Vanligast längs kusten och i skärgården där den är den allmännaste ormbunken i mellan- och utskärgården. Artens relativt fasta blad bidrar sannolikt till att minska vattenavdunstningen och gör det möjligt för den att växa i ganska öppna och torra lägen i skärgården.
D. assimilis
42 rapporter. Funnen i totalt 23 atlasrutor, 23 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Glabo 1982 (Rühling i OHN) och publicerad bl a därifrån av Rühling (1997).
Ganska vanlig. Fuktig barr- och blandskog, raviner, alkärr. Gärna i anslutning till rörligt markvatten. Ibland torrare och då i blockig terräng.
248 rapporter. Funnen i totalt 67 atlasrutor, 67 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Kd Friskebo 1862 (Regnéll i OHN).
Mycket vanlig. Blockrika löv- och blandskogar, bergrötter, rasmark, steniga vägkanter, mycket ofta i odlingsrösen. Vanlig vid kusten, även på utskären.
256 rapporter. Funnen i totalt 69 atlasrutor, 68 efter 1975, 16 tidigare.
Först uppgiven 1833 från Mh av Lindhagen (ms) "På ett berg vid Tjustgjöl" och insamlad från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig. Bergsidor, block, markhällar, trädbaser, odlingsrösen, stengärdsgårdar.
22 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 12 efter 1975, inga tidigare.
Först publicerad från Dh Vånevik (Aronsson 1977).
Kvarstående, men ofta också förvildad.
10 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först belgd från Mh Stora Bergö 1989 (Rühling i LD) och publicerad av Rühling (1997).
Kvarstående eller förvildad.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först belgd från Dh Fallegärde 2005 (Rühling i OHN).
Kvarstående eller förvildad.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Mh Stora Bergö (R. Karlsson i OHN) och publicerad av Rühling (1997).
Kvarstående.
31 rapporter. Funnen i totalt 16 atlasrutor, 16 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Mh Virbo 1950 (Lindholm i OHN). Ett belägg i S från Oskarshamn 1904, samlat av O. Köhler representerar sannolikt denna art, även om det inte låtit sig säkert artbestämmas.
Kvarstående, i viss mån självspridd. Mest äldre, ursprungligen planterade bestånd och enstaka träd. Självspridning tycks ganska sällan förekomma. Eventuell förekomst av andra arter eller hybrider inom släktet har inte beaktats tillräckligt under 1900-talet.
203 rapporter. Funnen i totalt 67 atlasrutor, 67 efter 1975, 16 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därnäst från socknens fastland av Craelius (1774) samt mer preciserat omnämnd från Kd "Åskögle sågqvarn" (Lundwall ms 1825). Äldsta bevarade belägg är från Döderhult 1909 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig i hela området. Skogsbildande, särskilt på frisk till fuktig mullrik mark. Förekommer även på de yttre större öarna, men är där sparsam och ofta hårt vindtuktad. Sterner (1933) angav att gran skulle saknas i yttre skärgården och av honom vara förgäves eftersökt på Runnö. Där växer dock granar, särskilt på nordöstra delen, av sådan ålder och dimension att de bör ha funnits till även när han besökte ön.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Dh Fallegärde 2005 (Rühling i OHN).
Kvarstående eller förvildad.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först publicerad från Kd öster om Fallebosjön (Rühling 1997).
Kvarstående eller förvildad.
3 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först funnen på Mh Äspö av R. Karlsson 1992 och publicerad därifrån 1997 (Rühling).
Förvildad.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Oh gamla lasarettet 2003 (Rühling i OHN).
Kvarstående.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först funnen på Dh Furö 1992 av R. Karlsson och publicerad av Rühling 1997).
Kvarstående.
3 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Mh Stora Bergö 1989 (Rühling i LD) och publicerad av densamme (1997).
Kvarstående.
6 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 2 efter 1975, 1 tidigare.
Först funnen vid Dh Hammarsbo av Å. Rühling 1986 och publicerad av densamme (1997).
Kvarstående eller förvildad.
303 rapporter. Funnen i totalt 68 atlasrutor, 68 efter 1975, 15 tidigare.
Först uppgiven från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därnäst från socknens fastlandsdel av Craelius (1774) samt något mer preciserat från Oskarshamn av Köhler (ms 1917). Första bevarade insamling är från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD).
Mycket vanlig. Skogsbildande, föga näringskrävande, ofta dominerande på mager och torr mark som hällmarker och sandmoar, liksom på mossar.
å fridlysta tallar finns vid Lilla Mark i Oskarshamn. Norr om Misterhults kyrkby finns ett fredat tallbestånd.
P. douglasii, P. taxifolia
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Dh Hammarsbo 1994 (Rühling i OHN) och publicerad av densamme (1997).
Kvarstående.
4 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först funnen på Mh Stora Bergö 1989 av Å. Rühling och publicerad av densamme (1997).
Kvarstående.
11 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, 1 tidigare.
Först publicerad från Dh Vånevik (Aronsson 1977) och belagd därifrån 1992 (Rühling i OHN).
Kvarstående.
373 rapporter. Funnen i totalt 69 atlasrutor, 69 efter 1975, 13 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745). Omnämnd i Tunaläns dombok 1780 i samband med utsyning av svedjeland vid Kd Fallebo (Sjöö 1993). Insamlad från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig i hela området. Torra skogar, bryn, hagar, torrängar, berg.
7 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Vånevik 1992 (Rühling i LD) och publicerad av densamme (1997).
Kvarstående eller utkommen med trädgårdsavfall.
8 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Mh Bredvik 1998 (Rühling i OHN).
Kvarstående.
157 rapporter. Funnen i totalt 21 atlasrutor, 16 efter 1975, 13 tidigare.
Först omnämnd från Mh Kingerö av Peterson (ms 1833) och därnäst från Boskär av Rothstein (ms 1842). Gamla idegranar finns ännu på dessa öar. Scheutz's 1857 publicerade uppgift Misterhult in taeniis enligt Linköpings Naturvetenskapliga Sällskap baseras säkerligen på ovannämnda lokaluppgifter. Först belagd 1863 från Kd Åsjögle (Regnéll i OHN).
Ganska sällsynt. Huvudsakligen på öar och skär i Misterhults skärgård. I inlandet sällsynt och där i skogar och vid stränder, särskilt av strida åar och större bäckar. Anses vara frostkänslig, och trivs i inlandet därför bäst som undervegetation i glesa skogar. Näringskrävande. I senare tid dessutom ej sällan fågelspridd från trädgårdar. I senare fallet kan det också röra sig om japansk idegran T. cuspidata eller hybrididegran T. × media.
78 rapporter. Funnen i totalt 49 atlasrutor, 49 efter 1975, 14 tidigare.
Först omnämnd från Tuna "En bäck på Syserums ägor" (Sjögren ms 1823) och belagd 1917 från Döderhult (A. Johansson i OHN).
Vanlig. Sjöar, åar, sällan i gölar. Saknas i skärgårdens sötvattensgölar.
