• Start
•  Samlingar
• Museet
• Djur
• Växter
• Bibliotek
•  Samarbeten
• Årets växt
• Floraväktare
• Ölands flora
• Fenologi
• Fallebo gård
•  Egna projekt
• Jätteträd
• Kallkällor
• Torpväxter
• Orkidéinventering
• Kulturmiljöer
• Kulturminnen
•  Floristik
• Växtnytt
• Kommunflora
• Floristisk utforskning
• Vegetationstyper
• Flora 1900
• Om artdelen
• Artdel
• Flora 2000
• Floraförändringar
• Björnbär
• Kryptogamer
•  Oskarshamnsnatur
• Naturvärden
• Geologi
• Djurvärlden
• Besöksmål
• Naturpromenader
•  Sällskapet
• Biologiska sällskapet
• Externa länkar
• Verktyg

Floran i Oskarshamn kommun (1997)

 

Citerad litteratur återfinns i litteraturförteckningen.
Förklaring av förkortningar och koordinatsystem



Lycopodiaceae – lummerväxter

Huperzia selago – lopplummer

Lycopodium selago

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 28 rutor, ganska sällsynt. Frisk till fuktig, ej för tät barr- och blandskog, gärna i sluttningar mot fuktmarker eller i kärrkanter, bäckdalar och källkärr, på socklar i alkärr och på block. Oftast fåtalig på fyndplatserna.

Lycopodium annotinum – revlummer

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 56 rutor, ganska vanlig. Barr- och blandskog, ofta på rullstensåsar eller andra isälvsbildningar; gärna på torvjord, t ex i sumpskog och vid kärrkanter. Allra rikligast i sekundära miljöer på torvmark såsom gamla mossodlingar och kring sänkta myrgölar. Även i kustnära områden och på skärgårdens större öar.

Lycopodium clavatum – mattlummer

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1919 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 34 rutor. Ganska vanlig men oftast sparsam på växtplatserna. Främst i äldre barrskog och där påfallande ofta vid gamla stigar. Nyetablerar sig ibland i stor mängd på avbanad skogsmark, t ex i vägskärningar och vändplatser vid skogsbilvägar. I övrigt minskande genom hårt drivet skogsbruk.

I skärgården endast funnen på 6H7b Ö. Måsskär (1c3j) RgK. Även ovanlig i kustbandet.

Diphasiastrum complanatum ssp. complanatum – plattlummer

Lycopodium complanatum ssp. complanatum

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Torr tallskog, särskilt på mager moränjord eller isälvsmaterial.

Aktuella fynd: 6G4g Dalsbo (3c0d) bergig tallskog (LD). Först rapporterad och publicerad därifrån av J. Hedenlo (1989).

Isoëtaceae – braxengräsväxter

Isoëtes lacustris – styvt braxengräs

Först omnämnd från Mh Fårbosjön, 1914 (H. Du Rietz ms).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Näringsfattiga sjöar på grus-, sand- eller dybotten. I klarvattensjöar ned till några meters djup.

Isoëtes echinospora – vekt braxengräs

I. setacea

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Näringsfattiga sjöar, ofta på finare sediment än föregående art och helst i skydd för vågsvallet, t ex vid block och stenar.

Equisetaceae – fräkenväxter

Equisetum hyemale – skavfräken

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Ursprunglig i grus-, sand- och moränmarker, särskilt ofta i sluttningen av åsar och sanddeltan, i ravinbranter och åbrinkar samt i lövskogskärr. Sekundärt på annan grusig eller sandig mark, t ex i grustäkter, på vägkanter och banvallar. Troligen spridd genom täktverksamhet på artens ursprungliga växtplatser på åsar. – Karta 1.

Aktuella fynd: 5G9d Persnäs (4a2d) tallskog på sanddelta. 5G9f Århult (4e6j) f d sandtag. 5G9g väst Svartgölen (4a7a) tallskog vid sandtäkt. 6G0f Äshults såg (1e2e) vägkant vid sågverk och i angränsande tallskog på ås. 6G1e Östantorp (1c8c) lövkärr. 6G1g Norget (2d3b) lövkärr. 6G1i Stensjöfors (2a3d) åbrink. 6G2i Fårbo, Hagadalsvägen (1b6b) vägkant. 6G3g Krokstorp (4d1a) tallskog. 6G3i Nygård (1a4g) gräsbevuxen kulle nära väg E22. 6G4f Ishult (2c2j) grusgrop, S. Mjösberg. NV Issjön (2d5j) grustag och tallskog på åssluttning.

Equisetum fluviatile – sjöfräken

Bygdenamn. Färg; Kristdala (Jönsson 1982). Namnet förekommer även hos Craelius (1774) och torde varit gängse i en stor del av landskapet.

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Humlekärrshult 1933 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 67 rutor, vanlig. På medeldjupt till grunt vatten i sjöar, åar och större diken samt i kärr, särskilt sådana i anslutning till stränder.

I skärgården bara känd från: 6H5a Älö byängar (4d8a) i ett dike, RgK. 6H6a Skavdö, Mönäsängen (2a7e) kärr. Skavdö i ett kärr vid åkern Gölen (2a4d) RgK. 6H6b Huholmen (1a6b) skogskärr, RgK.

Equisetum palustre – kärrfräken

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Kärr, fuktig kulturpåverkad mark. Ej nära kusten.

Aktuella fynd: 5G7h Älvehult (3d5j) stenbrott. 5G9d Bockara (4a1e) fuktig botten i sandtäkt. 6G3d Illevik (2e6g) högörtäng (LD). 6G3e Fagerhult (2b4b) fuktäng. 6G4f Skällgöl (1b8b) dike intill myrgöl (LD). 6G5f Pilebo (0b) B. Nilsson.

Ej återfunnen vid Mh Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1961).

Equisetum sylvaticum – skogsfräken

Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Lövkärr, fuktig barr- och blandskog, särskilt i raviner och sumpskog. Dikes- och vägkanter, vid stengärdesgårdar på naturbetesmark, på magra åkrar.

Equisetum pratense – ängsfräken

Först uppgiven av Köhler (ms 1913) från Oskarshamn och belagd från Dh Stensjö 1958 (Rühling i DNF).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Lundar, fuktig ängsmark, lövskogsbryn, gärna i anslutning till odlad mark, vägkanter. Relativt näringskrävande och möjligen gynnad av rörligt markvatten.

Equisetum arvense – åkerfräken

Först uppgiven av Köhler (ms 1913) från Oskarshamn och belagd därifrån 1933 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Ursprunglig i lövkärr, raviner och vid stränder, helst på finjord. Sekundärt också i sand och grus på åkrar, vägkanter, järnvägsbankar och på skräpmark.

Ophioglossaceae – låsbräkenväxter

Ophioglossum vulgatum – ormtunga

Först omnämnd 1833 från Mh Vinö av Lindhagen (ms) och Peterson (ms). Publicerad från Mh Örö av Scheutz (1862) och belagd 1908 från Oh Klubbholmen (Linderoth i OLV) samt Tillingeöar (O. Köhler i S).

Funnen i 22 rutor. Vanlig vid Östersjön på strandängar och strandängsfragment.

Botrychium lunaria – låsbräken

Först uppgiven från Mh "Tjustgöhl, L. Brandgärdet" av Hagström (ms 1840) och belagd 1967 från Sippetorp (Vedelöv i OLV).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Ej alltför torr, ogödslad och gärna betad gräsmark, gräsbevuxna väg- och åkerrenar. Visar sig mer eller mindre sporadiskt och är dessutom svår att upptäcka. Låsbräken är därför sannolikt vanligare än de redovisade fynden antyder.

Aktuella fynd: 5G8h Sandshult (2a4a). 5G9h Humlekärrshult (4e9h) i basen av en träjonplanta. 6G0f Äshult (0e1d) sågverket, B. Dahlgren. 6G0h Björkelund (4a8h). 6G1d Fallebo (3e) Mårten Aronsson. Fallebo (4e2f) frisk naturbetesmark. 6G1e Bjälebo (1a) S. Ejneby. Brånäs (1d) S. Ejneby. 6G1f Äspenäs (1a2e) B. Dahlgren. 6G1g Mantebo (2d1i) S. Ejneby. Nylund (4d0h) S. Ejneby. 6G1j Ekö (1b) I. Asp. 6G2d Krokshult (2c5d) naturbete (Norderhaug m fl ms 1980). 6G3h Snarås (2e9c).

Ej återfunnen varken på primärlokalerna eller följande platser: Dh Eshult 1920 (Sterner ms). Mh St. Ekholmen 1920 (Brundin enl Sterner ms). St. Bergö 1950 (Segelberg enl Sterner ms).

Osmundaceae – safsaväxter

Osmunda regalis – safsa

Först uppgiven av Arenius (ms 1829) "i Wirboåen ett stycke bortom sågen ymnigt" och publicerad av Hartman (1838) från Mh Virbo och Dh Ämån. Sjöstrand (1863) angav "i de flesta åar inom länet" vilket föranledde Scheutz (1863) att replikera: "icke i Tjust. Finnes väl ej nordligare än Wirbo och Emån". Belagd från Mh "Vid ån uppom sågen vid Virbo", 1829 (anonym i S, sannolikt Arrhenius), samt från Virkvarn 1866 (J. P. Johansson i UME).

Funnen i 5 rutor. Sällsynt, men tämligen riklig kring Emåns och Viråns nedre lopp. Särskilt på stränderna av helst steniga och strömmande åar. Fordrar rent och syrerikt vatten.

Aktuella fynd: 5G6i Emån mellan Emmebro och utloppet (3b). 5G7h Lillån vid vägen till Karlshammar (2c7h). 5G8h Lövshult (0b0b) i Lillån, M. Löfqvist. 6G0e Kullesjö (2b8b) utloppet, två exemplar. 6G1i Virbo och ca 1 km uppströms längs Virån (1e).

Dennstaedtiaceae – örnbräkenväxter

Pteridium aquilinum – örnbräken

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och först insamlad vid Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Öppen eller gles barr- bland- eller lövskog. Utvecklas kraftigast på hyggen, i bryn och igenväxande hagmark.

Variation. Inget försök har gjorts att hålla isär de två underarterna slokörnbräken ssp. aquilinum och vanlig örnbräken ssp. latiusculum.

Aspleniaceae – småbräkenväxter

Asplenium trichomanes ssp. trichomanes – vanlig svartbräken, bergspring

Först belagd från Oh Humlekärrshult 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Bergspringor och stenrösen. Synes vara mer näringskrävande än gaffelbräken A. septentrionale. Förekommer mest på lättvittrade bergarter, annars i anslutning till öppen mark som åkrar och vägar där näringstillförsel genom pådamning troligen verkar gynnsamt. – Karta 2.

Asplenium trichomanes ssp. quadrivalens – kalksvartbräken

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H3b Utlångö, Kråkelunds båk (4a8c), funnen av RgK och bestämd av E. Tigerschiöld. Denna kalkbundna underart växer vid båken, som består av två vinkelställda murar, uppförda 1849 av kalkstensblock från Öland (Jansson 1991).

Asplenium septentrionale – gaffelbräken

Först publicerad av Sjöstrand (1863): "omkring Döderhults prestgård, och i Misterhults socken flerestädes". Belagd 1895 från Oskarshamn (G. Dahl i S).

Funnen i 63 rutor, ganska vanlig. Bergspringor, helst på kalkfattig grund, ofta i solexponerade lägen, ibland i stenrösen. – Karta 3.

Asplenium septentrionale × trichomanes ssp. trichomanes – gaffelbräken × vanlig svartbräken

Först publicerad av Sjöstrand (1863): "Döderhult omkring prestgården". Tidigast belagd från Oskarshamn (Sjöstrand i UPS, utan årtal). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1895 (G. Dahl i S, som A. septentrionale).

Funnen i 21 rutor, ganska sällsynt. Uppträder tämligen regelbundet där föräldraarterna finns i någorlunda mängd. – Karta 4.

[Asplenium ruta-muraria – murruta]
Uppgiven som insamlad från Oskarshamn 1903 (Y. Stjernspetz i S). Det verkar dock ganska osannolikt att denna art skulle ha förekommit här utan att observeras av traktens samtida botanister. Möjligen skulle murrutan tillfälligt ha kunnat komma in med kalksten, som på den tiden i ej obetydlig utsträckning inskeppades från Öland.

Woodsiaceae – majbräkenväxter

Athyrium filix-femina – majbräken

Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Lövkärr, fuktig skog, vid bäckar och diken, ofta i och vid odlingsrösen. Förekommer ibland även långt ute på småskären.

Cystopteris fragilis – stenbräken

Först belagd från Oh Fallebo 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Bergspringor, klipphyllor, rasmark, stenrösen, stengärdsgårdar, murar, torpruiner. På ej alltför näringsfattigt underlag. – Karta 5.

Gymnocarpium dryopteris – ekbräken

Lastrea dryopteris

Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Steniga lundar och hässlen, bäckdalar. Även i öppna lägen vid diken och gärdesgårdar och då oftast småvuxen. – Karta 6.

I skärgården ovanlig och endast sedd på följande öar: 6G6j Hunö (2d2h). 6H5b Mathem, nordvästra udden (3b6b) kärrkant i skog, RgK. Ängö (0b1d) kärrkant i ekskog. 6H6a Närmsta Holmen (2d5h) blandskog, RgK.

Woodsia ilvensis – hällebräken

Först insamlad från Döderhult 1889 (A. Pehrsson i S).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt och sparsam. Exponerade klippspringor, ofta tillsammans med gaffelbräken Asplenium septentrionale och svartbräken A. trichomanes ssp. trichomanes. Huvudsakligen i norra och nordvästra delen av kommunen, men ej ute i skärgården. – Karta 7.

Aktuella fynd: 6G1e Höganäs (2a2i) klippspringa vid vägen (LD). 6G2d Höckhult (2d0b) häll i hagmark. 6G2e Kristdala (4e3f) berg vid vattentornet (LD). 6G4f Ishult, Gröna lunden (1e6i) berg i lövskog, S. Mjösberg. 6G4h Bergebo (4e5j) berg (LD). 6G4i Ramnebo kvarngöl (4a5a) berghylla. 6G4j Sandhorva (4d4a) springa i bergvägg (LD). 6G6i Solstad (2b7f) förkastningsbrant. 6H5a Agnemarsjön (1b0g) hällmark ost sjön. Finnäsets ede (4a3d) häll vid stig i hagmark, RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen eller: Oskarshamn (O. Köhler i S, 1903). Dh Norrby (O. Köhler i LD, 1918). "Strandklippa nära St. Saltvik" (Sterner 1933).

Matteuccia struthiopteris – strutbräken

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Raviner, bäckdalar, lövkärr på rikare mark, troligen gynnad av rörligt markvatten. – Fig 87.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9a) alkärr. 6G1i Virkvarn (2b0g) alkärr. 6G5g Ramshultegölen (1e7f) bäckravin, L.-E. Andersson.

Dryopteridaceae – träjonväxter

Dryopteris filix-mas – träjon

Först belagd från Kd Friskebo 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Blockrika löv- och blandskogar, bergrötter, rasmark, steniga vägkanter, mycket ofta i odlingsrösen. Vanlig vid kusten, även på utskären.

Dryopteris carthusiana – skogsbräken

Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. All slags frisk eller helst fuktig skogsmark, klippor, stenrös, socklar i alkärr. I skärgården även exponerat i klippskrevor.

Dryopteris dilatata – lundbräken

Först belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och därefter från Dh Fågelöarna (Sterner i S, 1928). Publicerad av Sterner (1933) från bl a Dh St. Saltvik och Mh Virkvarn.

Funnen i 39 rutor, ganska vanlig. Skogar, raviner, klippskrevor i skärgården. Oftast på tämligen näringsrik mark. Vanligast längs kusten och i skärgården där den är den allmännaste ormbunken i mellan- och utskärgården. Artens relativt fasta blad bidrar sannolikt till att minska vattenavdunstningen och göra det möjligt för den att växa i ganska öppna och torra lägen i skärgården. – Karta 8.

Dryopteris expansa – nordbräken

D. assimilis

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Fuktig barr- och blandskog, raviner, alkärr. Gärna i anslutning till rörligt markvatten. Ibland torrare och då i blockig terräng. – Karta 9.

Thelypteridaceae – kärrbräkenväxter

Thelypteris palustris – kärrbräken

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Gölkanter, blöta kärr, sumpskog. – Karta 10.

Aktuella fynd: 5G6i Slätemo (3a7e) kärräng (J. Christoffersson i LD). 6G0g Eckerhultegöl (3a6f) gölkant. 6G1g Skrikebo (2e2g) kärr, I. Asp. 6G1h Drängfällan (2b3c) kärrmark, S. Ejneby. 6G1j Grytmaren (2a1g) försumpad åker. 6G1j Lindö (0a0j) bland vass i grund havsvik. 6G2h Sjömålen (4e4j) alkärr. 6G2i Köksmåla (4a3a) alkärr. 6G3e Aveström (2d2i) åkant. 6G4f Ishult (1e6h) sumpskog vid Issjön, S. Mjösberg. 6G4g Gröndalen (3c6e) småvuxna exemplar bland vitmossor på gungfly kring Gölen. 6H4a Sånghusfjärdens västra sida (2c7h) vass vid båtlänning, RgK.

Phegopteris connectilis – hultbräken

Thelypteris phegopteris, Lastrea phegopteris

Först belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 60 rutor, ganska vanlig. Mest i fuktig löv- och blandskog, gärna ängsbarrskogar, bäckraviner, bergsidor. Dikeskanter, ofta längs gärdesgårdar. Ovanlig i kustbandet, saknas nästan helt i skärgården, förutom i norra Misterhults inre skärgård. – Karta 11.

Skärgårdslokaler: 6G6j Hunö, väster om Hässlevik (2d2h). 6H6a Hamnö, söder om byn (2c7a), RgK.

Blechnaceae – kambräkenväxter

Blechnum spicant – kambräken

Ej återfunnen. Kambräken är vanligast i västra Sverige, och har bara ett par isolerade förekomster i östra Småland.

Flera beläggexemplar finns samlade från Grönhult, Misterhults komministerboställe: Grönhult (Wallman i LD 1839, Wallman i S utan årtal), Grönhult (herb Hartman UPS, odaterat) samt Comministerbostället (Fries herbarium LD, odaterat).

Polypodiaceae – stensöteväxter

Polypodium vulgare – stensöta

Först uppgiven 1833 från Mh av Lindhagen (ms) "På ett berg vid Tjustgjöl" och insamlad från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Bergsidor, block, markhällar, trädbaser, odlingsrösen, stengärdsgårdar.

Taxaceae – idegransväxter

Taxus baccata – idegran

Först omnämnd från Mh Kingerö av Peterson (ms 1833) och därnäst från Boskär av Rothstein (ms 1842). Gamla idegranar finns ännu på dessa öar. Scheutz<@146>s 1857 publicerade uppgift Misterhult in taeniis enligt Linköpings Naturvetenskapliga Sällskap baseras säkerligen på ovannämnda lokaluppgifter. Först belagd 1863 från Kd Åsjögle (Regnéll i LD).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Huvudsakligen på öar och skär i Misterhults skärgård. I inlandet sällsynt och där i skogar och vid stränder, särskilt av strida åar och större bäckar. Anses vara frostkänslig, och trivs i inlandet därför bäst som undervegetation i glesa skogar. Näringskrävande. I senare tid dessutom ej sällan fågelspridd från trädgårdar. – Karta 12.

Inlandslokaler (förutom kvarstående exemplar): 5G9h Humlekärrshult (4e9e) liten planta i häck, troligen fågelspridd från odlade exemplar i närheten. 6G0h Bellisvägen 10 (0e4h) liten planta i häck, troligen fågelspridd. 6G3d Lönhults kvarn (1e4b) vid bäck. 6G3g Krokstorp (4c0i) lövbryn, 1 träd, fridlyst 1950. 6G3j Frisksjön (3e2i) vid utflödet (D. Hedenlo).

Ej återfunnen vid Kd Åskögle (primärbelägget, Regnéll i LD).

Osäker artavgränsning. Bland de från trädgårdar fröspridda, i regel mycket små idegranarna kan möjligen japansk idegran T. cuspidata eller hybriden med den vara representerade.

Pinaceae – tallväxter

Abies concolor var. concolor – coloradogran

Funnen i 3 rutor. Kvarstående eller självsådd.

Aktuella fynd: 5G9h Rudagatan (3e2g) berg, conf. ThK (LD). 6G2j Skurö (3c3j) vägslänt, conf. ThK (LD). 6H6a St. Bergö (1d5h) i igenväxande åker, kvarstående (LD).

Abies nordmanniana – nordmannsgran

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6H6a St. Bergö (1d5h) tryckt mot bergkant vid igenväxande åker, RgK, conf. ThK (LD).

Abies alba – silvergran

Funnen i 6 rutor. Kvarstående, men ofta också förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Brödlösa (4e1c) rikligt spridd kring stenbrott, conf. ThK (LD). 5G9f Hammarsebo (2b1d) Ekudden. 5G9i Ärnemar (4a1e) lövkulle. 6G1i Virbo (1e3c) kring herrgården. 6G3f Lidhult (3e0j) vägslänt. 6G3j Kvarnstugan (0b8h) skogsbryn.

Pseudotsuga menziesii – douglasgran

P. douglasii, P. taxifolia

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9f Hammarsbo (2b3d) skogsbryn vid jägmästarbostaden, conf. ThK (DNF).

Tsuga canadensis – hemlock

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6H6a St. Bergö (1d5h) kvarstående i igenväxande åker, conf. ThK (LD).

Picea abies – gran

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därnäst från socknens fastland av Craelius (1774) samt mer preciserat omnämnd från Ml "Åskögle sågqvarn" (Lundwall ms 1825). Äldsta bevarade belägg är från Döderhult 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig i hela området. Skogsbildande, särskilt på frisk till fuktig mullrik mark. Förekommer även på de yttre större öarna, men är där sparsam och ofta hårt vindtuktad. Sterner (1933) angav att gran skulle saknas i yttre skärgården och av honom vara förgäves eftersökt på Runnö. Där växer dock granar, särskilt på nordöstra delen, av sådan ålder och dimension att de bör ha funnits till även när han besökte ön.

Variation. Ormgran, f. virgata förekommer vid 6G4h Götehult, Norrhult (4d5f) enl E. Karlsson, Götehult. Så kallade mattgranar, dvs granar där nästan alla grenar breder ut sig mattlikt på marken och även kan slå rot har uppmärksammats på några platser: 5G8h Nabben (1e) skogsmark vid Smältesund, S. Johansson. 6G0i Rotviks skafter (2b2h) blockmark nära stranden. 6H3a Bockstrupen (1b5g) blockmark intill stranden.

Picea pungens – blågran

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6H3a Äspö (3b0e) självsådd vid vägkant i ekskog, RgK. Äspö (2b6f) i strandskogen söder om Själviksholmarna, RgK.

Picea omorika – serbisk gran

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G1d planterad och självsådd öster om Fallebosjön (3d2e).

Larix decidua – europeisk lärk

Först belagd från Mh Virbo 1950 (Lindholm i OLV). Ett belägg i S från Oskarshamn 1904, samlat av O. Köhler representerar sannolikt denna art, även om det inte låtit sig säkert artbestämmas; ingen annan art inom släktet har påträffats i området.

Funnen i 18 rutor. Mest äldre, ursprungligen planterade bestånd och enstaka träd. Självspridning tycks ganska sällan förekomma.

Pinus nigra var. nigra – svarttall

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0j Furö (0d9j) vid f d lotshusen, RgK.

Pinus sylvestris – tall

Först uppgiven från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därnäst från socknens fastlandsdel av Craelius (1774) samt något mer preciserat från Oskarshamn av Köhler (ms 1917). Första bevarade insamling är från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Skogsbildande, föga näringskrävande, ofta dominerande på mager och torr mark som hällmarker och sandmoar, liksom på mossar.

Två fridlysta tallar finns vid Lilla Mark i Oskarshamn. Norr om Misterhults kyrkby finns ett fredat tallbestånd. Kommunens kanske största tall växer söder om 6G3g Sulegångs by (0d5b).

Pinus strobus – weymouthtall

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9f Hammarsbo, Ekudden (2b1d) förvildad på vägslänt. 6H6a St. Bergö (1d5h) kvarstående i igenväxande åker (LD).

Pinus ponderosa – gultall

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6H6a St. Bergö (1d5h) kvarstående i igenväxande åker (LD).

Cupressaceae – cypressväxter

Chamaecyparis lawsoniana – ädelcypress

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4d6j) stenbrott, conf. ThK (LD).

Juniperus communis – en

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745). Omnämnd i Tunaläns dombok 1780 i samband med utsyning av svedjeland vid Kd Fallebo (Sjöö 1993). Insamlad från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig i hela området. Torra skogar, bryn, hagar, torrängar, berg.

Söder om 6G2i Virvhult (0b5h) finns en stor, fridlyst en. Den växer alldeles intill en bergbrant och är hårt trängd av omgivande buskar.

Juniperus squamata – himalaya-en

Funnen i 3 rutor. Kvarstående eller utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4d6j) intill stenbrott (LD). 5G9h Kolberga (4e8f) utkast i skogsbryn (LD). 6G0i Mockebo (1a4e) vägslänt (LD). Samtliga belägg är bestämda av Knud Ib Christensen.

Salicaceae – videväxter

Salix pentandra – jolster

Först insamlad vid Dh Klämna 1913 (Linderoth i OLV) och uppgiven samma år från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 63 rutor. Ganska vanlig men i regel fåtalig på växtplatserna. Stränder vid sjöar och åar, kärr, fuktiga bryn. Ofta vid diken med mer eller mindre stillastående vatten på gamla mossodlingar. Även vägkanter, täkter och annan störd mark, där arten tycks vara under spridning.

I skärgården endast känd 6H6a Skavdö, södra kanten av Mönäsängen (2a5e).

Salix fragilis – knäckepil

Först insamlad vid Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Förvildad, bofast. Mestadels nära bebyggelse och i anslutning till vatten eller fuktmark, särskilt längs åarna.

Osäker artavgränsning. Grönpil S. alba × fragilis, hybriden mellan vitpil och knäckepil, uppmärksammades ej vid inventeringens början. Vid en snäv artavgränsning av knäckepil bör eventuellt en del eller merparten av fynden i stället hänföras till hybriden.

Salix alba var. alba – vitpil

Först insamlad vid Oh Läroverket 1907 (Linderoth i OLV, möjligen från ett planterat träd som stod kvar där in på 1950-talet).

Funnen i 4 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors bruk (0e5a) intill Emån på industriområde. 5G9d Persnäs (4a1b) tipp. 5G9h Länsmansängen (4e6a) lövskogsbryn. Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark, det. ThK (LD). 5G9i Grimskallen (4a0d) utfyllnad i hamnområde. L. Stångehamn (0a2j) vägkant.

Salix alba × fragilis – grönpil

S. × rubens, S. viridis

Funnen i 3 rutor. Förvildad, bofast.

Aktuella fynd: 5G9h Pottaskekällen (4d2e) utfyllnad, det. ThK (LD). Åsavägen (2d2g) utfyllnad, det. ThK (LD). 5G9i Gröndals fotbollsplan (3a1d) vägkant, det. ThK. 6G0h Fallebo (0e8f) gölkant, det. ThK (LD).

Salix × pendulina – fontänpil

S. × elegantissima, S. fragilis × babylonica

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark (LD). 6G0i Havslätt (0a7b) tipplats för snö (LD). Homhällan (0a0f) vägkant, det. ThK (LD).

Salix myrsinifolia – svartvide

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Fuktig gräsmark, igenväxande beten, dikeskanter, vägkanter. – Karta 13.

Aktuella fynd: 5G6i Slätemo (3a8f) fuktig betesmark. 5G9i Grimskallen (4a3c) gölkant (LD). 6G0j Dragskär (4b1a) strandklippa. 6G1f Sandkärren (3b2e) fattigkärr. 6G4f Skällgöl (1b9b) vid skogsdike, S. Mjösberg. 6G4g Skälsebo (1c9j) vägkant (DNF). 6G6i Solstad, Maren (1b6a) fuktig gräsmark. 6H4a Konungsholmen, nordöstra udden (0e6i) klippspricka, RgK. 6H5b Ängö (0b2f) östra klipporna, RgK. 6H6a Klingsö, Kolfällan (1a7f) hygge, RgK, det. ThK. Norra Uvö (0b1f) dike i igenväxande åker (LD). 6H6b Örö (2c9d) fuktig gräsmark RgK, det. ThK.

Salix cinerea – gråvide

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) samt omnämnd från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och insamlad vid Oh Åsa 1913 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Stränder vid sjöar och vattendrag, diken, kärrkanter. – Karta 14.

Salix cinerea × myrsinifolia – gråvide × svartvide

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oskarshamn 1906 (O. Köhler i LD, som S. cinerea, ombestämd av C. Blom).

Salix aurita – bindvide

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Mh Jungfrun 1918 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Vid åar och sjöar, mader, skogskärr, diken, vägkanter. – Karta 15.

Salix aurita × cinerea – bindvide × gråvide

Först belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV), därnäst från Dh Århult 1931 (I. Söderberg i UPS).

Noterad från 1 ruta. Sannolikt ej ovanlig, men ej speciellt eftersökt.

Aktuella fynd: 6H6a Brudtallsudden (3a1d) RgK.

Ej återfunnen: Oh Kikebo (Linderoth i OLV, 1930). Mh Inre Håmmeskär (Sterner 1933, det. C. Blom). Ej heller återfunnen på primärlokalerna.

Salix aurita × repens var. repens – bindvide × krypvide

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad från Mh "Jungfrun, björk-tallskogen i västra sluttningen" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. E. Marklund).

Osäker uppgift. Uppgiven av Köhler (ms 1913) från Oskarshamn. Då belägg saknas och uppgiften ej återkommer i Köhlers senare växtförteckning (ms 1917) var kanske bestämningen ej riktig.

Salix caprea – sälg

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och insamlad vid Oh Fredriksberg 1906 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, bryn, renar, väg- och dikeskanter.

I skärgården är sälg ganska ovanlig i de mellersta och yttre delarna och därifrån endast antecknad från: 6H4a Vidskären (4d9j), RgK. 6H4b L. Käringskäret (4a9f). 6H5a Älö, ost byn (4c9j). Vinö (1d7b). 6H5b Strupö (3d8b). 6H6a Hamnö, Söräng (2b2i) ängsmark, RgK. 6H6b Örö, Norra lunden (3c4c) och västra stranden (3b2j) RgK.

Salix caprea × cinerea – sälg × gråvide

Ej återfunnen. Denna hybrid är troligen ej ovanlig men har ej speciellt eftersökts.

Oh Kikebo 1933 (Linderoth i OLV). Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD, som S. caprea, ombestämnd av C. Blom).

[Salix starkeana – ängsvide]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material från Mh Örö. Den refereras också av Götmark (ms 1979).

[Salix myrtilloides × repens var. repens – odonvide × krypvide]

Material från Dh Påskallavik 1912 (Linderoth i OLV) har ombestämts till S. repens var. repens av ThK.

Salix repens var. repens – krypvide

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad vid Dh Påskallavik 1912 (Linderoth i OLV).

Funnen i 57 rutor, ganska vanlig. Oftast på fuktig mark vid fattigkärr men även torrare, t ex i sandig tallskog. – Karta 16.

I skärgården endast känd från 6H6b Örö (3c0a) ekdunge, RgK.

[Salix repens ssp. rosmarinifolia – rosmarinvide]

Material från Dh Klämna 1913 (Linderoth i OLV) har ombestämts till S. repens var. repens av ThK.

Salix viminalis – korgvide

Först belagd från Oh Stadsparken 1933 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Förvildad, bofast. Vägkanter, dikeskanter.

Aktuella fynd: 5G9h Norrby (4c9c) dikeskant. 5G9i Stångehamn (0b0a) vägkant. 6G0h Rungeln, Björkvik (3d3i). 6G0i Mockebo (1a2i). 6G2f Ost Klarebäck (4c9f). 6G3f Laggartorp (0c1e). 6G6i Solstadström (3c8g). 6H3a Simpvarp, Fallsviken (0c8d) utfyllnadsmark.

Salix purpurea – rödvide

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6H3a Simpvarp, Fallsviken (0c8d) utfyllnadsmark (LD).

Populus × canescens – gråpoppel

P. alba × tremula (?)

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad. Sprider sig dessutom lätt med rotskott.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallaviks skola (2e2h) rotskott i gräsplan, långt från moderträdet. 5G9i Ärnemar (3a0h) intill f d naturpark.

Populus tremula – asp

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad vid Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Helst något fuktiga skogar, bryn, igenväxande odlingsmark.

Variation. Jätteasp Populus tremula f. gigantea är en triploid form som bl a utmärker sig genom mycket stora blad. Den har påträffats vid 5G7h S. Vånevik (4e8b) där ett par relativt stora träd står i ett skogsbryn (LD, DNF, conf. thK).

Populus × jackii – ontariopoppel

P. balsamifera × deltoides, P. × gileadensis

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G1i Virbo (1e2b) längs Virån.

Populus balsamifera var. hortensis – balsampoppel

Funnen i 4 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9g Forshult (2c1j) vägkant. Hyddan (1b7f) tomtgräns. 6G0i Mockebo (1a5g) vägkant. Rotvik (1b8b) vägkant. 6G1f Nynäs (4c3c) ödetomt. 6H6a Hamnö sjöbodar (2c8c) RgK.

Populus trichocarpa – jättepoppel

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4e6c) vägkant, det. ThK (LD). 6G0h Mörkret (0d1e) utfyllt kärr, conf. ThK (LD).

Populus laurifolia – lagerpoppel

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G1i Virkvarn, väster om gården (2a2g) sandig backe (LD).

Populus nigra var. nigra – svartpoppel

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G2j Bredviksbadet (1b7d) kanten av parkeringsplats.

Populus nigra var. italica – pyramidpoppel

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Östersjövägen (2e8i) utfyllnad över avloppsrör.

Populus × canadensis – kanadapoppel

P. deltoides × nigra

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G2j Bredviksbadet (1b6c) gräsmark intill stranden, conf. ThK (LD). 6G4i Misterhults gård (2d4f) lövdunge.

Myricaceae – porsväxter

Myrica gale – pors

Först uppgiven från Oskarshamnstrakten av Österman (ms 1862) och belagd från Dh Djupeträsk 1906 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 60 rutor, vanlig. Stränder vid sjöar och åar, mader, fattigkärr. Sparsam i kustbandet och skärgården.

I skärgården endast sedd på följande öar: 5G7j Runnö, Långglo (3a5d) och Oxlenäs (2b4a) vid Näckrosdammen. 6H3a Kyrkgångsskär (3e3g) norra gloet. 6H4a S. Marsö (1d3h) södra gloet, RgK. 6H4b Fågelmarksskär (2a0b) göl på NÖ udden, RgK.

Betulaceae – björkväxter

Betula pendula – vårtbjörk

B. verrucosa

Först publicerad från Misterhults sn av Craelius (1774, enbart som björk) och insamlad vid Oh Nynäs 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Skogar, bryn, hagar, hyggen, oftast på torrare mark än glasbjörk B. pubescens. Sparsam i ytterskärgården.

Betula pendula × pubescens – vårtbjörk × glasbjörk

Ej återfunnen. Denna hybrid är troligen ej alldeles ovanlig, men svår att säkert avgränsa från glasbjörk utan en cytologisk undersökning (Hylander 1966).

Belagd från Mh "Jungfrun, nordsidan" 1913, 1914 (H. Du Rietz resp E. Du Rietz i UPSV) samt "Jungfrun, klippskreva på öns högre del vid Prästkås" 1949 (O. Rune i GB).

Betula pubescens – glasbjörk

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745, som Betula, och med största sannolikhet avseende glasbjörk som är den allra vanligaste arten på Jungfrun). Belagd från Oh Lilla Mark 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Fuktig skog, kärr, mosselaggar, dikeskanter. I ytterskärgården den vanligaste björkarten.

Betula nana – dvärgbjörk

Först uppgiven av L. Cederquist, troligen från 1900-talets början (Sterner ms) "vid en liten göl i mitten av ett fjällikt område i Malghults skog" vilket torde avse nedan nämnda lokal, Kd Ramsdale göl. Publicerad därifrån av Aronsson (1977).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2f Älgenäs, Ramsdale göl (1c5e) sparsam i sumptallskog kring myrgölen (LD).

Alnus glutinosa – klibbal

Först publicerad från Misterhults sn av Craelius (1774) och mer preciserat från Mh Jungfrun (Erikson 1904). Belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV). Omnämnd från Kd Fallebo i samband med en rättegång 1741 enligt Sjöö (1993).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Stränder, kärr, dikeskanter, fuktig betesmark.

Alnus incana – gråal

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9i Stångehamn (0a2j) blandskog, D. Hedenlo. 6G3j Frisksjön (3e2i) ett träd vid utloppsdiket, D. Hedenlo.

Corylaceae – hasselväxter

Carpinus betulus – avenbok

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Valhallaskolan (3e5a) kvarstående. 5G9i Byö (0a1e) några träd i hagmark (LD). De ger ej intryck av att vara planterade och avenbok är ej heller sedd odlad i närheten. Strax intill växer dock robinia Robinia pseudoacacia i en vägkant, vilket kan tyda på att avenboken liksom robinian ändå är införd. Ärnemar (2a9h) intill f d naturpark. 6G0h Fallebo gård, söder om åkrarna (0e7e) gammalt träd i skogsbryn (LD). 6G3i Lidhem (3b1c) ett träd i vägkanten nära en gård.

