• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Floristisk utforskning
• Vegetationstyper
• Flora 1900
• Flora 2000
• Floraförändringar
• Björnbär
• Äkta björnbär
• Krypbjörnbär
• Grönbladsbjörnbär
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Björnbär runt Oskarshamn

Tomas Burén

Björnbär är liksom maskrosor, fibblor och daggkåpor nästan alltid apomiktiska, vilket innebär att endast moderns gener överförs till de nya plantorna, som därmed blir helt identiska. Förändringar till följd av sporadisk sexuell förökning eller mutationer kan leda till att nya apomiktiska småarter uppstår.

Liksom hallon har björnbär tvååriga skott. Första året bildas en reva med endast blad. Den övervintrar och bildar andra året blomställningar. Därefter dör skottet. Eftersom årsskott och blommande skott ser ganska olika ut behövs båda när man ska artbestämma björnbär. Bestämningen sker lättast i fält, då man kan studera hela busken. Om man samlar belägg som någon annan ska bestämma är det viktigt att samla rikligt med material. Välutvecklade (relativt stora) årsskott och blomställningar underlättar. Om de välutvecklade blomställningarna är helt överblommade bör man om möjligt även ta en ”sämre” del med blommor. 

Grovt kan björnbären delas in i äkta björnbär och krypbjörnbär. De äkta björnbären, där de flesta arter med goda frukter ingår, kännetecknas av relativt smala kronblad, blanka frukter, oftast tydligt skaftade nedre småblad och linjära stipler. Krypbjörnbären har bredare, ofta överlappande, kronblad, mattare frukter, otydligt skaftade nedre småblad och bredare stipler. De anses ha uppstått genom korsningar mellan olika äkta björnbär och blåhallon.

Björnbärsfloran varierar en hel del mellan olika delar av landet. Eftersom de flesta arter är känsliga för hårda vintrar är det vid kusterna man hittar flest arter. Generellt föredrar björnbär ljusa och varma växtplatser, till exempel vägkanter, skogsbryn och bergsskrevor.

---

På följande sidor finns kortfattade beskrivningar av de arter som finns runt Oskarshamn.  De är delade på de två grupperna äkta björnbär Rubus sect. Rubus och krypbjörnbär Rubus sect. Corylifolii.

Grönbladsbjörnbär är en art vars svenska utbredning är helt koncentrerad till oskarshamnstrakten. Detta björnbär beskrivs mer detaljerat och med fyndkartor på en separat sida.