Material från Dh Stensjö 1916 (A. Johansson i OHN) har av ThK ombestämts till N. pumila.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Dh Stensjö 1916 (A. Johansson i OHN, se nedan). Även uppgiven från Stensjö omkring 1960 av Eugène Stensiö. Kd Tvingen vid Dabbekulla 1934 (E. Evers i UME).
Ej återfunnen. Dvärgnäckros har en nordligare utbredning än gul näckros, med bara enstaka förekomster i Götaland.
107 rapporter. Funnen i totalt 57 atlasrutor, 57 efter 1975, 21 tidigare.
Först publicerad från Mh Hemsjön (Holmberger 1779) samt belagd 1862 från Kd Mösjön och Mh Fagersjön (A. Meurling resp Regnéll i OHN).
Vanlig. Sjöar, gölar, åar. Även i gölar i skärgården.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
11 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 2 efter 1975, 2 tidigare.
Först omnämnd 1845 från Mh Wirbo (Lönnberg ms), publicerad från samma plats av Scheutz (1857) samt belagd därifrån 1959 (Rühling i OHN).
Mycket sällsynt. Kvarstående eller förvildad.
90 rapporter. Funnen i totalt 38 atlasrutor, 36 efter 1975, 9 tidigare.
Först omnämnd 1823 från Tu "En måse på Syserums ägor" (Sjögren ms) och belagd från Oh Herrgårdssjö 1909 (A. Johansson i OHN).
Ganska vanlig. Kärr, särskilt lövkärr och laggkärr, även skärgårdsgölar.
20 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 4 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh Rotvik före 1933 (Cederkvist i OHN).
Sällsynt. Hällkar med näringsrikt vatten. Under landskapsinventeringen endast funnen i Misterhults skärgård.
86 rapporter. Funnen i totalt 59 atlasrutor, 58 efter 1975, 4 tidigare.
Först uppgiven 1862 från Oskarshamn (Österman ms) och belagd från Dh Sporrek 1961 (Rühling i OHN).
Vanlig. Dammar, gödselpölar, stilla vatten, vassar, hällkar.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Kd Hummeln. Thomas Johansson (1991).
Ej återfunnen
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först uppmärksammad av oss 2019, men känd av kringboende flera år tidigare.
En invasiv art. Den växer i ett dike med branta kanter i Gröndal. Risken för spridning förefaller vara liten.
121 rapporter. Funnen i totalt 61 atlasrutor, 61 efter 1975, 12 tidigare.
Först omnämnd från Tuna: "Vid sjän Tarmlången" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn: Fallebo 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Sötavattensstränder, gölar, kärr, diken.
5 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 2 efter 1975, 2 tidigare.
Först uppgiven 1867 från Mh Mörtfors (Östberg ms).
Mycket sällsynt. Sötvattensstränder, gölar.
Äldre uppgift. Arten har tidigare rapporterats från Mh Solstadström 1920 (Brundin enl Sterner ms).
20 rapporter. Funnen i totalt 10 atlasrutor, 6 efter 1975, 5 tidigare.
Först omnämnd 1854 från Mh Virqvarn (Hammarskjöld ms), publicerad från Misterhult av Scheutz (1862) och belagd från Dh Emsfors 1928 av Sterner (S).
Sällsynt. Åar, sjöar i det yttre vassbältet.
Ej återfunnen vid Oskarshamn (Österman ms 1862). Ej heller på primärlokalen vid Mh Virkvarn, men väl ca 2 km uppströms, norr om Stensjö.
12 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 8 efter 1975, inga tidigare.
Ganska sällsynt. Sjöar och åar, fritt flytande. Troligen inkommen till området i ganska sen tid (1900-talets mitt?). Bara funnen i Emåns och Viråns vattensystem.
20 rapporter. Funnen i totalt 11 atlasrutor, 11 efter 1975, 2 tidigare.
Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd från Dh Emsfors 1928 (Sterner i S).
Ganska sällsynt. I lugnvatten och bland skyddande vattenväxter i åar och sjöar. Blommor har setts ganska regelbundet under varma somrar, men är eljest sällsynta.
6 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 0 efter 1975, 3 tidigare.
Fossila fynd finns rapporterade från Dh Mårdsjömossen samt Misterhult Dunsjön och Plittorpsgöl (Sandegren 1920).
Inga recenta fynd.
Bygdenamn: risnate (Virbotrakten; Arrhenius ms 1821).
20 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 8 efter 1975, 5 tidigare.
Först omnämnd 1829 från Mh "I hafsvattnet vid stranden av Dahlkarlskärret vid Wirbo" (Arrhenius ms). Publicerad från Mh Figeholm (Scheutz 1857).
Ganska sällsynt. Grunda, skyddade vikar med gyttjebotten i Östersjön.
Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn (Österman ms 1862). Mh Hunö (Brundin i UPS, 1920). "Kersvik, ymnig" (Scheutz 1862). Linnäs 1920 (Brundin enl Sterner ms).
24 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 11 efter 1975, 5 tidigare.
Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Lomgölen vid Stensjö 1961 (Rühling i OHN).
Ganska sällsynt. Blöta fattigkärr, mossehöljor, gungflyn.
103 rapporter. Funnen i totalt 28 atlasrutor, 25 efter 1975, 13 tidigare.
Först omnämnd 1827 från Mh "Wid Flivikens strand" (Westelius ms) och belagd från Oh Norra stranden 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig vid Östersjöns stränder. Strandängar, block- och klippstränder.
48 rapporter. Funnen i totalt 30 atlasrutor, 27 efter 1975, 6 tidigare.
Först uppgiven som allmän vid Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Herrgårdssjö 1918 (A. Johansson i OHN).
Ganska vanlig på havsstrandängar, särskilt på utsötade ställen såsom i inre delar av djupa vikar. Sällsynt i inlandet.
36 rapporter. Funnen i totalt 26 atlasrutor, 26 efter 1975, 2 tidigare.
Först publicerad från Misterhults skärgård (Holmberger 1780).
Vanlig i Östersjön. I regel på några meters djup vid öppna kuststräckor med klart vatten.
25 rapporter. Funnen i totalt 17 atlasrutor, 17 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh Fredriksbergsängen 1910 (Linderoth i OHN). Arten finns ännu kvar i Döderhultsbäcken vid Fredriksberg.
Ganska sällsynt. Vattendrag, sjöar. Vanligast i områdets mellersta del, t ex i Döderhultsbäcken, Skallarebäcken och Virån.
7 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 4 efter 1975, 1 tidigare.
Sällsynt. Grunda sjövikar, små vattensamlingar.
49 rapporter. Funnen i totalt 18 atlasrutor, 15 efter 1975, 6 tidigare.
Först belagd 1824 från Mh "Hemsjön vid Sulegång" (herb E. Fries i UPS) och publicerad därifrån av Fries 1828.
Ganska sällsynt. Sjöar, åar.
Äldre fynd: Dh Emsfors (Sterner 1933). Misterhult (Arrhenius i S, utan årtal). Mh Götemar (Wallman i UPS, utan årtal). "I sjön vid Jemserum" 1829 (herb G. A. Ringselle, troligen samlat av Arrhenius, UPS). "Sulegångs och Jämserums sjöar" (Scheutz 1857). Bosjön (Regnéll i OHN, troligen 1860-talet).