Corylus avellana – hassel

Först insamlad vid Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 71 rutor, mycket vanlig. Lundar, blandskog, hagar, bryn, särskilt på stenig men mullrik mark. Sällsynt i mellanskärgården, nästan aldrig på ytterskären. – Karta 17.

I skärgården bl a sedd på öarna 5G7i Runnö, 6H5a Snuggö och Vinö samt 6H5b Mathem.

Fagaceae – bokväxter

Fagus sylvatica – bok

Först publicerad från Mh Virbo (Scheutz 1862) och insamlad vid Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Kvarstående eller förvildad. Blandskog, bryn, ej på fuktig mark. Planterad i dungar längs Viråns dalgång mellan Virkvarn och Virbo på 1800-talet, men uppträder eljest ej i större bestånd inom området. De flesta förekomster kan härledas till planterade träd i närheten. – Karta 18.

Aktuella fynd: 5G9f Hammarsbo (2b2d) skogsbryn. 5G9g Forshult (2b9b) 5 äldre, sannolikt planterade träd i åkerkant samt mindre självsådda exemplar. 5G9h Fredriksberg (4c4g) vägslänt. 5G9i Ärnemar (2a9h) i och kring f d park. Stångehamn (0a8i) blandskog. 6G0h Fallebo (0e9d) berg. Humlekärrshult (0e6b) ett träd i barrskog. 6G1e St. Bråbo (2b3e). 6G1g Knartorp (1b2i) blandskog. Sjoketorp syd Skarpesten (0b5d) vägkant. 6G1i Mellan Virkvarn och Virbo (2d). 6G2e Malghult (3e7f). 6G2i Ingemåla (4b0e). 6G2j Figeholm, Vasagatan (1a1a). 6G4f Grönlid (0e8h). 6G4i Kittkärret (2d5f). 6G6j Hunö (1e1h) fridlyst träd på sydöstra udden.

Quercus rubra – rödek

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G8i Stångehamn, Åsvallesund (4b6b) utfyllnadsmark. 6G1d Fallebo (3d4f) liten buske vid vägkant.

Quercus petraea – bergek

Först belagd från Misterhult 1839 (Wallman i LD).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Berg, blockmark, åsar. Oftast bara enstaka träd, men några större bestånd finns i blockig terräng vid sjöar. – Karta 19.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4e5a). 5H9b Jungfrun, sydbranten och innanför Sikhamn (2e) I. Ottosson. 6G1g Norget (2c3h) blockmark mot Hulteglan det. J. Christoffersson (LD). 6G2g Kärrsjömossen (0c1g) det. J. Christoffersson (LD). 6G3c Åskögle, Gubbens berg (1d0d) det. ThK (LD). 6G3f Tvingen (3c9g) bergbrant i nordväst. 6G4f Rosenlund (0e7d) bergbrant, S. Mjösberg. 6G4h Ramnebo kvarngöl (4e5j). 6G5h St. Ramm (2d2c) bergbrant. 6G5i L. Ramm (1a6b) riklig i branten ost sjön (LD). 6H3a Mjälen (4d0h) kraftigt svallad morän, det. J. Christoffersson (LD).

Osäkra uppgifter. Åtskilliga insamlingar av Weimarck (i LD), som publicerats av densamme (1947b) har ombestämts till bergek × ek Q. petraea × robur.

Quercus petraea × robur – bergek × ek

Först belagd från Döderhult 1898 (K. Gunnarsson i S).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Berg- och hällmarker, åsar, även annan mager skogsmark. Ljusälskande, därför särskilt vanlig på hyggen, åkerholmar och åkerrenar samt i bryn. – Karta 20.

Quercus robur – ek

Först omnämnd från Ml Åskögle 1670 (Aspelands häradsrätts dombok enl Sjöö 1979). Publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och från socknens fastlandsdel av Craelius (1774). Belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Blandskog, bryn, åkerholmar, berg, hagmark, åsar.

Åtskilliga gamla ekar fridlystes under 1900-talets början. Dessa finns förtecknade i tabell 2.

Variation. Ett stort antal former med varierande hårighet, bladform och fruktform har namngivits och finns bevarade i herbarierna.

Ulmaceae – almväxter

Ulmus glabra – alm

Först insamlad från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Förmodligen spontan i raviner samt i block- och mullrik lövskog. Ofta planterad vid gårdar och spridd i omgivningarna.

I skärgården har alm endast setts på följande platser: 6H5a Snuggö, Krubberget (3d3j), RgK. Vinö, Vitesand (2c2h). 6H6a Hamnö, Söräng (2b3j) bergfot, RgK. Skavdö (1a9c) bergfot nära gård. Samtliga dessa öar, förutom Snuggö, har mer omfattande bebyggelse, och almarna finns i dess närhet.

Ulmus minor – lundalm

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Slottsgränd (4e0a) kvarstående på ödetomt (numera bebyggd). 6G2i Köksmåla (4a1c) självspridd på torrbacke söder om gården.

Cannabaceae – hampväxter

Humulus lupulus – humle

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och insamlad därifrån 1899 av Anna Olsson (LD).

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Ofta förvildad eller kvarstående vid torpställen. Möjligen ursprunglig i bäckraviner och vid sjöar.

I skärgården endast funnen vid 6H6a Hamnö by (3c2e) och 6H6b Örö by (2c9d) där den även är spridd i alskogen nordost om byn (3c1d).

Cannabis sativa – hampa

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G1f Lämmedal (2e2b) lagårdsplan 1990, troligen spridd med fågelfrö.

Urticaceae – nässelväxter

Urtica dioica – brännässla

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. På näringsrik mark. Snår, tångvallar, tomter, lagårdar, skräpmark.

Variation. En varietet som nästan helt saknar brännhår, skogsnässla, var. holosericea, anses vara inhemsk i lövskogsvegetation. Den har samlats vid Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Urtica urens – etternässla

Först belagd från Döderhult 1906 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig men i regel fåtalig. På odlad mull- och näringsrik mark, t ex rabatter och trädgårdsland, handelsträdgårdar.

Parietaria officinalis – väggört

Funnen i 1 ruta. Förvildad. – Fig 88.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e). Fröspridd till trädgårdsland och komposter i omgivningarna från ett exemplar från Simrishamn som inplanterades 1958 (LD).

Santalaceae – sandelträdsväxter

Thesium alpinum – spindelört

Först belagd från "Oskarshamn på berg ovanför staden" 1857 (E. P. Fries i UPS) och publicerad för området av Scheutz (1861).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig i inlandet. Sandig eller grusig mark; åsar, torrängar, hagmark, vägkanter. – Fig 89.

Nära kusten endast sedd vid 5G8i Stångehamn, Röksvampsvägen (4b7d) vägkant, sannolikt inkommen med sand till vägbygge.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Viscaceae – mistelväxter

Viscum album – mistel

Första uppgiften om mistel publicerades av Wahlenberg (1823) från Virbo i Misterhults socken. Han förmodade till och med att misteln skulle givit socknen dess namn. I S och UPS finns två äldre ark från Misterhult utan årtal, men troligen från 1800-talets början. Det äldsta daterade är från 1829, men saknar uppgift om insamlare. Det kan vara samlat av Arenius som uppgav mistel "i en gammal lind på Ekön i Wirboskären" (ms 1829). Samma lokal tas även upp i förteckningar över insamlade växter av Lönnberg (ms 1845) och Hammarskjöld (ms 1854). Förekomsten i Misterhult har med mer preciserad lokalangivelse än hos Wahlenberg publicerats bl a av Scheutz (1857) och Wiger (1945). Mistel har ej återfunnits på Ekö och linden som den växte i sägs ha helt dött bort.

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Halvparasit i lövträd, särskilt lind. Fridlyst.

Aktuella fynd: 5G7h Stridsholm (1e6g) adventivskott i en gammal lind vid bergrot. Upptäcktes vid Stridsholm nära Emmekalv 1921 (Domeij 1948) men troddes vara utgången 1942 efter de stränga krigsvintrarna (Domeij enligt Walldén 1961). Uppgiften återkommer hos Hylander (1966) som "Emmekalv 1920–1942". I OLV finns dock material från Stridsholm, insamlat av Lindholm 1953. H. Gudmundson fann småskott på en lind där 1984 och de finns ännu kvar. 6G1g Sjoketorp (1b3b) på en gammal lind på berg i betad skog, upptäckt 1963, ej 1972 som Nilsson & Gustafsson (1977b) anger. Den stränga vintern 1985 försvann skotten, men bröt åter fram 1987.

Osäkra uppgifter. En insamling etiketterad Dh Stensjö 1907 (A. Johansson i DNF) föreligger, men lokaluppgiftens riktighet betvivlas. Hylander (1966) upptar utöver förekomsten på Ekö en opreciserad lokal från Misterhult, 1910-talet. Nilsson & Gustafsson (1977b) anför två uppgifter från Döderhult: "lokal (1) två små skott på en lind 1972–73, lokal (2) ett mindre ex på en oxel 1976". I Nilsson & Gustafsson (1985) anges dock att "rapporten lokal (1) och (2) vid Döderhult är samma". Troligen avses den ovan nämnda växtplatsen på en lind vid Sjoketorp.

Polygonaceae – slideväxter

Polygonum aviculare – trampört

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Vägar, skräpmark, stränder. Underarter har bara särskilts under inventeringens slutfas. I stort sett torde de förekomma enligt följande:

Polygonum aviculare ssp. aviculare – stor trampört

P. aviculare ssp. heterophyllum

Först publicerad av Sterner (1933) från Dh L. Söreskär (som P. heterophyllum); enligt densamme allmän på havsstränder.

Vanlig på havsstränder, dessutom på fuktig, särskilt trampad mark i bryn, hagar, trädgårdar, på vägkanter och ladugårdsplaner.

Polygonum aviculare ssp. boreale – nordtrampört

Troligen ej helt ovanlig i Misterhults skärgård men ej uppmärksammad vid inventeringen.

Ett belägg från 6H3a Ävrö, Gamla udden (1c5f) har ombestämts till denna underart av ThK (LD).

Polygonum aviculare ssp. microspermum – bägartrampört

P. arenastrum, P. aviculare ssp. aequale, P. calcatum

Mycket vanlig på grusmark, ladugårdsplaner, vägkanter, trädgårdsland och skräpmark. Sterner (1933) nämner att den ej är iakttagen på havsstränder.

Polygonum aviculare ssp. rurivagum – smal trampört

P. aviculare var. angustissimum, P. neglectum

Ej vanlig. Torr, sandig mark.

Aktuella fynd: 5G9e Äverum (0e0d) virkesupplag vid skogsbilväg, J. Christoffersson. 5G9h Badholmen (4e0c) grusplan. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan. 6G5i Ö. Ramnebo (0a9c) avbanad åker, det. ThK (LD). 6H6a Hamnö by (2c8d) RgK, det. Thk. Klingsö brygga (1a3f) RgK, det. ThK. 6H7b N. Måsskär (1c7c) RgK.

Persicaria minor – rosenpilört

Polygonum minus

Först omnämnd 1827 av Westelius (ms) från Mh "En äng helt nära prästgården" [Göljhult]. Först insamlad vid Mh Wirbo 1840 (Holmgren i GB) och publicerad från Misterhult (Arrhenius enl Hartman 1841).

Funnen i 27 rutor. Ganska vanlig, mest i kustbandet och skärgården. Hällkar, fuktsvackor, skogskärr i skärgården, leriga markvägar.

Ej återfunnen vid: Oh Verkstaden (E. Köhler i UPS, 1903). Ernemar (Köhler ms 1917). Mh Jämserum (Sterner i UPS, 1919).

Persicaria hydropiper – bitterpilört

Polygonum hydropiper

Först belagd från Oskarshamn 1901 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Diken, småkärr i betesmark och skog, fuktig gräsmark, fuktiga körvägar.

Persicaria maculosa – åkerpilört

Polygonum persicaria

Först belagd från Oh Ärnemar 1912 (Linderoth i OLV, som strandpilört P. lapathifolia ssp. lapathifolia, ombestämd av ThK).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Åkrar, skräpmark. Förefaller ha minskat under senare år.

Osäker uppgift. Växtplatsen "Oskarshamn, stränderna af skogskärr" (Österman ms 1862) tyder på förväxling med vanlig pilört P. lapathifolia ssp. pallida var. incana eller bitterpilört P. hydropiper.

Persicaria lapathifolia ssp. lapathifolia – strandpilört

Polygonum lapathifolium ssp. lapathifolium

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig hamninkomling.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989, det. S. Ekman (LD).

Felaktig uppgift. En insamling från Oh Ärnemar 1912 (Linderoth i OLV) har ombestämts till åkerpilört P. maculosa av ThK.

Persicaria lapathifolia ssp. pallida – vanlig pilört

Polygonum lapathifolium ssp. pallidum

Först omnämnd från Mh Örö 1847 (Goldkuhl ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Småkärr i betesmark, åkrar, skräpmark, diken.

Persicaria amphibia – vattenpilört

Polygonum amphibium

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Havslätt 1913 (Linderoth i OLV).

Funnen i 31 rutor, ganska vanlig. Växer alltifrån flytande i sjöar, åar och dammar till på helt torr mark, gärna lerig eller grusig. I skärgården förekommer den i fattiga skogskärr men i övrigt mest på biotoper med bättre näringstillgång.

Ej återfunnen på primärlokalen vid Oh Havslätt.

Bistorta major – stor ormrot

Polygonum bistorta

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G3f Möllekulla f d skola (4b6c) spridd från odling.

Bistorta vivipara – ormrot

Polygonum viviparum

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling och Regnéll i LD).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt, försvinnande. Frisk till fuktig gräsmark.

Aktuella fynd: 6G2d Krokshult, Fetsmälten (2c1j) naturbetesmark, Mårten Aronsson.

Felaktig uppgift. En andrahandsuppgift från Mh Örö är sannolikt felaktig (Gustafson 1995).

Fallopia convolvulus – åkerbinda

Polygonum convolvulus

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Åkrar, trädgårdsland, skräpmark, havsstränder, fågelskär.

Fallopia dumetorum – lövbinda

Polygonum dumetorum

Först belagd från Mh "Dalsängen vid Fårbo" [väster om Fårbosjön] 1857 (Lund i S) och publicerad från Oskarshamn av Dusén (1868).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Snår, lövbryn, rasbranter. Särskilt vanlig i kusttrakternas och skärgårdens slånsnår, men saknas på utskären.

Fallopia japonica – parkslide

Polygonum cuspidatum, Reynoutria japonica

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast, ökande. Vägkanter, avfallsplatser, skräpmark.

Fallopia sachalinensis – jätteslide

Reynoutria sachalinensis

Funnen i 4 rutor. Förvildad och varaktig.

Aktuella fynd: 5G9h Alphyddan (3e6b) ödetomt. Besvärsgatan (4d0j) mellan gatsten. 6G1e Saxtorp (3c5b) vägkant. 6G3f Tvingsmåla (3c1h) vägkant. 6G5g L. Slisshult (1c7h) vägkant i barrskog.

Fagopyrum esculentum – bovete

Först belagd från Mh Vinö 1838 (Hj. Holmgren i LD).

Funnen i 4 rutor. Förvildad, tillfällig. Odlas ibland som bifoder och kan därvid hålla sig kvar några år genom självsådd. Uppträder också tillfälligt efter att ha använts som fågelfrö.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshultsv. 8 (4e9e) under fågelbord. 6G2g Baggetorp (3c5e) utkast. 6G4h Götehult (3e2h) åker. 6G4i Ölvedal (0a7a) åker.

Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler i LD, 1913; Linderoth i OLV, 1913). Döderhult (K. Gunnarsson i S, 1898). Kd Bankhult (Regnéll i LD, 1862). Ej heller återfunnen på primärlokalen.

Rheum rhabarbarum – rabarber

R. × cultorum, R. × hybridum

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller utkommen på avfallsplatser och vägslänter brukar rabarber kunna hålla sig kvar i många år.

Rumex thyrsiflorus – stor ängssyra

Först insamlad från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD, som ängssyra R. acetosa, ombestämd av <@192>. Löve).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. Huvudsakligen inkommen i sen tid på kanterna längs större, nyanlagda vägar. Under spridning. – Karta 21.

Rumex acetosa – ängssyra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Gräsbevuxen ej alltför torr mark, som öppen lövskog, bryn, hagar, vägkanter, skräpmark.

Rumex acetosella ssp. acetosella – bergsyra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torrängar, berg, magra åkrar, vägkanter, skräpmark.

Variation. Bladformen är starkt variabel. Köhler (ms 1917) omnämner från Oskarshamn såväl formen multifida med två- till fyrkluvna basalflikar som formen integrifolia vilken saknar basalflikar.

Rumex acetosella ssp. tenuifolius – rödsyra

Funnen i 49 rutor, ganska vanlig. Hällar, berg, sandmark. Vanligare nära kusten.

Avgränsningen mellan de två underarterna är ganska oskarp och det är tveksamt om de skiljekaraktärer som använts (huvudsakligen enligt Lid 1974) är tillräckliga.

[Rumex aquaticus – hästskräppa]

Erikson (1904) tolkade felaktigt Linnés (1745) uppgift Rumex Herba Brittanica från Mh Jungfrun som hästskräppa.

Rumex longifolius – gårdsskräppa

R. domesticus

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Gårdar, vägkanter, betesmark, skräpmark. – Karta 22.

Rumex longifolius × obtusifolius – gårdsskräppa × tomtskräppa

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV, O. Köhler i LD, UPS). Oh Fallebo 1913, 1914 (O. Köhler i LD, OLV, UPS).

Rumex hydrolapathum – vattenskräppa

Först publicerad av Ekstrand (1866) från Mh "Vid Lilla Laxemar och Ekerum". Återfunnen i Sörå nära dessa gårdar.

Funnen i 4 rutor, sällsynt. I strandkanten vid åar och sjöar. – Karta 23.

Aktuella fynd: 6G4j Götebo (3b0d) Götemarens strand. 6G6i Blanka holme (4c0g) sankmark på norra delen av sydudden, RgK. 6H3a Sörå (1a0f) vattenmagasin (LD). 6H4a Götan (2b7e) åkant vid landsvägsbron.

Rumex crispus – krusskräppa

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745, som Rumex Herba Brittanica) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Havsstränder, betesmark, vägkanter, gårdar, skräpmark. – Karta 24.

Rumex crispus × longifolius – krusskräppa × gårdsskräppa

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oh Fallebo 1913 (O. Köhler i OLV).

Rumex crispus × obtusifolius – krusskräppa × tomtskräppa

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Att döma av de många insamlingarna är hybriden ej ovanlig: Oskarshamn 1902, 1903, 1908, 1909 (O. Köhler i NR, LD, S, UME, UPS). Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS). Oh Fredriksberg 1909. Norra Varvet 1912 (båda Linderoth i OLV). Kikebo (O. Köhler ms 1917). Oskarshamn 1934 (I. Söderberg i UPS och herbarium J. Christoffersson).

Rumex obtusifolius – tomtskräppa

Först publicerad från Mh Hunö (Scheutz 1863, som R. divaricatus) och belagd från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Alkärr, kärrängar, diken, gårdar, betesmark, näringsrik skräpmark. – Karta 25.

Rumex maritimus – strandskräppa

Ej återfunnen. Arten förekommer på fuktiga, näringsrika stränder, men uppträder också som ruderat- och barlastväxt. Förekomsten vid Oskarshamn har uppenbarligen varit av det senare slaget.

Oh "Norra strandfyllningen" 1908 (Linderoth i OLV). Oskarshamn (Köhler ms 1913). "Oskarshamn, ballastplats" (Köhler ms 1917). Oskarhamn (Cederquist enl Sterner 1933). Mh Örö 1920-talet (L. Wirsén enl Götmark ms).

Chenopodiaceae – mållväxter

Beta vulgaris ssp. vulgaris – beta

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Åsavägen (2d2d) område med fyllmassor 1989.

Chenopodium bonus-henricus – lungrot

Först belagd från Oh Fredriksberg 1906 (A. Johansson i DNF). Lungrot finns ännu kvar vid Fredriksberg.

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Ursprungligen odlad som medicinalväxt. Gårdar, lagårdsplaner, ödetomter, vägkanter. Växer påfallande ofta intill väggar och stenmurar där den troligen gynnas av värmen. – Karta 26.

Chenopodium glaucum – blåmålla

Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd därifrån 1921 (O. Köhler i S).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Kvävegynnad och konkurrenssvag, kräver öppen mark. Minskande.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c3c) lagårdsplan (LD). Humlekärrshult (4e9e) rabatt. Norra hamnen (4e1e) springor i stenlagd kaj (DNF). 6G5i Torshult (2a7b) trädgårdsland.

Äldre uppgifter: Oh Banan [=Repslagaregatan] 1918 (Emy Johansson i DNF). Oh "nära Folkets Park vid en liten göl" 1931 (I. Söderberg i UPS).

Chenopodium rubrum – rödmålla

Först belagd från Oskarshamn 1909 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Kvävegynnad. Gödselstäder, jordhögar, skräpmark. – Karta 27.

Aktuella fynd: 5G7i Emmekalv (0a4b) jordhög. 5G9h Fredriksberg (2c3d) gödselstad. Norra hamnen (4e1e) utfyllnad. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnutfyllnad. 6G0f Äshult (1d5g) jordhög. 6G0i L. Saltvik (2b9h) jordhög. 6G2d Träthult (1d2d) gödselstad. 6G2g Baggetorp (3c6d) lagårdsplan. 6G5j Stora Prästmossen (1a2j) åker. 6H3a Bockstrupen (1b6f) fyllmassor.

Ej återfunnen på Mh "Jungfrun i potatisland" (E. Du Rietz i UPSV, 1916).

Variation. Formen paucidentatum som är nedliggande och har fåtandade blad uppges av Köhler (ms 1917) från Oskarshamn.

Chenopodium hybridum – lönnmålla

Först uppgiven från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och belagd från Oh Fallebo 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 22 rutor. Ganska sällsynt men ställvis riklig, t ex i Oskarshamns centrala delar. Trädgårdsland, komposter, jordhögar, avfallsplatser, skräpmark. Fröna behåller sin grobarhet länge, och lönnmålla kan därför uppträda mycket rikligt på t ex rivningstomter. – Karta 28.

Ej återfunnen vid Mh Jämserum (Gun-Britt Jönsson i OLV, 1939).

Chenopodium polyspermum – fiskmålla

Först omnämnd från Mh Mörtfors 1844 (Zantezon ms) och belagd från Oh Fredriksberg 1911 (Linderoth i OLV).

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdsland, avfallsplatser, skräpmark. Särskilt riklig i nordöstra delen av Misterhults socken. – Karta 29.

Ej återfunnen: Dh "Draget vid Virbo, lastageplats" (Sterner i S, 1929, som Amaranthus blitoides, ombestämd av E. Asplund). Mh L. Fighult (Sterner i S, 1930).

Chenopodium urbicum – bymålla

Ej återfunnen. Bymålla förekom förr vid gödselstäder samt på avfallsplatser och annan skräpmark. Den är nu troligen försvunnen från landet. Senast uppträdde den tillfälligt i Blekinge 1990 (Ingelög m fl 1993).

Uppgiven från Oskarshamn av Österman (ms 1862).

Chenopodium murale – gatmålla

Ej återfunnen. Förutom vid västkusten uppträder gatmålla bara tillfälligt i landet.

"Oskarshamn, barlast" 1903, 1910 (O. Köhler i LD, UPS resp S). "Oskarshamn, sällsynt på ballast" (Köhler ms 1913). "Oskarshamn, tillfällig å ballast" (Köhler ms 1917).

Chenopodium hircinum – bockmålla

Ej återfunnen. Arten är sydamerikansk och har bara uppträtt tillfälligt i Sverige.

"Oskarshamn på ballastplats" 1912 (O. Köhler i S, som stinkmålla C. vulvaria). Belägget har sedermera blivit ombestämt till både blåmålla C. glaucum och fikonmålla C. ficifolium. Den slutliga bestämningen till C. hircinum f. deminutum har verifierats av P. Aellen.

Chenopodium album – svinmålla

Först belagd från Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS, O. Köhler i NR).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Kulturmark, avfallsplatser, havsstränder.

Chenopodium suecicum – svenskmålla

Först insamlad 1903 från Oskarshamn (E. Köhler i LD, S, UPS, O. Köhler i S) samt från Oh Kolberga (O. Köhler i S), samtliga som svinmålla C. album, ombestämda av P. Uotila.

Funnen i 62 rutor, vanlig. Kulturmark, avfallsplatser, havsstränder.

Spinacia oleracea – spenat

Funnen i 2 rutor. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a0e) utkast i tallskog. 6G0h Norrby gård (0b0f) övergiven hönsgård.

Atriplex hortensis ssp. hortensis – trädgårdsmålla

Först belagd från Oh Gröndal 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Klämnaåsa (2d2d) jordhög (LD). Humlekärrshult (4e9e) kompost. 6G4i Misterhults kyrkogård (1e3d) rabatt. 6G5h Mörtfors (2e7j) trädgårdsgång.

Variation. Trädgårdsmålla har ursprungligen odlats som spenat; rödfärgade former som prydnadsväxt. Den senare formen representeras av fynden från Humlekärrshult och Misterhult.

Atriplex hortensis ssp. nitens – glansmålla

A. sagittata

Ej återfunnen. Glansmålla är en sydeuropeisk växt som bara påträffats tillfälligt i Sverige.

Insamlad från Mh Figeholm (Sterner i GB, 1922).

Atriplex littoralis – strandmålla

Först belagd från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i S).

Funnen i 18 rutor. Ganska vanlig på exponerade stränder i ytterskärgården. Tångvallar, blockstränder.

Variation. Varieteten serratum med vågigt tandade blad uppges av Köhler (ms 1917) från "Oskarshamn, på ballastplats".

Atriplex patula – vägmålla

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Gårdar, rabatter, vägkanter, skräpmark, någon gång på havsstränder.

Atriplex prostrata – spjutmålla

Först omnämnd från Mh Örö 1845 (Lönnberg ms), publicerad från Misterhult av Scheutz (1857) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 29 rutor, vanlig och riklig på havsstränder. Strandängar, blockstränder tångvallar, vassar på mycket grunt vatten.

Atriplex longipes ssp. praecox – brådmålla

Först belagd från Mh Örö 1863 (Holmström & Lyttkens i LD och S, som vägmålla A. patula, ombestämd av M. Gustafsson).

Funnen i 17 rutor. Ganska vanlig på steniga havsstränder.

[Salicornia europaea – glasört]

Omnämnd från Dh "en holme utanför Döderhultsvik" av Lund (ms 1854). Lokaluppgiften är dock försedd med ett frågetecken och sannolikt felaktig – där finns bara klippskär, som knappast kan erbjuda en lämplig biotop.

Salsola kali – sodaört

Ej återfunnen. Naturliga växtplatser för sodaört är tånggödslade sandstränder. På sådana biotoper har den tidigare påträffats i Mönsterås skärgård; som närmast på Vållö. Arten kan också uppträda på barlast, vilket varit fallet för fynden från Oskarshamn.

Oskarshamn på barlast 1910 (O. Köhler i S). Oh Långholmen 1911 (Linderoth i OLV).

Amaranthaceae – amarantväxter

Amaranthus retroflexus – svinamarant

Funnen i 1 ruta. tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Trastvägen 1 (3d5d) öppen jord under äppleträd, 1995 det. P. Lassen (LD).

Amaranthus hybridus s. lat. – grön amarant

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Tillfällig. – Fig 90.

Aktuella fynd: 5G9h Klämnavägen (2d2d) jordhög 1995, 1996, det. P. Lassen (LD). 5G9i Grimskallen (4a2b) grusig hamnplan 1989, det. P. Lassen (DNF, LD). 6G2e Kristdala, Korintvägen 7 (4d3g) trädgårdsland 1993, Axel Lundgren, det. ThK.

Osäker artavgränsning. De amaranter som påträffas inom området hinner i regel inte utvecklas så långt innan frosten förstör dem. Artbestämningen kan bli vansklig eftersom välutvecklade blommor och frön, vilka ger väsentliga skiljekaraktärer, saknas.

Phytolaccaceae – kermesbärsväxter

Phytolacca acinosa – kermesbär

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd. 5G9h Trastvägen 1 (3d5d) öppen jord under äppleträd, det. P. Lassen (LD). Upptäcktes 1995 när brukaren var i färd med att rensa bort detta "ogräs". Ett tiotal plantor hade funnits och två kunde räddas.

Portulacaceae – portlakväxter

Montia fontana – källört

Endast ssp. fontana har påträffats inom området.

Först omnämnd av Arenius (ms 1829) från Mh "Jämte källan vid Köksmåla sparsamt". Publicerad av Sjöstrand (1863) från Döderhult och Misterhult. Först belagd från Oskarshamn 1908 (O. Köhler i LD, S).

Funnen i 16 rutor. Ganska vanlig på havsstränder med utsipprande sötvatten. Sällsynt i inlandet och där oftast på fuktig, källpåverkad, öppen och kreaturstrampad mark.

I inlandet endast sedd vid 6G0g N. Hycklinge (1e3j) fuktig naturbetesmark (LD) och 6G3e Fagerhult (2b4b) källutflöde i naturbetesmark, conf. ThK (LD).

Äldre fynd: Oh Fredriksberg 1915 (Linderoth i OLV). Rotvik 1908 (Linderoth i OLV). Rotvik 1909 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS).

Caryophyllaceae – nejlikväxter

Arenaria serpyllifolia – sandnarv

Endast var. serpyllifolia har påträffats inom området.

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, åkrar, murar, grusplaner, skräpmark.

Variation. En form med glandelhårigt foder, f. viscida, har insamlats från Oh Stadsparken 1912 (Linderoth i OLV).

Moehringia trinervia – skogsnarv

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Näringsrik skog, skogsbryn, hyggen, rabatter.

Honckenya peploides – saltarv

Ej återfunnen. Saltarv förekommer på sandiga och grusiga havsstränder. Arten ses t ex ofta i Mönsterås skärgård där denna strandtyp är vanlig. Vid Oskarshamn kan saltarven antas ha förekommit på barlastmaterial.

Uppgiven från Oh Döderhultsvik 1854 (Lund ms). Oskarshamn (Cederquist enl Sterner ms).

Osäkra uppgifter: Ejneby (1974) omnämner "saltarv". Det är troligen en felskrivning för saltnarv, Spergularia marina. En insamling från inlandet, Döderhult 1911 (A. Johansson i DNF) är troligen feletiketterad.

Stellaria nemorum ssp. nemorum – nordlundarv

Först belagd från Tu Ytternäs 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2e Stensö, Hälsokällan, lundområde (3c1j) och hygge (3c1i), conf. ThK (DNF, LD).

Ej återfunnen vid Mh "Högskulla, ruderat" 1930 (Sterner ms). Uppgifterna Kristdalatrakten (Regnéll enl Ekstrand 1866) och Kristdala (Cederquist enl Sterner ms) kan möjligen avse den aktuella lokalen vid Stensö (=Kristdala prästgård).

Stellaria media – våtarv

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, gårdar, åkrar, trädgårdsland, komposter, vägkanter, skräpmark, fågelskär.

Variation. Kronblad kan ibland saknas. Under namnet f. spoliata har en sådan form insamlats från Oh Fallebo 1910 (Linderoth i OLV).

Stellaria pallida – blekarv

Först belagd från Oskarsham 1908 (O. Köhler i S). Även insamlad av densamme 1910, 1911, 1921 (i GB, LD, OLV, UPS). I Köhlers artförteckning (ms 1917) anges växtplatsen Oh Epidemisjukhuset [nuvarande ungdomsgården vid Länsmansgatan].

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Uppträder framför allt på slitna gräsytor och växlar starkt i mängd mellan olika år.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta, conf. ThK (LD). Stadsparken (3d6i) gräsmatta. 5G9i Gunnarsö (2b6f) campingplats, conf. J. Christoffersson (LD). 6G0i Havslätt (0a6d) gräsmatta vid badplats, conf. J. Christoffersson (LD). 6H5a Vinö by (1c6a) gräsmark, RgK. 6H6b Örö by (2c9d) gräsmark, RgK.

Stellaria holostea – buskstjärnblomma

Först publicerad från Mh Elmekärr (Sjöstrand 1863) där den ännu finns kvar.

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Lövskog, bryn.

Aktuella fynd: 5G7i Nötö (1a5i) ekdunge, ganska sparsam (LD). 5G8h Skorpetorp (1a) G. Stranke. 5G9h Norrby (4b9g) lövdunge. 6G0h Norrbylund (0b0h) vägslänt (LD). 6G5j Älmekärr (1c7a) dunge med lind och ek. Tjustgölen (1b5i) hygge norr sjön, RgK.

Stellaria alsine – källarv

Först omnämnd från Mh "Vid en källa vid Göhlehorfva" (Lindhagen ms 1833), publicerad från "Misterhult, Figeholm" av Sjöstrand (1863) och belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 65 rutor. Vanlig, men sparsam i kustbandet och sällsynt i skärgården. Alkärr, dikeskanter, fuktiga körvägar. – Karta 30.

Variation. Kronblad kan ibland saknas. Under namnet f. apetala har en sådan form insamlats från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Stellaria palustris – kärrstjärnblomma

Först omnämnd 1833 från Mh "I ett kärr vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Norrkärr [okänt läge] 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 26 rutor, ganska sällsynt. Kärrängar, örtrika sjöstränder och åmader. Förefaller minska, troligen på grund av upphörande bete och igenväxning. – Karta 31.

Ej återfunnen på följande lokaler: Oskarshamn (O. Köhler i LD och S, 1909, 1918). Oh Fagereke (A. Johansson i DNF, 1907). Fredriksberg (Linderoth i OLV, 1907, 1911). Dh Emmekalv (Sterner 1933). Mh St. Bergö 1950 (Segelberg enl Sterner ms). Virbo, kärräng (Vedelöv i OLV, 1961). Virkvarn (Sterner 1933).

Variation. Bladfärgen kan ibland vara markerat blågrå. En sådan form har under namnet f. glauca insamlats från Oh Fredriksberg 1911 (Linderoth i OLV).

Stellaria graminea – grässtjärnblomma

Först omnämnd från Mh "På en äng vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833). Publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och insamlad vid Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torr till fuktig gräsmark, kärrängar, bryn, vägkanter.

Holosteum umbellatum – fågelarv

Först belagd frän Misterhult 1867 (C. J. Pettersson i Kulbackens museum).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. – Fig 91.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) rabatt. 5G9i Gölkärrets lekplats (2a9b) rabatt (LD).

Osäker uppgift. En insamling finns från Döderhult 1909 (A. Johansson i DNF) men det är tveksamt om etiketteringen är riktig.

Cerastium tomentosum – silverarv

Först belagd från Dh "Påskallavik vid kyrkan" 1928 (Sterner i S).

Funnen i 59 rutor, vanlig. Ofta odlad och förvildad på vägslänter och annan torrmark.

Cerastium biebersteinii – tät silverarv

Funnen i 3 rutor. Förvildad, bofast.

Aktuella fynd: 5G9h Ekåsavägen (2e4d) vägslänt. 6G0h Slingervägen (0e1d) utkast i lövdunge. 6G3g Krokstorp (4d0d) tallbryn vid väg.

Cerastium arvense – fältarv

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Torr gräsmark, särskilt vägkanter och åkerrenar, betesmark.

Cerastium arvense × tomentosum – fältarv × silverarv

Funnen i 19 rutor. Ganska vanlig där föräldraarterna möts. Torr gräsmark, åkerrenar.

I skärgården endast funnen på några av de större öarna: 6G6j Hunö, 6H5a Vinö och 6H5b Strupö.

Cerastium fontanum ssp. vulgare – hönsarv

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745, enbart omnämnd som Cerastium). Insamlad därifrån 1903 (J. Erikson i LD) och från Oh Klubbholmen 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Åkrar, gårdar, vägkanter, skräpmark, gräsmark vid havsstränder, klippspringor på skären.

Variation. Kal hönsarv, var. holosteoides har insamlats vid Oskarshamn 1905 (O. Köhler i LD, conf. ThK). Fyndet har publicerats av Sterner (1933). Formen glandulosum är tätt körtelhårig upptill. Den omnämns från Oskarshamn av Köhler (ms 1917) och samma uppgift har publicerats av Sterner (1933).

Cerastium glomeratum – knipparv

Först belagd från Mh Virbo 1800-talet (Wallman i S).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Trädgårdsland, vägar och stigar, gräsmattor. – Karta 32.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3a2b) jordhög vid kapellet (LD). 5G9h Lilla Mark (4d3b) vägslänt (LD). 5G9i Norra hamnen (4a2a) gräsmatta (LD). 6G0h Fallebo (1e3f) körväg. Gröndal (2d1b) skogsväg. 6G2e Kristdala begravningsplats (3d5f) grusgång. 6G2f Färgsjönäs (1d5g) gräsmark (LD). 6G2g Sandvik (4d0e) gårdsplan. 6G2i Fårbo säteri (2a0e) vägkant (LD). 6H6b Örö (2c9d) tångvall på tomt mot Stäket, RgK.

Ej återfunnen vid Dh Gränerum (Linderoth i OLV, 1913). Exemplar etiketterade Döderhult och samlade av O. Köhler (i S) samma datum kan även de antas komma från Gränerum.