16 rapporter. Funnen i totalt 10 atlasrutor, 8 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Oh Fredriksbergsängen 1920 (Linderoth i OHN).
Ganska sällsynt. Åar, sjöar.
Ej återfunnen vid Mh "Figeholm i ån" (Sterner 1933), ej heller på primärlokalen.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Slissjön 1982 av Barbro Nilsson, bestämd av Thomas Karlsson 1983.
Sällsynt. Sjöar. Endast rapporterad från Slissjön (=primärfyndet)..
5 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 0 efter 1975, 3 tidigare.
Sällsynt. Sjöar och vattendrag.
Ej återfunnen. Hybriden har förgäves eftersökts på sina tidigare kända lokaler: Mh "Figeholm i ån" (Sterner 1933). "I en grundare bäck bland Hippuris [hästsvans] vid byn L. Laxemar" 1865 (Ekstrand i S). "L. Laxemar i ån" 1869 (Edmark i LD, UPS). Den lilla ån vid Laxemar har påverkats ganska kraftigt vid byggandet av ett vattenmagasin för Oskarshamnsverket.
16 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, 1 tidigare.
Först uppgiven från Mh Trästen (E. Du Rietz ms 1914).
Sällsynt. Större sjöar och åar.
87 rapporter. Funnen i totalt 53 atlasrutor, 53 efter 1975, 8 tidigare.
Först omnämnd 1844 från Mh "Mörtfors å" (Zantezon ms) och belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Sjöar, myrgölar och vattendrag. Även i smågölar i skärgården.
15 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 6 efter 1975, 2 tidigare.
Först omnämnd 1842 från Mh "Hellsingsö, sjön" (Rothstein ms). Ett belägg från Tu Kulltorp 1869 (Edmark i UPS) är troligen från Kulltorpsjön, varav södra delen ingår i nuvarande Oskarshamns kommun.
Sällsynt. Sjöar.
89 rapporter. Funnen i totalt 53 atlasrutor, 51 efter 1975, 12 tidigare.
Först omnämnd 1827 från Mh "I Gåsfjärden ej långt från Hunö" (Westelius ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN).
Vanlig i Östersjöns vikar. I inlandet ganska vanlig, främst i de större sjöarna.
28 rapporter. Funnen i totalt 19 atlasrutor, 18 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Skogsbäckar, blöta kärr, diken.
8 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 3 efter 1975, 1 tidigare.
Sällsynt. Klarvattensjöar. Främst i Viråns vattensystem.
22 rapporter. Funnen i totalt 10 atlasrutor, 9 efter 1975, 5 tidigare.
Först belagd från Mh "N. Uvös vik" 1837 (Wallman i LD).
Ganska sällsynt. Inom området endast påträffad i Östersjön. Oftast på sandbotten eller finsediment på några decimeters djup.
Ej återfunnen vid Mh Örö (F. Elmqvist i LD, 1889).
61 rapporter. Funnen i totalt 30 atlasrutor, 28 efter 1975, 9 tidigare.
Först uppgiven från Mh Fliviken och Gåsfjärden (Westelius ms 1827).
Mycket vanlig vid Östersjöns stränder. Oftast på djupare vatten än föregående art och även på grövre bottnar i mer exponerat läge.
Zannichellia palustris var. major
30 rapporter. Funnen i totalt 20 atlasrutor, 19 efter 1975, 1 tidigare.
Först publicerad från Mh Figeholm vid Racklarna (Sterner 1933) och belagd från Dh Påskallavik 1959 (J. Christoffersson).
Vanlig i Östersjöns vikar.
4 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Ganska vanlig. Östersjöns vikar, i regel grundare och mer skyddat än storsärv Z. major.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Först uppgiven från Mh Linnäs 1920 (Brundin enl Sterner ms).
Inga aktuella uppgifter, men känd från kusten både norr och söder om Oskarshamns kommun. Möjligen förbisedd.
27 rapporter. Funnen i totalt 18 atlasrutor, 18 efter 1975, inga tidigare.
Ganska vanlig i Östersjöns vikar.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Misterhults sn 13 juli 1902 (A. Stjernspetz i S). Det är den enda kända uppgiften från området, men den vaga lokaluppgiften kan kanske tala för ett minnesfel eller en felskrivning för Misterhults by vid Virserum eller Markaryd. S. har samlat material från den förra platsen men inget annat från Mh. Å andra sidan har han material från Oskarshamn dagarna före och efter insamlingsdagen för myrliljan.
Ej återfunnen.
61 rapporter. Funnen i totalt 25 atlasrutor, 24 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Kd Hultåsa 1862 (Regnéll i OHN).
Ganska sällsynt. Näringsrika, fuktiga lövskogar och bryn.
Ej återfunnen: Oh Fredriksberg (Linderoth i OHN, 1908). Hökängen (Emy Johansson i OHN, 1916). Oskarshamn (Frieberg i S, 1933). Mh Sippetorp (Vedelöv i OHN, 1961).
12 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad. Artbestämningen är osäker. Först under senaste år har man uppmärksammat att flera olika arter av tidlösor odlas och förvildas.
16 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 14 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
7 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
176 rapporter. Funnen i totalt 45 atlasrutor, 45 efter 1975, 9 tidigare.
Först belagd från Döderhult 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Ädellövskog, snår, näringsrik gräsmark nära bebyggelse, rabatter. Ofta i massförekomst i gräsmattor.
113 rapporter. Funnen i totalt 43 atlasrutor, 43 efter 1975, 4 tidigare.
Först belagd från Kd Carlerum 1862 (Regnéll i OHN).
Ganska vanlig. Förekommer som föregående art, men är vanligare än denna på torrare och näringsfattigare mark.
56 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1906 (O. Köhler i S).
Sällsynt. I parker och planteringar samt på vägslänter. Börjar blomma tidigare än de andra vårlöksarterna.
Äldre fynd: Oh Stadsparken 1908 och 1910 (Linderoth i OHN resp O. Köhler i LD).
G. arvensis
204 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh parken 1906 (O. Köhler i S). Även insamlad av densamme 1907 och 1910 (S, LD). Förekomsten beskrivs i rapporter inom projekt Linné av Nilsson & Gustafsson (1977a, 1985).
Mycket sällsynt. Glesa gräsmattor, helst under trädkronor av lind. Det stora antalet rapporter beror på att denna rödlistade art föjts på flera närbelägna platser.
114 rapporter. Funnen i totalt 54 atlasrutor, 54 efter 1975, inga tidigare.
Vanlig. Länge kvarstående, främst vid torpställen. Ofta förvildad i snår och på renar.
3 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Kvarstående eller förvildad.
31 rapporter. Funnen i totalt 22 atlasrutor, 22 efter 1975, inga tidigare.
Ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, snår.
43 rapporter. Funnen i totalt 26 atlasrutor, 26 efter 1975, inga tidigare.
Först insamlad från Oskarshamn 1919 (Emy Johansson i OHN).
Ganska vanlig. Utkommen på avfallsplatser, vägkanter, skräpmark. Kvarstår endast några få år, blommar sällan.
7 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 4 efter 1975, 1 tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Kvarstående eller förvildad.
24 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först omnämnd 1833 från Tuna (sedermera Kristdala) "I en äng vid Hemmingsmåla" (Peterson ms). Denna uppgift finns i Oskarshamnsfloran men har i Smålandsfloran felaktigt lokaliserats till Lönneberga socken.
Mycket sällsynt. På flera av våra lokaler fåtalig med svaga, ofta ej blommande exemplar. Längre norrut, i Tjust, är arten vanligare och mer normalt utvecklad.
Ej återfunnen vid Mh "På vägen till Linnäset" (Zantezon ms 1844), ej heller på primärlokalen.
8 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Inga aktuella fynd. Belagd från Misterhult Västra Ramnebo 1867 (A. P. Gustafsson i LD).
Äldre fynd. Insamlad vid Misterhult Westra Ramnebo 1867 (A. P. Gustafsson i LD). Fyndet beskrivs närmare
5 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Ej återfunnen. Grönkulla förekom i södra Sverige på ängar och har gått starkt tillbaka. Det finns inga aktuella fynd från Småland.
Uppgiven från Döderhult (Cederquist enl Sterner ms). Uppgiften är av Sterner försedd med ett frågetecken och kan således vara tveksam. Tu Åsen vid Issjön före 1950 (G. Svensson ms, Danielsson & Karlsson 1983).
21 rapporter. Funnen i totalt 11 atlasrutor, 6 efter 1975, 7 tidigare.
Först belagd 1862 från Kd Fagerhult (Regnéll i OHN).
Sällsynt. Lövkärr, grankärr, fattigkärr, tallmossar mellan tuvull Eriophorum vaginatum.
Ej återfunnen: Oh "Skogen nära Kikebo" (Köhler ms 1917). Dh Bråmåla (Cederquist enl Sterner 1933). "Påskallavik, 1 km SO" (Vedelöv i OHN, 1967). "Stensjö storskog" (A. Johansson i OHN, 1909). Mh Virkvarn (Linderoth i OHN, 1910). Ej heller återfunnen på primärlokalen.
12 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 2 efter 1975, 4 tidigare.
Först omnämnd 1833 från Kristdala "I en äng, Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Skogsbryn, fuktig blandskog, ängsrester, små gräsbevuxna kärr, vägslänter. Endast subsp. maculata är representerad i området.
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Mycket sällsynt. Upptäckt 2005 på en fuktig, hävdad äng vid Krösås.
19 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Mycket sällsynt. Bland vitmossa i fattigkärr.
155 rapporter. Funnen i totalt 21 atlasrutor, 19 efter 1975, 12 tidigare.
Först publicerad av Wahlenberg (1824): usque ad fluvium Wirboå angulo Oelandiae septentrionali oppositum satis frequenter [tämligen allmän till Virån mittför Ölands norra udde]. Först belagd 1862 från Misterhult Tjustgöl (Regnéll i OHN).
Ganska vanlig i mellanskärgården, saknas på utskären. Sällsynt i inlandet. Skrevor i strandnära klippor, kortvuxen, ofta mossrik gräsmark.
Ej återfunnen: Misterhult "I en äng till Tjustgöhl" (Hagström ms 1840). "Brandgärdet, Tjustgöl" (Zantezon ms 1844). Ramnebo 1867 (Edmark ms 1869).
42 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 10 efter 1975, 4 tidigare.
Först belagd från Oh Humlekärrshult 1911 (Linderoth i OHN, som E. helleborine
Sällsynt. Torr, solvarm tallskog. Inga aktuella fynd nära kusten.
Ej återfunnen på primärlokalen, ej heller vid Oh nära Kolberga 1916 (O. Köhler i S).
119 rapporter. Funnen i totalt 25 atlasrutor, 22 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Misterhult "Storängen vid Fårbo" 1857 (Lund i S).
Torr barr- och blandskog, skogsbryn, vägslänter.
9 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 0 efter 1975, 3 tidigare.
Inga aktuella fynd. Kärrknipprot har minskat kraftigt och finns i Småland bara kvar på ett fåtal platser, huvudsakligen i landskapets norra del.
Äldre uppgifter. Oskarshamn (Österman ms 1862, Dusén 1868). Dh Björnhult (Cederquist enl Sterner 1933). Mh "I en äng till Hökhult" (Lindhagen ms 1833).
90 rapporter. Funnen i totalt 35 atlasrutor, 34 efter 1975, 9 tidigare.
Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i OHN).
Ganska vanlig. Torr tallskog, gammal granskog.
119 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 10 efter 1975, 8 tidigare.
Först omnämnd 1867 från Mh Ramnebo (Edmark ms 1869) och belagd från Dh Fagereke 1905 (A. Johansson i OHN).
Sällsynt. Ängar, ängsrester, naturbetesmark, skogsbryn.
Äldre uppgifter utan återfynd. Oskarshamn 1908 (O. Köhler i S). Sterner (ms) anför följande växtplatser: Kd Krokshult 1919, Bjälebo 1919, Mh Jämserum 1919.
11 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 1 efter 1975, 2 tidigare.
Först uppgiven från Ösjökärr bland brunmossor i södra delen och vid en källa i den nordvästra delen (Hellman 1984a)
Mycket sällsynt.
12 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 0 efter 1975, 5 tidigare.
Inga aktuella fynd. Honungsblomster är bunden till kalkrika fuktängar med lågvuxen vegetation. Arten har minskat starkt i hela landet, och är numera borta från de flesta av fastlandslokalerna. Det finns inga aktuella fynd från Småland.
Äldre uppgifter. Oskarshamn (Österman ms 1862, Dusén 1868). Dh Björnhult (Cederquist enl Sterner 1933). Mh "I en äng till Hökhult" (Lindhagen ms 1833).
28 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 6 efter 1975, 8 tidigare.
Först belagd från Kd Fagerhult (Regnéll i OHN, 1862).
Sällsynt, men som lätt förbisedd kanske underskattad. Fuktig skog, särskilt granskog i småkärr, gärna bland granvitmossa Sphagnum girgensonii.
Ej återfunnen på primärlokalen eller: Dh Forshult (Linderoth i OHN, 1907). Kd Fagerhult (Regnéll i OHN, 1862). Mh Ramnebo (Edmark ms). Sippetorp (Vedelöv i OHN, 1961).
15 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 3 efter 1975, 6 tidigare.
Nästrot förekommer mest på mullrik mark i tät lövskog. Den har spridda förekomster i landskapet, mest i dess norra och östra del.
Äldre fynd. Dh I sydsluttning längs vägen Glabo till L. Saltvik (C.-E. Nordenskjöld, 1930-talet enl O. Andersson i brev). Kd Humlenäs (Dahl 1961). Även sedd där senare på 1960-talet enl Mårten Aronsson. Ytternäs, troligen 1860-talet (Regnéll i OHN). Mh Virqvarn 1908 (O. Köhler i S). "Virkvarn, lövträdsbevuxen kulle" 1960 (Vedelöv i OHN).