Cerastium semidecandrum – vårarv

Först insamlad vid Oskarshamn 1886 (L. Neumann i LD).

Funnen i 73 rutor. Vanlig, men starkt varierande i mängd mellan olika år. Torrbackar, hällmarker, vägkanter, skräpmark. Även på utskären.

[Cerastium subtetrandrum – östkustarv]

C. diffusum ssp. subtetrandrum

Döderhult, kusten 1915 (A. Johansson i DNF). Med denna vaga lokalangivelse bedöms uppgiften som felaktig.

Cerastium glutinosum – klibbarv

C. pumilum ssp. glutinosum

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Klippor och torr gräsmark vid havsstränder. – Karta 33.

Aktuella fynd: 6G0j Furö (0e7b) torräng vid bryggan (DNF). 6H4a St. Grönö (3c7i) betad gräsmark (LD). 6H5b Trätklabben (4b5d) klippspricka, RgK. 6H6a Hamnö sjöbodar (2c8c) riklig på torrmark, RgK. 6H6b Skårhällen (0b1c) klippspricka (Svensson ms 1983). Själholmshällarna (0a1j) klippor, RgK. Litet skär norr om Krokskär (4b1e) torräng, RgK. 6H7b Klåvskärshällen (2c1b) klippor, RgK.

Myosoton aquaticum – sprödarv

Ej återfunnen. Sprödarv förekommer mest på näringsrika stränder vid sötvatten men även i trädgårdsland och på ruderatmark. I Småland uppträder den sparsamt, huvudsakligen i den norra delen.

Insamlad från "Misterhult, åstrand" 1960 (Vedelöv i OLV). Även uppgiften hos Ejneby (1974) kommer från Vedelöv och avser antagligen samma opreciserade lokal.

Sagina nodosa – knutnarv

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Hökhult" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S). I Köhlers artförteckning (ms 1917) anges växtplatsen Oh Tillinge öar. – Karta 34.

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Havsstrandängar, strandängsfragment på steniga och fuktiga havsstränder. Betesgynnad, och därför minskande eftersom strandbete blir allt ovanligare.

Sagina procumbens – krypnarv

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Gator, vägkanter, åkrar, gräsmattor, skräpmark, stränder, klippsprickor på skären.

Sagina maritima – strandnarv

Först publicerad från Dh Furön (Hartman 1843) och återfunnen där. Flera odaterade belägg från Dh Furö och Mh Bredskär, samlade av Hj. Holmgren (som levde 1822– 1885), finns i GB, LD, S och UPS.

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Havsstrandängar, klippor vid havsstränder. Lätt förbisedd, inte minst då den ibland växer tillsammans med krypnarv S. procumbens. – Karta 35.

Ej återfunnen vid: Dh Påskallavik (Scheutz 1857). Påskallavik (Dusén i UPS, 1893). Påskallavik (Hedvall i LD, 1925). Långskär vid Runnö (Sterner i S, 1928). Mh Bredskär (se under primäruppgifter).

Scleranthus perennis – vitknavel

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1900 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, sandmark, berg, torra körvägar. – Karta 36.

Scleranthus annuus ssp. annuus – grönknavel

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Åkrar, körvägar, trädgårdsland, skräpmark. – Karta 37.

Scleranthus annuus ssp. polycarpos – tuvknavel

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD, som S. annuus).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, berg, åkrar, körvägar, vägkanter, skräpmark. – Karta 38.

Scleranthus annuus ssp. polycarpos × perennis – tuvknavel × vitknavel

Först belagd från Oh Norra Varvet 1909 (O. Köhler i OLV).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Torr, öppen mark där föräldraarterna möts. – Karta 39.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1910, 1916 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS).

Herniaria glabra – knytling

Först belagd från Kd Hummelstad 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Åsar, torr och sandig, näringsfattig kulturmark som grustag, grusplaner och bangårdar. – Karta 40.

Variation. Formen subciliata med hårbräddade blad och stjälk med korta, nedåtriktade hår har insamlats vid Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Spergula arvensis – åkerspärgel

Inom området endast företrädd av var. sativa.

Först belagd från Oskarshamn 1900 (Anna Olsson i LD, bestämd till ssp. sativa av P. Uotila).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Åkrar, vägkanter, trädgårdsland, rabatter, skräpmark samt någon gång på fågelskär.

Spergula morisonii – vårspärgel

Först uppgiven från Dh Påskallavik 1821 (Wahlenbergs dagbok enl Hård ms), publicerad från Misterhult och Döderhult av Sjöstrand (1863) samt belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Torrbackar och berg, gärna i mager skog. Ej ovanlig på utskären.

Spergularia media – havsnarv

S. marginata, S. maritima ssp.angustata

Först publicerad från Misterhult av Scheutz (1857), som Lepigonium salinum. Belagd från  Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i LD och UPSV).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Klippstränder vid Östersjön, oftast exponerade mot nordost. – Karta 41.

Aktuella fynd: 5H9b Jungfrun, Lervik (3e2h), I. Ottosson. 6H3a Kyrkgångsskär, Svarteudden (3e1h) RgK. 6H4a Rågårdsskär (3e7d). 6H4b Boskär, norra udden (3c3f) RgK. Brunnskär (4b9g) RgK (DNF). Stora Ljungskär (3b9j) RgK. Törnskär (4b7c) RgK. 6H5b Brånö (3c8d) RgK. Ekö (0a3g) och (0a7g). Huvfallsö (2b3d) RgK, det. ThK. Istergås (0b). Strupö Ljungskär, Österskäret (2d0b) RgK. 6H6b L. Vasskär (4b8h) RgK. Örö (2c9b) "Ashällen", ett berg väst slipen, RgK. 6H7b Klåvskär (2c) RgK.

Ej återfunnen på följande platser: Dh Furö (H. E. Johansson i S, 1915). Runnö Rödskär (Sterner i S, 1928).

Spergularia marina – saltnarv

S. salina

Först uppgiven av Sjöstrand (enl Scheutz 1857): In rupibus marinis ad Misterhult et Döderhult [på havsklippor i Mh och Dh]. Belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 22 rutor, ganska vanlig på havsstränder. Havsstrandängar, klippor. I mer skyddade lägen än havsnarv S. media. – Karta 42.

Ej återfunnen vid Oskarshamn (Linderoths primärbelägg i OLV samt E. Du Rietz i S, 1910).

Spergularia rubra – rödnarv

Först omnämnd 1833 från Tu "På vägen mellan Hasselås och Blomsterhult" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV, som S. caninum g media, ombestämd av ThK.)

Funnen i 70 rutor, vanlig. Torr öppen mark som vägkanter, körvägar och skräpmark. Någon gång på fågelskär. – Karta 43.

Lychnis chalcedonica – studentnejlika

Funnen i 5 rutor. Kvarstående eller utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Pottaskekällan (4d3e) dikesslänt. 5G9i Grimskallen (4a4a) ödetomt. 6G0g Karstorp (3c3e) vägkant. 6G0i Drevstigen (0a4c) tipp. L. Saltvik (3b1j) lagårdsplan. 6H6a Älö (0c0g) grusgång på tomt, RgK.

Lychnis coronaria – purpurklätt

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Förvildad på vägkanter, avfallsplatser och andra liknande torra ställen.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (4a4d) tipp. 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trottoarkant. 6G0h Slingervägen (0e0d) utkast i ekbacke. 6G0i Saltsjöbad (0a2c) vägkant. 6G2e Klockargården (3d5g) vägkant. 6G4i Misterhult (1e5d) vägkant. 6G5h Mörtfors (2e6h) vägkant. 6H3a Åkvik (0a1d) vändplats. 6H6a Hamnö (2c9c) i byn, RgK.

Lychnis flos-cuculi – gökblomster

Först omnämnd 1833 från Tu "I en äng vid Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Kärrängar, lövkärr och diken samt vid hällkar och sötvattenutflöden i skärgården.

Variation. Blomfärgen kan ibland vara ljust skär. En form med helt vita blommor har noterats från 6H5b Österskär (1d9b) RgK.

Lychnis viscaria – tjärblomster

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd därifrån 1915 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrängar, åsar, vägslänter, hällar, berg. Ej på utskären.

Agrostemma githago – klätt

Först omnämnd 1833 från Tu "En åker vid Hasselås" (Peterson ms) och publicerad från Påskallavik (Scheutz 1857, avseende f. nana). Först belagd från Oskarshamn 1901 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Klätt förekom tidigare framför allt i rågåkrar. Fröna är stora och därigenom lätta att rensa bort från utsädet samt förlorar snabbt sin grobarhet, vilket bidragit till artens starka tillbakagång i hela landet. – Fig 24.

Aktuella fynd: 6G0h Hycklinge (1a2a) åker. Linghem (1a7e) åker (LD). Småfällorna (3a8c) åker, S. Ejneby. Lokalerna utgörs av obesprutade åkrar. På den förstnämnda har klätten funnits sedan länge och medvetet vårdats av markägaren medan den såtts in på de andra lokalerna.

Ej återfunnen: Oskarshamn (Linderoth i OLV, 1907). Oskarshamn (Köhler ms 1913). Oh Fredriksberg (A. Johansson i DNF, 1905). Åsa (Lindholm i OLV, 1948). Dh Emmekalv i rågåker (Sterner 1933). Kd Östantorp (Törnquist i OLV, 1925). Ej heller återfunnen på någondera av primärlokalerna.

Agrostemma brachylobum – sommarklätt

A. gracilis

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark, det. ThK (LD).

Silene nutans – backglim

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh Winö 1833 (Peterson ms) och insamlad vid Tu Ishult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, ekbryn, vägslänter. – Karta 44.

Variation. Kal backglim, var. infracta, har tillsammans med huvudformen påträffats vid 6H3a Kråkelund (4e2i), torräng nära havet (det. J. Christoffersson). Backglim uppträder ibland med rödaktiga blommor. En sådan form, f. rosea, har insamlats vid Oh Nynäs 1948 och Dh Rostorp 1911 (Lindholm resp. Linderoth i OLV).

Silene viscosa – klibbglim

Först publicerad av Holmberger (1779) från Dh St. och L. Rödskär och belagd från Mh Örö 1853 (Floderus i GB, LD, UPS).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Strandklippor vid Östersjön, fågelgödda utskär. Även sedd på sandmark och vägkanter vid Oskarshamns varv och Ärnemars industriområde. – Karta 45.

Bland äldre uppgifter kan anföras Dh "Hälle- och Törneskär vid Påskallaviks köping" (Arenius ms 1829), Mh "På Örö Lotsgård" (Ingeström ms 1837), Örö (Lönnberg ms 1845).

Silene vulgaris – smällglim

Först omnämnd 1833 från Mh Winö (Lindhagen ms, Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 55 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, tomter, skräpmark. – Karta 46, fig 92.

I skärgården endast funnen på primärlokalen 6H5a Vinö (2c3h) och 6H6a Skavdö (2a0i).

Silene uniflora – strandglim

S. maritima, S. vulgaris ssp. maritima

Ej återfunnen. Strandglim är vanlig på grusiga och steniga havsstränder i nästan hela landet förutom längs smålandskusten.

Insamlad vid Oskarshamn, norra stranden 1908 (Linderoth i OLV, conf. ThK). Fyndet kan möjligen komma från ett barlastområde.

Silene rupestris – bergglim

Först omnämnd från Mh "På ett berg nära Göljhult, Misterhults prestgård" (Arenius ms 1829). Denna lokal publicerades av Scheutz 1857. Det äldsta påträffade belägget är från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD), varifrån arten redan omnämndes 1833 (Lindhagen ms).

Funnen i 13 rutor, ganska sällsynt. På berg i kusttrakterna från mellersta Misterhult och norrut, men ej i skärgården. Endast på mycket surt och näringsfattigt underlag och därför oftast bara på bergens högsta delar som ej påverkas av näringsrikare sippervatten. Sjöstrands utsaga (1863) "från Döderhult till länsgränsen i norr, flerestädes ymnig" verkar något överdriven. Det finns endast en insamling från Döderhults socken (Anna Olsson i LD 1899, utan närmare lokalprecisering). – Karta 47.

Silene noctiflora – nattglim

Först belagd från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i S).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Näringsrik, öppen mark.

Aktuella fynd: 5G7j Runnö, Slobb (3a) tångvall, H. Gudmundson. 6H5b Strupö (3b9c) trädgårdsland, RgK. 6H6a Hamnö by (2c9c) täppa, RgK.

Silene latifolia ssp. alba – vitblära

S. alba, S. pratensis, Melandrium album

Först belagd från Kd Carlerum 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. Skräpmark, vägkanter, åkrar. – Karta 48.

I skärgården endast funnen på 6H5a Älö (4c9i) täppa, RgK.

Silene dioica – rödblära

Melandrium rubrum

Först omnämnd från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833), publicerad från Misterhult av Sjöstrand (1863) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. På mullrik mark, spontan i lundar, men även odlad och förvildad. – Karta 49.

Aktuella fynd: 5G8h Applerum (2d7g) hässle vid ån. 5G9d Bockara, Furuvägen (3a3e) häck, troligen förvildad. 5G9i Ärnemar (3a5f) banvall, troligen inkommen med grus. 6G0i Havslätt (0a3b) utkast i tallskog. Björknäs (3d6b) ekskog. 6G5j Koviksnäs (3e7e) alkärr, RgK. 6H5a Snuggö (3d2j) ekskog. 6H6a St. Bergö (1d4i) lövbryn och (1d4f) kant av f d åker. 6H6b St. Ekholmshällen (1b3g) torr blockmark, RgK. St. Själholmen, nordöstra viken (0b6c) alkärr, RgK. Svinskär (1a6j) fuktig ekskog, RgK. Örö, norra lunden (3c4c) fuktig alskog, mycket riklig.

Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler 1920 i GB, LD, S och UPS). Oh gamla kyrkogården (Köhler ms 1917). Mh Gjesshult (Wimmerstedt ms 1843).

Silene dioica × latifolia ssp. alba – rödblära × vitblära

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i LD, S).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a3f) banvall 1986, conf. ThK (LD).

Silene dichotoma – gaffelglim

Ej återfunnen. Gaffelglim kom in med vallfrö kring sekelskiftet och var rätt vanlig under 1900-talets första decennier (Witte 1912). Arten är numera mycket sällsynt, och ej återfunnen i Småland under senare tid.

Oskarshamn 1905, 1907 (O. Köhler i GB, LD, OLV). Oskarshamn, tillällig (Köhler ms 1917). Oh Mörkret 1917 (A. Johansson i DNF). Dh "nära Glabo i insåning" 1930 (Sterner 1933).

Gypsophila paniculata – brudslöja

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Vikingsgatan 6 (3d7f) P-plats, grusplan, conf. ThK (LD).

Gypsophila muralis – grusnejlika

Ej återfunnen. Grusnejlika växer främst på fuktiga, sandiga åkrar och är alltid obeständig på växtplatserna. Från Småland finns det bara några få aktuella fynd från sydöstra delen av landskapet.

Insamlad vid Tu Hasselås 1864 (G. Liljenstolpe i UPS).

Saponaria ocymoides – liten såpnejlika

Funnen i 2 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, motionsbanans norra del (2e3e) vägkant 1984, H. Gudmundson. 5G9i Grimskallen (4a5d) skräpmark, RgK (LD).

Saponaria officinalis – såpnejlika

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och insamlad vid Oh Mockebo 1916 (O. Köhler i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Förvildad och alltjämt under spridning på vägslänter, utkastplatser och torrbackar. Vanlig vid ödetorp.

Variation. Former med fyllda blommor ses ofta.

Vaccaria hispanica – åkernejlika

V. pyramidata

Först insamlad vid Oh Norra Folkskolan 1915 (Linderoth i OLV).

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G0h S. Fallebo (1e5g) jordhög (LD).

[Petrorhagia saxifraga – klippnejlika]

Ett herbarieark från Döderhult 1915 (A. Johansson i DNF) är troligen feletiketterat. Närmaste aktuella förekomst för klippnejlika är vid Emmaboda.

Dianthus barbatus – borstnejlika

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Kvarstående på ödetomter, förvildad på vägkanter, skräpmark och avfallsplatser.

Dianthus superbus – praktnejlika

Ej återfunnen. Praktnejlika har en ostlig utbredning och når dels in i Skåne via Danmark, dels till Tornedalen via Finland. Fyndet vid Oskarshamn kan (om rätt bestämt) tänkas vara från en barlastplats.

Oh hamnområdet 1899 (Cederquist enl Sterner 1933).

Dianthus deltoides – backnejlika

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Torrängar, öppna hagar.

Dianthus armeria – knippnejlika

Ej återfunnen. Knippnejlika förekommer på torrmark längs södra Sveriges kuster. Närmast kända aktuella fyndplats är i Västrums socken.

Mh Figeholm (Scheutz 1857). Figeholm (C. Stenhammar enl Sjöstrand 1863).

Nymphaeaceae – näckrosväxter

Nymphaea alba – vita näckrosor

Först publicerad från Mh Hemsjön (Holmberger 1779) samt belagd 1862 från Kd Mösjön och Mh Fagersjön (A. Meurling resp Regnéll i LD).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Sjöar, gölar, åar. Även i gölar i skärgården. – Karta 50.

Variation. Underarterna vit näckros ssp. alba och nordnäckros ssp. candida har i regel ej särskilts vid inventeringen. Troligen är ssp. alba förhärskande eller allenarådande inom området. Belägg (i LD) representerande ssp. alba har samlats från följande platser: 6G4g Skälsjön vid Nogård (1e5f). 6G4i Göten ost Lillängskärret (3a1f). 6H5a Agnemarssjön (0b9g).

Nuphar lutea – gul näckros

Först omnämnd från Tu "En bäck på Syserums ägor" (Sjögren ms 1823) och belagd 1917 från Döderhult (A. Johansson i DNF).

Funnen i 57 rutor, vanlig. Sjöar, åar, sällan i gölar. Saknas i skärgårdens sötvattensgölar. – Karta 51.

Nuphar pumila – dvärgnäckros

Ej återfunnen. Dvärgnäckros har en nordligare utbredning än gul näckros, med bara enstaka förekomster i Götaland.

Dh Stensjö 1916 (A. Johansson i DNF, se nedan). Även uppgiven från Stensjö omkring 1960 av Eug<@232>ne Stensiö. Kd Tvingen vid Dabbekulla 1934 (E. Evers i UME).

[Nuphar lutea × pumila – gul näckros × dvärgnäckros]

Material från Dh Stensjö 1916 (A. Johansson i DNF) har av ThK ombestämts till N. pumila.

Ceratophyllaceae – särvväxter

Ceratophyllum demersum – hornsärv

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Skyddade brackvattenvikar, mera sällan i sjöar. De rikligaste förekomsterna finns i anslutning till Gåsfjärden i norra Misterhult.

Aktuella fynd: 5G9i Homhällan (4a8g) grund vik (DNF). 6G0i Kolbergaviken (0a4e). 6G5f Kvarngölen (1e) B. Nilsson. 6G5j Koviksnäs glo (3e8f) RgK. 6G6j Bondholmen, östra sidan (3e4g) RgK. Hunö, S sidan (1d5c). Äleviken (0c8f) smal vik (LD). 6H5a Källängens brygga (4c8f) RgK. Lindskärens norra sida (3c7i) RgK. 6H5b Låga Eköhäll (0a9d) RgK. 6H6a Hamnö, Pavlängsudden (2b2i) vassvik, RgK. Ramsfjärden (0c5c) RgK (DNF). Älö nordvästra udde (0d3b) vid brygga, RgK.

Osäker uppgift. En rapport från Dh "Bredsjöns utlopp" (Ejneby 1984) grundar sig troligen på felbestämning av kransslinga Myriophyllum verticillatum.

Ranunculaceae – ranunkelväxter

Eranthis hyemalis – vintergäck

Funnen i 4 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G8i Åsvallesund (4b6c) igenvuxen åker nära tomt. 5G9h Kikebo (3d2b) ekbacke. 6G1e L. Bråbo (2b8f) vägslänt. 6G2e Kristdala (4e3e) vägslänt.

Eranthis cilicica – turkisk vintergäck

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Kikebo (3d2b) ekbacke (LD). 5G9i Kristinebergs värmecentral (2a2b) grässlänt. 6G0i Eversvägen (0d3d) vägkant.

Trollius europaeus – smörbollar

Först belagd från Kd Klockaregården 1862 (Regnéll i LD) och publicerad från Dh Äshult (Cederquist enl Sterner 1933).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G0f Äshult (1e3b) högörtäng. 6G0g Eckerhult (3b5a) högörtäng och lövbryn. Detta område vårdas genom Döderhults naturskyddsförenings försorg. Lilla Eckerhult (3b3b) lövbryn.

Ej återfunnen på primärlokalen Kd Klockaregården.

Osäker uppgift. Registrerad från en provyta vid Kd Bråbo 1980 (Hansson 1991). Ej funnen på samma yta vid de två andra undersökningstillfällena 1972 resp 1986. Författaren till rapporten har själv ej sett arten där (M. Hansson i brev).

Actaea spicata – trolldruva

Först publicerad från Misterhults sn av Holmberger (1780) och mer preciserat omnämnd från Mh Sundsängen, Virum (Zantezon ms 1844). Först belagd från Oh Nynäs 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 25 rutor, ganska sällsynt. Mullrik lövskog, hässlen, storblockig mark. – Karta 52.

Caltha palustris – kabbeleka

Först belagd från Kd Laggartorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 63 rutor. Vanlig, men saknas nästan helt i skärgården. Stränder, diken, kärrängar, alkärr. – Karta 53.

I skärgården endast sedd på 6H5a Vinö, vid sjömärket på NÖ stranden (1d7g), RgK.

Aconitum × stoerkianum – trädgårdsstormhatt

A. × cammarum, A. napellus × variegatum

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller utkommen. Ödetomter, utkastplatser.

Delphinium elatum – stor riddarsporre

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 6G0f Lockebo (3d2h) vägkant väst byn. 6G4i Misterhults gård (2e5a) lövbryn.

Consolida regalis ssp. regalis – riddarsporre

Först belagd från Döderhult 1912 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2g Baggetorp (3c3g) troligen spridd från en trädgård med gammaldags växter.

Anemone nemorosa – vitsippa

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad vid Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 71 rutor, mycket vanlig. Ljusa, fuktiga löv- och blandskogar, bryn, hagar, renar.

Variation. Former med rödvioletta blommor uppträder ofta, särskilt mot slutet av blomningsperioden. Flera sådana äldre insamlingar finns under namnet f. purpurea. En form med fyllda blommor har belagts från Mh Virbo av S. Lindholm 1950 (OLV).

Anemone ranunculoides – gulsippa

Först omnämnd från Döderhults kyrka av Lund (ms 1854) och publicerad från Döderhult av Scheutz (1857). Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Spontan i rik lövskog men förekommer även som förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Nynäshagen (3c9c) under lindar i en sluttning (LD). Alvarsberg (3e6d) fåtalig vid en bäck från stadsparken; dock aldrig sedd i parken (LD). 5H9b Jungfrun (2e5h) i ekskogen, I. Ottosson. 6G0h Fallebo (0e9f) åkerkant söder om gården. 6G0i Havslätt vid campingplatsen (0a5e) odlad i trädgård i närheten. 6H6b Örö (2c9d) förvildad på byängen, RgK.

Äldre uppgifter: Sedan gammalt känd från Nynäshagen väster om Oskarshamn (Cederquist enl Sterner ms). Måhända syftar även primäruppgiften "Döderhults kyrka" på denna lokal, ca 1 km från kyrkan. Samlad vid Nynäshagen av O. Köhler 1905–1917 (LD, OLV, S). Gulsippan plockades i stor omfattning och ansågs som utgången på 1930-talet men återfanns 1947 av Sune Lindholm (Lindholm ms). Sedan dess ej återsedd där förrän 1987. Lindholm refererar en uppgift från bokhandlare R. Björk att gulsippa även funnits fram till omkring 1920-talet i en av kullarna intill nuvarande Folkets Park men att "en del nidingar företog sig att strö ut salt och gräva upp örterna och på så sätt utrota dem".

Anemone blanda – balkansippa

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Valhallaskolan (3e5a) snår. Kolberga (4e9e) gräsmatta. 6G0h Kolberga (0e1i) tallbryn. 6H6b Örö (2c9d) byängen, RgK.

Anemone sylvestris – tovsippa

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G0h S. Fallebo (0e2e) trädgårdsutkast. 6G2g Baggetorp, Klämmerompa (2c9i) vägkant.

Anemone hupehensis – höstanemon

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Scoutbergsvägen (4e9e) trottoarkant, conf. ThK (LD).

Pulsatilla vernalis – mosippa

Anemone vernalis

Först belagd från Dh Forshult 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 5 rutor. Sällsynt och sparsam, fridlyst. Tallmoar, åsar.

Aktuella fynd: 5G9d Persnäs (4a). 5G9g Forshult (1c) förekomsten utplånad vid utvidgning av sandtag ca 1985, P. Gerdehag. Århult (4a). 6G0g Gället (0a). 6G2i Flathult (0b). Fårbo (2a). Köksmåla (4a2f) förekomsten utplånad efter utvidgning av sandtäkt 1991. 6G4f Ljungvallen (3c).

Äldre uppgifter: De flesta av de nu kända förekomsterna finns omnämnda redan vid seklets början. Särskilt på Fårboåsen förekom mosippan tidigare rikligt (E. Du Rietz ms 1914, Köhler ms 1917, Köhler och Stensiö enl Sterner 1933). Från Århults- och Forshultsskogarna uppgavs den av Cederquist (enl Sterner 1933), från Forshult av Köhler (ms 1917). Från Forshult senast belagd 1921 (O. Köhler i S), men nu ej återfunnen där.

Pulsatilla vulgaris – backsippa

Anemone pulsatilla

Först belagd från Oh Nynäs 1903, 1908, 1909, 1919 (O. Köhler i GB, LD, OLV, S, UPS). Sterner (ms) anger lokalen till "vid S infartsvägen strax utanför staden". Enligt lektor Olof Andersson, Karlskrona, skulle växtplatsen varit strax väster om nuvarande lasarettet, vid den lilla åsen mellan Svalliden och Sörvik.

Funnen i 3 rutor, sällsynt och sparsam. Särskilt på åsar och annan torr näringsfattig gräsmark. Bestånden har skattats svårt genom uppgrävning i gagnlösa försök att flytta in växten i trädgårdar.

Aktuella fynd: 5G8h Skorpetorp (1a) enebacke intill golfbana. 6G0g Rosemåla (0c) igenväxande torrbacke. 6H5a Vinö, nära byn (1d).

Ej återfunnen på följande platser: Kristdala (Cederquist enl Sterner ms). Mh Fårbo på åsen (Stensiö enl Sterner 1933). Ej heller återfunnen på primärlokalen vid Nynäs.

Hepatica nobilis – blåsippa

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Ekbackar, lundområden, mullrik granskog.

Variation. Former med röda eller vita blommor påträffas ej sällan. Särskilt vanliga tycks de vara på mull med högre pH, t ex längs Viråns dalgång mellan Virkvarn och Virbo. Söderholm (1918) omnämner en "rosliknande varietet av blåsippa" från Virbo. Många äldre insamlingar av former med olika blomfärger och bladformer finns bl a i DNF och OLV.

Clematis vitalba – skogsklematis

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G0i Strandvägen (0a0d) bergfot.

Ranunculus polyanthemos – backsmörblomma

Först belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 41 rutor, ganska vanlig. Mullrika löv- och blandskogar, lövbryn, igenväxande hagar. Inga aktuella fynd från skärgården.

Ej återfunnen: Dh "Fågelöarna vid Påskallavik" (Sterner i S, 1928). Mh Hunö (Brundin i UPS, 1920).

Ranunculus repens – revsmörblomma

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Stränder, diken, fuktiga ängar, örtrika kärr, särskilt alkärr, fuktiga och leriga åkrar, gräsmattor, gårdar.

Variation. Revsmörblomma med fyllda blommor har insamlats från Oh Kikebo 1932 (Linderoth i OLV).

Ranunculus acris – smörblomma

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och från Tu "På gräslandet vid Hasselås" (Peterson ms). Först belagd från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Fuktig gräsmark av olika slag, t ex bryn, snår, betesmark, renar.

Variation. Formen velutinus har insamlats vid Oh Nynäs 1907 (Linderoth i OLV). Den kännetecknas av täthåriga bladslidor samt att även bladskaften och nedre delen av stjälken är håriga.

Ranunculus bulbosus – knölsmörblomma

Först belagd från Kd Östantorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Hällmark, torrängar. Även om arten ännu är ganska vanlig, minskar den i takt med att torrängarna allt mer växer igen.

Ranunculus illyricus – ullranunkel

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9h) bland vit fetknopp Sedum album på murkant. Sannolikt oavsiktligt inkommen med den från Öland inplanterade fetknoppen. Sedd årligen 1960–1985, blommande flera år.

Ranunculus auricomus agg. – majsmörblommor

Först belagda från Oh Nynäs 1907 (Linderoth i OLV).

Funna i 67 rutor, vanlig. Fuktig gräsmark, alkärr, högörtängar.

De i Småland förekommande småarterna av majsmörblommor har aldrig blivit utredda, varför någon bestämning av dem knappast är möjlig utan omfattnde undersökningar; se Ericsson 1995, 1996.

Ranunculus sceleratus – tiggarranunkel

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Stränder och annan fuktig, gärna kreaturstrampad mark, hällkar på fågelskär. Mer eller mindre sporadisk. – Karta 54.

Aktuella fynd: 5G9h Djurparken (3d3j) fågeldamm. Fredriksberg (4c7g) vägdike. 5G9i Ärnemar (3a8g) dike. Stora Stångehamn (0c5b) vägdike. 6G2j Glostad by (4e6g) dike. 6G6i Enabbsgloet (4d2c) alkärr. 6G6j Hunö, Källviken (2d4h) dike, RgK. Hunö, Odlen (2d6e). Linnäs (0d4i) dikeskant. 6H2a Glostad Ö (4a6e). 6H4b Betshällen (2c0i), RgK. Boskär (3c1f) östra sidan, RgK. Lilla Bergsskär (2d0a), RgK. 6H5b Flatskär (2d1a), RgK. Istergås (0b5d) hällkar, RgK. Karsskären (2d2b) hällkar, RgK. Stånghällen (2b3h), RgK. Österskär (2d0b), RgK. 6H6a Grässkär (3e9h), RgK. 6H6b Granskallen (2c5j). Gröttleskär (0c5c), RgK. Korsklabbarna (1c4f), RgK. Skränskären (4d2d), RgK. St. Torsholmen (0a6h), RgK. St. Tärnskär (2d1e), RgK. Svinskär (1b6a) skogskärr, Rgk. Örö, Öudden (3c3c) alkärr, RgK. 6H7b L. Löjskäret (0d3e), RgK. St. Löjskäret (0d5f), RgK. Stenhällarna (0d3f), RgK. Trutklabben (1d1b), RgK.

Ranunculus ficaria – svalört

Inom området endast företrädd av ssp. bulbilifer.

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Östantorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Näringsrik, frisk till fuktig mark. Sannolikt ursprunglig i bäckdalar, lundar och på strandvallar i skärgården. Till stor del kulturspridd, t ex i gräsmattor, snår och på dikeskanter.

Ranunculus flammula – ältranunkel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen 1833) och insamlad från Kd Fagerhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 71 rutor, mycket vanlig. Stränder vid sötvatten, diken, lövkärr, hällkar i skärgården.

Ranunculus reptans – strandranunkel

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Sand- och grusstränder vid större klarvattensjöar. – Karta 55.

Ranunculus lingua – sjöranunkel

Först omnämnd 1833 från Mh Götemaren (Lindhagen ms, Peterson ms). Publicerad från Misterhult av Scheutz (1862) och insamlad från Mh Sulegångsån 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Åar, sjöstränder, helst vid strömmande vatten. – Karta 56.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e1j). 5G6i Em (3b7f) längs Emån. 5G8h Lövshult (0b) Lillån. 5G9h Storahorv vid Applerumsån (1a9h). 6G1h Stensjö, Åmötet (3e5i). 6G1i Stensjö, Kvarnströmmen (3a1a). 6G2h Fårbo kvarn (1e6i). Getspången (2d3d). Sulegångskvarn (2b2i). 6G3f Tvingen, Åviken (2e8j). 6G3g Karlsfors (2a8a).

Ej återfunnen vid Dh Århult (Cederquist enl Sterner 1933).

Ranunculus peltatus ssp. peltatus – sköldmöja

Först belagd från Mh Virkvarn 1910 (Linderoth i OLV, conf. ThK).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Sjöar, åar, småvatten. – Karta 57.

Ej återfunnen i Mh Flathultssjön (Vedelöv i OLV, 1961).

Ranunculus peltatus ssp. baudotii – vitstjälksmöja

R. baudotii

Först omnämnd som "mycket allmän i skären af Misterhults sn" (Westelius ms 1827). Belagd från Misterhultsskären (Arrhenius i UPS, sannolikt omkring 1830) och från Oskarshamn 1862 (Österman i UPS).

Funnen i 28 rutor, vanlig i Östersjöns vikar. Anses öka i mängd, troligen på grund av hög näringstillgång. – Karta 58.

Ranunculus aquatilis var. aquatilis – vattenmöja

Funnen i 2 rutor, sällsynt. – Karta 59.

Aktuella fynd: 5G9g Forshultssjön (2b8c) sandbotten vid badplats. 6G2f Hummeln, Hulbäcksviken (1a8f) grund vik (LD).

[Ranunculus fluitans – jättemöja]

Felaktig uppgift. "Oskarshamn, hamnen" 1907 (Linderoth i OLV). Belägget har ombestämts till vitsjälksmöja, R. peltatus ssp. baudotii av ThK.

Myosurus minimus – råttsvans

Först belagd från Oskarshamn 1888 (N. Svedelius i UPS).

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Hällar, åkrar, gräsmattor, trädgårdsland, körvägar. Oftast på grusig eller lerig mark och på trampade ställen eller vid hjulspår. Någon gång invid stränder i skärgården. – Karta 60.

Ej återfunnen på följande lokaler: "Kristdala nära kyrkan" (E. Evers i LD, 1962). Mh Raklen (Sterner 1933).

Aquilegia vulgaris – akleja

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och belagd från Oh Örningebro 1908 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 64 rutor, ganska vanlig. Sedan gammalt förvildad och bofast. Gårdar, torpställen, lövskogsbryn, vägkanter.

Thalictrum minus ssp. minus – stor kustruta

T. kochii, T. minus ssp. elatum, T. minus ssp. majus

Först belagd 1915 från Oskarshamn (O. Köhler i GB, S, UPS) samt Oh järnvägsområdet (Linderoth i OLV).

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e5h) vägkant. 5G9h Humlekärrshult (4e9h) avfallshög.

Thalictrum simplex – backruta

Först uppgiven av Ejneby (1974) för Oskarshamns kommun.

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Torrängar, bryn.

Aktuella fynd: 5G9h Norrby (4b9d) torrbacke (LD). 6G0g Högetorp (3b2c) torr gräsmark (LD). 6G0h Rödsle (0b0g) torr gräsmark. 6G1e Östantorp (1b) objekt 29 i Ängs- och hagmarksinventeringen (1989).

Thalictrum flavum – ängsruta

Först omnämnd från "En äng vid Döderhult" 1829 (Arenius ms). Belagd 1908 från Oskarshamn (O. Köhler i LD, S, UPS, YS) och från Oh Fredriksberg, där den ännu växer (Linderoth i OLV).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Åstränder, högörtängar, alkärr.

I skärgården påträffad på 6H2a Kyrkgångsskärshällar (0a8f) och 6H6b Örö (3c0d). Från den senare lokalen omnämndes arten redan 1844 (Zantezon ms).

Paeoniaceae – pionväxter

Paeonia × festiva – bondpion

P. officinalis auct., P. officinalis L. × peregrina

Funnen i 3 rutor. Kvarstående eller utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Rådjursstigen (3d8f) utkast vid vändplats. Skjutbaneberget (4e5h) utkast i tallskog. 6G1e Bråbo (2b2g) vägkant. 6H5a Agnemar (0c3c) vägkant i tallskog.

Berberidaceae – berberisväxter

Mahonia aquifolium – mahonia

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Förvildad genom fågelspridning och påträffad även på större avstånd från bebyggelse. Lövbryn, häckar, skräpmark.

Berberis vulgaris – berberis

Först belagd från Kristdala, troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Torr gräsmark, steniga backar, rösen, snår, bryn. Berberis är mellanvärd för parasitsvampen svartrost och utrotning kan påbjudas enligt lag från 1933. Numera är berberis sällan föremål för bekämpning och ökar.

Övriga äldre belägg är få: Oh Stadsparken 1908 (Linderoth i OLV). Fredriksberg 1916 (A. Johansson i DNF). Ett dussintal lokaluppgifter från 1940-talet återfinns också hos Lindholm (ms).

Variation. En form med rödaktiga blad, blodberberis, f. atropurpurea, har påträffats vid 6G0h Fagereke (0c5h) skogsbryn.

Berberis thunbergii – häckberberis

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Ofta rikligt fröspridd på vägkanter och grusmark i närheten av platser där den odlas.

Variation. Former med rödaktiga blad odlas ofta och är även vanliga som förvildade.

Papaveraceae – vallmoväxter

Papaver somniferum – opievallmo

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD), därnäst från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i UME).

Funnen i 24 rutor, ganska vanlig. Förvildad, tillfällig. Avfallsplatser, skräpmark.