32 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 6 efter 1975, 8 tidigare.
Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i OHN).
Sällsynt. Lundar, snår i ängsmark.
Ej återfunnen: Dh Fagereke (A. Johansson i OHN, 1908). Kd Östantorp (Törnqvist i OHN, 1946). Mh "Fårbo, skogsäng" (Vedelöv i OHN, 1961). Jämserum 1919 (Sterner ms).
30 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, 1 tidigare.
Först uppgiven från Mh Brandgärdet (Aspegren ms 1844). Uppgiften har tidigare betvivlats men kanske med orätt eftersom arten på senare tid påträffats på flera platser i Misterhult.
Sällsynt. Gles lövskog, lövbryn, vägkanter.
4 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Mycket sällsynt. Upptäckt av Elisabet Lönngren 2012 vid Oh Ärnemar.
41 rapporter. Funnen i totalt 20 atlasrutor, 11 efter 1975, 11 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd därifrån 1907 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Naturbetesmark, skogsbryn. I skärgården även på klipphyllor och i blandskog. Endast subsp. bifolia, ängsnattviol är representerad i området.
39 rapporter. Funnen i totalt 19 atlasrutor, 19 efter 1975, 3 tidigare.
Först belagd från Oh Humlekärrshult 1918 (A. Johansson i OHN).
Ganska sällsynt. Igenväxande ängar och åkrar, skogsbryn.
Montbretia crocosmiiflora, Tritonia × crocosmiiflora
9 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Oh Gröndal, utkastplats 1999 (Rühling i OHN).
Tillfällig på utkastplatser.
3 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Oh Humlekärrshult, grässlänt 2000 (Rühling i OHN).
Förvildad. I odling först under 1900-talets senare del. Spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.
15 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 6 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Oh Humlekärrshult, grässlänt 2000 (Rühling i OHN).
Förvildad. Vanlig i odling först under 1900-talets senare del. Spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Oh Stenåldersvägen, buskage 2005 (Rühling i OHN).
Förvildad. I odling först under 1900-talets senare del. Spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.
26 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Oh Garvaregatan, vägslänt 1992 (Rühling i OHN).
Förvildad. I odling först under 1900-talets senare del. Spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.
81 rapporter. Funnen i totalt 39 atlasrutor, 39 efter 1975, inga tidigare.
Först insamlad 1919 i Oskarshamn (Emy Johansson i OHN).
Ganska vanlig. Förvildad i gräsmattor och på vägslänter, även långt från tomter.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Oh Humlekärrshult, grässlänt 2004 (Rühling i OHN).
Förvildad. I odling först under 1900-talets senare del. Spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.
47 rapporter. Funnen i totalt 21 atlasrutor, 21 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Oh Södra Fallebo bollplan, skogsbryn (Rühling i OHN).
Ganska vanlig. Förvildad i gräsmattor och på vägslänter, även långt från tomter.
9 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Lundintorpet (Rühling i OHN, bestämd till I. pumila av Thomas Karlsson, ombestämd till I. aphylla av T. Tyler 2011)
Sällsynt. Kvarstående.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Mh Fårbo (Christer ek i OHN).
Kvarstående efter odling.
64 rapporter. Funnen i totalt 43 atlasrutor, 43 efter 1975, inga tidigare.
Först noterad från Oh Varvet, 1983.
Ganska vanlig. En tålig art som sedan gammalt ofta odlas i trakten. Kvarstående eller spridd med rotdelar. Ödetomter, hällar, skräpmark.
147 rapporter. Funnen i totalt 64 atlasrutor, 64 efter 1975, 15 tidigare.
Först omnämnd från Tu "I en bäck på Syserums ägor" (Sjögren ms 1823) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i OHN).
Vanlig. Stränder vid sjöar och åar, lövkärr, myrgölar. Även i skärgården, i hällkar eller på stränder där berghällar leder ut sötvatten.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först uppgiven från Dh Puksjömåla (Rühling 1997).
Kvarstående efter odling. Expertbestämda belägg saknas och det kan eventuellt röra sig om I. aphylla.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Linghem 2015 (Rühling i OHN, bestämd av T. Tyler).
Sällsynt. Kvarstående eller förvildad.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd 2001 från Oh Grimskallen, bergsskreva (Rühling i OHN, bestämd till
Kvarstående efter odling.
33 rapporter. Funnen i totalt 22 atlasrutor, 22 efter 1975, inga tidigare.
Ganska vanlig. Förvildad på utkastplatser och skräpmark nära bebyggelse.
17 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 14 efter 1975, inga tidigare.
Ganska sällsynt. Förvildad på utkastplatser och skräpmark nära bebyggelse.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först publicerad från Mh blomsterhult av Rühling (1997).
Utkommen från odling.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Felaktig uppgift. Uppgiven från Dh av Lundwall (ms 1824) från "en äng vid Sörvik". Sannolikt avses en form av backlök A. oleraceum
4 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Utkommen från odling, mestadels kortlivad på utkastplatser.
A. aflatunense
10 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Först påträffad 1990 under bergtallar vid Oskarshamns lasarett av J. Christoffersson. Publicerad därifrån av Rühling (1997).
Ofta odlad sedan slutet av 1900-talet och lätt förvildad.
181 rapporter. Funnen i totalt 64 atlasrutor, 64 efter 1975, 16 tidigare.
Först omnämnd från Mh Jungfrun av Linné (1745) som Cepa fertilis (jämför A. schoenoprasum gräslök ovan). Omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Misterhult 1857 (Lund i S) samt mer preciserat från Oh Humlekärrshult 1907 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig. Gräsmark, torrbackar, snår, lövskog.
172 rapporter. Funnen i totalt 38 atlasrutor, 37 efter 1975, 18 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun av Linné (1745) och belagd därifrån av Floderus 1853 (S). Omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" av Lundvall (ms 1824). Belagd 1855 från Mh Örö (Scheutz i S, UPS) och publicerad d#
Vanlig i klippskärgården. I inlandet kvarstående eller bara i ringa utsträckning förvildad, och då oftast i bergterräng eller på torrbackar.
335 rapporter. Funnen i totalt 63 atlasrutor, 62 efter 1975, 21 tidigare.
Först publicerad från Misterhults sn (Holmberger 1780) och med mer preciserad lokalangivelse omnämnd 1827 från Mh "I en äng vid Misterhults Prgd" (Westelius ms). Belagd från Mh Figeholm 1862 (E. Carlsson i S).
Vanlig. Snår, renar, lundområden, strandvallar och strandsnår i skärgården. Mest i anslutning till gammal bebyggelse. Förekommer bl a vid de flesta ödetorp, sannolikt som odlingsrest.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Sandlök Allium vineale som insamlats av Floderus på Mh Jungfrun 1853 ombestämdes av Nybom (1946) till A. sphaerocephalum. Den ursprungliga bestämningen var dock riktig (I. Ottosson i brev).
37 rapporter. Funnen i totalt 12 atlasrutor, 11 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S) och mer preciserat, men sannolikt avseende samma plats, Oh Fredriksberg 1907 (O. Köhler i S, Linderoth i OHN). Även insamlad vid Oskarshamn av Köhler 1912, 1918, 1919 (LD, S, GB). Finns ännu kvar vid Fredriksberg.
Sällsynt. Fuktig, mullrik lövskog.
Inplanterad vid Dh Lilla Hycklinge omkring 1990 och riklit spridd längs en bäck.
141 rapporter. Funnen i totalt 62 atlasrutor, 61 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Mh Jungfrun 1853 (Floderus i S). Publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) samt belagd från Oh Mockebo 1907 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Torr gräsmark, snår, buskbryn, strandklippor.
A. cepa var. viviparum
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Förvildad eller kvarstående.
15 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Rödsleskolen 1989.
Förvildad. Vanlig i odling först under senare delen av 1900-talet.
141 rapporter. Funnen i totalt 49 atlasrutor, 49 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN).
Ganska vanlig. Sedan gammalt odlad, kvarstående eller förvildad. Ödetomter, snår, gräsmark.
12 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Rödsleskolen 1991 (som G. ikariae).
Förvildad. Tagen i odling först under senare delen av 1900-talet.
3 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd 2000 från Dh Lilla Hycklinge (RühlingR i OHN).
Förvildad från odling.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först noterad från Mh Örö 2004 av Roger Karlsson.
Förvildad. Sällan odlad i trakten.
178 rapporter. Funnen i totalt 55 atlasrutor, 55 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OHN).
Funnen i 66 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, slänter, lövbryn, utkastplatser. Underarter och varieteter ingår i redovisningen här.
N. asturiensis, N. 'Tete-a-tete'
9 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Först noterad 1992 från Mh Kyrkgölen, utfyllnadsmark av Rühling.
Sedan 1980-talet vanlig som krukväxt, efter blomningen ofta utplanterad eller utslängd på avfallsplatser.
31 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh Nya kyrkogården 1919 (O. Köhler i LD, OHN, S, UPS).
Sällsynt. Sannolikt inkommen med gräsfrö från Tyskland (Hylander 1943b). Vitfryle är beständig på sina parkartade lokaler, men visar ingen nämnvärd tendens till att sprida sig utanför dem.
29 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 6 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh Nya kyrkogården 1921 (O. Köhler i S).
Sällsynt. Parker, lövskog. Sannolikt inkommen med tyskt gräsfrö kring 1800-talets slut (Hylander 1966).
483 rapporter. Funnen i totalt 55 atlasrutor, 51 efter 1975, 38 tidigare.
Först publicerad av Hartman (1838) från Mh Tjustgöl och belagd från Mh prästgården 1851 (Goldkuhl i UPS). Odaterade insamlingar (troligen från 1820- eller 1830-talet) från Misterhults sn finns av Arrhenius, Berglund och Tallin (i S och UPS).
Ganska vanlig. Torr gräsmark, vägkanter, betesmark. Ofta riklig på igenväxande åkrar eller svagt hävdad betesmark. Köhler (ms 1917) anger förekomsten kring Oskarshamn som ymnig.
Ej återfunnen. Långt ifrån alla äldre lokaler har återbesökts men anmärkningsvärt är att arten nu saknas på många av sina äldre fyndplatser i Misterhults skärgård. I samtliga fall utgjordes dessa av större öar med djurhållning, vilken senare upphört.
80 rapporter. Funnen i totalt 17 atlasrutor, 6 efter 1975, 14 tidigare.
Först uppgiven från Mh Örö 1900 (C. Pleijel i S).
Sällsynt, men måhända otillräckligt uppmärksammad. Torr gräsmark, vägkanter. Att döma av de många äldre fynden bildas hybriden ganska lätt där föräldraarterna möts.
Äldre uppgifter: Från 1900-talets början finns många insamlingar från Oskarshamn av E. och O. Köhler, t ex 1902, 1903, 1904, 1905, 1907, 1908, 1909, 1912, 1914, 1915, 1919, 1921 och 1923 (i GB, LD, S, UME, UPS och YS). Mer preciserade lokaler är
125 rapporter. Funnen i totalt 63 atlasrutor, 62 efter 1975, 10 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OHN).
Vanlig. Högörtängar, kärrkanter, alskog, fuktig gräsmark. Allmän på fastlandet men ovanlig i skärgården.
37 rapporter. Funnen i totalt 16 atlasrutor, 16 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).
Ganska sällsynt. Lövbryn och kärrkanter där föräldraarterna möts.
Ej återfunnen vid Oh Fredriksber
189 rapporter. Funnen i totalt 64 atlasrutor, 64 efter 1975, 13 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh Göljhult av Westelius (ms 1827) och belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i OHN).
Vanlig. Lundar, bryn, snår, gårdar, blomrabatter, skräpmark.
44 rapporter. Funnen i totalt 23 atlasrutor, 20 efter 1975, 6 tidigare.
Först uppgiven 1823 från Tu "Hjortronmåsen Syserums ägor sparsamt" (Sjögren ms). Belagd från Döderhult 1908 (A. Johansson i OHN).
Ganska sällsynt I tallskog på torv kring myrgölar och på gungflyets kant mot fastmarken. Även på småmyrar i klippskärgården. På många lokaler förekommer endast hanplantor, och fruktsättningen är även i övrigt sparsam i de mestadels små bestånden.
Tidigare funnen på Mh Svinskär vid näckrosgölen på öns nordöstra sida (Evald Wiström enl Roger karlsson). Senast sedd där på 1970-talet.
R. scheutzii
694 rapporter. Funnen i totalt 7 atlasrutor, 7 efter 1975, 3 tidigare.
Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1871) som R. thyrsoideus var. virescens och belagd från "Oskarshamn, skogsbackar" 1878 (A. Lund i S). Det svenska namnet oskarshamnsbjörnbär lancerades av Domeij (1948).
Sällsynt. Torra steniga ställen som vägkanter, berg, rösen. Förekommer rikligast i södra delen av Oskarshamns tätort. Mer information finns på sidan Grönbladsbjörnbär.
177 rapporter. Funnen i totalt 58 atlasrutor, 57 efter 1975, 11 tidigare.
Först insamlad från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i OHN).
Vanlig. Förmodligen spontan i raviner samt i block- och mullrik lövskog. Ofta planterad vid gårdar och spridd i omgivningarna.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
16 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, inga tidigare.
Tillfällig.
32 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Förvildad.
142 rapporter. Funnen i totalt 67 atlasrutor, 67 efter 1975, 13 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig. På näringsrik mark. Snår, tångvallar, tomter, lagårdar, skräpmark.
43 rapporter. Funnen i totalt 20 atlasrutor, 20 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Döderhult 1906 (A. Johansson i OHN).
Ganska vanlig men i regel fåtalig. På odlad mull- och näringsrik mark, t ex rabatter och trädgårdsland, handelsträdgårdar.