Variation. Odlade sorter med varierande färg på kronbladen ses ofta förvildade.

Papaver rhoeas – kornvallmo

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Tillfällig. Avfallsplatser, vägkanter.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Alvarsberg (3e3f) jordhög. 5G9i Rödklintsvägen (4a7c) vägkant. 6G0h Norrby (0c0c) jordhög. 6G0i Mockebo (1a5g) vägkant. 6g2e Kristdala (4d0c) övergiven trädgård. 6G2g Baggetorp (3c5e) avfallshög.

Ej återfunnen: Oskarshamn, barlastplats (O. Köhler i S, 1912, Köhler ms 1917). Oh Kolberga (Linderoth i OLV, 1908).

Variation. Ibland ses även odlade sorter med fyllda blommor eller ljusare kronblad uppträda som förvildade.

Papaver dubium – rågvallmo

Endast ssp. dubium har påträffats inom området.

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och belagd därifrån 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, åkrar, skräpmark.

Papaver argemone – spikvallmo

Först publicerad från Oskarshamn (Scheutz 1862) och belagd därifrån 1902 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Tillfällig. Vägkanter, skräpmark, åkrar.

Aktuella fynd: 5G6i Em, väg E22 norr ån (3a9h) vägkant. 5G7i Emmekalv (0a0d) vägkant. 5G9h Oskarshamn, Skjutbaneberget (4e5g) utfyllnad. 5G9i Kristineberg (2a6d) gräsinsåning. 6G0h Klarabergsvägen (0e3b) vägkant (LD). 6G1i Ängelstorp (1a7e) vägkant. 6G2i Fårbo säteri (1a7f–2a0e) sandig åker.

Övriga äldre fynd är övervägande från hamnplatser: Oskarshamn 1907 (O. Köhler i GB, LD, S). Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV). Oh Hafslätt (Köhler ms 1917). Dh Påskallavik på decauvillebanan (Sterner 1933). Påskallavik (Vedelöv i OLV, 1967). Mh Figeholm 1920 (Sterner ms).

Papaver pseudoorientale – jättevallmo

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Kvarstående och ibland förvildad.

Osäkra uppgifter. Före 1990 uppmärksammades ej att det finns två snarlika arter, Papaver orientale och P. pseudoorientale, utan alla fynd räknades till P. orientale (numera kallad orientalisk vallmo). Allt material som kunnat kontrollerats därefter har dock visat sig vara P. pseudoorientale, varför samtliga fynd redovisas under detta namn.

Papaver nudicaule – sibirisk vallmo

P. croceum

Funnen i 2 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Verkstadsgatan (3e7e) gatkant. 6H3a Simpvarp (1b1f) på fyllmassor.

Chelidonium majus – skelört

Först omnämnd från Tu "På gården vid Syserum ymnigt" (Sjögren ms 1823) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Snår, gårdar, skräpmark, mullrik blockmark.

Eschscholzia californica – sömntuta

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G0i Ekorrvägen (0a7f) trottoarkant.

Dicentra formosa – fänrikshjärta

Funnen i 2 rutor. Tillfällig. Utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 6G0i Mockebo (1a5j) lövhög i ekbryn. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e1d) utfyllnadsmark (LD).

Dicentra spectabilis – löjtnantshjärta

Funnen i 1 ruta. Tillfällig. Utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 6G0g Karstorp (3b5f) vägkant.

Ceratocapnos claviculata – klängnunneört

Corydalis claviculata

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Inkommen i sen tid, troligen med timmer från centraleuropa. – Fig 94.

Aktuella fynd: 5G8h Nymålen (0c4h) först påträffad omkring 1980 av G. Stranke vid en skogsväg där timmer lagrats. Numera spridd i kringliggande hällmarkstallskog och särskilt riklig på ett hygge. Norra Vånevik (0d4g) riklig i hyggeskant, först påträffad 1993. 5G9h Blåbärsmossen (1c5d) vid nyanlagd väg, endast 1990.

Pseudofumaria lutea – gul nunneört

Corydalis lutea

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Eriksgatan (3e2h) vägkant. 5G9i Kristinebergs värmecentral (2a2b) jordslänt. 6G0h Fallebo (0e5f) lövbryn.

Corydalis nobilis – sibirisk nunneört

Första uppgiften kommer från Söderholm (1918) som anger att arten finns kring Mh Virbo trädgård. Insamlad vid Virbo 1950 (Lindholm i OLV).

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G1i Virbo, kring säteriet (1e2d) riklig i snår och på vägkanter, conf. ThK (LD).

Corydalis cava – hålnunneört

Corydalis bulbosa

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9h) i häck, sannolikt ursprungligen odlad.

Corydalis intermedia – smånunneört

Först belagd från Kd "Parken vid Stensö" 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 44 rutor, ganska vanlig. Lundar, hässlen, snår, förnarika klipphyllor, torrbackar. Ej så vanlig närmast kusten som sloknunneört C. pumila och saknas i skärgården.

Variation. En form med vita blommor har insamlats vid Oh Fredriksberg 1909 (Linderoth i OLV) samt från Oskarshamn 1917, 1920 (O. Köhler i UPS resp S).

[Corydalis pumila × intermedia – sloknunneört × smånunneört]

Material från Oh Fredriksberg och Nynäs (Linderoth i OLV 1908, 1909) har av ThK ombestämts till C. pumila. Även uppgiven av Köhler (ms 1917) men beläggexemplar i S har av ThK ombestämts till C. pumila f. parumlobata, en form av sloknunneört med föga flikiga stödblad.

Corydalis pumila – sloknunneört

Först publicerad av Scheutz (1862) från Oskarshamn och insamlad där 1890 (E. Egerström i UME).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Lundar, snår, trädgårdar i gräsmattor och rabatter. Vanligast nära kusten. I skärgården särskilt vid driftvallar intill strandsnår.

Variation. Stödbladen är ibland bara grunt flikiga. Denna form har kallats f. parumlobata och finns först belagd från Oh Nynäs 1909 (Linderoth i OLV).

Corydalis solida – stor nunneört

Först omnämnd från Oh Döderhultsvik av Wimmerstedt (ms 1843, som C. Halleri).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) häck (LD). 6G3h Blomsterhult vid bygatan (3b6h). 6G4i Misterhults kyrkby (1e1g) vägkant (LD). 6H5b Strupö, fiskeläget (3b9d) fuktig gräsmark, RgK (DNF).

Fumaria officinalis – jordrök

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och från Tu "På en åker vid Hasselås" (Peterson ms). Belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Åkrar, trädgårdsland, jordhögar.

Brassicaceae – korsblommiga

Sisymbrium altissimum – hamnsenap

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd därifrån 1919 (O. Köhler i S). Köhler anger (ms 1917) "Oskarshamn å ballastplats, derifrån spridd".

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Vägkanter, skräpmark. Huvudsakligen kring Oskarshamn, där den är vanlig särskilt i hamnområdet.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e) G. Stranke. 5G9g Svalliden (3e3f) utfyllnadsmark. 5G9h Oskarshamn, allmänt spridd i de centrala delarna. 5G9i Oskarshamns hamn, vanlig i hela hamnområdet. 6G0h Björnfällan (1d5c) skogsbilväg. Kilen (0d4g) vägkant. 6G0i Eversvägen (0a1b) gräsinsådd vägkant. Rotvik (2b1c) nyanlagd väg. 6G2i Fårbo idrottsplats (0a7b) gräsvall (LD). 6H2a St. Rönnen (2c1b) gräsmark på fågelskär (LD). 6H3a Simpvarp (1b2e) grusplan.

Sisymbrium orientale – orientsenap

Ej återfunnen. Synes endast ha uppträtt tillfälligt, sannolikt på barlast.

Insamlad vid Oh Barlastholmen 1919 (O. Köhler i S).

Sisymbrium officinale – vägsenap

Först omnämnd 1844 från Mh "Brandgärdet, Tjustgöl" (Zantezon ms) och belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 31 rutor, ganska vanlig. Gårdar, gatukanter, skräpmark.

Descurainia sophia – stillfrö

Först omnämnd 1833 från Mh "På gården till Tjustgjöl" (Lindhagen ms), belagd från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD) och från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Gårdar, gator, skräpmark.

Ej återfunnen på Mh Jungfrun (se primäruppgifterna).

Alliaria petiolata – löktrav

Först omnämnd från Mh "På sluttningen af det så kallade Källareberget vid Göljhult" (Westelius ms 1827). Publicerad av Scheutz (1862) från Oskarshamn och Dh Påskallavik samt belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Närings- och mullrik mark i lundar, snår och trädgårdar. Vanligast nära kusten, frekvensen avtar snabbt inåt land.

Isatis tinctoria – vejde

Först publicerad av Holmberger (1779) från Mh "Holmar utanför Virbo". Belagd 1905 från Oskarshamn (O. Köhler i GB). I GB finns även ett belägg från Misterhults socken utan närmare lokalangivelse, samlat av C. J. Carlsson på 1860-talet.

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Klippskär, blockiga eller grusiga stränder vid Östersjön. I regel fåtalig på växtplatserna. – Karta 61, fig 95.

Aktuella fynd: Utöver de många strandnära växtplatserna också sedd vid 5G9h Oskarshamn, Hantverksgatan 35 (3e3a) i rabatt 1993.

Bunias orientalis – ryssgubbe

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Vägkanter, banvallar, bangårdar, skräpmark. Fortfarande under spridning. – Karta 62.

Aktuella fynd: 5G9f Möckhult station (0a4h) jordhög. 5G9g Svalliden (3e3f) Svallidens industriområde, utfyllnadsmark. 5G9h Oskarshamn, allmänt spridd i centrum och vid hamnen. 5G9i Oskarshamn, vanlig i hamnområdet. 6G0g Hycklinge (1e3j) vägkant. 6G0h Glabo (3e2j) vägkant. 6G0i Havslätt (0a6b) utfyllnadsmark. 6G1e Backebo (1b3i) vägkant. 6G2e Kristdala, Västerviksvägen (4e3e) vägkant. 6G2f Malghult (4a7d) vägkant. 6G2h Fårbo idrottsplats (1e8h) utfyllnad. 6G2i St. Fighult (1c7h) och (1d6a) vägkanter.

Äldre uppgifter är få: Oskarshamn och Dh Århult (Cederquist enl Sterner ms, senast 1921, ej återfunnen). Oskarshamn (Linderoth i OLV 1907, Rühling i DNF 1959).

Erysimum strictum – bergkårel

E. hieraciifolium

Först omnämnd från Dh "En holme utanför Påskallavik" (Arenius ms 1829), publicerad från Påskallavik av Scheutz (1857) och insamlad från Dh Tillingeö 1907 av E. Köhler, O. Köhler och Linderoth (belägg i GB, LD, OLV, S, UPS).

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Snår och torrbackar i kustbandet och skärgården, särskilt nära stränderna.

Erysimum repandum – rysskårel

E. parviflorum

Ej återfunnen. En sydosteuropeisk art som bara tillfälligt uppträder i Sverige.

Oskarshamn 25 maj 1914 (O. Köhler i LD och UPS, det förra belägget kontrollerat av S. Snogerup). Köhler (ms 1917) uppger "Tagen i parken, tillfällig (troligen från något ballastgrus)".

Erysimum inconspicuum – indiankårel

Ej återfunnen. En nordamerikansk art som uppträtt tillfälligt i Sverige några gånger.

Insamlad vid Oskarshamn, på en gräsplan 25 maj 1914 (O. Köhler i S, som rysskårel E. repandum, ombestämd 1935 av C. Blom med anteckningen "av habitus som om den vuxit i växthus eller inomhus"). En viss tveksamhet kan råda huruvida ombestämningen är riktig. Det förefaller inte så sannolikt att Köhler skulle funnit två olika arter av släktet samma dag (jämför föregående) och låtit dem båda gälla som rysskårel.

Erysimum cheiranthoides – åkerkårel

Endast ssp. cheiranthoides har påträffats inom området.

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Åkrar, rabatter, jordhögar, skräpmark.

I skärgården har åkerkårel förutom vid bebyggelse bara påträffats på 6H7a L. Löjskäret (0d3e) RgK.

Hesperis matronalis – hesperis

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Allmänt odlad och ofta förvildad. Gårdar, snår, skräpmark.

Variation. Formen inodora med vita blommor upptas från Oskarshamn av Köhler (ms 1917).

Chorispora tenella – hönsrättika

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c2b) insåning vid fotbollsplan 1983, conf. ThK (LD).

[Barbarea vulgaris var. vulgaris – bangyllen]

Oskarshamn 1908, 1917 (Linderoth i OLV) enl Hedenlo (1986) är en felskrivning. De åsyftade arken är korrekt etiketterade som sommargyllen var. arcuata.

Barbarea vulgaris var. arcuata – sommargyllen

Först belagd från Oskarshamn 1908 (O. Köhler i GB, Linderoth i OLV).

Funnen i 71 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, åkerrenar, grässlänter, skräpmark.

Barbarea stricta – strandgyllen

Först belagd från Oskarshamn 1908 (O. Köhler i GB, LD, S). Uppgiften "Oskarshamn, stranden norrut" (Cederquist enl Sterner ms) är senast från 1921, men kan liksom andra av Cederquists rapporter från hamnen vara från tiden kring sekelskiftet.

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig, men alltid med få individer på växtplatserna. I inlandet mest vid bäckar och åstränder, någon gång tillfällig på vägkanter. I skärgården oftast torrare; på örtbackar samt i strandsnår och klippskrevor.

Rorippa nasturtium-aquaticum – källfräne

Ej återfunnen. Källfräne växer i rinnande vatten, och är numera ej till finnandes i Småland.

Först publicerad av Sjöstrand (1863): "Misterhults socken, nära Köksmåla, vid Horfve källa". Uppgiften återkommer i Hartmans flora (1879): "Misterhult sn, Horfve källa nära Köksmåla". Det finns ett herbariebelägg med nästan likalydande text: "Hofva källa nära Köksmåla" 1874 (F. Elmqvist i LD). Ett pumphus har sedan uppförts kring källan och växtplatsen spolierats.

Rorippa palustris – sumpfräne

Först belagd från Oh Gröndal 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. Mader, kärr, skräpmark, rabatter, fuktiga åkrar, särskilt gamla mossodlingar, någon gång vid hällkar på fågelskär. – Karta 63.

[Rorippa palustris × sylvestris – sumpfräne × strandfräne]

Material från Oh Gröndal 1919 (Linderoth i OLV) har av ThK ombestämts till sumpfräne R. palustris.

Rorippa sylvestris – strandfräne

Först belagd från Oskarshamn 1880 (Starbäck i S).

Funnen i 6 rutor. Sällsynt, oftast tillfällig. Handelsträdgårdar, rabatter, skräpmark. – Karta 64.

Aktuella fynd: 5G6i Emmebro, P-plats vid E22 (3a6j) nyplanterad häck. 5G9h Allévägen/Örnvägen (3d6d) gräsmatta. Köpmangatan (3d9f) rabatt. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnutfyllnad (LD). 6G1d Fallebo (3d2e) viltåker (LD). 6G2e Kristdala (4d0f) plantering vid torget. 6G4i Misterhults kyrkby (1e3g) rabatt.

Äldre uppgifter: Oskarshamn 1903, 1907, 1917 (O. Köhler i GB, LD och S). Oh Gröndal 1908 (Linderoth i OLV). "Järnvägens område m fl ställen" (Köhler ms 1917). Oskarshamn 1920 (C. Mörner i S).

Rorippa amphibia – vattenfräne

Först belagd från Dh "Emsfors i ån" 1928 (Sterner i S).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Stränder vid Emåns nedre lopp. – Karta 65.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e2j). 5G6i Em (3b7f) mellan kvarnen och Emåns utlopp (LD). 5G7h Stridsholm (1e2g) i Emmekalvsbäcken (LD). 5G7i Nötöfjärden (1a0a) blockig sötvattenstrand nära Emmekalvsbäckens utlopp.

Rorippa × armoracioides – vägfräne

R. austriaca × sylvestris

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9i Homhällan (4a9f) slånsnår mellan tomt och strand, conf. J. Christoffersson (LD).

Armoracia rusticana – pepparrot

Först omnämnd från Oh "Vid Östersjön nära Döderhults kyrka" 1824 (Lundvall ms) och belagd från Oh Fredriksberg 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Gårdar, ödetomter, renar, skräpmark. Dessutom någon gång på starkt kulturpåverkade, gräsbevuxna stränder vid sötvatten.

Cardamine bulbifera – tandrot

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) samt därefter uppgiven från Mh Gjesshult (Wimmerstedt ms 1843). Från fastlandet publicerades den först från Misterhult av Scheutz (1857) grundat på uppgifter från Linköpings Natuvetenskapliga Sällskap (sannolikt Wimmerstedts ovan nämnda lokal). Mer preciserat publicerad av Sjöstrand (1863) från Mh Wirbo. Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i NR, UME, UPS).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Lundar, hässlen och snår. På mullrik, ofta blockig mark. – Karta 66.

Cardamine amara – bäckbräsma

Först insamlad av A. Lund 1857 från Mh "Dike vid Källehorfva" (LD).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Källflöden, bäckar, diken, alkärr. – Karta 67.

Ej återfunnen: Oh Fredriksberg (O. Köhler i S, 1921). Dh Maren (H. Svensson i UPS, 1909).

Variation. Hårigheten kan variera och under namnet var. hirta har särskilt hårig bäckbräsma insamlats från Dh Kyrkeby kvarn 1920 (Linderoth i OLV).

Cardamine pratensis ssp. pratensis – ängsbräsma

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Fuktig gräsmark. – Karta 68.

Cardamine pratensis ssp. dentata – kärrbräsma

C. pratensis ssp. paludosa, C. pratensis ssp. palustris

Först belagd från Dh Örntorpet 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Kärr, stränder, fuktig gräsmark. – Karta 69.

Cardamine impatiens – lundbräsma

Först publicerad av Holmberger (1780) från Misterhults sn och belagd från Mh Tjustgöl 1919 (Sterner i S).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Mullrik mark i lövskog, förnasamlingar på block. Huvudsakligen i norra Misterhult och där ofta riklig. Så tycks ha varit fallet även under förra seklet: Misterhult copiose (Scheutz 1857). "Misterhult omkring prestgården [=Göljhult] ymnig" (Sjöstrand 1863). – Karta 70.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo ost Emån (4e2j) lövskog. 6G4i Tjurshult (3a7h) lövbryn. 6G4j Koppramåla göl (4c7e) lövbryn (LD). 6G5h Mörtfors (3e6g) ravin. 6G5i Göljhults grottor (0e7d) blockmark. 6G5j Tjustgöl (1b3d) lövskog. Älmekärr (1c8b) lövskog.

Äldre uppgifter finns även i Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar där lundbräsma omnämns flera gånger från Misterhult: "I sluttningen af det så kallade Källarberget nära Misterhults prestgård" (Westelius ms 1827; "Vid Källarberget vid Göljhult" (Arenius ms 1829; "Brandgärdet, Tjustgöl" (Zantezon ms 1844, Aspegren ms 1844).

Ej återfunnen vid Dh Emsfors (Vedelöv i OLV, 1966).

Cardamine flexuosa – skogsbräsma

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Fuktig, mullrik skogsmark. – Karta 71.

Aktuella fynd: 6G1g Norrhiet (2c3h) stig i lövskog (LD). 6G2j Glostad (4e2a) fuktig stig, I. Asp (LD). 6G3h Bockemålen (0d6g) intill skogsgöl (LD). 6G5h Mörtfors (2e7i), L.-E. Andersson, det. J. Christoffersson.

Cardamine hirsuta – bergbräsma

Först publicerad från Misterhult (Wahlenberg 1824), omnämnd från Mh Svinskär 1844 (Aspegren ms) och publicerad därifrån av Scheutz (1857). Först belagd 1816 från Mh "På svedjeland utmed vägen från Fårbo till Figeholms köping" (Rosén i UPS). Ännu ett belägg samlat av Rosén och med nästan likalydande text, men utan årtal, finns i S.

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Vanligast nära kusten och där huvudsakligen på hällar och torra slänter samt på strandvallar och brännfläckar i skärgården; även som ogräs i rabatter. Längre in i landet nästan enbart som trädgårdsogräs, spritt från handelsträdgårdar i senare tid. – Karta 72.

Variation. En form från havsstränder, med från basen rikt grenad stjälk har benämnts f. multicaulis och samlats från Oh N. strandfyllningen 1908 (Linderoth i OLV).

Arabidopsis thaliana – backtrav

Arabis thaliana

Först insamlad från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD) och publicerad därifrån av densamme 1904. Belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, hällar, rabatter, vägslänter, skräpmark.

Arabidopsis suecica – grustrav

Arabis suecica

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e6d) makadam mellan spår (LD).

Cardaminopsis arenosa – sandtrav

Arabis arenosa

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Banvallar, vägkanter, skräpmark. Spridd i Oskarshamns hamn samt längs järnvägen Oskarshamn–Nässjö, huvudsakligen efter en upprustning av linjen omkring 1980.

Aktuella fynd: 5G9e Äverum (0e1i) banvall. 5G9f Spinketorpet (1c) längs järnvägen och skogsbilvägar. 5G9g syd Nybygget (1d9i) banvall. 5G9h Oskarshamn, bangården (3e) och norra hamnområdet (4e). 5G9i Ärnemar industriområde (3a) och hamnområdet vid Grimskallen (4a).

Arabis glabra – rockentrav

Först belagd från Mh Götebo 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Torrbackar, renar, torr skräpmark.

Arabis hirsuta – lundtrav

Först belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, hagmark. Vanligast i kustbandet och skärgården.

Arabis caucasica – fagertrav

Funnen i 4 rutor. Förvildad. Troligen tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, intill kyrkogården (3a2c) jordhög. 5G9h Fnyktorget (4d1i) gatkant. Skeppsbron (4e0a) bergbrant nedanför trädgård. 6G0i Rosendalsvägen (0a3b) vägkant. 6H3a Äspö (3b0d) vägkant, RgK.

Lunaria annua – judaspenningar

Först belagd från Kd Östantorp 1946 (S. Törnqvist i OLV).

Funnen i 21 rutor. Förvildad och varaktig. Snår, avfallsplatser, skräpmark.

Alyssum alyssoides – grådådra

A. calycinum

Först belagd från "Oskarshamn vid kyrkan" 1883 (Thedenius i S).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Arten inkom med vallfrö till Sverige i början på 1800-talet (Witte 1909b). Därefter har den framför allt lyckats hålla sig kvar i öppna, sandiga miljöer som t ex vägslänter och banvallar.

Aktuella fynd: 6G4j Götebo (3b1b) sandig åkerren (LD).

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn och Dh Björnhult (båda Cederquist enl Sterner ms, senast 1921). Ej återfunnen på någondera av dessa platser.

Osäker uppgift. Ett belägg etiketterat Oh Berga 1904, E. Köhler finns i S. Förutom ett sedan omkring 1880 öde torpställe under Rotvik finns ingen plats med detta namn i Oskarshamn. Troligen avses i stället Berga i Högsby sn. Antagandet stöds av att samma dag, 13 juli 1904, har O. Köhler samlat hamnsenap Sisymbrium altissimum och kåltrav Conringia orientalis vid Berga järnvägsstation (belägg i S).

Alyssum saxatile – praktstenört

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G0h Drevstigen (0e3j) trottoarkant. 6G2i Figeholm, Sandkullarna (1e2i) häll intill tomt.

Berteroa incana – sandvita

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. Gårdar, vägkanter, bangårdar, torr skräpmark. Sandvita kom in till södra Sverige med utländskt frö under 1700-talet. Den förefaller ännu vara under spridning.

I skärgården bara påträffad: på 6H2a Iskär (3a8j) kring stugan, RgK. 6H5a Vinö skjutbana (1d3e) torrbacke, RgK.

Lobularia maritima – strandkrassing

Funnen i 3 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Borgmästaregatan (4e3a) trottoarkant. Dockgatan (3e2h) trottoarkant. Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark. 6G0h Homhällevägen (0e0j) vägkant. 6G0i Havslätt (0a4c) utkastplats.

[Draba incana – grådraba]

Uppgiften för Oskarshamns kommun hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material. Arten är ej känd från Småland.

Draba muralis – lunddraba

Först publicerad från Misterhults sn av Holmberger (1780) och insamlad vid Mh Virbo 1816 (Rosén i UPS).

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Torr gräsmark, hällar, bryn.

Erophila verna – nagelört

Bygdenamn. Sillblomma (Vinö enl RgK; sillen leker när den blommar).

Först belagd 1903 från Oskarshamn (O. Köhler i LD) och från Mh Jungfrun (J. Erikson i LD). Publicerad från Jungfrun av Erikson (1904).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, hällar, betesmark, körvägar, trädgårdsland.

Variation. Arten är apomiktisk och har mycket variabel storlek och form på blad, kronblad och skidor. Under namnet f. minor har en småväxt form insamlats från Oskarshamn (Linderoth i OLV, 1908, 1928). Formen majuscula är storväxt med grovtandade blad och har samlats från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Cochlearia danica – dansk skörbjuggsört

Först publicerad av Holmberger (1780): "öfver alt i Westrums och Misterhults Sockens Skärgård". Omnämnd 1844 från Mh Örö av Aspegren (ms) och Zantezon (ms). Insamlad på Mh Örö 1849 (Goldkuhl i UPS). Ett belägg utan årtal (Rosén i S) från Dh Förön [Furö], kan liksom andra av hans insamlingar från trakten vara från 1816 eller tiden närmast däromkring.

Funnen i 17 rutor. Ganska vanlig i skärgården där den växer i klippspringor, på strandängar och öppna strandbackar.

Cochlearia officinalis – skörbjuggsört

Först publicerad av Holmberger (1779) från Dh och Mh: "wäxer i så stor mängd på större och mindre Rödskär, Måseskär och Uttergryts Holmarne, at flere fjerdingar frö<@133> derifrån kunna samlas". Fortfarande ganska vanlig i detta område, ehuru ingalunda så riklig som Holmberger beskriver. Först belagd 1928 från Dh "Litet blockskär V Lillön [Littlö] vid Runnö" (Sterner i S, som engelsk skörbjuggsört, C. anglica).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Havsstränder, i vattenbrynet på strandängar samt mellan stenarna på blockstränder. – Karta 73.

Aktuella fynd: 5G8i Storö Sörö (0b8e) blockstrand. 5G8j Runnö Rödskär (0b2f) blockstrand. 5G9i St. Äggholmen (3b3e) klippstrand. Tolkhällarna (0c3g) klippstrand. 6G0j Furö, Södra Ö (0e7c) strandäng. Fittjö (4b5f) blockstrand (LD). 6G1j Ekö (1b5f) strandäng (LD). Eköhamnsholmen (1b1f) strandäng. St. Kingarö (2b1j) blockstrand. 6G2j St. Hagudden (0d1g) strandäng (DNF). 6H0a Örbåden (0a9b) blockstrand. 6H2a Lökö (2a4b) strandäng, vilket torde vara den nordligaste lokalen vid Östersjön.

Ej återfunnen: Dh "Påskallavik uti skären sparsamt" (Arenius ms 1829). Dh "Lillön vid Påskallavik sparsamt" (Sjöstrand 1863).

Osäker uppgift. Uppgiven från Mh Örö av Edmark (ms 1869), troligen felbestämd. Belägg saknas, medan hans följeslagare, A. P. Gustafsson, samtidigt har insamlat dansk skörbjuggsört C. danica därifrån (belägg i LD).

[Cochlearia anglica – engelsk skjörbjuggsört]

Uppgavs av Sterner (1933) från Dh "St. Rödskär (mindre typisk), Duvegrundet (osäker)" samt från Mh Råsbäcke Fårholme. Samtliga hans belägg i S har dock ombestämts till skörbjuggsört C. officinalis. Säkra lokaler för engelsk skörbjuggsört finns närmast i västra Skåne.

Camelina alyssum – lindådra

C. sativa ssp. alyssum

Ej återfunnen. Förekom i äldre tid som ogräs i linodlingar, spridd med utsädet.

Endast ett fynd finns: Mh Ufvö 1839 (Wallman i S).

Camelina microcarpa – sanddådra

C. sativa ssp. microcarpa

Ej återfunnen. Sanddådra är en ostlig art som kom in med utsäde och gräsfrö i mitten av 1800-talet. Den har naturaliserats på torra grässlänter, bl a på Öland och Gotland.

Insamlad från Oskarshamn 1930 (D. Hedenlo, privat herbarium).

Neslia paniculata – korndådra

Först publicerad från Döderhult (Scheutz 1862) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Åkrar, avfallsplatser.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e7b) trädgård, K. Persson. 5G9h Fredriksberg (4c1b) kant av avbanad åker. Humlekärrshult (4e9e) rabatt. 5G9i Ärnemar (3a6g) utfyllnad vid hamn. 6G0h Fagereke (0c4j) utfyllnad i grusgrop. Fallebo gård (0e7g) åkerkant. Hycklinge (1a2a) riklig i åkrar. 6G1d Fallebo by (4e2g) potatisland 1985 (LD). 6H5a Skräddarekärret (4a9g) R. Lilliestierna.

Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler 1902 i LD och S, 1913 i GB, LD, UPS). Oh Gamla kyrkogården (Linderoth i OLV, 1908). Dh Forshult (Sterner 1933). "Åker vid vägen till Karlshammar" (Vedelöv i OLV, 1967). Kd Humlenäs (Sterner 1921b).

Capsella bursa-pastoris – lomme

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1899 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Torr, glest bevuxen mark, åkrar, gårdar, trädgårdsland, skräpmark, hällar, fågelskär.

Variation. Arten kan variera starkt med avseende på hårighet och rosettbladens utseende, bl a beroende på om den är höst- eller sommargroende. Sommargroende exemplar får nästan helbräddade basalblad. Sådana har under namnet f. integrifolia, samlats från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV). Exemplar med bukttandade basalblad, f. sinuata, finns insamlade från Oh Nynäs 1950 (Lindholm i OLV).

Teesdalia nudicaulis – sandkrassing

Först omnämnd från Mh "På berget vid Göljhult, Misterhults kyrkoherdeboställe" (Arenius ms 1829). "Ekoberget vid prästgården", omnämnt av Aspegren (ms 1844) och Zantezon (ms 1844) avser sannolikt samma lokal. Först publicerad av Scheutz (1857): Misterhult in saxis inter Cladoniam rangiferinam [på klippor bland renlav] och belagd 1867 från Misterhult (A. P. Gustafsson i LD).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Sandig, näringsfattig mark, klippor.

Thlaspi caerulescens ssp. caerulescens – backskärvfrö

T. alpestre ssp. alpestre

Först belagd från Mh "Svinskär nära Örö 1858" (Hård 1924, belägg i S enligt denne, dock ej påträffade). Därnäst belagd 1907 från Oskarshamn (O. Köhler i S) och Oh Stadsparken (Linderoth i OLV).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, gräsmattor, skräpmark. Ökande, från att uppenbarligen varit mycket sparsam vid 1900-talets början. Köhler (ms 1917) uppgav "i parken Ohamn, nu nästan helt utgången". – Karta 74.

Övriga äldre uppgifter är Oskarshamn 1909 (O. Köhler i LD). Oh Kyrkogården 1917 (O. Köhler i LD, S).

Variation. Mellanformer mellan de två underarterna uppträder framför allt i Misterhults sn där storskärvfrö ssp. brachypetalum är mest vittspridd.

Thlaspi caerulescens ssp. brachypetalum – storskärvfrö

T. alpestre ssp. brachypetalum

Först belagd från Mh Ramnebo (herbarium C. M. Nyman i S, troligen 1800-talets mitt), bestämd till underart av N. Hylander 1942.

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Torrbackar, vägkanter, betesmark.

Aktuella fynd: 6G0h Fagereke (0c4j) grusplan vid f d koksupplag. 6G2e Kristdala, Dalkroken (4d2g) vägkant. 6G2j Övrahammar (2c9d) betesmark (LD). 6G3h Ladkärret (0d9j) dikeskant (LD). 6G3i Plåttorp (3a7i) torrbacke (LD). 6G3j Bikullen (0e0c) torrbacke. 6G6i Harnäs (2d0d) vägkant (LD). 6H4a Bussvik (0a6a) vägkant (LD).

Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler i UPS, 1909). Oh Fredriksberg (I. Söderberg i UPS, 1932).

Thlaspi perfoliatum – vårskärvfrö

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. – Fig 96.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gles gräsmatta, conf. ThK (LD). 6G0h Runvägen (0e1e) kant av cykelväg (LD).

Troligen felaktigt rapporterad från Oskarshamn (Köhler ms 1913). Belägg saknas och uppgiften återkommer ej i Köhlers artförteckning från 1917 och kan ha grundats på en felbestämning av backskärvfrö T. caerulescens.

Thlaspi arvense – penningört

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Torr mark, åkrar, trädgårdsland, skräpmark, någon gång på fågelskär.

Iberis sempervirens – vinteriberis

Funnen i 3 rutor. Förvildad, oftast tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Besvärsgatan (4d0j) mellan kullersten. Fnyket (4d1i) berghäll, conf. ThK (LD). 6G0h Patrullvägen (0e0c) lövbryn vid vändplats. 6G0i Strandvägen (0a1d) grusig vägkant.

Lepidium latifolium – bitterkrassing

Först publicerad (som L. sativum) av Holmberger (1779): "emellan stenarne uti en gyttiug sandör på en udde af stora Skaftviks-ängen, wid hafsstranden". Scheutz (1857) anger: In St. Skaftvik et Svinskär et ad Figeholm par. Misterhult. Liknande lokaluppgifter återkommer hos Sjöstrand (1863): "Misterhult, vid Figeholm samt på Svinskär under Örö lotsplats". Först belagd 1814 från Mh St. Skaftvik (Rosén i UPS). Återupptäckt utanför Skaftvik av C. Lihnell 1993.

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Steniga havsstränder, mest blockstränder. Koncentrerad till Misterhults norra skärgård och ett mindre område söder om Figeholm. Samuelsson (1921) anser att bitterkrassing är en sedan gammalt förvildad kulturväxt, men växtplatsernas beskaffenhet och utbredningsbilden stöder just inte tanken om ett ursprung från odling, åtminstone inte i vårt område. Den lokala traditionen talar dock om att den använts i matlagningen, t ex på Strupö fram till 1900-talets mitt. – Fig 97, karta 75.

Aktuella fynd: Bitterkrassing förekommer inom två områden, dels sydost om Figeholm, dels i norra delen av Misterhults skärgård med en koncentration i området kring Strupö och Svinskär. Fynden redovisas i detalj på kartan där nästan samtliga lokaluppgifter från norra Misterhult har lämnats av RgK. De viktigaste fyndplatserna utgörs av 6G1j Enegrunden, Enholmen, Idegransholmen, skäret nordost Stackös nordvästra udde. 6G2j Ekholmsgrunden (0c8j) C. Lihnell. 6H5a Vipphäll. 6H5b Berkskär, Norsklabben, Öholmen. 6H6a Brändeholme, Gomåttet, Grässkär, St. Holmen, Håmholmen, Närmsta holmen, Tärnklabben. 6H6b Bastskär, Gröttleklabben, Gröttleskär, Huholmen, Huholmshällar, Håldämmet, Högholmen, Idtullen, St. Korsholmen, Lekstället, Mjölkhamnsholmen, St. Själholmen, Stubbskäret, L. Torsholmen, Torsholmsklubb, Äspklubben.

Äldre uppgifter utöver primärfynden är talrika: "Kalmar län på stranden" 1824 (herb Fries i UPS). Från Mh Örö har bitterkrassing samlats 1850 (Goldkuhl i GB), 1851 (Cornelius i S), 1853 (Floderus och Planander i S), 1867 (A. P. Gustafsson i LD), 1900 (Pleijel i LD, S, UPS). Ett rikt material finns också från Svinskär, samlat 1852 (Goldkuhl i UPS), 1854 (Lindmark i S), 1855 (Scheutz i GB, UPS), 1858 (J. Olai i GB), 1865 (P. Tham i LD, S), 1893 (Stenhammar i UPS). Förutom från dessa två öar finns material från Aspholmen vid Örö [= Äspklubben?] 1879 (A. Lund i LD, S) och från ett skär norr om Örö 1889 (F. Elmquist) i S). I Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar finns uppgifter om bitterkrassing från Mh Svinskär 1844 (Aspegren ms, Zantezon ms) och 1854 (Hammarskjöld ms), från Örö 1860 (Liljegren ms), från en liten holme väster om Örö 1867 (Edmark ms 1869) samt från Figeholm (Lund ms 1854).

Lepidium campestre – fältkrassing

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Svalliden, Dejegatan 52 (3a8h) vägkant (LD). 6G0i Eversvägen (0a1b) gräsinsådd vägkant. Mockebo, Ålkroken (1a1h) vägkant (LD).

Lepidium heterophyllum – vallkrassing

Först belagd från Oskarshamn 1924 (N. Blomgren i LD).

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, grusplaner, järnvägar, trädesåkrar, skräpmark. Under spridning, och ses numera t ex även på skogsbilvägar långt in i skogsområden. Ej känd från skärgården.

Lepidium sativum – kryddkrassing

Ej återfunnen. Odlad som bladkrydda (smörgåskrasse) och ibland tillfälligt förvildad.

Insamlad vid Oh Humlekärrshult, avfallshög 1960 (Rühling i DNF).

Felaktig uppgift. Danielsson (1994) återger Holmbergers (1779) uppgift om bitterkrassing L. latifolium (då kallad L. sativum) vid Mh Virbo såsom kryddkrassing.