58 rapporter. Funnen i totalt 20 atlasrutor, 19 efter 1975, 7 tidigare.
Först publicerad från Mh Virbo (Scheutz 1862) och insamlad vid Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OHN).
Ganska sällsynt. Kvarstående eller förvildad. Blandskog, bryn, ej på fuktig mark. Planterad i dungar längs Viråns dalgång mellan Virkvarn och Virbo på 1800-talet, men uppträder eljest ej i större bestånd inom området. De flesta förekomster kan härledas till planterade träd i närheten.
67 rapporter. Funnen i totalt 21 atlasrutor, 14 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Misterhult 1839 (Wallman i LD).
Ganska sällsynt. Berg, blockmark, åsar. Oftast bara enstaka träd, men några större bestånd finns i blockig terräng vid sjöar, gärna i solexponerade branter..
110 rapporter. Funnen i totalt 61 atlasrutor, 61 efter 1975, 11 tidigare.
Först belagd från Döderhult 1898 (K. Gunnarsson i S).
Vanlig. Berg- och hällmarker, åsar, även annan mager skogsmark. Ljusälskande, därför särskilt vanlig på hyggen, åkerholmar och åkerrenar samt i bryn.
738 rapporter. Funnen i totalt 68 atlasrutor, 68 efter 1975, 17 tidigare.
Först omnämnd från Ml Åskögle 1670 (Aspelands häradsrätts dombok enl Sjöö 1979). Publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och från socknens fastlandsdel av Craelius (1774). Belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i LD).
Mycket vanlig. Blandskog, bryn, åkerholmar, berg, hagmark, åsar.
4 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Förvildad.
102 rapporter. Funnen i totalt 54 atlasrutor, 52 efter 1975, 13 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamnstrakten av Österman (ms 1862) och belagd från Dh Djupeträsk 1906 (A. Johansson i OHN).
Vanlig. Stränder vid sjöar och åar, mader, fattigkärr. Sparsam i kustbandet och skärgården.
3 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 1 efter 1975, 2 tidigare.
Först noterad från Oh Patrullvägen och publicerad därifrån i smålandsfloran (2007).
Förvildad.
170 rapporter. Funnen i totalt 67 atlasrutor, 67 efter 1975, 13 tidigare.
Först publicerad från Misterhults sn av Craelius (1774) och mer preciserat från Mh Jungfrun (Erikson 1904). Belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OHN). Omnämnd från Kd Fallebo i samband med en rättegång 1741 enligt Sjöö (1993).
Mycket vanlig. Stränder, kärr, dikeskanter, fuktig betesmark.
3 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först uppgiven från Mh Frisksjön 1985 och publicerad därifrån i oskarshamnsfloran (1996).
Sällsynt. Kvarstående eller förvildad.
Ej återfunnen vid Dh Stångehamn eller Mh Frisksjön – arten möjligen missuppfattad av uppgiftslämnaren.
11 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, 1 tidigare.
Först insamlad av L. Cederkvist (i OHN), troligen vid 1900-talets början. Fyndet har noterats av Sterner (ms) "vid en liten göl i mitten av ett fjällikt område i Malghults skog" vilket torde avse nedan nämnda lokal, Kd Ramsdale göl. Publicerad därifrån av Aronsson (1977).
Mycket vanlig.
B. verrucosa
298 rapporter. Funnen i totalt 68 atlasrutor, 67 efter 1975, 14 tidigare.
Först publicerad från Misterhults sn av Craelius (1774, enbart som björk) och insamlad vid Oh Kikebo 1898 (Birger Solberg i OHN).
Mycket vanlig. Skogar, bryn, hagar, hyggen, oftast på torrare mark än glasbjörk B. pubescens. Sparsam i ytterskärgården.
131 rapporter. Funnen i totalt 67 atlasrutor, 67 efter 1975, 11 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745, som Betula, och med största sannolikhet avseende glasbjörk som är den allra vanligaste arten på Jungfrun). Belagd från Oh Lilla Mark 1908 (Linderoth i OHN).
Mycket vanlig. Fuktig skog, kärr, mosselaggar, dikeskanter. I ytterskärgården den vanligaste björkarten.
14 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 5 efter 1975, inga tidigare.
Sällsynt. Kvarstående eller förvildad.
346 rapporter. Funnen i totalt 64 atlasrutor, 64 efter 1975, 18 tidigare.
Först insamlad vid Kd Bankhult 1862 (Regnéll i OHN).
Mycket vanligLundar, blandskog, hagar, bryn, särskilt på stenig men mullrik mark. Sällsynt i mellanskärgården, nästan aldrig på ytterskären.
5 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Först uppgiven från Oskarshamnstrakten av Köhler (ms 1913).
Kvarstående eller förvildad.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
9 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 6 efter 1975, inga tidigare.
Först funnen vid Kd Nynås av Å. Rühling 1977.
Kvarstående eller förvildad
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Virkvarn av Å. Rühling 1986 och publicerad av densammet 1997.
Kvarstående eller förvildad.
4 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
3 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, 1 tidigare.
4 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
210 rapporter. Funnen i totalt 68 atlasrutor, 67 efter 1975, 19 tidigare.
Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad vid Kd Bankhult 1862 (Regnéll i OHN).
Mycket vanlig. Helst något fuktiga skogar, bryn, igenväxande odlingsmark.
7 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Kvarstående eller förvildad.
P. deltoides × nigra
6 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, inga tidigare.
Först funnen vid Mh Misterults gård 1988 av Å. Rühling och publicerad av densamme 1997.
Kvarstående eller förvildad.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd från Oh Havslätt 2003 (Rühling i OHN).
Kvarstående.
4 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 3 efter 1975, inga tidigare.
Först noterad från Mh Bredviksbadet 1998 och belgad därifrån 2003 (Rühling i OHN).
Kvarstående eller förvildad.
P. alba × tremula (?)
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först funnen vid Dh Påskallaviks skola, rotskott i gräsplan, långt från moderträdet (Å. Rühling 1992) och publicerad av densamme 1997.
Kvarstående eller förvildad. Sprider sig lätt med rotskott.
P. balsamifera × deltoides, P. × gileadensis, P. × jackii
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först publiceradMh Virbo av Rühling (1997).
Kvarstående eller förvildad.
17 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 4 efter 1975, 1 tidigare.
4 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 1 efter 1975, 3 tidigare.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
3 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först insamlad vid Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i OHN).
Förvildad, bofast. Mestadels nära bebyggelse och i anslutning till vatten eller fuktmark, särskilt längs åarna.
Namnförbistring
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Förvildad, tillfällig.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
9 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 8 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Oh Stadsparken 1933 (Linderoth i OHN).
Ganska sällsynt. Förvildad, bofast. Vägkanter, dikeskanter.
43 rapporter. Funnen i totalt 14 atlasrutor, 14 efter 1975, 2 tidigare.
S. × elegantissima, S. fragilis × babylonica
8 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Förvildad.
2 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
3 rapporter. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först belagd 2002 från Oh Havslätts camping (Å. Rühling i OHN) och publicerad därifrån i smålandsfloran.
Spridd från odling.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Först funnen 1985 vid Kd Möllekulla 1985 och publicerad i oskarshamnsfloran.
Spridd från odling.
Polygonum viviparum
12 rapporter. Funnen i totalt 4 atlasrutor, 2 efter 1975, 2 tidigare.
Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i OHN, Regnéll i OHN) och publicerad i oskarshamnsfloran.
Mycket sällsynt. Frisk till fuktig. hävdad gräsmark.
Uppgiven av Götmark (ms) från Mh Örö som "ormrot". Troligen felskrivning för ormtunga Ophioglossum vulgatum. Uppgifen återkommer hos Gustafsson (1995).
17 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 5 efter 1975, 4 tidigare.
Först belagd från Mh Vinö 1838 (Hj. Holmgren i LD).
Förvildad, tillfällig. Odlas ibland som bifoder och kan därvid hålla sig kvar några år genom självsådd. Uppträder också tillfälligt efter att ha använts som fågelfrö.
Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler i LD
3 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Först belagd från Kd Bankult (Regnéll i OHN),
Odlad. Tillfällig
Ej återfunnen: Kd Bankhult (=primärlokalen).
Polygonum lapathifolium ssp. lapathifolium
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
Mycket sällsynt. Tillfällig hamninkomling.
9 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 2 efter 1975, 3 tidigare.
Troligen ej helt ovanlig i Misterhults skärgård men otillräckligt uppmärksammad.
P. arenastrum, P. aviculare ssp. aequale, P. calcatum
17 rapporter. Funnen i totalt 13 atlasrutor, 12 efter 1975, 3 tidigare.
Mycket vanlig. Grusmark, ladugårdsplaner, vägkanter, trädgårdsland och skräpmark. Sterner (1933) nämner att den ej är iakttagen på havsstränder.
8 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 5 efter 1975, 1 tidigare.
P. aviculare var. angustissimum, P. neglectum
8 rapporter. Funnen i totalt 7 atlasrutor, 7 efter 1975, inga tidigare.
Ej vanlig. Torr, sandig mark.
Reynoutria sachalinensis
10 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 6 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Oh Järnvägsstationen 1982 och publicerad därifrån i oskarshamnsfloran.
Sällsynt. Förvildad och varaktig.
R. × cultorum, R. × hybridum
28 rapporter. Funnen i totalt 20 atlasrutor, 20 efter 1975, inga tidigare.
Ganska vanlig. Kvarstående eller utkommen på avfallsplatser och vägslänter brukar rabarber kunna hålla sig kvar i många år.
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, 0 efter 1975, 1 tidigare.
Insamlad vid Oh Fallebo 1913 (O. Köhler i OHN).
18 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 1 efter 1975, 1 tidigare.
Att döma av de många äldre insamlingarna är hybriden ej ovanlig.
15 rapporter. Funnen i totalt 5 atlasrutor, 4 efter 1975, 2 tidigare.
Först publicerad av Ekstrand (1866) från Mh "Vid Lilla Laxemar och Ekerum". Återfunnen i Sörå nära dessa gårdar.
Sällsynt. I strandkanten vid åar och sjöar.
16 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Oskarshamn 1907 (Linderoth i OHN, O. Köhler i LD, UPS). Oh Fallebo 1913, 1914 (O. Köhler i LD, OHN, UPS).
9 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Arten förekommer på fuktiga, näringsrika stränder, men uppträder också som ruderat- och barlastväxt. Förekomsten vid Oskarshamn har uppenbarligen varit av det senare slaget.
Oh "Norra strandfyllningen" 1908 (Linderoth i OHN). Oskarshamn (Köhler ms 1913). "Oskarshamn, ballastplats" (Köhler ms 1917). Oskarhamn (Cederquist enl Sterner 1933). Mh Örö 1920-talet (L. Wirsén enl Götmark ms).
1 rapport. Funnen i 1 atlasruta, efter 1975.
3 rapporter. Funnen i totalt 3 atlasrutor, 2 efter 1975, 1 tidigare.
32 rapporter. Funnen i totalt 17 atlasrutor, 17 efter 1975, 1 tidigare.
Först insamlad från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD, som ängssyra R. acetosa, ombestämd av Á. Löve).
Ganska sällsynt. Huvudsakligen inkommen i sen tid på kanterna längs större, nyanlagda vägar. Under spridning, num avstannad?.
10 rapporter. Funnen i totalt 6 atlasrutor, 4 efter 1975, 3 tidigare.
2 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 0 efter 1975, 2 tidigare.
Ej återfunnen. Linsnärja växte som parasit på lin, och försvann med linodlingens upphörande.
Två äldre insamlingar finns: Dh Norrby 1880 (E. Arnér i GB) och Kd Friskebo 1862 (Regnéll i LD).
8 rapporter. Funnen i totalt 2 atlasrutor, 2 efter 1975, inga tidigare.
Först belagd från Dh Kvarnemåla 1986 (Rühling i LD).
Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Parasiterar på torrängsväxter.
Senast sedd 1988 vid 6G0e Kvarnemåla (0a3i) torräng, parasiterande bl a på gulmåra Galium verum, liten blåklocka Campanula rotundifolia och rödven Agrostis capillaris (OHN).
65 rapporter. Funnen i totalt 17 atlasrutor, 9 efter 1975, 10 tidigare.
Först belagd från Mh Fårbo 1857 (A. Lund i S).
Sällsynt. Parasiterar mest på nässlor och humle. Gårdar, snår, oftast nära bebyggelse. Minskande.
Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn 1902 (E. Köhler i GB). Oh Kikebo (Linderoth i OHN 1907 och 1908, Köhler ms 1917). Fredriksberg (A. Johansson i OHN, 1921). Dh Rödsle prästgård (Lindholm i OHN, 1948). Mh Groddam (H. Molander i LD, 1932). Virsjödal (Vedelöv i OHN, 1960).
175 rapporter. Funnen i totalt 21 atlasrutor, 17 efter 1975, 10 tidigare.
Först belagd från Mh Örö 1839 (Wallman i LD). Omnämnd därifrån av Holmberger (ms 1847) och publicerad av Scheutz 1857.
Ganska vanlig på havsstränder. Parasiterar på många olika havsstrandsväxter (se t ex Lundin 1928 och 1929).
Äldre material av strandsnärja finns i rik mängd i herbarierna, inte minst samlat från Mh Örö kring 1800-talets mitt och under dess senare hälft.
8 rapporter. Funnen i totalt 8 atlasrutor, 1 efter 1975, 7 tidigare.
Först uppgiven 1833 från Mh "På en ängsbacke vid Tjust<%1>gjöl" (Lindhagen ms). Publicerad från Misterhult av Scheutz (1862) och belagd från Mh prästgården 1863 (A. P. Gustafsson i LD, ej återfunnen).
Klipphyllor, torrängar, backar. Huvudsakligen i kustnära områden.
Ej återfunnen vid Oh Stadsparken. En markering vid Kristdala i smålandsfloran grundar sig på en i själva verket negativ uppgift hos Sterner (1921).
| Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2020-05-05 |