Lepidium densiflorum – bankrassing

Först belagd från Oh kyrkogården 1904 (O. Köhler i S och UPS).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Vägkanter, järnvägar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9g Århult (3a9e) vägkant (LD). 5G9h Oskarshamn flerstädes, t ex: Klämnavägen (2d2d). Kristineberg (2e5i) vägkant (LD). Norra hamnen (4e2i) utfyllnadsmark (LD). 5G9i Grimskallen (4a2c) hamnplan. 6G0f Björnhult (4d3f) jordhög (LD).

Lepidium neglectum – rundkrassing

Först belagd från Oh kyrkogården 1904 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Vägkanter, järnvägar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, hamnområdet (4e2g) järnvägsspår (LD). Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark. 5G9i Grimskallen (4a4c) hamnplan (LD). 6G0i Ålkroken (1a0h) vägkant (LD).

Lepidium ruderale – gatkrassing

Först belagd från Kd Systertorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 7 rutor, ganska sällsynt. Gator, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G8h Vånevik, Ritsmejselvägen (0e3b) P-plats. 5G9h Oskarshamn, allmänt spridd i de centrala delarna och hamnen, t ex (4e3g) hamnplan (LD). 5G9i Ärnemar (3a6g). Grimskallen (4a2b) tipp (LD). 6G0h Fallebo (0e9f) lagårdsplan (LD). 6G0i Havslätt (0a7c) grusig P-plats. 6G2i Figeholm, Vasakajen (0e8j) gatukant. 6G2j Äspö (0a7b) vägkant.

Cardaria draba – välsk krassing

Ej återfunnen. Arten är flerårig och tycks ha uppträtt på barlast vid Oskarshamn åtminstone under 1900-talets första decennier.

Oskarshamn 1902 (Brisman i S). Oh Tallholmen 1907 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1912, 1916, 1919 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS). "Oskarshamn på barlast" (Köhler ms 1917).

Coronopus didymus – hamnkrassing

Ej återfunnen. Som det svenska namnet antyder förekommer arten oftast i hamnområden, men i Oskarshamn tycks den uppträtt i stadsparken. Förekomsten av andra hamninkomlingar i parken tyder dock på att barlastmaterial kan ha förts dit då den anlades kring sekelskiftet.

Ett ganska rikt material finns bevarat: Oh Stadsträdgården 1908 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1908 (O. Köhler i GB, LD, UPS), 1914 (O. Köhler i GB, LD, S), 1921 (O. Köhler i S) samt 1924 (Lindegrén i S). I sin artförteckning anger Köhler (ms 1917) stadsparken som växtplats.

[Coronopus squamatus – kråkkrassing]

Hultén (1950) har på okänd grund en fyndmarkering vid Oskarshamn.

Diplotaxis tenuifolia – sandsenap

Ej återfunnen. Inkommen med barlast.

Oh Jutholmen 1905 (A. Johansson i DNF). Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV). "Oskarshamn på Brännvinsholmen och Badhusholmen" (Witte 1909a). Oskarshamn 1912, 1917, 1918 (O. Köhler i GB, S resp LD). Oh "På ballastplats, derifrån spridd" (Köhler ms 1917).

Diplotaxis muralis – mursenap

Ej återfunnen. Inkommen med barlast.

Oskarshamn 1902 (Brisman i S; O. Köhler i LD, UPS). Oskarshamn 1906 (Witte i UPS). Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV). "Oskarshamn på Brännvinsholmen och Badhusholmen" (Witte 1909a). Oh "På ballastplats, derifrån spridd" (Köhler ms 1917). Oskarshamn 1918 (O. Köhler i S), 1919 (O. Köhler i GB).

Brassica elongata ssp. integrifolia – svartahavskål

Ej återfunnen. Tillfälligt inkommen med barlast.

Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB, som B. lanceolata, ombestämd av C. Blom). Oskarshamn på barlast 1913 (O. Köhler i LD och S, som B. juncea, bestämningen ändrad av okänd).

Brassica napus ssp. napus – raps

B. napus ssp. oleifera

Först belagd från Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Förvildad på vägkanter och även på steniga havsstränder, ökande.

Brassica rapa ssp. campestris – åkerkål

B. rapa ssp. sylvestris

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 56 rutor, ganska vanlig. Åkrar, jordhögar, rabatter. Anses minska i landet, men någon tydlig tendens därtill har ej kunnat ses inom vårt område.

Brassica rapa ssp. oleifera – rybs

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Förvildad på vägkanter och kulturmark.

[Brassica juncea – sareptasenap]

Uppgiven av Köhler från "Oskarshamn på barlast" (ms 1913, 1917). Det material i LD och S som Köhler kallat B. juncea utgörs dock av svartahavskål B. elongata.

Brassica nigra – svartsenap

Ej återfunnen. Arten odlades framför allt förr och uppträder också tillfälligt på skräpmark.

Tre äldre uppgifter, alla utan belägg, finns: Oskarshamn (Scheutz 1861), Oskarshamn 1862 (Österman ms) samt Oskarshamn, hamnområdet (Cederquist enl Sterner 1933).

Sinapis arvensis – åkersenap

Först belagd från Oskarshamn 1900 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Jordhögar, rabatter.

Aktuella fynd: 5G9g Svallidens industriområde (3e3f) jordhög. 5G9h Oskarshamn, norra hamnen (4e1i) skräpmark. F d Rudabanans lokstall (3e1h) jordhög. Länsmansängen (4e8a) jordhög. Åsa (2d2h) jordhög. 5G9i Kristinebergs f d gård (1a6b) rabatt. 6G0h Lohorvan (3d5e) rabatt. 6G0i Rotviks skola (1a6h) nyinsådd vägslänt. 6G2i Äspö (0a9c) jordhög nära bron. 6H3a Bockstrupen (1b6f) jordhög. Simpvarp (0b5d) skräphög.

Sinapis alba – vitsenap

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB, S och UPS).

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Valhallaskolan (3d6j) rabatt 1986. 6G0i Drevstigen (0a4a) jordtipp 1986 (LD).

Eruca vesicaria ssp. sativa – eruka, senapskål

E. sativa

Ej återfunnen. Tillfälligt inkommen med barlast. Arten har sitt ursprung i medelhavsområdet.

Har endast påträfats en gång: "Oskarshamn på ballast" 1912 (O. Köhler i LD, S och UPS). I sin artförteckning anger Köhler (ms 1917) Oh "På ballastplats, tillfällig".

Cakile maritima ssp. baltica – baltisk marviol

Först belagd från Oskarshamn av Scheutz 1861 (UPS) och publicerad därifrån av honom samma år (Scheutz 1861).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig inom området (men konstant och ej ovanlig på sandstränder i Mönsterås kommun liksom på norra Öland).

Aktuella fynd: 6G0j St. Rödskär (3c9g) ett exemplar på uppkastad tång 1984 (LD). Furö (0e) inloppet till västra viken, tillfällig på 1980-talet, Björn Karlsson enl RgK.

Äldre uppgifter utan återfynd: Oskarshamn 1862 (Scheutz i S). Oskarshamn (Österman ms 1862). Oh Norra Varvet 1903 (O. Köhler i GB, LD, S). Norra Varvet 1912 (Linderoth i OLV).

Crambe maritima – strandkål

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6H6b Skallknabben (3d2b) bland tång i klippskreva, påträffad av Anita Lindh, Västervik. Ett exemplar fanns kvar 1985 och 1986, men flera hade funnits tidigare enl E. Wirsén.

Raphanus sativus var. sativus – rädisa

Först insamlad från Oh Kolberga 1905 (O. Köhler i S). Beläggexemplaret låter sig dock ej med full säkerhet bestämmas till varietet.

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Humleplan (4e8e) rabatt.

Raphanus sativus var. niger – rättika

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2a) hamnutfyllnad.

Raphanus raphanistrum – åkerrättika

Först omnämnd från Mh V. Ramnebo (Edmark ms 1869) och publicerad från Dh Emmekalv (Sterner 1933).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Åkrar, jordhögar, skräpmark.

Resedaceae – resedaväxter

Reseda luteola – färgreseda

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i LD). Även insamlad från Oskarshamn 1913 (O. Köhler i LD).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Vägkanter, bangårdar, skräpmark. – Fig 28.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen vid lokstallet (3e4g) sandigt spårområde (LD). Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark. 5G9i Nya Oskarshamns varv (3a5c) riklig på områdets östra del. Gröndalsvägen (3a4c) vägkant. Ärnemar, västra viken (3a4h) utfyllnadsmark. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark.

Ej återfunnen vid Oh Pottasketomten (Linderoth i OLV, 1907).

Reseda alba – vitreseda

Ej återfunnen. Arten stammar från medelhavsområdet och uppträder tillälligt i hamnar etc.

Samtidiga insamlingar finns från 1911: Oh Fredriksberg (O. Köhler i LD och S; Linderoth i OLV). Köhler (ms 1917) anger den som tillfällig vid Oh Fredriksberg och på gamla kyrkogården.

Reseda odorata – luktreseda

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G5h Mörtfors (2e7j) omgrävd slänt 1993, RgK.

Reseda lutea – gulreseda

Först belagd från Oh Brännvinsholmen 1905 (O. Köhler i GB och S). Publicerad från Oskarshamn av Witte (1909a).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Vägkanter, skräpmark. – Fig 98.

Aktuella fynd: 5G9g Svalliden (3e7j) vägkant (LD). 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e4f) spårområde (LD).

Övriga äldre uppgifter är: Oh Brännvinsholmen 1907 (Linderoth i OLV). Oh "På ballastplats" (Köhler ms 1917). Oskarshamn (Cederquist enl Sterner 1933).

Droseraceae – sileshårsväxter

Drosera rotundifolia – rundsileshår

Först belagd från Oh Klubb 1907 (Linderoth i OLV, avseende f. furcata med grenad blomställning).

Funnen i 69 rutor, vanlig. På vitmossa Sphagnum i kärr och mossar, kring myrgölar, på fuktig sand, t ex täktbottnar. Enda sileshårarten i skärgården. – Fig 18.

Drosera anglica – storsileshår

Först omnämnd från Tu "I en måsse vid Hasselås" (Peterson ms 1833) och belagd från Dh Forshult 1910 (O. Köhler i S).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Gungflyn, mossehöljor.

Drosera anglica × rotundifolia – storsileshår × rundsileshår

Först belagd från Dh Lohorvan 1920 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Bland föräldraarterna på vitmossa Sphagnum.

Aktuella fynd: 6G0h Korvgölen (3a5b) gungfly. 6G2f Ramsdalegöl (1c5e) gungfly. 6G4f Skällgöl (1b9b) gungfly, S. Mjösberg. 6G4g Ängmossen (4a3h) mossetuva (LD).

Drosera intermedia – småsileshår

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd 1920 från Dh Lohorvan (A. Johansson i DNF).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. På blottad mineraljord vid sjöar och i grustag, på dyytor i kärr och kring myrgölar

Ej återfunnen: Dh "Kuggö i hälldamm" (Sterner 1933). Mh Virkvarn (H. Molander i LD, 1930).

Crassulaceae – fetbladsväxter

[Crassula aquatica – fyrling]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på ett beläggexemplar från Mh Sippetorp, vilket dock utgörs av smålånke Callitriche palustris (Vedelöv i OLV, 1961).

Sempervivum tectorum – taklök

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett tak vid Hökhult" (Lindhagen ms) samt Mh "På ett tak vid Klintemåla" (Peterson ms). Först belagd från Misterhults socken 1860 (C. Larsson i GB) och mer preciserat från Tu "Lidhult, nära Karlsfors pappersbruk" 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Hällmark, stenmurar, torra grässlänter. Ofta kvarstående och spridd kring torpställen.

Jovibarba globifera – hammarbytaklök

J. sobolifera, Sempervivum soboliferum

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4e6c) vägslänt och berghäll. 5G9h Sörvik (0e1c) berghäll. 6G2e Stensö (3d8c) vägslänt.

Sedum aizoon – gyllenfetblad

Först insamlad vid Oskarshamn 1882 (O. Nordenstrahl i UPS).

Funnen i 11 rutor. Kvarstående eller förvildad. Hällar, torra slänter.

Sedum hybridum – sibiriskt fetblad

Först belagd från Oskarshamn 1903 (A. Stjernspetz i S).

Funnen i 8 rutor. Kvarstående eller förvildad. Hällar, berg, murar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4e6c) berg. 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e7d) murspringa. Gamla läroverkets gymnastiksal (3e7b) häll. 5G9i Grimskallen (4a3c) berg (LD). 6G0g Högetorp (3b4b) häll. 6G0h Slingervägen (0e1c) utkast. 6G2i Köksmåla (4a1a) torr vägslänt. 6G6i Solstadström (3b4j) vägkant. 6H3b Kråkelund (3b4a) vägkant mellan hus, RgK.

Sedum telephium ssp. maximum – kärleksört

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torrängar, hällar, stenrösen. Rikligast i kustbandet och skärgården.

Sedum spectabile – kinesisk kärleksört

Funnen i 3 rutor. Utkommen, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e1j) kyrkogårdstippen. 5G9h Åsavägen (2d3d) utfyllnad på industriområde. 6G0i Havslätt (0a4a) utkast i tallskog.

Sedum ewersii – mongoliskt fetblad

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Åsavägen/Låglandsvägen (2e7d) torr vägslänt.

Sedum spurium – kaukasiskt fetblad

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Allmänt odlad och ofta kvarstående eller förvildad, bofast. Finns vid de allra flesta torpgrunder, där den utgör något av en karaktärsväxt.

Variation. Blomfärgen är i regel ljus i skuggiga lägen. Med helt vita blommor även i solexponerat läge har arten setts vid 5G9h Oskarshamns järnvägsstation (3e6e) berg.

Sedum rupestre – stor fetknopp

S. reflexum

Först uppgiven från Oh Rotvik (Cederquist enl Sterner 1933) och belagd från Döderhult 1913 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 37 rutor. Sällsynt och troligen spontan i skärgården. För övrigt ganska vanlig som kvarstående eller förvildad.

Sannolikt spontana förekomster: 6H3a Enudden (3e8g). 6H4b Brunnskär (4b9e). 6H5a Vinö, Vitesand (2c4h) och skjutbanan SO byn (1d4e). 6H5b Berkskär, bergen inom Berkskärshäll (3b8e) RgK. Ängö, nordväst Mjölkstället (0b3b) RgK.

Sedum acre – gul fetknopp

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu "På en backe vid Hasselås" (Peterson ms 1833) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, murar, hällar, grusplaner. Förekommer ända ut på de yttersta skären.

Sedum sexangulare – kantig fetknopp

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9f Ekudden (1b8f) hällmark kring torpgrund (LD).

Felaktig uppgift. Belägg från Oh Lilla Mark (Lindholm i OLV, 1949) utgörs av gul fetknopp S. acre.

Sedum album – vit fetknopp

Först publicerad från från Mh Jungfrun (Linné 1745) och omnämnd från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833). Insamlad från Misterhult 1900 (Julius Ericsson i GB, LD). Som sannolikt spontan uppgiven från Mh Svinskär 1844 av Aspegren (ms).

Funnen i 44 rutor. Ganska sällsynt i skärgården där den oftast förekommer på klippor på öarnas havsexponerade sydostsida och ger intryck av att vara ursprunglig. Eljest är arten ganska vanlig som spridd från och kvarstående efter odling.

Sannolikt spontana förekomster på hällmark: 5G7i Runnö, Ekenäsudden (0e9h). 5G7j Runnö, Jättestensbukten (1a7d). 6G0j Fittjö (1b3b). St. Rödskär (3c9g). 6H3b Enudden (4a0b). 6H4a Ekholmens Ö udde (4a4e) RgK. Starrholmens S glo (4a3e) RgK. Örnsvarp (4d5f). 6H4b Boskär (2c7e). Brunnskär (4b8f). 6H5b Ängö (0b2c). 6H6a Grässkär (3e8g) västra udden, RgK. Närmsta holmen (2d5h) RgK. 6H6b Brändö (4a5b) RgK. Enskäret (4a4a) RgK. Håldämmet (3a7d) RgK. Krokskär (3b) RgK. Mellersta Käringskäret (4a9i) RgK. Rosingsholmen (2a2j) RgK. Svinskär (1a8j) RgK.

Sedum annuum – liten fetknopp

Först omnämnd från Mh Örö 1844 (Zantezon ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Berghällar med tunt jordtäcke. Vanligast och rikligast i relativt kustnära områden men sällsynt i själva skärgården.

Sedum hispanicum – blek fetknopp

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Rabatter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, Sjöhagsgatan (3e4g) vägkant. S. Vånevik (4e6c) vägkant. 5G9h Besvärsgatan (4e0a) rabatt. Humlekärrshult (4e9e) rabatt. 5G9i Homhällan (4a6h) vägkant. Verkstadsgatan (3a1c) tipp. Ärnemar småbåtshamn (3b4d) vägbank. 6G0h Talliden (1a4a) vägkant. 6G0i Ekorrvägen (0a7f) rabatt. 6G1e Applekulla (1b3i) rabatt. 6G2e Kristdala, Haggatan (4d0d) och Västerviksvägen 17 (4e3d) vägkant. 6G2g Baggetorp (3c4f) trädgårdsland. 6H5a Vinö by (1c7j) grusgång på tomt, RgK.

Sedum lydium – lydisk fetknopp

Funnen i 7 rutor. Förvildad. Vägkanter, trädgårdsland.

Aktuella fynd: 5G9h Döderhult (4a2j) kyrkogårdsmuren väster om vägen. 6G0g L. Hycklinge (0e1g) trädgårdsland, inkommen med växter från Saxtorp. 6G1e Saxtorp (3c5d) trädgårdsland (LD). 6G2e Kristdala, Västerviksvägen 17 (4e3d) vägkant. 6G2g Sandvik (3d9d) gårdsplan. 6G2i Fårbo, Hagadalsvägen (1b7b) vägkant. 6G4i Misterhults kyrkby (1e3g) häll i vägslänt.

Saxifragaceae – stenbräckeväxter

Bergenia crassifolia – bergenia

Funnen i 11 rutor. Kvarstående eller förvildad. Mest nära tomter och på utkastplatser.

Bergenia cordifolia – hjärtbergenia

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0i Havslätt (0a3b) berg intill tomt.

Saxifraga tridactylites – grusbräcka

Ej återfunnen. Grusbräcka uppträder på sandig till grusig mark, helst kalkrik eller fågelgödslad.

De äldre fynden har troligen varit tillfälliga: Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S). Oh Alphyddan 1908 (Linderoth i OLV). Dh Furö 1927 (Lenander i S).

Saxifraga umbrosa – skuggbräcka

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Besvärsgatan (4d0j) bland kullersten.

Saxifraga granulata – mandelblomma

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 74 rutor, vanlig. Frisk till torr gräsmark, hällar, murar.

Chrysosplenium alternifolium – gullpudra

Först belagd 1862 från Kristdala (A. Meurling i LD) och Kd Laggartorp (Regnéll i LD) samt publicerad av Sjöstrand (1863) från "Christdala och Misterhult".

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Källdrag, bäckar, alkärr. Kräver rörligt markvatten. Minskande.

Aktuella fynd: 5G9h Norrby (4b7h) alkärr. 6G0h Hycklinge (0a9b) bäck. 6G1h Stensjö (2d3h) bäck. 6G3e Fagerhult (2b3b) källdrag (DNF). 6G3h sydost Alemosse (0e1j) källdrag. 6G5h Kappemåla göl (2e4f) källdrag. 6G5i Ö. Ramnebo (0a8e) alkärr.

Ej återfunnen på följande lokaler: Oh bäcken mellan Fagereke och Fredriksberg, 1930-talet, D. Hedenlo. Fallebo (Linderoth i OLV, 1908, 1909). Humlekärrshult (A. Johansson i DNF, 1916). Ej heller återfunnen på någondera av primärlokalerna.

Heuchera sanguinea – alunrot

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9h Lilla Mark (4d4c) berghylla.

Parnassiaceae – slåtterblommeväxter

Parnassia palustris – slåtterblomma

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng på Winö" (Peterson ms) och belagd 1902 från Oskarshamn (O. Köhler i S).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Kärr, fuktängar. Minskande. – Karta 76.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Persnäs (4a1e) riklig på botten av sandtäkt. 5G9e Svartgölen (1b0g) bland vass kring igenväxande göl. 6G0d Klovgöl (3d0d) riklig i gölkant, Dag Jansson. 6G1d Bjälebo kärr (0e8h) starrkärr. Kvarnkärret (2e1j) starrkärr. 6G1e St. Bråbo (2a1b) kärr. 6G1f Sandkärren (3b1e) betat fattigkärr, mycket sparsamt. 6G2e Grönkullen (2b3f) fuktig betesmark. 6G3e Fagerhult (2b4b) fuktäng.

Ej återfunnen på följande lokaler: Döderhult (A. Johansson i DNF, 1910). Dh Björnhult och Skalltorp (Cederquist enl Sterner 1933). Kd Systertorp och Sund (Cederquist enl Sterner ms). Ej heller återfunnen på primärlokalerna.

Hydrangeaceae – hortensiaväxter

Philadelphus coronarius – doftschersmin

Funnen i 4 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trottoarkant. 6G0h Slingervägen (0e1c) trottoarkant. 6G2i Köksmåla (4a1c) kvarstående på ödetomt. 6G2j Figeholm (0a5a) kvarstående på ödetomt.

Grossulariaceae – vinbärsväxter

Ribes rubrum s. lat. – röda vinbär

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 55 rutor, ganska vanlig. Huvudsakligen kvarstående eller förvildad. Möjligen spontan vid bäck- och åstränder i fuktig, näringsrik lövskog.

Röda vinbär har ej uppdelats på olika arter i den aktuella inventeringen, men äldre, expertbestämda fynd redovisas nedan.

Ribes rubrum L. – trädgårdsvinbär

Har ej urskilts vid inventeringen.

Äldre fynd: Oskarshamn 1905, 1907 (O. Köhler i LD, UPS; ombestämda av ThK, N. Hylander resp S. Ryman).

Ribes spicatum ssp. spicatum – skogsvinbär

Har ej urskilts vid inventeringen.

Äldre fynd: Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S, som R. domesticum, ombestämd av Pojarkova).

Ribes × pallidum – hollandsvinbär

R. petraeum × spicatum ssp. spicatum

Har ej urskilts vid inventeringen.

Äldre fynd: Oskarshamn 1920 (O. Köhler i S, som R. rubrum, ombestämd av Pojarkova).

Ribes nigrum – svarta vinbär

Först omnämnd från Mh "I en klyfta af Källarberget" (Westelius ms 1827) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 39 rutor, ganska vanlig. Huvudsakligen kvarstående eller förvildad. Möjligen spontan vid stränder och i alkärr.

I skärgården förutom vid bebyggelse bara påträffad på 6H6a L. Bergö (0b6i) klippspricka vid stranden på västra sidan, RgK.

Ribes uva-crispa – krusbär

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Kvarstående men även ofta förvildad. Ödetomter, renar, torr stenig mark, mest i närheten av gårdar.

Ribes alpinum – måbär

Bygdenamn: kungsbär.

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torra, helst blockiga lövskogar och bryn, backar, mullrika branter.

Ribes sanguineum – rosenrips

Funnen i 1 ruta, utkommen från odling.

Aktuella fynd: 6G0h Humlekärrshult (0e1e) aldunge.

Ribes aureum – gullrips

Funnen i 1 ruta, utkommen från odling.

Aktuella fynd: 5G9h Humlegatan (4d4h) gatkant.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Persnäs (4a1e) riklig på botten av sandtäkt. 5G9e Svartgölen (1b0g) bland vass kring igenväxande göl. 6G0d Klovgöl (3d0d) riklig i gölkant, Dag Jansson. 6G1d Bjälebo kärr (0e8h) starrkärr. Kvarnkärret (2e1j) starrkärr. 6G1e St. Bråbo (2a1b) kärr. 6G1f Sandkärren (3b1e) betat fattigkärr, mycket sparsamt. 6G2e Grönkullen (2b3f) fuktig betesmark. 6G3e Fagerhult (2b4b) fuktäng.

Ej återfunnen på följande lokaler: Döderhult (A. Johansson i DNF, 1910). Dh Björnhult och Skalltorp (Cederquist enl Sterner 1933). Kd Systertorp och Sund (Cederquist enl Sterner ms). Ej heller återfunnen på primärlokalerna.

Hydrangeaceae – hortensiaväxter

Philadelphus coronarius – doftschersmin

Funnen i 4 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trottoarkant. 6G0h Slingervägen (0e1c) trottoarkant. 6G2i Köksmåla (4a1c) kvarstående på ödetomt. 6G2j Figeholm (0a5a) kvarstående på ödetomt.

Rosaceae – rosväxter

Sorbaria sorbifolia – rönnspirea

Funnen i 11 rutor. Förvildad, mest genom livlig vegetativ spridning kring de ursprungliga växtplatserna. Vägslänter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9e Sälleryd (2d0a) vägkant, J. Christoffersson. 5G9h Borgmästaregatan (4e3a) trottoar. Långelid (4a7g) vägkant. 6G1d Nymåla (1e0j) vägslänt. 6G1e Bjälebo (1a2g) vägslänt. 6G2d Sund (3e1g) gräsmark intill tomt. 6G2e Kristdala, Klockaregården (3d5h) längs bäcken. 6G3g Krokstorp (3d7i) dikeskant. 6G3h Ängvik (3c8i) vägkant. 6G4g Boda (4e3b) vägkant. 6G5i Lyckedal (1e7a) vägkant. 6H5a Klintemåla (2a4g) vägslänt.

Physocarpus opulifolius – smällspirea

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) vägslänt (LD). 6G4i Kittkärret (2d4f) skogsbryn (LD).

Holodiscus discolor – vippspirea

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Hantverksgatan (3e1c) tallbryn, det. ThK (LD). Scoutberget (4e9d) blockig lövskog, det. ThK (LD). 5G9i Ärnemar (2a8b) dikesren, det. ThK (LD).

Spiraea salicifolia – häckspirea

Först belagd från Mh Virkvarn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 4 rutor. Förvildad, bofast.

Aktuella fynd: 5G8g Odelsjö (4e4b) husgrund, J. Christoffersson. 5G9f Broddevik (3b4d) hällmark kring gård, J. Christoffersson. 6G3f Laggartorp (0c7c) vägkant, det. ThK (LD). 6H3a Simudden (1a8g) ödetorp.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Spiraea × fontenaysii – fontenayspirea

S. canescens × latifolia

Ej återfunnen. Odlad som prydnadsväxt, någon gång kvarstående.

Samlad vid Döderhult 1910 av A. Johansson (i DNF, som häckspirea S. salicifolia, ombestämd av ThK).

Spiraea × rubella – blekspirea

S. latifolia × salicifolia

Funnen i 9 rutor. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, bryn.

Aktuella fynd: 5G9e Sandtorpet (3a4g) vägkant. 6G0g Nybo (3e2h) ödegård, det. ThK (LD). 6G0h Rungleberg (4b5a) ödegård, det. ThK (LD). 6G1d Nymåla (1e0j) vägkant. 6G1e Pettersborg (3c0a) vägkant, det. ThK (LD). 6G2e Karlby (3c5c) vägdike. 6G3f Boarum (1c3b) vägkant, det. ThK (LD). 6G3h Bockemålen (0d7g) ödetomt. 6G5j Fredriksborg (4c1e) vägkant, det. ThK (LD).

Spiraea × rosalba – torpspirea

S. alba × salicifolia

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, bryn.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Eriksgatan 2 (3e4i) på då obebyggd tomt (LD). 5G9i Ärnemar (2a9f) dikesren, det. ThK (LD).

Spiraea douglasii – douglasspirea

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G1i Virkvarn, väst väg E22 (2a1i) vägkant intill Virån, det. ThK (LD).

Spiraea × macrothyrsa – storspirea

S. douglasii × latifolia

Funnen i 7 rutor. Förvildad, bofast. Ödetomter, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e5b) skräpmark, det. ThK (LD). S. Vånevik (4d3i) vägkant, det. ThK (LD). 5G7i Emmekalv (0a9a) vägkant vid E22. 5G8h Applerum (2d8b) vägslänt, det. ThK (LD). 5G9h Norrtorn (4d8d) vägkant. Åsavägen (2d2g) utfyllnadsmark. 5G9i Grimskallen (4a6d) dikeskant, det. ThK (LD). Lilla Stångehamn (0a2j) vägkant. 6G0h Mörkret (0d1e) utfyllt kärr, det. ThK (LD). 6G0i Lilla Saltvik, Koppreholmsvägen (2b6g) vägkant, det. ThK.

Spiraea × billardii – klasespirea

S. douglasii × salicifolia

Först belagd från Oh Nynäs 1948 (Lindholm i OLV, som häckspirea S. salicifolia, ombestämd av ThK).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Allmänt odlad och den art i släktet som oftast förekommer förvildad. Bofast. Ödetomter, vägkanter och skräpmark.

Spiraea chamaedryfolia – kvastspirea

Funnen i 5 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4e5c) dammkant. 5G9e Sälleryd (2d0a) vägkant, J. Christoffersson. 5G9h Tratten (3b8g) ödetomt. Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark (LD). 5G9i Grimskallen (4a5b) ödetomt. 6G4f Syserum (3c6c) stenrös i betesmark, det. ThK (LD).

Spiraea × bumalda – rosenspirea

S. albiflora × japonica

Funnen i 3 rutor. Utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Odengatan/Repslagaregatan (4d3j) springa i asfalterad mittrefug i gatukorsning, till synes fröspridd ehuru arten anses vara frösteril. 5G9i N. hamnen (4a1d) utfyllnad. 6G0h S. Fallebo (0e4i) avfallsplats.

Spiraea × vanhouttei – bukettspirea

S. cantoniensis × trilobata

Funnen i 6 rutor. Kvarstående eller utkommen.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) vägkant. 5G9g Hyddan (1b7f) skogsbryn vid tomt (LD). 5G9h Slottsgränd (3e9a) ödetomt. Svalliden (3b8c) lövbryn. 6G2e Kristdala, Betel (4d1a) vägkant. 6G3h Blomsterhult (3b6h) dikeskant. 6G5i Gröndal (1d9g) ödetomt.

Spiraea × arguta – brudspirea

S. crenata × hypericifolia

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller utkommen.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4d6j) ödetomt. 6G4i Misterhults gård (2d8g) torrbacke.

Spiraea betulifolia – björkspirea

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9h Slottsgränd (3e9a) berghylla på ödetomt, det. ThK (LD).

Filipendula vulgaris – brudbröd

Först omnämnd 1829 av Arenius (ms) "På en äng nära Döderhult" och därefter belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Torrängar, hagar, vägslänter. Minskande på grund av igenväxning. – Karta 77.

Filipendula ulmaria – älggräs

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng vid Hökhult" (Lindhagen ms) och Tu "I en äng vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Fuktängar, högörtängar, alkärr, diken, stränder.

Variation. En varietet med kala blad, denudata, har samlats vid Oh Humlekärrshult 1909 (Linderoth i OLV).

Kerria japonica – kerria

Funnen i 2 rutor. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9h Slottsgränd (3e9a) ödetomt. 6G0h S. Fallebo (0e4i) avfallsplats.

Rubus chamaemorus – hjortron

Först uppgiven 1823 från Tu "Hjortronmåsen Syserums ägor sparsamt" (Sjögren ms). Belagd från Döderhult 1908 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 26 rutor, ganska sällsynt. I tallskog på torv kring myrgölar och på gungflyets kant mot fastmarken. Även på småmyrar i klippskärgården. På många lokaler förekommer endast hanplantor, och fruktsättningen är även i övrigt sparsam i de mestadels små bestånden. – Karta 78.

Skärgårdslokaler: 6H4b Boskär (3c2e). 6H6b Krokskär (3b7e) myr, RgK. Nötgårdsö, nordöstra udden (4b1c) skvattrammyr, RgK. 6H7b Klåvskär (2c4h) myr på nordöstra udden, RgK.

Tidigare funnen på Mh Svinskär vid näckrosgölen på öns nordöstra sida (Evald Wiström enl RgK). Senast sedd där på 1970-talet.

Rubus saxatilis – stenbär

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Löv- och blandskog, särskilt på stenig eller blockig mark, åkerholmar, hagmark, kring rösen.

Rubus odoratus – rosenhallon

Funnen i 1 ruta. Utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Alvarsberg (3e2f) jordhög, conf. ThK (LD). Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark.

Rubus idaeus – hallon

Först publicerad från Mh Virbo (Holmberger 1779) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Hyggen, vägkanter, dikeskanter, igenväxande åkrar.

Variation. Varieteten maritimus har stam med täta borst och mestadels trefingrade blad, som är kraftigt håriga på undersidan. Den publicerades först av Arrhenius (1839) från Törneskär ad Påskallevik et in insula Örö par. Misterhult [på Törneskär vid Påskallavik och Örö i Misterhults sn] och finns belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S) samt från Oh Tillingeöar 1908 (Linderoth i OLV). Varieteten denudatus saknar borst på stammen och finns insamlad från Oskarshamn 1908 och 1909 (Linderoth i OLV). Formen praecurrens blommar redan på årsskotten och har samlats vid Oh Kikebo 1916 (Linderoth i OLV) och uppgivits från Oh Ernemar (Köhler ms 1917). Köhler (ms 1917) uppger varieteten anomalus från Mh Virkvarn. Den karakteriseras av att årsstammen har enkla, rundade blad eller trefingrade, korta, trubbiga småblad. Hallon med gula frukter har funnits på 6H6b Bastskär (0a0d) "förr i tiden", F. Heino enligt RgK.

Rubus caesius – blåhallon

Först publicerad från Mh Jungfrun av Linné (1745) och från fastlandet av Arrhenius (1839): Legimus in Mellangårdsgärdet ad Tjustgöl par. Misterhult [samlad i Mellangårdsgärdet vid Tjustgöl i Mh]. Först belagd från Tu Hasselås 1862 (P. Tham i GB).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Torr, solöppen, gärna stenig mark.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Ekenäsudden (0e9d) blockstrand (LD). 5G9i Grimskallen (4a3c) tillfällig på hamnutfyllnad. 6H4a Konungsholmen, södra sidan (0e) strandklippa, D. Hedenlo. 6H5b Ekö (0a5e) torr gräsmark på västra stranden.

Ej återfunnen på någondera av primärlokalerna, ej heller på följande platser: Dh Duvegrundet, Långgrund, Skomakareskär och Sörehällar (Sterner 1933). Kristdala (A. Meurling i LD, 1862). Mh "I en äng hörande till Grönhult nära gården der ängen vidtager" (Westelius ms 1827). "På vägen mellan Ramnebo och Mörtfors" (Zantezon ms 1844). Örö (Aspegren ms 1844). Inre Håmmeskär och Prickholmen (Sterner 1933). Tu "Vid Hasselås" (Peterson ms 1833).

Rubus caesius × idaeus – blåhallon × hallon

Ej återfunnen. Hybriden uppstår ej sällan, men har ej speciellt eftersökts. Dess utseende kan variera och mer eller mindre starkt närma sig endera föräldraarten.

Publicerad från Dh Skomakareskär av Sterner (1933).

Rubus nessensis ssp. nessensis – skogsbjörnbär

R. suberectus

Först uppgiven av Hartman (1838) från Misterhultsskären och av Arrhenius (1839): in Örö par. Misterhult<@133> ad Klinten prope Tjustgöl par. Misterhult [på Örö och vid Klinten nära Tjustgöl i Misterhults sn]. Belagd från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i GB). Äldre, ehuru odaterade belägg finns från Misterhult (Arrhenius och Berglund i S).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Fuktig mark vid sjöar och åar, dikeskanter, vägkanter, igenväxande fuktiga åkrar och betesmarker.

Rubus sulcatus – surbjörnbär

Först belagd från Oskarshamn 1902 (E. Köhler i GB, O. Köhler i S). I sin artförteckning preciserar Köhler (ms 1917) växtplatserna Oh Ernemar och Fallebo.

Funnen i 24 rutor, ganska sällsynt. Torr, stenig, mark, ofta tillsammans med slånbuskar. Mest i kommunens södra kusttrakter.

Rubus plicatus – sötbjörnbär

Först publicerad från Misterhult av Arrhenius (1839). Belagd från Mh Örö 1861 (anonym i S, som R. suberectus, ombestämd av Hj. Hylander) samt från Svinskär 1863 (Holmström och Lyttkens i S, som R. fruticosus, ombestämd av A. Oredsson).

Funnen i 24 rutor, ganska sällsynt. Torr, stenig mark, vägkanter, stenbrott, klippskär. Vanligast i kommunens norra kusttrakter.

Rubus sprengelii – sprengelsbjörnbär

Funnen i 1 ruta. Inkommen med timmer, troligen från Tyskland.

Aktuella fynd: 5G8h Nymålen (0c4h) kant av skogsväg där importerat timmer lagrats, det. A. Oredsson (LD). Norra Vånevik (0d4g) vägkant, det. A. Oredsson (LD).

Ytterligare fyra björnbärsarter har påträffats vid Nymålen. Då det bara rör som om enstaka, ganska dåligt utvecklade buskar, som dessutom skadats då vägkanten slagits är en säker artbestämning ej möjlig. De överensstämmer utseendemässigt närmast med slingerbjörnbär R. flexuosus, storbjörnbär R. gratus, norskt björnbär R. nemoralis samt pyramidbjörnbär R. pyramidalis (Alf Oredsson, muntl).

Rubus vigorosus – smålandsbjörnbär

R. affinis

Ej återfunnen: Oskarshamn 1912 (C. E. Gustafsson i LD).

Troligen felaktigt uppgiven från Mh av Sjöstrand (1863): "Westervik på Norrlandsängen och Lucernholmen, Misterhults skärgård". Bakgrunden till uppgiften från Misterhult är okänd och belägg därifrån saknas. Närmaste nu kända växtplats är vid Västervik.

Rubus muenteri – grönbladsbjörnbär, oskarshamnsbjörnbär

R. scheutzii

Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1871) som R. thyrsoideus var. virescens och belagd från "Oskarshamn, skogsbackar" 1878 (A. Lund i S). Det svenska namnet oskarshamnsbjörnbär lancerades av Domeij (1948).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Torra steniga ställen som vägkanter, berg, rösen. Förekommer rikligast i södra delen av Oskarshamns tätort. – Fig 99, kata 79.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Sörgården (2d3h) torrbacke, conf. A. Oredsson (LD). 5G8h Applerum (2d7g). Brånäs (1b6f) vägkant i barrskog. Båstadhällar (1d4d) vägkant, conf. A. Oredsson (LD). 5G8i Stångehamn (4b6i) ekskog, conf. A. Oredsson (LD). 5G9h Allmänt spridd, t ex: Lilla Mark (4d5c) torrbacke (LD). Norra hamnen (4e0i). 5G9i Allmänt spridd, t ex: Arkitektvägen (2a6a). Kristineberg (1a5f) berghylla, conf. A. Oredsson (LD). Lotsgårdsvägen (3a2j). 6G0h Fallebo (1e0g) berg. 6G0i Havslätt (0a4b) vägkant, conf. A. Oredsson (LD). L. Saltvik (2b8i) lövbryn.

Rubus laciniatus – flikbjörnbär

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6G0i Rotvik (1b8c) vägkant (LD).

Rubus grabowskii – spirbjörnbär

R. thyrsanthus

Först omnämnd från Mh Örö 1851 (Engstrand ms), publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd 1902 därifrån (O. Köhler i GB och S). I sin artförteckning preciserar Köhler (ms 1917) växtplatserna Oh Ernemar och Fallebo.

Funnen i 53 rutor, ganska vanlig. Bryn, rösen, snår i betesmark, vägkanter, åkerkanter.

Ej återfunnen på Mh Jungfrun (Wickbom enl Scheutz 1885).

Rubus radula – raspbjörnbär

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Arten är eljest vanlig längs kustbandet från Skåne och Blekinge upp till Mönsterås.

Aktuella fynd: 6G1i Sippetorp (4c8c) skogsbryn, det. A. Oredsson (LD). 6G2h Fårbo kvarn (1e6f) vägslänt.

Rubus hartmanii – östgötabjörnbär

Mh Örö, Brändö 1854 (J. Planander i S, som R. glandulosus, ombestämd av A. Pedersen). Möjligen rör det sig om en etikettförväxling, då östgötabjörnbär som närmast är känt från Tryserums samt N. Eds socken (var. mitigatus).

Rubus pedemontanus – rostbjörnbär

R. bellardii, R. glandulosus

Först publicerad av Arrhenius (1839): passim, e. g. par. Misterhult in Snuggö (ubi hunc anno 1836 Herbario Normali collegimus), et in Brändö (copiose); Örö (raro) [här och där, t ex på Mh Snuggö (där jag samlade den 1836 för Herbarium Normale) och på Brändö (riklig); Örö (sällsynt)]. Första daterade belägg är från Misterhultsskären 1837 (Arrhenius i S), första med mer preciserad lokalangivelse från Mh Brändö 1855 (Scheutz i S).

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. Gles tallskog, berg, hyggen, grustag. På hyggen och annan störd mark kan rostbjörnbär uppträda ymnigt och täcka stora markytor. Förekommer rikligt i Misterhults skärgård och kusttrakter, sparsamt kring Oskarshamn men är längre söderut återigen vanligt. – Karta 80.

Rubus sect. Corylifolii – krypbjörnbär

Funna i 75 rutor, mycket vanliga. Glesa löv- och blandskogar, bryn, vägkanter, dikeskanter, stenrösen.

"Småarter" av krypbjörnbär har ej konsekvent uppmärksammats eller noterats, med undantag av den relativt lätt urskiljbara arten svenskt björnbär R. suecicus. I övrigt grundas följande uppgifter på äldre material samt på ett mindre antal expertbestämda insamlingar från den aktuella inventeringen.

[Rubus dissimulans – bohusbjörnbär]

Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV, som R. nitens var. sulcatiformis, det. L. M. Neuman). Sannolikt felbestämd; arten är i Sverige bara känd från västkusten.

Rubus pruinosus – hallonbjörnbär

Ej återfunnen. Arten, som uppställts av Arrhenius (1839), förekommer längs sydsveriges kuster från Bohuslän till Uppland.

Äldre fynd. Dh "Skär strax S om Våneviks Fågelö" 1928 (Sterner i S). Ad Örö paroeciae Misterhult [på Örö i Mh] (Arrhenius 1839). Även uppgiven från Örö av Aspegren (ms 1844), Lönnberg (ms 1845) och Lund (1877). Det insamlade materialet från Örö är också rikt: 1853 (anonym i S), 1889 (F. Elmqvist i S), 1915 (C. E. Gustafsson i GB), 1930 (Allander i GB och S), 1952 "äng ovan bryggan till vänster vid uthus" (Hj. Hylander i GB) samt utan årtal samlad av Arrhenius (GB och S). Dessutom finns material från Skallknabben 1948 (Hj. Hylander i GB).

Rubus maritimus var. balticus Aresch. – öröbjörnbär

R. corylifolius Arrh. non Sm.

Ej återfunnen, men ej heller eftersökt. Arrhenius (1839) beskrev detta björnbär och identifierade det med R. corylifolius Sm.: Smolandiae in maritimis e. g. in insula Örö Par. Misterhult<@133> – veris et genuinus procul dubio R. corylifolius Sm. l. l., qualem nos in Örö invenimus et descripsimus, a confinibus facile distinctus. [Smålandskusten, t ex Örö i Mh<@133> utan tvivel den verkliga R. corylifolius Sm., sådan som vi funnit och beskrivit på Örö, lätt att skilja från närgränsande]. Detta björnbär har tilldragit sig många batologers intresse, vilket bl a resulterat i en vildvuxen namngivning. Gustafsson (1926) behandlade namnfrågan och lancerade namnet R. lagerbergii var. balticus, under vilket öröbjörnbäret på senare tid genom Lindmans flora (1926) kanske varit mest känt. En populär presentation gavs av Segelberg (1955) som använde namnet R. balticus. Weber (1981) ansåg öröbjörnbäret i mycket påminna om R. lagerbergii men ha så liten utbredning att det borde betraktas som en lokal ras och ej uppställas som eget taxon.

Många belägg finns samlade från Mh Örö. Det äldsta påträffade är från 1879 (A. Lund i S). Dessutom finns insamlingar från Strupö 1889 (F. Elmqvist i S, dock ej kontrollerat av expertis) och från den med Örö nästan sammanhängande ön Skallknabben (Hj. Hylander i GB, 1948).

Rubus walsemannii – Walsemans björnbär, polabiskt björnbär

Funnen i 2 rutor. Troligen ej ovanlig, ehuru ej eftersökt vid inventeringen.

Aktuella fynd: 6G0h S. Fallebo (0e5f) vägkant, det. H. O. Martensen. 6G1h Stensjö, Åmötet (3e8h) strandsnår, det. H. O. Martensen.

Rubus gothicus – götalandsbjörnbär

R. acuminatus

Först belagd från Oskarshamn 1886 (G. Sederholm i S, som R. wahlbergii, ombestämd av ThK och A. Pedersen). Publicerad från Oskarshamn (O. Köhler enl Sterner 1933).

Funnen i 2 rutor. Troligen ej ovanlig, ehuru ej eftersökt vid inventeringen.

Aktuella fynd: 5G8h Brånäs (1b6f). 5G9i Grimskallen (4a4c) lövbryn, det. H.-O. Martensen.

Äldre belägg finns från: Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB). Oh Kolberga 1908 (Linderoth i OLV). Dh Sörvik 1916 (Linderoth i OLV). Mh Flathult och Fårbo 1962 (E. Asplund i S). Även uppgiven från Mh St. Bergö 1950 (Segelberg enl Sterner ms).

Rubus aureolus – gyllenbjörnbär

R. nemorosus Arrh. non Hayne

Först publicerad av Arrhenius (1839): optime in coryletis ad Tjustgöl par. Misterhult främst i hässlen vid Tjustgöl i Mh] och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 13 rutor. Sannolikt vanlig, ehuru otillräckligt eftersökt vid inventeringen.

Aktuella fynd: Material från följande platser har bestämts av H. O. Martensen: 5G8g Bohorv (4c1b) bäckkant. 5G9h Humlekärrshult (4e7f) vägkant. Pottaskekällan (4d2a) vägkant. Verkstadsgatan (3e6g) vägkant. 6G1h Stensjö by (2e9j) lövbryn. 6G1j Rosbäck (2a7c) vägkant.

Äldre insamlingar finns från: Oskarshamn 1903, 1914, 1915 (O. Köhler i GB). Oskarshamn 1903 (Ridderstolpe i S). Dh Vånevik 1928 (Sterner i S). Mh Figeholm, strax S om köpingen 1930 (Sterner i S). Österdal 1930 (Sterner i S). Flathult 1962 (E. Asplund i S).

Rubus wahlbergii – hasselbjörnbär

Först publicerad av Arrhenius (1839): Frequenter in litoribus maris Baltici e. g. in Törneskär ad Påskallevik, in Örö par. Misterhult [Vanlig vid Östersjöns stränder, t ex på Törneskär vid Påskallavik och Örö i Misterhults sn]. Först belagd från Mh Örö 1861 (anonym i S) och därnäst från Oh Fredriksberg 1883 (Lönnroth i S).

Funnen i 49 rutor. Sannolikt ganska vanlig.

Äldre belägg finns från: Oskarshamn 1929 (E. Ålund i S). Mh Örö 1930 (Allander i GB). St. Skaftvik 1930 (Sterner i S). Örö 1948 (Hj. Hylander i GB). Fårbo 1962 (E. Asplund i S).

Rubus suecicus – svenskt björnbär

R. fioniae var. benefixus

Först belagd från Oskarshamn 1907 (E. Köhler i GB, O. Köhler i GB och S, Linderoth i OLV, samtliga som R. fioniae). Köhler (ms 1917) anger en växtplats till Oh parken.

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Gärna blockig mark vid sjöar och vattendrag, bryn, vägslänter.

Rosa pimpinellifolia – pimpinellros

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Bildar ofta vidsträckta snår genom rotskott. Förvildad och kvarstående. Ödetomter, särskilt torpställen, vägslänter, torr gräsmark.

Rosa majalis var. foecundissima – bukettros

Först omnämnd från Mh "På en skogsäng på Skavdö" (Westelius ms 1827, som R. cinnamomea). Uppgiften kan dock möjligen avse kanelros R. majalis var. majalis).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller vegetativt spridd. Ödetomter, vägkanter.

Rosa glauca – daggros

R. rubrifolia

Först belagd från Döderhult 1930 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Förvildad. Vägkanter, skräpmark. Till skillnad från många andra ursprungligen odlade rosor förökas daggrosen lätt med frön och synes vara stadd i spridning.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark. 5G8h N. Vånevik (0e2a) vägkant. 5G9d Bockara (3a2f) vägkant. 5G9h Humlekärrshult (4e7e) bergknalle. Primovägen (2c8j) vägkant. 5G9i Grimskallen (4a5d) hamnutfyllnad. Gunnarsö (2a5j) utfyllnadsmark. 6G0i Havslättsbadet (0a4d) kant av gångväg. 6G1i Virsjödal (4b5g) vägkant. 6G2i Fårbo såg (1a8h) vägkant. 6G3h Blomsterhult (3b7h) vägkant. 6G3i Jämserum (1a5g) vägdike. 6G4h Dunsjömåla (0d7g) vägkant.

Rosa rugosa – vresros

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Förvildad och bofast. Vägkanter och avfallsplatser. Under spridning. I många delar av landet, t ex längs syd- och västkusten, bildar vresrosen numera stora bestånd vid havsstränder. Inom undersökningsområdet finns endast få strandförekomster och då oftast som enstaka, små buskar.

Aktuella fynd vid havsstränder: 5G9i St. Äggholmen (3b4e). 6G0i Mockebo (1a2j) litet skär. 6G0j St. Rödskär (3c). 6H2a L. Rönnen (2b4j) ganska rikligt på moränskär. 6H5b Brånö (3c9a) RgK. Risö (2c9c) RgK. Strupö by (3b) på tre ställen, planterad på det ena och spridd därifrån, P.-O. Olsson enl RgK. 6H6b Husholmen (2c6c) RgK. 6H7b Alhällan (1b3c) vitblommig form, RgK.

Rosa × kamtchatica – kamtjatkaros

R. × spaethiana, R. palustris × rugosa

Först belagd från Oh Homhällan 1972 (Rühling i DNF).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Kvarstående och förvildad. Ödetomter. Denna ros har ofta använts som grundstam vid ympning och kan stå kvar sedan de mindre härdiga ädelskotten dött bort.

Rosa virginiana – glansros

Funnen i 7 rutor. Vägkanter, skräpmark. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e9e) utfyllnadsmark (LD). 5G7i Emmekalv (0a2c) vägkant (LD). 5G9h Förrådsgatan (3c4f) vägkant, det. ThK (LD). Norrtorn (4d6d) vägkant (LD). 5G9i Gunnarsö (2b5e) klippskreva. L. Stångehamn (0b2a) vägkant (DNF). 6G0h Norrtornsvägen (0d0g) vägkant (DNF). 6G0i Havslätts P-plats (0a4c) kant av grusplan. 6G2i Figeholm, vid Norråns utlopp (0e8i) grässlänt.

Rosa × damascena – damascenerros

R. gallica × phoenicea

Funnen i 2 rutor. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0e Puksjömåla (2c5g) ödegård. 6G0h Bruhäll (2e0b) ödetorp, det. ThK (LD). Gröndal (2d0a) i slånsnår vid ödetorp.

Rosa gallica – provinsros

Funnen i 2 rutor. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0e Puksjömåla (2c5g) ödegård. 6G1g Baggetorpskvarn (4c8e) vägkant i byn.

Rosa multiflora – japansk klätterros

Funnen i 3 rutor. Förvildad, bofast. Liksom daggrosen sprids denna art lätt med frön och förefaller ha ökat under de senaste åren.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, lasarettet (3c9c) grässlänt. Humlekärrshult (4e9h) berberishäck. 5G9i Gunnarsö (2a5j) utfyllnadsmark. N. hamnen (4a1c) utfyllnadsmark. 6G0h Mörkret (0d3g) kraftledningsgata i tallskog samt (0d1e) stigkant i hälltallskog.

Rosa canina – stenros, törnros

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) samt omnämnd 1833 från Mh "En hage vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms, Peterson ms). Belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Backar, hagar, bryn, renar. Stenros är den vanligaste rosarten i kustbandet och i skärgården. – Fig 100.

Variation. De två underarterna kal stenros, ssp. canina och hårig stenros ssp. dumetorum har ej särskilts vid inventeringen. Köhler (ms 1917) upptar dessa två underarter (som R. canina resp. R. dumetorum) och omnämner ca 40 resp 20 lägre taxa under vardera.

Rosa canina × dumalis – stenros × nyponros

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oskarshamn 1909 (O. Köhler i UPS), Oh Fallebo 1909 (E. Köhler i UPS).

Rosa canina ssp. canina × rubiginosa – kal stenros × äppelros

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Ett belägg från Oskarshamn i UPS (av Köhler?) anförs av Malmgren (1986).

Rosa dumalis – nyponros

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Backar, hagar, bryn, renar. Nyponros är ej lika ymnig nära kusten som stenros och saknas på många öar i skärgården. – Fig 100.

Variation. De två underarterna kal nyponros, ssp. dumalis och hårig nyponros ssp. coriifolia har ej särskilts vid inventeringen. Köhler (ms 1917) upptar dessa två underarter (som R. glauca resp. R. coriifolia) och omnämner ca 35 resp 50 lägre taxa under vardera.

Rosa dumalis ssp. coriifolia × sherardii – kal nyponros × luddros

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Hybriden omnämns från Oskarshamn av Köhler (ms 1917). Ett belägg från Oskarshamn i UPS (av Köhler?) anförs av Malmgren (1986).

Rosa dumalis ssp. coriifolia × villosa ssp. mollis – kal nyponros × hartsros

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Hybriden omnämns från Oskarshamn av Köhler (ms 1917).

Rosa obtusifolia – flikros

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB, UPS).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Bryn, hagar. Avgränsningen mot stenros R. canina är något oskarp.

Aktuella fynd: 5G7h Stridsholm (1e2g). 5G9h Kolberga (4e7g) igenväxande hage, det. ThK (LD). 5G9i Homhällan (4a7h) vägkant, det. ThK (LD). 6G0h Björnfällan (1e3b) betesmark, det. ThK (LD). Ekelund (0d7g) betesmark, det. ThK (LD). 6G0i Havslätt (0a7d) torräng (LD).

Rosa sherardii – luddros

R. tomentosa

Först omnämnd 1833 från Mh Tjustgjöl (Lindhagen ms, Peterson ms) och belagd 1905 från Oskarshamn (E. Köhler, O. Köhler i GB, UPS) och från Mh Figeholm (O. Köhler i GB).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, bryn, hagar. – Fig 100.

[Rosa villosa ssp. villosa – plommonros]

Mh Virbo (Söderholm 1918, som R. pomifera). Söderholms beskrivning "<@133> vars blad ha en äppelliknande lukt" tyder dock snarare på äppelros R. rubiginosa. I vilket fall som helst kan uppgiften avse ursprungligen planterade exemplar vid Virbo säteri.

Rosa villosa ssp. mollis – hartsros

Först omnämnd 1844 från Mh "På vägen mellan Ö. Ramnebo och Mörtfors" (Zantezon ms).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Bryn, backar, berg, hagar.

Rosa rubiginosa – äppelros

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD) och samma år omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Möjligen spontan på torrängar, i övrigt förvildad vid bebyggelse och på skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Persnäs (4a1b) soptipp. 5G9h Muddern (4e1j) hamnutfyllnad (DNF). Pottaskekällan (4d2b) snötipp. 5G9i Grimskallen (4a1b, 4a1e) flerstädes på utfyllnadsmark. Ärnemar (3a5h) skräpmark. 6G0h Kvadratvägen (0e3a) grässlänt vid gångväg på f d naturbetesmark, möjligen spontan. 6G0i Havslätt (0a6d) torräng, möjligen spontan (LD). Havslättsbadets parkeringsplats (0a4c) jordhög. Ålkroken (1a0h) vägkant. 6G2e Kristdala, infart till skolan (4d1g) vägkant. Kristdala, tipp vid kyrkogården (3d6f). 6G2h Sulegångskvarn (2c3a) vägkant intill torräng med bl a blodnäva Geranium sanguineum, möjligen spontan.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Rosa × alba – vit nyponros

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G1i Sippetorp nära väg E22 (4b9e) torr slänt på åssluttning (LD).

Agrimonia eupatoria – småborre

Först omnämnd från Tu Hasselås (Peterson ms 1833) och belagd från Kristdala 1888 (Regnéll i LD).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Snår, lövbryn, vägslänter, åkerrenar, gärna intill gärdesgårdar.

Agrimonia procera – luktsmåborre

Först belagd från Mh Örö 1879 (A. Lund i S).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Snår, lövbryn, vägslänter, åkerrenar, gärna intill gärdsgårdar.

I skärgården numera endast känd från två lokaler: 6H5b Kålsö (4a0e) f d åker, RgK. 6H6b Gröttleskär (0c5e) blockig strand, RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen Mh Örö.

Sanguisorba minor ssp. polygama – vingpimpinell

S. minor ssp. muricata

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Torr gräsmark, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Väderumsvägen (2d9a) vägkant (LD). 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan. Mysingsö (1b3j) vägkant (LD). 6G0h S. Fallebo (0e4g) gräskant vid cykelbana (LD). 6H3a Utlångö (3e8e) markutfyllnad, RgK (DNF). Äspölaboratoriet (1b2f) grusplan, RgK.

Geum rivale – humleblomster

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Högörtängar, kärrkanter, alskog, fuktig gräsmark. Allmän på fastlandet men ovanlig i skärgården.

Variation. En monstruös form, f. hybridum, har samlats vid Oh Mörkret 1917 (A. Johansson i DNF) och vid Humlekärrshult i ett alkärr 1959 (Rühling i DNF).

Geum rivale × urbanum – humleblomster × nejlikrot

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. Lövbryn och kärrkanter där föräldraarterna möts.

Ej återfunnen vid Oh Fredriksberg (Linderoth i OLV, 1908; Köhler ms 1917).

Geum urbanum – nejlikrot

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh Göljhult av Westelius (ms 1827) och belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Lundar, bryn, snår, gårdar, blomrabatter, skräpmark.

Geum hispidum – sträv nejlikrot

Först publicerad av Hartman (1838) från Mh Tjustgöl och belagd från Mh prästgården 1851 (Goldkuhl i UPS). Odaterade insamlingar (troligen från 1820- eller 1830-talet) från Misterhults sn finns av Arrhenius, Berglund och Tallin (i S och UPS).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Torr gräsmark, vägkanter, betesmark. Ofta riklig på igenväxande åkrar eller svagt hävdad betesmark. Köhler (ms 1917) anger förekomsten kring Oskarshamn som ymnig. – Karta 81.
Sterner (1921a) diskuterar bl a artens utbredning och invandringshistoria. Han konstaterar att arten förekommer "dels i skärgården i holmarnas backsnår, alltså på fullt naturliga lokaler, dels inåt land på landsvägskanter och i betesmarker". Häremot kan invändas att "backsnåren" knappast är så naturliga lokaler som Sterner antog utan i mycket betesberoende (och därför ej längre så vanliga). Sterner anser vidare att "Geum hispidum<@146>s ursprungliga hemvist är skärgården, där den tillhör holmarnas örtbackar och backsnår. Härifrån har den så småningom trängt in över det intilliggande fastlandet. För närvarande är den här tydligen stadd i mycket kraftig spridning".

Äldre herbariematerial och andra fynduppgifter stödjer dock knappast denna tanke. Det är visserligen sant att åtskilliga tidiga insamlingar och omnämnanden finns från Örö och Svinskär i norra delen av Misterhults skärgård, men detta var också de platser som var flitigast besökta av botanister under 1800-talet. I stort sett visar de äldre fynden av sträv nejlikrot samma areella fördelning, som för många andra arter; dvs den är starkt beroende av de relativt få dåtida botanisternas verksamhetsområden.

Sterner (1921a) menar att utbredningen skulle stå i samband med de viktigaste äldre samfärdslederna (vilka han beskriver som inlandssocknarnas utfartsvägar mot hamnarna). Lundgren (1979) instämmer häri men nämner vägarna som leder från kustens hamnplatser mot inlandet – väl poängterande att spridningen skulle skett i den riktningen. Det är riktigt att många, särskilt äldre fynd, finns i anslutning till större vägar men det är också ett välkänt förhållande att fynduppgifter för många arter visar detta mönster, beroende på vägkanternas lättillgänglighet och därmed överrepresentation. För sträv nejlikrot kan detta ytterligare accentueras av att äldre vägar ofta följde åsar, vilkas torrmarker erbjöd lämpliga biotoper för arten.

Gajewskij (1958) och Lundgren (1979) anser att arten är införd till Sverige och den förre nämner Oskarshamn och Ryssby som troliga inkörsportar. Även i detta fall får man konstatera att det äldre fyndmaterialet inte kan belägga något dynamiskt inträngande från kusten.

Tar man hänsyn till en ökad undersökningsintensitet under senare år överensstämmer den utbredningsbild som finns hos Sterner (1921a) väl med den hos Lundgren (1979), som avser tiden efter 1972 samt med den som erhållits vid den aktuella inventeringen av Smålands flora. Några markanta skillnader i frekvens eller utbredning låter sig således knappast påvisas.

Äldre fynd utöver primäruppgifterna och före 1900: Mh Kalfhagen vid Tjustgöl 1841 (Hagström ms). Hällersgärde 1844 (Zantezon ms). Tjustgöl 1844 (Aspegren ms). Svinskär 1855 (Scheutz i S och UPS). Örö 1861 (Scheutz i GB). Omnämnd av Österman (ms 1862, som G. intermedium – då en synomym till sträv nejlikrot, senare använt för hybriden nejlikrot × humleblomster) från "den högre och ojämnare strandmarken" vid Oskarshamn. Kd Bankhult 1862 (Regnell i LD). Oh Ernemar 1866 (Nordell i UPS). Oskarshamn 1867 (Lewander i LD). Mh Svinskär 1867 (P. Tham i GB och UME). Dh Norrby 1868 (Nordell i UPS). Mh Göljhult och Svinskär 1869 (Edmark ms). Virum 1870 (Vildner i GB och UPS). Kristdala 1898 (K. Gunnarsson i S). Mh Örö 1899 ( S. Svensson och S. Welin i LD).

Ej återfunnen. Långt ifrån alla äldre lokaler har återbesökts men anmärkningsvärt är att arten nu saknas på många av sina äldre fyndplatser i Misterhults skärgård. I samtliga fall utgjordes dessa av större öar med djurhållning. Sedan denna upphört har de öppna markerna växt igen och arten slagits ut.

Geum hispidum × urbanum – sträv nejlikrot × nejlikrot

Först uppgiven från Mh Örö 1900 (C. Pleijel i S).

Funnen i 5 rutor. Sällsynt, men måhända otillräckligt uppmärksammad. Torr gräsmark, vägkanter. Inte minst att döma av de många äldre fynden bildas hybriden ganska lätt där föräldraarterna möts.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G1g Skrikebo, Herrgården (2e2d) vägkant, conf. ThK (LD). 6G2d Krösås (3c0f) betesmark. 6G2h Köksmåla (4e1j) vägkant. 6G6j Hunö (1e4f) igenväxande åker, conf. ThK (LD).

Äldre uppgifter: Från 1900-talets början finns många insamlingar från Oskarshamn av E. och O. Köhler, t ex 1902, 1903, 1904, 1905, 1907, 1908, 1909, 1912, 1914, 1915, 1919, 1921 och 1923 (i GB, LD, S, UME, UPS och YS). Mer preciserade lokaler är: Oh S. kyrkogården (Linderoth i OLV, 1907). Nynäs (Linderoth i OLV, 1909; "500 m V vattentornet" (S. Lindroth i OLV, 1958). Dh Bockhara 1919 (Sterner i UPS). Forshult 1919 (Sterner ms). "Skälvik nära Emm" 1928 (Sterner i S). Glabo 1929 (S. Nordenstam i LD, S och UME, Zander i LD och S). Emmekalv, Emsfors, strax norr om Påskallavik (Sterner 1933). Kd Sund, landsvägskant 1919 (Sterner i S). Mh N. Uvö 1916 (Gustafsson i UPS). Tjustgöl och Vällehorva 1919 (Sterner ms).

Potentilla palustris – kråkklöver

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid sjön till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Spånghult 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Kärr, stränder, fuktängar. Sparsam i skärgården liksom de flesta andra kärrväxter, men förekommer ibland vid hällkar.

Potentilla fruticosa – tok

Först insamlad vid Oh Fallebo 1885 (C. Melén i S). Det är dock inte uteslutet att belägget tagits från ett odlat exemplar i Fallebo trädgård.

Funnen i 4 rutor. Förvildad. – Fig 101.

Aktuella fynd: 5G9g Svalliden, Handelsgatan (3e4h) vägkant. 6G0h Ängsvägen (0e2c) rännsten. 6G0i Havslättsbadets P-plats (0a4c) utfyllnadsmark, det. ThK (LD). 6G0i Solstadström (3c4a) vägkant, RgK.

Potentilla × friedrichsenii – blekgul tok

P. fruticosa × davurica

Funnen i 6 rutor. Ofta odlad, t ex i vägrefuger, och därifrån ej sällan spridd till närliggande vägkanter. Avgränsningen mot tok P. fruticosa är oskarp och möjligen bör en del av de fynd som upptas nedan föras dit.

Aktuella fynd: 5G9h Kolmilevägen (2d5d) vägkant, det. ThK (LD). N. Hamngatan (4e2b) kajkant, det. ThK (LD). N. Kajen (4e3d) mellan gatsten. 6G0h S. Fallebo (0e3i) avfallsplats. 6G0i Havslätt (0a4c) vägkant (LD). 6G1e Bråhultesjön (3c6c) vägkant. 6G4i Misterhults samhälle (1e2f). 6G5i Torshult (2a9a) vägkant.

Potentilla anserina – gåsört

Först omnämnd 1833 från Tu "På gården vid Hellsingsö" (Peterson ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Stränder vid sött och salt vatten, fuktig gräsmark, vägkanter, skräpmark, mera sällan i trägårdsland.

Potentilla rupestris – trollsmultron

k

Ej återfunnen. Trollsmultron förekommer nu som närmast i Emådalen vid Mörlunda.

Insamlad från Oskarshamn 1862 (A. Meurling i LD). Upgiven från "Oskarshamn i skogslundar" av Österman (ms 1862) och från Döderhults socken av Scheutz (1861). Samma opreciserade uppgift (Döderhults sn) återkommer hos Domeij (1948), som eljest ger noggranna lokaluppgifter. Mh "Figeholm, troligen derstädes tillfällig" (Scheutz 1862).

Potentilla argentea agg. – femfingerörter

Först belagda från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funna i 74 rutor, mycket vanliga. Torrbackar, vägkanter, skräpmark, klippspringor. Förekommer ända ut till de yttersta skären.

Osäker artavgränsning. Under inventeringsperiodens första hälft noterades femfingerörter kollektivt. Sedermera gjordes ett försök att urskilja stor femfingerört "P. impolita" på kriterier som dock på allra senaste tid visat sig otillräckliga. Under 1995 sammanbragtes ett tjugotal kollekter, vilka bestämdes av Anfred Pedersen, Danmark. Tillsammans med äldre material finns följande enheter belagda från området (enheternas rang är i skrivande stund ännu ej fastställd och de anförs här som arter och former).

Potentilla neglecta – stor femfingerört

P. argentea ssp.impolita

Först belagd 1903 från Oh Kolberga (O. Köhler i S) och Mh Jungfrun (J. Erikson i LD). Båda insamlingarna har bestämts till stor femfingerört av A. Pedersen.

Aktuella fynd: 5G9h Åsa industriområde (2d7d). 5G9i N. hamnen (4a1e). 6G0h Fallebo (1e7g) markväg. 6G2d Ekenäs (3d1f) hällmark. 6G4g Krokshult (1b8e) vägkant. 6G4i Misterhults gård (3d0d) torrbacke - f. angustisecta. 6H3a Simpvarp, Sörå (1a0e) vägkant - f. angustisecta.

Potentilla dissecta – flikig fingerört

Aktuella fynd: 5G9i N. hamnen (4a5b) torrbacke, (4a4b) vägkant, (4a4c) banvall. Ärnemar (3b2e ) grusplan. 6G0h Fallebo (1e4c) igenväxande åker. 6G2j Svensmåla (3a7e) torrbacke. 6G4j Vällehorva (4a6g) vägkant. Samtliga fynd tillhör f. angustisecta.

Potentilla decora – smal fingerört

Aktuella fynd: 6G2j Brevik (1b8e) grusplan. 6G4j Götebo (3b0d) sandig vägkant.

Potentilla collina – backfingerört

P. wiemanniana

Först publicerad från Dh Påskallavik (Scheutz 1861) och belagd från Oskarshamn 1905 (E. Köhler i UPS).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Torr gräsmark.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, hamnen (2e3i) torr gräsmark. 5G7i Nötö (1a7h) torräng, conf. ThK (LD). 6G0j Drageås (4a9c) torräng. 6G1j Hamreglo (0a0b) torräng, conf. J. Christoffersson (LD).

Äldre uppgifter: Oskarshamn (Dusén 1868). Dh Påskallavik 1912 (O. Köhler i LD). Påskallavik 1928 (Sterner i S). Ej återfunnen vid Oskarshamn.

Potentilla norvegica – norsk fingerört

Först belagd från Oh Havslätt 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, skogsbilvägar, skogsdiken, skräpmark och åkrar, särskilt mossodlingar och även i övrigt gärna på torvjord. Inkommen i relativt sen tid till landet och fortfarande under spridning.

I skärgården endast sedd på 6H6a St. Bergö (1d5i) trädgårdstäppa, RgK.

Potentilla intermedia – finsk fingerört

Först belagd från Oskarshamn 1903 (G. Samuelsson i LD).

Funnen i 9 rutor. Sällsynt, men ganska riklig kring Oskarshamn. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G8h Båstadhällar (1d4d) timmerupplag. 5G8i Flundreberget (4a6i) grusväg. 5G9h Oskarshamns tätort flerstädes, t ex: Herrgårdssjö (4e1h) vägkant. Varvet (3e4g) vägkant (LD). Verkstadsgatan (3e6g) vägkant (LD). Åsavägen (2d2d) tipp. 5G9i Flerstädes i hamnområdet, t ex: Homhällan (4a8g) vägkant (LD). Verkstadsgatan (3a3a) vägkant, conf. ThK (LD). 6G0h Fallebo (0e7g) vägkant (LD). 6G0i Rotvik (1b8c) på sand vid pumpstation (LD). 6G1i Fittjehammar (1d2j) vägkant efter vägomläggning på 1980-talet. 6G2e Kristdala, marknadsplatsen (4e0c) sandplan. 6G3i Solbacken (1a9f) grustag.

Äldre insamlingar från Oskarshamn är talrika: 1905 (E. Köhler i LD, GB; O. Köhler i LD, UPS), 1907 (C. Areskog i UME; E. Köhler i UPS; O. Köhler i GB, UPS), 1913 (O. Köhler i S), 1922 (O. Köhler i LD, S). Mer preciserade lokaluppgifter är: Oh Mekaniska verkstaden 1907, 1932 (Linderoth i OLV), Oskarshamns järnvägsstation, grusplan 1947 (E. Almquist i S), Muddern, utfyllnadsmark 1960 (Rühling i DNF).

Potentilla recta – styv fingerört

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) vägslänt. 5G7j Runnö (2a6d) ödeåker. 5G9f Hammarsbo (1b8g) ödeåker (LD). 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. Järnvägsstationen (3e3f) spårområde. 5G9i Gunnarsö (2a5j) utfyllnadsmark. Grimskallen (4a5b) ödetomt (LD). 6G0f Björnhult (4d7i) vägslänt. 6G1f Bråmåla (0a1g) vägkant, B. Dahlgren. 6G2e Kristdala, Trädgårdsgatan (4d0d) ödetomt. 6G5h Mörtfors (3e0h) vägslänt. 6H5a Vinö, vägen till Klippan (1c9h) torräng, RgK.

Potentilla thuringiaca – tysk fingerört

Först belagd från Oskarshamn 1918 (O. Köhler i GB, LD).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamns järnvägsstation (3e4f) på grässlänt och klipphyllor (LD). 6G0i Skogstorpet (3b7j) igenväxande åker (LD).

Tidigare insamlad 1919 vid Oskarshamns järnvägsstation (Linderoth i OLV). Köhlers primärbelägg 1918 är troligen från samma plats, där arten ännu finns kvar.

[Potentilla crantzii – vårfingerört]

Vårfingerört är närmast känd från trakten av Försjön i Mörlunda sn.

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material och uppgiften för Dh Furö hos Rühling (1984) är en felskrivning för småfingerört P. neumanniana.

Potentilla neumanniana – småfingerört

P. tabernaemontani

Först publicerad från Oskarshamn (Scheutz 1861, som P. verna) och belagd därifrån 1904 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. Åsar, torrbackar, hagmark, vägslänter. – Karta 82.

Variation. Formen erythrodes är tätt styvhårig och har mörkgula kronblad. Den har uppgivits från Oskarshamn av Köhler (ms 1917) och uppgiften har publicerats av Sterner (1933).

Potentilla arenaria – gråfingerört

P. cinerea, P. incana

Först uppgiven från Dh Århult (Cederquist enl Sterner 1933) och insamlad från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i LD, S).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig. Åsar, torrbackar, vägslänter.

Potentilla × subarenaria – grå småfingerört

P. arenaria × neumanniana

Först belagd från Oskarshamn 1903 (G. Samuelsson i LD).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Åsar, torrängar, vägslänter.

Aktuella fynd: 5G9h Kolberga (4e8f) torrbacke. 5G9i Törnrosvägen (4a9c) vägkant (LD). 6G0h Flathult (1b5g) torräng (LD). 6G1i Dragskärsåsen (0e4g) torräng.

Övriga äldre fynd: Oh N. Torget 1908. Havslätt 1911. Dh Klämna 1908 (samtliga Linderoth i OLV).

Potentilla erecta – blodrot

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "I en hage vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Glesa löv- och blandskogar, ängs- och hagmark, fuktängar, myrkanter, vägkanter, skräpmark.

Potentilla reptans – revfingerört

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S). Köhler (ms 1917) preciserar en växtplats till Oh Mockebo.

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Havsstränder, vägkanter, skräpmark.

Fragaria vesca – smultron

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därefter omnämnd 1823 från Tu "En hage vid Syserum" (Sjögren ms). Först belagd från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD) och därnäst från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, hagmarker, renar, hyggen, gamla sandtäkter.

Fragaria vesca × viridis – smultron × backsmultron

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Åtskilliga äldre fynd finns: Oskarshamn 1905, 1906, 1907, 1908, 1914 (O. Köhler i GB, LD, S, UME, UPS). Oh Nynäs 1907, 1911 (Linderoth i OLV). Dh Nötö 1928 (Sterner i S, Sterner 1933). Dh "åsen strax V Draget" (Sterner 1933).

Fragaria moschata – parksmultron

F. muricata

Först belagd från Oh Strandvägen 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Förvildad. Ödetomter, skräpmark.

Fragaria viridis – backsmultron

Först uppgiven 1854 från Oh "Döderhultsvik, skeppsvarfvet" (Lund ms) och publicerad från Misterhult av Scheutz (1857). Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB, LD, UPS). Köhler (ms 1917) preciserar en växtplats till strax väster om staden.

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Torrängar, torra vägslänter. Minskande på grund av igenväxning.

Ej återfunnen: Oh Kikebo (Lindholm i OLV, 1952). Mh Tjustgöl (Hammarskjöld ms 1854), Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD). Fågelö, Själhällarna och Virvhulteholmen (Sterner 1933).

Fragaria × ananassa – jordgubbe

F. chiloënsis × virginiana

Funnen i 7 rutor. Kvarstående eller förvildad. Gamla odlingar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9f Smältekvarn (3c7d) vägkant. 5G9h Oskarshamn, järnvägsområdet (3e3f). 6G0h Blomstervägen (0e2g) vägkant. 6G5i Grönhagen (2d0g) ödetomt, RgK. 6G5j Stenbo (3c9j) stenbrott, RgK. 6H3a Torpet udden (4e0j) vildtomt, RgK. 6H6b Örö (3c0c) nordöstra ängen, en form med fullt mogna bär rödgröna, RgK.

Aphanes arvensis – jungfrukam

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Hällmark, åkrar, torrbackar, körvägar, trädgårdsland.

Äldre fynd finns från: Oh Kikebo 1909 (Linderoth i OLV, conf. ThK). Oskarshamn 1912 (O. Köhler i S). Dh Fredriksfors 1960 (Rühling i DNF). Manketorp 1912 (Linderoth i OLV, conf. ThK). Mh Fårebo (herbarium Swartz, 1800-talet). "Jungfrun, utanför arbetarbostaden" 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Sippetorp 1960 (Vedelöv i OLV). Edmark (ms 1869) skriver att jungfrukam [kan innefatta släktets båda arter] är allmän i alla åkrar kring Mh Västra Ramnebo.

Aphanes inexspectata – småfruktig jungfrukam

A. microcarpa

Först insamlad från Oh Havslätt 1922 (O. Köhler i S, som jungfrukam A. arvensis, ombestämd av N. Hylander).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Åkrar, torrbackar.

Alchemilla glaucescens – sammetsdaggkåpa

Först uppgiven från Tu "Gården vid Syserum" (Sjögren ms 1823, som A. vulgaris) och belagd från Döderhult 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Helst torr gräsmark, backar, hagmarker, gräsmattor, vägkanter. – Karta 83.

Alchemilla subcrenata – ängsdaggkåpa

Först uppgiven från Mh Tjustgöl 1919 (Sterner ms) och belagd från Dh Emmekalv 1928 (Sterner i S).

Funnen i 59 rutor, ganska vanlig. Helst något fuktiga ängar, ängsrester, glesa lövskogar, vägslänter. – Karta 84.

Alchemilla monticola – betesdaggkåpa

Först belagd från Döderhult 1916 (Emy Johansson i DNF).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Backar, ängsrester, hagmark, vägkanter. – Karta 85.

Alchemilla acutiloba – stjärndaggkåpa

Först belagd från Oh Stadsparken 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Ängsrester, lövbryn. – Karta 86.

I skärgården har stjärndaggkåpa påträffats på 6H5b Strupö (3b8d) stigkant i fiskebyn (LD). Fyndet är anmärkningsvärt, då i övrigt knappast några andra daggkåpor än sammetsdaggkåpa A. glaucescens setts i skärgården.

Alchemilla micans – glansdaggkåpa

A. gracilis

Funnen i 2 rutor. Sällsynt, men kan möjligen vara förbisedd.

Aktuella fynd: 5G8i Byö (4a8a) åkerren, det. ThK (LD). 6G4f Ishult (2c9b) stigkant, S. Mjösberg, det. R. Carlsson.

Alchemilla filicaulis ssp. filicaulis – späddaggkåpa

Först belagd från Oh Strandvägen 1906 (Linderoth i OLV).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Fuktig, och gärna skuggig, helst lerig gräsmark. Ängsrester, vägkanter. – Karta 87.

Alchemilla filicaulis ssp. vestita – vindaggkåpa

Ej återfunnen. I Småland förekommer arten mest i de västra och nordvästra delarna.

Uppgiven av Sterner (1933) från Dh Saltö (som A. minor).

Alchemilla glabra – glatt daggkåpa

Först belagd från Oh Havslätt 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Ängsrester, i lövbryn och på vägkanter. – Karta 88.

Pyrus × communis – päron

Först belagd från Oskarshamn 1907 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 44 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Hagmark, åkerrenar, ödetomter, lövbryn samt någon gång vid havsstränder.

Osäker artavgränsning. Vildpäron P. pyraster har ej uppmärksammats under inventeringen men kan möjligen vara representerat bland fynden från havsstränder.

Malus sylvestris – vildapel

Bygdenamn: surapel, sura-pelle

Först belagd 1903 från Mh Jungfrun (J. Erikson i LD) och publicerad därifrån av densamme 1904. Belagd från Oh Lasarettet 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, hagmark, bryn, snår.

Malus × domestica – apel

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S, som vildapel Pyrus malus, ombestämd av ThK).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, åkerrenar, hagmark, mest nära bebyggelse.

Sorbus aucuparia – rönn

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Skog, bryn, snår, hagmark, torrbackar, berg.

Sorbus aria – vitoxel

Ej återfunnen. Vitoxel förekommer i mellersta och södra Europa och planteras ibland hos oss.

Insamlad vid Oskarshamn 1909 (Harry Svensson i UPS). Om uppgiften i övrigt är riktig torde det ha rört sig om ett odlat eller förvildat exemplar.

Sorbus rupicola – klippoxel

S. aria var. rupicola

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1913 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5H9b Jungfrun, Prästkås (2e7j) bergbrant.

Sorbus intermedia – oxel

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Skogar, bryn, snår, torrbackar.

Amelanchier lamarckii – prakthäggmispel, kopparröd häggmispel

Funnen i 3 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4e5a) lövbryn, conf. ThK (LD). 6G0h S. Fallebo (0e1e) ekbacke. 6G0i Drevstigens tipp (0a4a) avfallsplats.

Amelanchier spicata – häggmispel

Först belagd från Oskarshamn 1920 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 22 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Skogsbryn, öppna skogar, berg.

Amelanchier confusa – svensk häggmispel

Först belagd från Oskarshamn 1919 (O. Köhler i UPS, som häggmispel A. spicata, ombestämd av N. Hylander 1948).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Förvildad, bofast. Skogsbryn, öppna skogar, hyggen, berg.

Pyracantha coccinea – eldtorn

Funnen i 2 rutor. Förvildad eller utkommen.

Aktuella fynd: 5G9h Bjälkegatan (3e2i) grusig vägkant. 5G9i Grimskallen (4a2a) hamnutfyllnad.

Cotoneaster niger – svartoxbär

Först belagd från Mh Jungfrun 1903 (J. Erikson i LD som C. integerrimus, ombestämd av B. Hylmö). Även insamlad därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och 1925 (N. Hylander i UPS).

Funnen i 3 rutor, sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Skjutbaneberget (4e7f) bergskreva. 5H9b Jungfrun (2e) I. Ottosson. 6G0i Germanneskär (2e8e) klippskreva, det. B. Hylmö (LD).

Cotoneaster scandinavicus – rött oxbär

C. integerrimus

Först belagd från Mh Jungfrun 1905 (O. Köhler i LD och S, som C. vulgaris, ombestämda av B. Hylmö).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5H9b Jungfrun, Prästkås (2e7j) bergbrant.

Cotoneaster dielsianus – rosenoxbär

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) lövbryn.

Cotoneaster divaricatus – spärroxbär

Funnen i 11 rutor. Förvildad, under spridning. Vägkanter, berg.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e3c) vägkant. 5G9f Hammarsbo (2b1d) vägkant. 5G9g Lagmanskvarn (3d2d) vägkant. 5G9h Kolberga (4e7g) bergknalle, conf. B. Hylmö (LD). 5G9i Kristineberg (2a6a) vägkant. 6G0h Slingervägen (0e1c) berg. 6G0i Mockebo (1a3h) björnbärssnår i vägkant, conf. B. Hylmö (LD). 6G2e Kristdala, syd kyrkan (3d8i) vägkant. 6G2i Fårbo (1b9e) berg i samhället, conf. B. Hylmö (LD). 6G2j Figeholms bruk (0a5c) kvarstående på ödetomt. 6G6i Solstadström (3c6c) vägkant.

Cotoneaster horizontalis – lingonoxbär

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) lövbryn.

Cotoneaster lucidus – häckoxbär

Funnen i 6 rutor. Förvildad, under spridning.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9h) lövbryn. Humleplan (4e7d) rosenrabatt. Mäster palms väg/ Stengatan (3d3e) bergsluttning. 6G0h Slingervägen (0e1c) ekdunge. 6G0i Havslätt (0a5e) snår vid badplats (DNF). 6G2e Kristdala, intill kyrkogården (3d6f) lövbryn. 6G2i Fårbo (1a7f) lövbryn. 6G4i Misterhult (1e3d) berg intill kyrkogården.

[Cotoneaster veitchii – veitchoxbär]

Publicerad av Hylmö (1993) från Oskarshamn. Belägget (i LD) är från Mönsterås bruk och herbarieetikettens "Oskarshamn" anger endast att fyndplatsen ligger på det topografiska kartbladet med detta namn.

Crataegus laevigata – rundhagtorn

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därnäst från Misterhults sn (Holmberger 1780). Från fastlandet mer preciserat omnämnd från Dh Djupeträsk (Lund ms 1854). Först belagd från Oskarshamn 1919 (O. Köhler i GB).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Bryn, snår. Oftast nära bebyggelse, antydande att den mestadels är spridd från odling. – Karta 89.

I skärgården endast sedd på 6H5b Ängö.

[Crataegus laevigata × monogyna – rundhagtorn × trubbhagtorn]

Insamlad från Oh färgeritomten [vid N. Fabriksgatan, öster om gångbron] 1909 (Linderoth i OLV). Belägget överensstämmer snarare med trubbhagtorn C. monogyna. Den ursprungliga bestämningen kan tänkas ha skett med hjälp av Neumanns flora som endast tar upp de två arterna rundhagtorn och trubbhagtorn och anser att allt som ej stämmer väl överens med dessa utgörs av ovannämnda hybrid.

Crataegus rhipidophylla var. rhipidophylla – spetshagtorn

C. calycina ssp. curvisepala, C. rosaeformis ssp. rosaeformis

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV). Ett belägg, troligen av denna varietet, men som dock ej säkert låtit sig bestämmas, finns samlat från Kd 1863 (J. P. Olai i S).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Lövskog, bryn, snår. – Karta 90.

Crataegus rhipidophylla var. lindmanii – korallhagtorn

C. calycina ssp. calycina, C. rosaeformis ssp. lindmanii

Först belagd från Oskarshamn 1904 (E. Köhler i UPS, O. Köhler i GB).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. Lövskog, bryn, snår. – Karta 91.

Ej återfunnen vid Mh Baggetorp (C. Pleijel i S, 1906).

Crataegus monogyna – trubbhagtorn

Först omnämnd från Mh Göljhult 1829 (Arenius ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 41 rutor, ganska vanlig. Bryn, snår. – Karta 92.

Variation. Bladen är stundom så djupt flikiga att de närmast är parbladiga. En sådan form, var. pinnatifida har samlats vid Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Crataegus grayana – häckhagtorn

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h S. Fabriksgatan (3c7h) cykelbanekant, conf. ThK (LD).

Prunus padus – hägg

Först belagd från Kd Gullhanetorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. Stränder, särskilt längs vattendrag, dikesrenar, åkerrenar, bryn. Ovanlig i kustbandet och ej känd från skärgården. – Karta 93.

Prunus laurocerasus – lagerhägg

Funnen i 2 rutor. Förvildad eller utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Alvarsberg (3e2f) jordhög, conf. ThK (LD). 6G0h Patrullvägen, lövdunge vid bollplanen (0e1b), en liten, troligen fågelspridd buske.

[Prunus mahaleb – vejksel]

Den sedan gammalt rika förekomsten av svensk häggmispel Amelanchier confusa kring Mh Virkvarn och Virbo har i trakten allmänt gällt för att vara vejksel. Uppgifter härom förekommer hos Sjögren (1947, 1955) och Ejneby (1974).

Prunus cerasifera – körsbärsplommon

Funnen i 3 rutor. Kvarstående efter odling.

Aktuella fynd: 5G9h Väderum (2c4h) ödetomt. 5G9i Grimskallen (4a5c) ödetomt. 6G0i Kolberga (0a2c) vägkant.

Prunus spinosa – slån

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Bryn, snår, torrbackar. Vanlig speciellt i kustbandet och i skärgården men saknas på de yttersta skären.

Variation. Slån som utvecklar bladen före eller samtidigt med blommorna har benämnts var. coaetana och ofta samlats in; först av Linderoth från Oh Nynäs 1913 (OLV).

Prunus domestica ssp. domestica – plommon

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, åkerrenar.

Prunus domestica ssp. insititia – krikon

Först belagd från Oskarshamn 1918 (O. Köhler i LD, S och UME).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, åkerrenar.

Prunus domestica ssp. insititia × spinosa – krikon × slån

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S, som P. spinosa var. coetanea; även insamlad 1910).

Funnen i 3 rutor, sällsynt.

Aktuella fynd: 5G7h Stridsholm (2e0h) slånsnår. 5G7i Snöenabbe (1b5d) slånsnår. 6G5h Mörtfors (2a7a) torrbacke (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen.

Prunus avium – fågelbär, sötkörsbär

Först belagd från Christdala prestgård 1863 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Förvildad, möjligen också spontan t ex i raviner. Lövskog, bryn, ödetomter. Ökande, framför allt genom fågelspridning i närheten av samhällen.

Äldre uppgifter. Köhler (ms 1913) angav den som sparsamt förekommande och i sin senare artförteckningen (ms 1917) nämns bara parken i Oskarshamn som växtplats.

Prunus cerasus – surkörsbär

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 47 rutor, ganska vanlig. Kvarstående och spridd med rotskott. Ödetomter, tomtgränser, vägslänter.

[Mespilus germanica – mispel]

Oh Rådhusterassen 1916 (Linderoth i OLV). Fyndplatsen talar för ett planterat exemplar, även om samlaren eljest brukat notera när så varit fallet.

Fabaceae – ärtväxter

Thermopsis montana – lupinväppling

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6H5a Älö, Källängen (4c7f) vildtomt, RgK.

Laburnum anagyroides – gullregn, sydgullregn

Först belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV, conf. ThK).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Förvildad. Lövbryn, dungar, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Vånevik (4d6j) stenbrott. 5G9d Skrikegöl (4a6e) soptipp. 5G9h Muddern (4e5g) utfyllnadsmark. 5G9i Grimskallen (4a5d) lövbryn. 6G0h Fallebo (1e2h) lövbryn. 6G0i Kolsö (0a2f) vägkant. 6G1f Kråkenäs (1c2g) lövbryn. 6G2e Kristdala (3e9d) ödetomt. 6G2f Malghult (4a7d) lövbryn. 6G2i Figeholm (1e1f) skräpmark.

Laburnum alpinum – alpgullregn

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Förvildad. Lövbryn, dungar, vägkanter, skräpmark.

Cytisus scoparius – harris

Först belagd från Mh Solstadström 1920 (Brundin i UPS).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Förvildad. Torr, grusig eller sandig mark som backar, bryn, vägslänter, skräpmark.

Genista tinctoria – färgginst

Först belagd från Döderhultsviken 1903 (A. Johansson i DNF) och därnäst från Oskarshamn 1910 (O. Köhler i GB och S).

Funnen i 2 rutor. Odlad och någon gång förvildad på vägkanter.

Aktuella fynd: 5G9h Alvarsberg (3e3f) vägkant (LD). Björngatan (4e6a) berghylla. 6G0h Åsegöl (4e5g) grusig vägkant.

Genista pilosa – hårginst

Funnen i 1 ruta. Troligen tillfällig och inkommen med timmer, sannolikt från Tyskland.

Aktuella fynd: 5G8h Nymålen (0c4h) skogsbilväg 1985.

Lupinus polyphyllus – blomsterlupin

Funnen i 67 rutor, vanlig. Förvildad, bofast. Vägkanter och annan öppen, helst sandig eller grusig mark.

Robinia pseudoacacia – robinia

Funnen i 5 rutor. Kvarstående efter odling, även spridd med såväl rotskott som frön.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e7g) vägslänt. 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e5d) lövkulle. Pilgatan (4e5d) rabatt. Åsavägen (2d2d) jordhög. 5G9i Byö (0a1e) vägkant. 6G0i Havslätt (0a4c) jordhög vid parkeringsplats. 6H6a St. Bergö (1d4j) två självspridda exemplar nära husen, RgK.

[Amorpha fruticosa – segelbuske]

Insamlad från Oh Stora Torget 1909 (Linderoth i OLV, som "Akacia", artbestämd av ThK). Sannolikt rör det sig om en planterad buske, även om så inte har antecknats på etiketten.

Caragana arborescens – häckkaragan, sibirisk ärtbuske

Först belagd från Oh Fredriksberg 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Vanlig som häckväxt, men trots rik frösättning har fröspridda plantor mycket sällan påträffats, utan huvudsakligen rör det sig om utkastade exemplar som rotat sig.

Aktuella fynd: 5G7h Brödlösa (4e0c) vägkant. 5G9h Fredriksberg (4c2f) tipp. Humlekärrshult (4e9e) rabatt, fröspridd. 5G9i Grimskallen (4a4a) utfyllnadsmark. 6G0j Skuthamn (4a2i) torrbacke 6G2e Kristdala, Västerviksvägen (4e1a) vägkant. 6G3g Karlsborg (4d1b) sandig vägkant. 6G3j Gässhult (4d7c) torrmark vid gården. 6G4f Syserum (3c7a) vägkant.

Astragalus glycyphyllos – sötvedel

Först omnämnd från Mh "Sparsamt på Källarberget, ymnigare på Skavdö" (Westelius ms 1827). Belagd 1862 från Kd Carlsfors (A. Meurling i LD) och Tu Ishult (Regnéll i LD).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Mager grus- eller moränmark, oftast i tallskogar eller ekbackar, skogsbryn, vägslänter. Sparsam i kustbandet, i skärgården bara på några av de större, inre öarna.

[Oxytropis pilosa – luddvedel]

Oskarshamn 1895 (G. Dahl i S). Detta är det enda fynd som uppgivits från området, och lokalangivelsens riktighet kan ifrågasättas. Möjligen kan arten tänkas som en tillfällig hamngäst, t ex inkommen med kalksten. Närmaste förekomster är på Gotland och Omberg.

Vicia cracca – kråkvicker

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Havsstränder, vägkanter, snår, bryn, åkrar, skräpmark.

Variation. Vitblommiga former, f. albida, uppträder stundom och har bl a samlats vid Oskarshamn av Lindholm 1948 (OLV). Bladens hårighet varierar starkt, med nästan vitludna former på havsstränder (f. sericea). Formen linearis, som utmärks av små, smala och spetsiga småblad och har samlats från Oh Lotsgården 1915 (Linderoth i OLV).

Vicia tenuifolia – luktvicker

Ej återfunnen. Luktvicker är ej ovanlig på Öland, men har i Småland bara en aktuell växtplats, vid Krafslösa.

Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S). Oh järnvägsområdet 1912 (Linderoth i OLV).

Vicia cassubica – backvicker

Först belagd från Kd Malghult 1862 (Hagberg i LD).

Funnen i 61 rutor, ganska vanlig. Torra skogsbackar, åsar, berghyllor, bryn. – Karta 94.

I skärgården endast sedd på några av de större, inre öarna som 6H3a Upplångö, 6H5a Älö och 6H6a Skavdö.

Vicia sylvatica – skogsvicker

Först belagd från Kd Lidhult 1862 (Regnéll i LD) och publicerad av Sjöstrand (1863) från Christdala och Misterhult.

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Gles, gärna blockig barr- och blandskog, hyggen, vägslänter. Ovanlig i kustbandet och saknas i skärgården. – Karta 95.

Variation. En form med helt vita blommor har samlats vid Döderhult 1915 (Linderoth i OLV).

Vicia villosa ssp. villosa – luddvicker

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Magra åkrar, vägkanter, skräpmark, oftast tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c3h, 4d3a) vägkant (LD). Grustagsvägen (2d4c) skräpmark. Lasarettet (3c8c) parkeringsplats. Döderhults kyrkby (4b4b) tipp. 5G9i Grimskallen (4a3c) vägkant (LD). 6G0i Rotvik (1b6a) vägkant (LD). 6G1d Fallebo (4e0b) vägkant (LD). 6G2i Fårbo säteri (1a7f) sandig åker (LD). 6G4i Misterhults gård (2d3i) åker (LD). 6G5i Herremossen (4a9g) åkerkant. 6G6i Kvarnstugan (0a1e) vägkant (LD). 6H4a St. Grönö (3c8j) åker, RgK.

Ej återfunnen vid Dh "Skälvik N om Emm" (Sterner 1933), ej heller på primärlokalerna.

Vicia villosa ssp. varia – kvarnvicker

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Figeholm, Äspöbron (0a6a) vägbank 1992, conf. ThK (LD).

Vicia hirsuta – duvvicker

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och omnämnd från Dh "I en äng vid Sörvik" (Lundvall ms 1824). Belagd 1862 från Kd Bankhult och Carlerum (Regnéll i LD) samt från Kd Humme[lby?] (A. Meurling i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Hällmarker, torrbackar, snår, åkrar, vägkanter, skräpmark.

Variation. Formen fissa med stipler delade i oliklånga, mycket smala flikar har samlats vid Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Vicia tetrasperma – sparvvicker

Först belagd 1862 från Kd "Humlenäs på en ö" (A. Meurling i LD) och "Källegärdet på Bankhults egor" (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Hällmarker, torrbackar, snår, vägkanter.

Vicia sepium – häckvicker

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) samt omnämnd 1833 från Mh "På en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms). Först belagd från Kd Östantorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, bryn, snår, vägkanter, skräpmark.

Variation. En form med vita blommor har noterats från 5G9i Homhällan (4a7h) vägkant. Formen har tidigare samlats vid Oh Nynäs 1908 (Linderoth i OLV).

Vicia sativa ssp. sativa – fodervicker

Ej återfunnen. Fodervicker odlas ej längre och är i det närmaste försvunnen från landet. På senare tid har den i Småland bara påträffats på tre platser, som närmast vid Stävlö.

Uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913). Insamlad vid Oh Fredriksberg 1918 (Emy Johansson i DNF), Oskarshamn 1922 (O. Köhler i S) samt vid Fredriksberg 1933 (A. Johansson i DNF).

Vicia sativa ssp. nigra – sommarvicker, liten sommarvicker

V. angustifolia, V. angustifolia var. bobartii

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Torrängar, hällmark. – Karta 96.

Vicia sativa ssp. segetalis – stor sommarvicker

V. angustifolia ssp. segetalis

Först belagd från Oskarshamn 1902 (Köhler i S).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Åkrar, vägkanter, skräpmark.

Vicia lathyroides – vårvicker

Först omnämnd 1854 från Oh "Döderhultsvik, repslagarebanan" (Lund ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, hällar. – Karta 97.

Vicia faba – bondböna

Först belagd 1922 från Dh Gränerum, förvildad (O. Köhler i S).

Funnen i 1 ruta, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, gamla varvet (3e6i) jordhög 1994.

Lathyrus vernus – vårärt

Först belagd från Kd "Parken vid Stensö" 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 53 rutor, ganska vanlig. Rik, gärna blockig löv- eller blandskog. Ej känd från skärgården. – Karta 98.

Lathyrus niger – vippärt

Först omnämnd från Mh "I en äng vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 59 rutor, ganska vanlig. Rik, gärna torr lövskog, lövskogsbryn, åkerholmar, blockmark och rasbranter. Växer torrare än föregående art och förekommer även i skärgården.

Lathyrus linifolius var. linifolius – smalbladig gökärt

L. montanus var. linifolius

Först belagd från Dh Forshult 1908 (Linderoth i OLV, även samlad 1915).

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Torr öppen mark, t ex vägkanter banvallar, täkter.

Aktuella fynd: 5G8i Sörvik (4a5h) vägkant i gles tallskog. 5G9h Fredriksberg (4c2g) vägkant (LD). Storahorv (1b9d) banvall.

Lathyrus linifolius var. montanus – gökärt

L. montanus

Bygdenamn: käringtand.

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Löv- och blandskog, bryn, ängs- och hagmark, renar.

Variation. En form med vita blommor har insamlats vid Oskarshamn 1907 och Oh Nynäs 1911 (båda Linderoth i OLV). Bladen kan framför allt på näringsrikare växtplatser, t ex lundar och hässlen, vara påfallande breda. Under namnet f. latifolius har sådana exemplar insamlats från Oh Fallebo och Lilla Mark 1908 (Linderoth i OLV).

Lathyrus pratensis – gulvial

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Snår, stränder, ängsmark, gräsmark, renar, skräpmark.

Variation. Köhler (ms 1917) omnämner den tätt gråludna formen villosa från Oskarshamn.

Lathyrus palustris – kärrvial

Först uppgiven 1847 från Mh Örö av Goldkuhl (ms) och Holmberger (ms). Ett belägg samlat på Örö 1851 av Goldkuhl finns i UPS. Först publicerad av Scheutz (1857), likaså från Örö.

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Stränder och fuktig mark med örtrik vegetation.

Aktuella fynd: 5G6i Em (3b7f) åstrand. 5G9h Norrby (4b9h) dikeskant (LD). 6G0g N. Hycklinge (1e2h) fuktig naturbetesmark. 6G0h Norrbylund (0b1b) kärräng. 6G5g Slissjöns tillflöde (1a6f) kärräng, L.-E. Andersson. 6H6b Örö, norra stranden (3b4j, 3c3d, 3c4c) bland höga örter.

Ej återfunnen: Dh Emmekalv (Sterner i S, 1928; Sterner 1933). Mh Hunö (Brundin i UPS, 1920). "Virkvarn strax N ån" (Sterner 1933).

Lathyrus tuberosus – knölvial

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a3c) slånsnår nära en handelsträdgård, nedlagd i början på 1950-talet (LD).

Lathyrus sylvestris – backvial

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och därefter från Oh Fredriksberg (Scheutz 1862). Först insamlad 1853 på Mh Jungfrun (Floderus i UPS) och därnäst vid Kd Malghult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 34 rutor, ganska vanlig. Lövbackar, renar. Vid havsstränder uppträder backvial någon gång på block- och hällmark, t ex mycket rikligt på 5H9b Jungfrun. – Karta 99.

Ej återfunnen vid Dh Påskallavik (Sjöstrand 1863).

Variation. Former med breda småblad och bladskaftens vingkanter lika breda som stjälkens har kallats b platyphyllus och samlats från Oh Fagereke 1907 (Linderoth i OLV). Den omnämns även därifrån av Köhler (ms 1917).

Lathyrus latifolius – rosenvial

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Slottsgränd (3e9a) ödetomt (nu bebyggd). 6G1f Lämmedals by (2e) lagårdsplan, B. Dahlgren.

Lathyrus heterophyllus – vingvial

Först publicerad från "Krigsdala prestg." (Arrhenius enl Hartman 1838, belägg i LD, S och UPS, utan årtal). Första daterade belägg är från Kd Prästgården 1860 (J. Bergenström i UPS).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Lövbackar, åkerrenar, vägkanter. – Karta 100.

Övriga äldre uppgifter är: "Krigsdala och Misterhult" (Scheutz 1857). Oskarshamn (Dusén 1868). Kd Stensö 1893 (E. Meurling i GB). Ett rikt material, insamlat av O. Köhler under 1900-talets början, finns från Oskarshamn och Dh Gränerum.

Pisum sativum var. sativum – ärt

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 6 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Fiskhamnen (4e2a) kaj. 6G0h Stenåldersvägen (0e1h) rosenrabatt. 6G0i Havslättsbadets parkering (0a4c) jordhög. 6G1f Sanden (2b9c) vägkant. 6G2d Lyckeby (3b3a) körväg. 6G4i Misterhults gård (3a0f) åkerväg.

Variation. Exemplar med helt vita blommor har samlats från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Pisum sativum var. arvense – gråärt

Ej återfunnen. Odlad och tillfälligt förvildad.

Insamlad från Oskarshamn 1922 (O. Köhler i S).

Ononis spinosa ssp. maritima – puktörne

O. repens

Först omnämnd från Oh Döderhultsvik 1854 (Lund ms) och belagd från Oh kyrkogården 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2j Äspö (0a8d) f d barlastplats (LD).

Äldre fynd. Oh kyrkogården 1908 (Linderoth i OLV, f. mitis). Mh Äspö (Erik Stensiö enl Sterner 1933, Hirschfeld enl Sjögren 1947, 1955). Ej återfunnen vid Oskarshamn.

Osäker uppgift. En insamling etiketterad Mh Blankaholm 1920 (Brundin i UPS) finns. Möjligen avses Blanka holme som ligger i Misterhults sn, medan samhället Blankaholm ligger i Västrums sn. Puktörne har påträffats på en gammal barlastplats vid den del av Solstadström som tillhör Västrum, strax väster om Blanka holme och helt nära gränsen till Misterhults sn.

Melilotus altissimus – stor sötväppling

Först insamlad vid Oskarshamn 1870 av G. A. Gunnarsson (LD).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Hamnområden, vägkanter. Växlar starkt i mängd mellan olika år.

Aktuella fynd: 5G9h Norra kajen (4e3i) intill järnvägsspår i hamnen. 5G9i Fyrvägen (4a9f) vägkant (LD). 6G0h Fagereke (0d5b) fyllnadsmassor. S. Fallebo (0e4f) cykelbanekant (LD). 6G0i Kolsö (0a2f) vägkant (LD).

Äldre fynd: Oh N. varvet 1907 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1912 (O. Köhler i UPS). Brännvinsholmen 1919, 1961 (A. Johansson resp Rühling i DNF). Humlekärrshult 1958 (Rühling i DNF). Dh "Vånevik på gamla lastbryggor vid stenbrotten" (Sterner 1933).

Melilotus albus – vit sötväppling

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Dusén (1868), sannolikt grundat på den förstnämnda uppgiften. Belagd från Oskarshamn 1913 (O. Köhler i LD).

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Hamnområden, järnvägar, vägkanter, sandtag, skräpmark. Ökande.

Äldre belägg: Oh Döderhultsviken 1906 (A. Johansson i DNF). Mekaniska verkstaden 1932 (Linderoth i OLV). Mudderviken 1948 (Lindholm i OLV).

Melilotus officinalis – sötväppling

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och publicerad från Oskarshamn av Dusén (1868), sannolikt återgående på en uppgift från Österman (ms 1862). Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Hamnområden, järnvägar, vägkanter, skräpmark. Ofta i massuppträdande på nyligen omgrävd mark. Minskande, på bekostnad av föregående art, som alltmer tar överhanden, särskilt på mer stabiliserad mark.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d5j) vägkant. 5G9h Oskarshamn flerstädes, t ex norra hamnen (4e). 5G9i Gröndal flerstädes (3a) vägkanter. Homhällan (4a) hamnområde. 6G0h S. Fallebo (0e3i) vägkant. 6G0i Havslätt (0a6f) grusplan. 6G2j Äspö (0a8d) f d barlastplats. 6G4f Ishult (2d8b) grusgrop, S. Mjösberg. 6G4i Misterhult, Kyrkgölen (1e2e) tipp.

Äldre belägg: Oskarshamn 1909 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV). Oh tomt nr 365 [= Repslagaregatan 19] 1912 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1919 (O. Köhler i LD). Mekaniska verkstaden 1932 (Linderoth i DNF, OLV). Oskarshamn 1934 (Frieberg i S). Muddern 1950 (Lindholm i OLV).

Melilotus indicus – dvärgsötväppling

Ej återfunnen. Sannolikt inkommen med barlast.

Insamlad vid Oh N. kajen 1908 (Linderoth i OLV).

Medicago lupulina – humlelusern

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, körvägar, gräsmattor, rabatter, skräpmark, torrbackar.

Variation. Humlelusern med glandelhåriga baljor, var. willdenowiana, har insamlats vid Oskarshamn 1913 (O. Köhler i UPS). Var. glanduligera med även stjälk och bladkanter glandelhåriga har samlats från Oh stadsparken 1915 (Linderoth i OLV).

Medicago sativa ssp. sativa – blålusern

Först belagd från Döderhult 1905 (A. Johansson i DNF). Insamlad på Oh Badholmen 1907 (Linderoth i OLV) och publicerad från samma plats, Oh Badhusholmen 1906, av Witte (1909a).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Övergivna åkrar, åkerrenar, vägslänter.

Medicago sativa ssp. falcata – gullusern

M. falcata

Först belagd från Oh Fredriksberg 1902 (A. Johansson i DNF) och därnäst från Oh Stadsparken 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Barlastplatser, torrbackar, gräsmattor, sandtag, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e6h) torrbacke. 5G9c Bockara cementgjuteri (3e2j) sandtag, J. Christoffersson. 5G9d Bockara (3a3a) sandtag. 5G9h Badholmen (4e0c) torr gräsmatta. Stadsparken, ost Hjortkullen (3e8a) gräsmatta. Terassvägen (3d3h) gräsmatta. 6G0h Fallebo (1e4g) torräng. 6G2j Äspö (0a8d) barlastplats (LD). 6G3j Kärrsvik (3e7j) barlastplats (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen vid Fredriksberg.

Variation. En spensligare form, f. gracilis, har insamlats från Oh stadsparken 1915 (Linderoth i OLV).

Medicago sativa ssp. × varia – mellanlusern

M. falcata × sativa

Först belagd från Oskarshamn 1920 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS).

Funnen i 2 rutor, sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Badholmen (4e0c) torr gräsmatta (LD). 6G2j Äspö (0a8d) barlastplats (LD).

[Medicago minima – sandlucern]

Ett herbarieark från Döderhultsviken 1916 (A. Johansson i DNF) är troligen feletiketterat. Arten växer på kalkhaltig sandmark i östra Skåne samt på Öland och Gotland.

Trifolium montanum – backklöver

Först omnämnd 1844 från Mh Sundsängen (Zantezon ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig, men saknas i nordöstra Misterhult och i skärgården. Torrängar, hagmark, åssluttningar, lövbryn. Minskande på grund av igenväxning. – Fig 37, karta 101.

Trifolium repens – vitklöver

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kristdala prestgård 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Havsstrandängar, gräsmattor, betesmark, vägkanter, skräpmark.

Variation. Formen longipes med de inre blommornas skaft minst dubbelt så långa som foderpipen har samlats vid Oh Strandvägen 1907 (Linderoth i OLV).

Trifolium hybridum – alsikeklöver

Endast ssp. hybridum har påträffats inom området.

Först belagd från Mh Baggetorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Betesmark, åkerkanter, gårdar, vägkanter, skräpmark.

Variation. En form, kallad monstrosa, där blomhuvudena är upplösta genom att alla blommor har minst centimeterlånga skaft har samlats 1907 vid Oh Fredriksberg (Linderoth i OLV).

Trifolium fragiferum – smultronklöver

Först omnämnd 1827 från Mh "På den gräsbevuxna stranden af Hunö, nära hemmanet af samma namn" (Westelius ms). Belagd från Mh Örö 1853 (Stenhammar i LD, UPS). Publicerad av Scheutz därifrån (1857) samt från Dh Påskallavik och Mh Figeholm (1862).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig på havsstrandängar. – Karta 102.

Trifolium spadiceum – brunklöver

Funnen i 1 ruta. Möjligen avsiktligt införd.

Aktuella fynd: 6G0h Linghem (1a2a) åkerren, S. Ejneby. Troligen utgången, senast sedd i början av 1990-talet.

Trifolium aureum – gullklöver

Först omnämnd 1833 från Tu "På en ängsbacke vid Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Torrängar, vägkanter, skäpmark. Varierar starkt i mängd mellan olika år.

Trifolium campestre – jordklöver

Först omnämnd från Mh Örö (Goldkuhl ms 1847, Holmberger ms 1847) och belagd från Oskarshamn 1861 (Scheutz i S, UPS).

Funnen i 61 rutor, ganska vanlig. Torrängar, betesmark, skräpmark.

Trifolium dubium – trådklöver

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Dusén (1868), sannolikt grundat på förstnämnda uppgift. Belagd från Mh Harnäs 1899 (E. Johansson i LD).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Torrängar, betesmark, skräpmark.

Trifolium arvense – harklöver

Först omnämnd 1833 från Tu "På en ängsbacke vid Hasselås" (Peterson ms) och insamlad av A. Meurling från Kd "Boö i Hummeln" 1862 (LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Hällmark, torrängar, sandmark, magra åkrar, skräpmark.

Trifolium incarnatum – blodklöver

Ej återfunnen. Blodklöver uppträder bara tillfälligt hos oss, huvudsakligen som inkommen med klöverfrö.

Insamlad från Oh Lasarettsplanteringen 1914 (Linderoth i OLV).

Trifolium pratense – rödklöver

Först omnämnd 1833 från Tu "På en ängsbacke vid Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Ängs- och hagmark, bryn, betesmark, åkerrenar, vägkanter, havsstrandängar, skräpmark.

Variation. Vid inventeringen har varieteter ej urskilts. Foderrödklöver, var. sativum, finns insamlad från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S, som f. albiflora). Strandrödklöver, var. maritimum, är sannolikt vanlig på havsstrandängar. En nedliggande, långhårigt gråfiltad form har under namnet f. depressum samlats från Oh Rådhusterassen 1915 (Linderoth i OLV).

Trifolium medium – skogsklöver

Först belagd 1862 från Kristdala (A. Meurling i LD) och Kd "vid Hummeln på Malghults egor" (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Öppna skogar, bryn, hagar, renar.

Lotus tenuis – smal käringtand

L. glaber

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Hamninkomling, troligen tillfällig. – Fig 102.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1991– 1993, det. P. Lassen (LD).

Lotus corniculatus – käringtand

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh "Uti en äng nära Blomsterhult" (Peterson ms 1833) och belagd från Oh Tillingeö 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Ängs- och hagmark, torrbackar, vägkanter, strandängar, klippskär, skräpmark.

Variation. Arten är mycket mångformig. På havsstränder uppträder käringtand med köttiga blad. Sådana exemplar, kallade f. crassifolius, har samlats på Oh Tillingeöar 1907 (Linderoth i OLV) och omnämns av Köhler (ms 1917) från Oh Lotsgården.

Lotus pedunculatus – stor käringtand

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Troligen inkommen med timmer, sannolikt från Tyskland.

Aktuella fynd: 5G8h Nymålen (0c4h) skogsbilväg intill f d timmerupplag (LD). Norra Vånevik (0d5i) fuktsvacka i hällmarkstallskog intill f d timmerupplag (LD).

Tetragonolobus maritimus – klöverärt

Först omnämnd 1837 från Mh Örö Lotsgård (Ingeström ms), publicerad därifrån av Hartman (1843) och belagd från Oh Rotvik 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 16 rutor, ganska vanlig på havsstrandängar. Rikligast i områdets södra del, där flacka strandängar också är vanligast.

Anthyllis vulneraria ssp. vulneraria – liten getväppling

Först omnämnd 1847 från Mh Örö (Goldkuhl ms, Holmberger ms) och belagd därifrån 1851 (Goldkuhl i UPS).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H6b Örö (3c2a) västra ängen.

Övriga äldre fynd. Getväppling (A. vulneraria) uppges av Edmark (ms 1869) från Örö och torde liksom en uppgift därifrån 1920 (Brundin enl Sterner ms) sannolikt avse underarten liten getväppling.

Anthyllis vulneraria ssp. carpatica – stor getväppling

Först belagd från Dh Fagereke 1909 (A. Johansson i DNF, som getväppling A. vulneraria).

Funnen i 34 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, järnvägar, skräpmark. Under spridning i sen tid, inte minst längs landsvägar och järnvägar.

Äldre fynduppgifter är fåtaliga: Oskarshamn (Köhler ms 1913). Mh Kolhorvan 1930 (Bolander i LD). Misterhult 1960 (Vedelöv i OLV).

Anisolotus subpinnatus – chileväppling

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Tillfällig hamninkomling.

Aktuella fynd: 5G9h N. hamnen (4e2i) på sand mellan järnvägsspår 1989. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989, det. P. Lassen (LD).

Ornithopus perpusillus – dvärgseradella

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, Stridsholm (1e9f) sandig jordhög, H. Gudmundson. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989.

Onobrychis sp. – esparsettart

Funnen i 1 ruta.

Aktuella fynd: 6H3a Utlångö (3e7f) markutfyllnad kring fårhus. Liknar, men överensstämmer ej helt med esparsett O. viciifolia (P. Lassen, LD).

Oxalidaceae – harsyreväxter

Oxalis corniculata – krypoxalis

Först belagd 1913 från Oskarshamn (O. Köhler i S).

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9i Homhällan (4a7h) sandig vägkant utanför trädgård.

Oxalis dillenii – prärieoxalis

O. stricta auct.>

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Törnrosvägen 16 (4e8j) rännsten, conf. ThK (LD). 5G9i Linnéavägen 18 (4a9a) rabatt (LD).

Felaktig uppgift. Ett fynd från Dh Stensjö 1920 (A. Johansson i DNF) är korrekt bestämt till klöversyra O. fontana av insamlaren, men felkatalogiserat hos DNF.

Oxalis fontana – klöveroxalis

O. stricta L., O. europaea

Först belagd från Dh Stensjö 1920 (A. Johansson i DNF). Förekommer ännu rikligt på gamla mossodlingar där.

Funnen i 10 rutor, sällsynt. Åkrar, rabatter, skräpmark. Sprids, liksom de två föregående arterna, huvudsakligen med plantskolealster.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3a4g) rabatt. 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trädgårdsland. 5G9i Kristineberg (1b3c) markväg. 6G0g L. Hycklinge (0e1g) köksland (LD). 6G0h Blåbärsstigen (0e2f) gatkant. Mörkret (0d2e) utfyllt kärr. 6G1h Stensjö (3e5d) mossåker. 6G2e Kristdala (3d7j) rabatt. 6G2i Fårbo (2a2j) vägkant. 6G3g Krokstorp, Solhaga (3e7d) potatisland. 6G4f Sjöliden (2c6i) trädgårdsland, S. Mjösberg.

Variation. Exemplar med brunröd färg har setts vid 5G9h Gamla kyrkogården (3d7h) rabatt (LD).

Oxalis acetosella – harsyra

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Mossrik löv-, bland- och barrskog.

I skärgården sällsynt, bara sedd på 6H5a Vinö.

Variation. Former med rosafärgade eller ljuslila blommor ses stundom och finns insamlade från Oh Havslätt under namnen f. rosea resp f. coerulea (Linderoth i OLV, 1908 resp A. Johansson i DNF, 1918).

Geraniaceae – näveväxter

Geranium sylvaticum – midsommarblomster, skogsnäva

Först omnämnd av Österman (ms 1862) från "Oskarshamn, skogslundar" och belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 57 rutor, vanlig. Saknas i skärgården och är sparsam i kustbandet. Lövskogar, ängsrester, renar, fuktängar.

Variation. Former med vita blommor, f. albiflorum, har samlats vid Dh Klockarebacken 1910 och vid Oh Fredriksberg 1912. Från det senare stället finns också en särskilt storblommig form, f. grandiflorum, belagd (samtliga Linderoth i OLV, 1920). Köhler (ms 1917) omnämner dessutom formen parviflorum med små blommor (kronblad föga längre än foderbladen) från Fredriksberg.

Geranium sanguineum – blodnäva

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och uppgiven från Mh Virbo 1829 (Arenius ms). Belagd 1862 från Christdala prestgård (Regnéll i LD) och Kristdala (A. Meurling i LD).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, åsar, bryn, klipphyllor. Vanligast i kustnära områden, men sparsam i själva skärgården. Minskande pga igenväxning.

Skärgårdslokaler: 6H5a Snuggö (3d2j) lund. 6H5b Ekö, södra sidan (0a6g) torr gräsmark. 6H6b Örö, sydvästra sidan (3c0c) torräng och bryn. Dessutom riklig på 5H9b Jungfrun, södra delens hällmarker.

Geranium pratense – ängsnäva

Först belagd från Oh järnvägsplanen 1911 (O. Köhler i UPS). Förekommer ännu intill bangårdsområdet vid resterna av en repslagarbana, men numera mycket sparsamt.

Funnen i 2 rutor. Förvildad, varaktig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamns järnvägsstation (3e4f) slånsnår (LD).  6G1e Karlsberg (2a2j) vägkant, det. ThK (LD).

Äldre insamlingar från primärlokalen finns även av O. Köhler (1912 i GB, 1915 i LD, 1917 i S, 1922 i LD och S) och av Linderoth (1912 i DNF och OLV, 1919 i OLV).

Geranium × magnificum – kungsnäva

G. ibericum × platypetalum

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 6H5b Strupö (3b9e) soptipp (LD).

Geranium bohemicum – svedjenäva

Först publicerad från Misterhult (Scheutz 1857) och belagd av Sjöstrand (UPS, utan årtal men sannolikt från 1800-talets mitt, liksom hans övriga belägg från trakten). Första daterade belägg är från Misterhult 1899 (U. Olsson i LD).

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. Brandfält, nyligen blottad eller omgrävd mark som vägskärningar och skräpmark. Fröna bibehåller länge sin grobarhet och utvecklas då marken uppvärms vid bränder eller då jordhögar läggs upp så att de värms av solen. Även mekanisk påverkan på marken tycks kunna gynna frögroningen. På slänterna vid de under senare år i stor omfattning anlagda skogsbilvägarna ses svedjenäva särskilt ofta. De senaste årtiondenas många varma somrar tycks ha gynnat artens uppträdande. Efter extrema värmeperioder har den uppträtt även i t ex naturbetesmark. Köhler (ms 1917) skriver att svedjenävan var ymnig vid Oskarshamn 1902 och 1903 men därefter försvunnen. Förklaringen kan vara att sommarhalvåret 1901 var extremt varmt och gynnade massuppträdande de närmast följande åren. – Karta 103.

Ej återfunnen: Oh "vägen till Kolberga" (O. Köhler i S, 1922). Kd "Humlenäs, bränt ställe på kalkgrund" (T. Back i UPS, 1928). Även anförd av Dahlgren (1945) enligt Back: "vid sjön Hummlen flera somrar å rad och särskilt rikligt 1944" [år 1943 kännetecknades av ett kraftigt värmeöverskott och även sommaren 1944 var varmare än normalt]. Mh Göljhult, Hökhult och Ramnebo 1867 (Edmark ms 1869).

Geranium bohemicum × lanuginosum – svedjenäva × brandnäva

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9e Äverum (0e0d) brandfält 1985, J. Christoffersson (LD). Först påträffad där av Artur Nilsson, Ängelholm. Det är veterligen det enda vilda fyndet i världen.

Geranium lanuginosum – brandnäva

Först belagd från Kd Spånghagen 1919 (Sterner i UPS).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Brandfält, omgrävd mark. – Karta 104.

Aktuella fynd: 5G8e syd Äverum (4e8d) brandfält, få plantor 1984, 10–20 1985, J. Christoffersson. 5G9e Äverum (0e0d) upplagsplats för virke, enstaka exemplar 1984, ca 10 frodiga plantor 1985, J. Christoffersson. Äverum (0e3b) knappt 10 plantor 1985, J. Christoffersson. Äverum, strax norr om vägen (0e1d) fem exemplar 1985, J. Christoffersson. 375 m ost Äverum (0e1h) ungefär 10 exemplar i kanten av en häll, J. Christoffersson. 5G9f Möckhult (0b6c) brandfält, ett fåtal exemplar 1985, J. Christoffersson. 6H6a Ösjöbodar (0a0g) omgrävd mark och brandfläck, tillsammans med svedjenäva G. bohemicum.

Äldre uppgifter är få: Misterhults sn 1944–46 (Hirschfeld enl Sjögren 1947). Ett belägg etiketterat "Mönsterås sn, Emsfors, sönderkörd gräsfläck med grund jord på en villatomt 1926" (T. Fleetwood i UPS) kan möjligen vara från Dh där Emsfors i själva verket ligger. Sockengränsen går emellertid i en gren av Emån helt nära Emsfors och anslutande, nästan sammanhängande bebyggelse finns även på mönsteråssidan.

Geranium molle – mjuknäva

Först belagd från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Hällar, torrbackar, torra åkrar och gräsmattor, skräpmark. Växlar starkt i mängd mellan olika år.

Geranium pusillum – sparvnäva

Först omnämnd 1833 från Mh Tjustgjöl (Lindhagen ms) och Tu "På gården vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, torra åkrar och gräsmattor, fågelskär, skräpmark.

Geranium columbinum – duvnäva

Först omnämnd från Mh Figeholm (Arenius ms 1829) och publicerad därifrån av Scheutz (1857). Först belagd från Kd Hägerum 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Torrängar, hällar. – Karta 105.

Geranium pyrenaicum – skuggnäva

Först belagd från Oskarshamn 1906 (O. Köhler i S).

Funnen i 41 rutor, ganska vanlig. Gatukanter, vägslänter, gårdar, skräpmark. Arten, som har sitt ursprung i medelhavsområdet har ökat kraftigt under 1900-talet. – Karta 106.

Övriga äldre uppgifter är: Oh Brunnstorpet 1907 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1907, 1914, 1922 (O. Köhler i GB. LD, S). "Åkrar väster om staden" (Köhler ms 1917). Mh Hunö 1920 (Brundin i UPS).

Geranium dissectum – fliknäva

Först belagd från Oh Parken 1906 (O. Köhler i S).

Funnen i 8 rutor, sällsynt, tillfällig. Åkrar, skräpmark. – Karta 107.

Aktuella fynd: 5G9h Åsavägen (2d4f) jordhög (LD). 6G0h Linghem (1a7e) åker (LD). 6G0i Havslätt (0a4c) utfyllnad. 6G5h V. Ramnebo (1e3d), L.-E. Andersson. 6G6j Sydost Skärsgård (2e9g) vid sten på igenväxande åker, R. Lilliestierna. 6H4b Boskär (2c6d) gräsmark, mycket riklig 1995, RgK. 6H5a N. Uvö (4b) tomt, R. Lilliestierna. 6H6a Hamnö by (2c9d) potatisland, RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen eller: Oh Kikebo (Linderoth i OLV, 1907). Dh Sörbo, åkerren 1962 (M. Wyckman i OLV).

Geranium lucidum – glansnäva

Först publicerad från Misterhults skärgård av Holmberger (1780) och något mer preciserat från Oskarshamn av Scheutz (1857). Dessförinnan omnämnd från Mh Örö av Zantezon (ms 1844). Först belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 44 rutor, ganska vanlig. Berghyllor, klippor, block, särskilt på förna- eller mullrik mark som under lindar eller på marken under enbuskar. Vanligast i kustbandet och skärgården. – Karta 108.

Geranium robertianum var. robertianum – stinknäva

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Snår, blockig lövskog, häckar, rabatter, stenrösen, stenmurar, blockiga havsstränder, fågelskär, skräpmark.

Variation. En vitblommig form har påträffats på 6G5j N. Uvö (4e7g) och 6H6b Örö, Lillö (3c2f), RgK.

Geranium robertianum var. rubricaule – strandstinknäva

G. robertianum var. maritimum

Först belagd från Oh Humlekärrshult 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 2 rutor, sällsynt.

Aktuella fynd: 6G1j Raklen (3c7j) strandsnår. 6H3a Ävrö, Gamle Udd (1c5f) blockstrand, det. J. Christoffersson.

Erodium cicutarium – skatnäva

Först omnämnd från Mh prästgården [Göljhult] av Zantezon (ms 1844) och belagd från Kd Carlsfors 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 67 rutor, ganska vanlig. Sandiga åkrar, torrbackar, jordhögar, skräpmark.

Variation. En form med avvikande bladform, var. pimpinellifolium, har samlats från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i DNF).

Tropaeolaceae – indiankrasseväxter

Tropaeolum majus – indiankrasse

Först insamlad från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 4 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (3c5c) trädgårdsavfall på åkerren. 5G9i Verkstadsgatan (3a1c) trädgårdstipp. 6G0h Slingervägen (0e1c) avfallshög. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e1d) utfyllnadsmark.

Linaceae – linväxter

Linum austriacum – klipplin

Funnen i 1 ruta.

Aktuella fynd: 6H3a Simpvarp (1b1g) jordvall (LD).

Linum usitatissimum – lin

Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsinsåning mellan gata och cykelbana, conf. ThK (LD).

Ej återfunnen: Oh Mudderviken (Lindholm i OLV, 1953). Döderhult (A. Johansson i OLV, 1909).

Linum catharticum – vildlin

Först belagd från Oh Humlekärrshult 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Fuktiga till friska ängar, naturbetesmark. Minskande på grund av igenväxning.

Aktuella fynd: 6G0h Hycklinge (1a1c) naturbete. 6G0i Rotvik (1a7h) litet bestånd på åkerholme (LD). 6G1d Fallebo (4e2f) naturbete (LD). 6G1e Applekulla (1b4i) torräng. 6G2d Höckhult (2d3d) betesmark. Krokshult (2c5d) naturbete, Norderhaug m fl (ms 1980). 6G4f Mellingerum (0a6a) beteshage, S. Mjösberg. 6H3a Ävrö, Gamle udd (1c5f) torräng. 6H4a Ekholmen (4e5b) torräng, RgK. 6H4b Brunnskär (4b9e) torräng. 6H5a Älö (4d2a) Pantglo äng, RgK. 6H5b Ängö (0b2d) torräng.

Ej återfunnen vid Kd Humlenäs 1921 (Sterner ms), ej heller på primärlokalen.

Radiola linoides – dvärglin

Ej återfunnen. Dvärglin växer på öppen fuktig sand eller torv, t ex på täktbottnar. I Småland har den sin tyngdpunkt i södra delen av landskapet.

Uppgiven från Mh Örö av Liljegren (ms 1851). Publicerad från Dh Furön samt Mh Örö av Scheutz (1862).

Euphorbiaceae – törelväxter

Mercurialis annua – grenbingel

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 1 ruta. Mycket sällsynt, tillfällig. – Fig 103.

Aktuella fynd. 5G7h Påskallavik, Uddegatan (2e9g) jordhög, bortschaktad från intilliggande tomt 1995 (LD).

Övriga äldre fynd. Oskarshamn 1913, 1919 (O. Köhler i S, UPS). "Oskarshamn, tillfällig på ballastplats" (Köhler ms 1917). Oh Stadsparken 1913 (O. Köhler i OLV). Brännvinsholmen 1919 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Mercurialis perennis – skogsbingel

Först publicerad från Misterhult (Scheutz 1857) och belagd från Oh Rotvik 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Rik lövskog, lundar. Begränsad till dalgångarna vid Emåns, Skallarebäckens och Viråns nedre lopp.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo (4e2j) lövkulle vid Emån. 5G6i Emmebro (3a5j) lövkulle vid Emån. 5G7h Emsfors (1e2c) ekbacke. 6G0h Glabo (3e3j) rik lövsluttning. 6G0i Koppreholm (2b7i) ekskog. Trollkäringeberget (2b8c) lövbryn. 6G0j Virbodraget (4a9b) slånsnår. 6G1i Virbo (2b) riklig i lövskog längs Virån. 6G1j Hamreglo (0a0b) snår.

Ricinus communis – ricin

Funnen i 1 ruta, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark 1995 (LD).

Euphorbia epithymoides – gulltörel

E. polychroma

Funnen i 7 rutor. Utkommen eller förvildad. Vägslänter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (1e0f) vägkant. 5G9h Patrullvägen (4e9b) tallbryn. 6G0e Övre Hyltan (0d8b) skogsvägkant. 6G0f Björnhult (4d5d) vägkant. 6G0h Glaboåsa (4e5g) vägkant. Slingervägen (0e1d) trottoarkant. 6G1d Fallebo (4d0j) vägkant. 6G2g Strömsnäs (4c0j) vägkant.

Euphorbia helioscopia – revormstörel

Först omnämnd 1824 från Dh "Vid Sörvik i trädgården" (Lundvall ms) och belagd från Kd Carlsfors 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdsland, skräpmark.

Euphorbia peplus – rävtörel

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdsland, skräpmark.

Euphorbia esula – vargtörel

Första insamlingarna är från seklets början: Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S, ssp. tommasinianus). Oskarshamn 1907 (O. Köhler i GB, UPS). Oskarshamn 1907 (O. Köhler i LD som E. virgata). Oh Mekaniska verkstaden [=Varvet, där den ännu finns kvar] 1907 (Linderoth i OLV, även från 1932). Även uppgiven från Oskarshamn av Cederquist, troligen 1900-talets början (Sterner ms).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Inkommen med barlast och vallväxtfrö.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Varvet (3e5j) vägkant (LD). 6G5j Tjustgöl (1c2b) torr betesmark (LD).

Ej återfunnen. Oh "Mudderviken bland videsnår på barlastplats" (Lindholm i OLV, 1948). Dh Sörbo (O. Köhler i UPS, 1911).

Euphorbia cyparissias – vårtörel

Först publicerad av Aulin (1914) från Oskarshamn, där den insamlades av honom i juni 1897. De äldsta bevarade beläggen är samlade 1908 vid Oskarshamn (O. Köhler i S) och på Oh Tillingeö (Linderoth i OLV).

Funnen i 55 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad och bofast. Torr gräsmark, ofta vid ödetorp, vägslänter.

Euphorbia lathyris – korstörel

Funnen i 1 ruta. Tillfällig. – Fig 104.

Aktuella fynd: 5G9g Svallidens industriområde (3e3f) utfyllnadsmark 1995 (LD).

Polygalaceae – jungfrulinväxter

Polygala vulgaris – jungfrulin

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Ängar, ängsrester, hagmark, gräsmark, öppna lövskogar.

Variation. Former med blå blommor är vanligast, men sådana med vita (f. albida) eller rödaktiga (f. carnea) blommor ses ej sällan. Båda dessa former finns belagda från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

[Polygala comosa – toppjungfrulin]

Ett herbarieark från Döderhult 1907 (A. Johansson i DNF) är sannolikt feletiketterat. Det senast kända fyndet från Småland är från Eksjö, 1891.

Anacardiaceae – sumakväxter

Rhus typhina – rönnsumak

Funnen i 5 rutor. Kvarstående eller förvildad. Ofta ses rönnsumak intill tomtgränser, där rotskott från odlade exemplar till och med kan bryta igenom asfalten på trottoarer. De fynd som redovisas nedan är dock mer självständiga förekomster.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3a4h) torrbacke. 5G9h Jungnergatan (4e4c) grässlänt vid P-plats. Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark. 5G9i Grimskallen (4a5d) hamnutfyllnad. 6G0i Eversvägen (0a1b) grusig vägkant. 6H6a St. Bergö (1d4j) självspridd nära husen, RgK.

Aceraceae – lönnväxter

Acer platanoides – lönn

Först belagd från Kd Stensö 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Lövskog, bryn, bergbranter. Ofta planterad som vårdträd och kvarstående på ödetomter.

En stor fridlyst lönn finns intill landsvägen Kristdala– Mörlunda vid 6G2d Sund (3e1g).

Acer campestre – naverlönn

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G8g Odelsjö (4e4b) övergiven park, J. Christoffersson. 5G9i Homhällan (4a8i) berg i småskog.

Ej återfunnen vid Dh Vånevik (Hergin 1977). Möjligen kan uppgiften avse tysklönn A. pseudoplatanus som finns rikligt kring Vånevik, men ej omnämns av Hergin.

Acer pseudoplatanus – tysklönn

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd därifrån samma år av Linderoth (OLV).

Funnen i 8 rutor. Förvildad och bofast, ökande. Bryn, vägkanter.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) rikligt spridd i blandskog och längs vägkanter. 5G8g Odelsjö (4e4b) husgrund, J. Christoffersson. 5G9h Alvarsberg (3e2f) jordhög. Humleplan (4e6d) lövbryn. 5G9i Ärnemar (2a9h). 6G0i Drevstigen (0a4c) tipp. 6G2i Flathult (0a3e) vägkant. 6G4f Mellingerum (0a4e) vägdike, S. Mjösberg. Stenbo (2c3j) vägkant. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e2e) utfyllnadsmark.

Acer ginnala – ginnalalönn

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G0h Drevstigen (0e3j) obebyggd tomt. 6G2e Kristdala (4d0h) vägkant (LD).

Hippocastanaceae – hästkastanjväxter

Aesculus hippocastanum – hästkastanj

Först publicerad från Misterhults sn (Holmberger 1780) och belagd från Oskarshamn 1921 (O. Köhler i S).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, bryn, skräpmark.

Balsaminaceae – balsaminväxter

Impatiens noli-tangere – springkorn

Ej återfunnen. Springkorn växer i skuggiga och mullrika lundar. I Småland påträffas arten huvudsakligen i de inre och norra delarna.

Förekom enligt S. Ejneby under 1960-talet i samband med en vägomläggning genom ett lundområde mellan Mh Fårbo och Figeholm.

Impatiens parviflora – blekbalsamin

Funnen i 3 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Bohmans fanérfabrik (4e3c) virkesupplag. 6G0i Lilla Saltvik (3b0i) lövbryn (DNF). 6G2e Kristdala, Brödbacken (4e1d) askdunge (LD).

Impatiens glandulifera – jättebalsamin

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Ofta planterad och självspridd, men aldrig varaktig. Vägkanter, tomtgränser, utkastplatser.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (3e0h). 5G8i Stångehamn (4b6d). 5G9h Besvärsgatan (4d1j). 5G9i Gröndal (3a0b). 6G0h Fallebo (1e0a). Skallarebro (2e5f) vägkant bland sprängsten. 6G0i L. Saltvik (2b6g). 6G1g Baggetorpskvarn (4c8e). 6G2g Pettersborg (3c8e) jordgubbsland. 6G5j N. Uvö (4e7g) skräpmark. 6H6a Älö by (0c0h) spridd på tomtmark, RgK.

Celastraceae – benvedsväxter

Euonymus europaeus – benved

Först belagd från Oh Fredriksberg 1930 (A. Johansson i DNF). Arten har ej återfunnits vid Fredriksberg och belägget kan möjligen komma från ett trädgårdsexemplar.

Funnen i 3 rutor. Förvildad eller kvarstående.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4e1c) vägkant. 5G8h Skorpetorp (1a) G. Stranke. 5G9i Ärnemar (2a9h) berg utanför f d privatpark.

Rhamnaceae – brakvedsväxter

Rhamnus cathartica – getapel

Först belagd 1862 från Kd Krokshult (J. P. Olai i S).

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, hagmark, åkerrenar, bryn, snår, vägkanter samt blockmark, särskilt i skärgården och kustbandet.

Frangula alnus – brakved

Först omnämnd från Mh Hällersgärde (Zantezon ms 1844) och belagd från Kd Ytterryd 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Fuktig skog, stränder, skogskärr, vägkanter. Ibland på torr mark, gärna vid rösen och stenmurar.

Vitaceae – vinväxter

Parthenocissus inserta – vildvin

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Förvildad eller kvarstående. Ödetomter, utkastplatser, skogsbryn.

Tiliaceae – lindväxter

Tilia platyphyllos ssp. cordifolia – bohuslind

Först belagd från Christdala, troligen under 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 5 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) lövbryn. 5G7i Nötö (2a1a) vägkant (LD). 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e7d) lövkulle. 5G9i Ärnemar (3a0h) utanför gammal privatpark (LD). 6G6i Solstadström (3b4j) vägkant.

Tilia cordata – lind

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu "I en äng vid Hasselås" (Lindhagen ms 1833) och belagd från Christdala, troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Lövskog, särskilt i blockrika grönstensområden, hagmark, bergbranter. Gamla lindar är ofta hamlade, även i inner- och mellanskärgården.

Variation. Formen microphylla med blott ca tre cm stora blad har samlats vid Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV). Det är dock inte helt uteslutet att det rör sig om en planterad lind. Linderoth har senare samlat bl a silverlind T. tomentosa därifrån, men då angivet den som odlad.

Tilia × vulgaris – parklind

T. cordata × platyphyllos ssp. cordifolia

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4e5b) lövbryn. 6G2e Kristdala, Norrängsvägen (4d0h) vägkant.

Malvaceae – malvaväxter

Modiola caroliniana – sprötmalva

Funnen i 1 ruta. Tillfällig hamninkomling.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) det. P. Lassen 1990 (DNF).

Malva alcea – rosenmalva

Först publicerad från Misterhults prestg. (Bäckström enl Sjöstrand 1863) och därefter från Oskarshamn (Dusén 1868). Först insamlad 1931 från Mh Virsjödal (H. Molander i LD).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Torr gräsmark, ödetomter, skräpmark. – Karta 109.

Malva alcea × moschata – rosenmalva × myskmalva

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Förvildad, bofast. Torr gräsmark, ödetomter, utkastplatser, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G8g Bohorv (4b0j) vägkant. 5G9h Sörvik (0e1c) vägkant. 5G9i Grimskallen (4a1e) utfyllnadsmark. 6G0f Lockebo (3d3g) vägkant i byn (LD). 6G5h Mörtfors (2e8i) vägkant.

Malva moschata – myskmalva

Först omnämnd 1833 från Tu "En åker vid Hasselås" (Lindhagen ms, Peterson ms) och publicerad av Scheutz (1857) från Oh Norrby. Först belagd från Kd Carlsfors 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Gårdar, torr gräsmark, skräpmark. – Karta 110.

Variation. Exemplar med de övre bladen nästan hela har kallats f. ramondiana och samlats vid Oh Fredriksberg 1911 (Linderoth i OLV).

Malva sylvestris – rödmalva

Först omnämnd 1827 från Mh "I ett stenrössje nära intill en åker ej långt från Hunö gård" (Westelius ms, finns ännu kvar kring gården). Publicerad av Scheutz (1862) från Oskarshamn samt från Mh Örö och Tjustgöl. Belagd från Mh Örö 1890 (F. Elmqvist i LD).

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Gårdar, vägkanter, skräpmark. – Karta 111.

Ej återfunnen vid Mh Figeholm (H. Molander i LD, 1932).

Variation. De få exemplar som bestämts till underart har alla tillhört ssp. sylvestris.

Malva pusilla – vit kattost

Ej återfunnen. Vit kattost förekommer på liknande biotoper som följande art, men är betydligt mera sällsynt. I Småland har den spridda förekomster, huvudsakligen i landskapets östra del. Närmaste aktuella fynd är från Mörlunda.

Insamlad vid Döderhult 1903 och Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S).

Malva neglecta – skär kattost

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 31 rutor, ganska vanlig. Gårdar, gator, tomter, skräpmark. – Karta 112.

Ej återfunnen: Mh Flathult (E. Asplund i S, 1962). Virsjödal (H. Molander i LD, 1931).

Alcea rosea – stockros

Funnen i 2 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h 4d3h Repslagaregatan (4d3h) gatkant. 6G1f Rosendal (2d1e) kant av nyomlagd grusväg.

Thymelaeaceae – tibastväxter

Daphne mezereum – tibast

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G4f Ishult, Gröna Lunden (1e6h) fuktig lövskog, S. Mjösberg.

Elaeagnaceae – havtornsväxter

Hippophaë rhamnoides – havtorn

Funnen i 3 rutor. Utkommen eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h Mannevik (4e7c) vägkant. 5G9h Sörbo (0d5h) vägkant. 5G9i Grimskallen (4a4e) mellan stenblock vid oljepir (DNF).

Elaeagnus commutata – silverbuske

Funnen i 3 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Repslagaregatan (4d3g) småplantor i plantering. 6G0g Karstorp (3c4d) vägkant. 6G4i Misterhult (1e5d) vägkant.

Clusiaceae – johannesörtväxter

Hypericum pulchrum – hedjohannesört

Funnen i 1 ruta. Troligen inkommen med timmer, sannolikt från Tyskland.

Aktuella fynd: 5G8h Nymålen (0c4h) skogsbilväg där importerat timmer lagrats (LD).

Hypericum montanum – bergjohannesört

Först belagd av Sterner 1920 från Mh L. Ramsjöns östra strand (UPS); återfunnen där.

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Öppna steniga skogar och backar, bergbranter.

Aktuella fynd: 6G0c Mörkebäck (1e8e) skogsvägkant i barrskog (LD). 6G5h Mörtfors (3e0j) rasbrant. 6G5i L. Ramm (1a7a) ekbacke (LD). L. Ramms östra sida (1a3e) stenig backe.

Hypericum humifusum – dvärgjohannesört

Först uppgiven från Dh Påskallaviks gästgivargård (Sjöstrand enl Hartman 1838; belägg därifrån samlade av Sjöstrand finns i UPS, men utan årtal).

Funnen i 3 rutor, sällsynt och ofta tillfällig.

Aktuella fynd: 5G6i Slätemo (3a7e) driftvall vid Emån 1988 (belägg hos J. Christoffersson). 5G7h Hulta stenbrott (3d2i) väg vid brottet 1984, H. Gudmundson. 6G3c Åskögle (0e) övergiven åker, S. Ejneby.

Ej återfunnen: Dh Påskallavik 1895 (G. Dahl i S). Norrby 1918 (Linderoth enl Sterner ms). Norrby 1918 (O. Köhler i LD, S). Norrby 1919 (O. Köhler i GB, S). "Landsvägskant söder om Emmekalv" 1928 (Sterner i S). Kd Grönskog 1961 (Vedelöv i OLV).

Hypericum maculatum – fyrkantig johannesört

Först omnämnd från Mh Göhlehorfva (Lindhagen ms 1833) och belagd från Oskarshamn 1913 (Köhler i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Gles fuktig lövskog, fuktiga ängsrester, bryn, vägkanter, igenväxande åkrar.

Hypericum perforatum – äkta johannesört

Först belagd från Kd Boö 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Hällmark, torrbackar, bryn, grustag, vägkanter, järnvägar, skräpmark.

Violaceae – violväxter

Många violarter bildar mer eller mindre lätt hybrider med varandra. Åtskilliga sådana belägg finns bl a i OLV, huvudsakligen samlade av Gustaf Linderoth och i flera fall bestämda av Carl Areskog (jämför t ex Areskog 1893). I övrigt har bestämningen troligen skett med ledning av Neumans flora (Neuman & Alhfvengren 1901) där ovanligt nog examinationsnycklarna även leder fram till hybrider. Riktigheten av bestämningarna har ej kunnat verifieras – det finns helt enkelt ingen som besitter nödvändig kunskap.
De enda hybrider som säkert kunnat identifieras och också iakttagits samt registrerats under den aktuella inventeringen är den tämligen vanliga hybriden ängsviol × skogsviol Viola canina × riviniana samt ängsviol × strandviol V. canina × persicifolia jämte åkerviolhybriderna V. arvensis × tricolor och V. arvensis × wittrockiana.
För övriga hybrider i herbarier har bestämningarna sålunda varken kunnat bekräftas eller förkastas. De tas med i följande förteckning utan vidare kommentarer trots den tveksamhet som råder. Till tvivlet bidrar att i många fall endera föräldern till den föregivna hybriden (åtminstone nu) är ovanlig eller okänd från fyndplatsen.
Än större tveksamhet råder beträffande treartshybriderna. De är ännu vanskligare att bedöma, och även osannolika eftersom man vet att tvåartshybriderna i regel är sterila. Treartshybriderna bör sannolikt avvisas och har satts inom hakparentes i artförteckningen.

Viola odorata – luktviol

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av (Dusén 1868), sannolikt återgående på förstnämnda uppgift. Belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 49 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Ödetomter, snår, häckar, vägkanter.

Variation. En form med vita blommor har påträffats vid 5G9h Humlekärrshult (4e9e) slånsnår.

Viola hirta – buskviol

Först publicerad av Sterner (1933): Mh "Figeholm i en ekbacke i norra delen av samhället, sparsam".

Funnen i 1 ruta, troligen förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) vägkant, sannolikt utkommen från trädgård.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Viola mirabilis – underviol

Först omnämnd 1867 från Mh Tjustgöl samt "V. Ramnebo, ängen ned mot sjön" (Edmark ms 1869) och belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 38 rutor, ganska vanlig. På mull i lövskogar, bergbranter och blockrik mark. – Karta 113.

Ej återfunnen vid: Oh Fallebo (Linderoth i OLV, 1908). Mh Sippetorp (H. Molander i LD, 1928).

Viola mirabilis × reichenbachiana – underviol × lundviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oh Fredriksberg 1909 (Linderoth i OLV). Dh Rostorp 1909 (Linderoth i OLV).

Viola mirabilis × riviniana – underviol × skogsviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oskarshamn 1906 (O. Köhler i LD). Oh Tageborg och Fredriksberg (Köhler ms 1917). Fredriksberg 1932 (A. Johansson i DNF). Dh Norrby 1909 (Linderoth i OLV). Rostorp 1911 (Linderoth i OLV).

Viola rupestris – sandviol

V. arenaria

Först belagd från Oskarshamn 1906 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Öppen och grusig eller sandig mark.

Aktuella fynd: 5G9e nordväst Äverum (0e2a) vägkant, J. Christoffersson. 5G9g Djupeträsk (4d7b) vägkant, J. Christoffersson.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn (O. Köhler i S, 1920, I. Söderberg i UPS, 1934). Dh Kristineberg 1908 (Linderoth i OLV, conf. ThK). Mh Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1961).

Viola reichenbachiana – lundviol

V. sylvestris

Först belagd från Dh Rostorp 1910 (O. Köhler i GB och LD, Linderoth i OLV, conf. ThK).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Ekskog, ek-hasselskog.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e8e) ek-hasselskog. 5G9i Kristineberg (1a5f) ekskog, det. P. Lassen (LD). 6G0h Fallebo (1e3g) ek-hasselskog. 6G0i Koppreholm (2b7i). Rotvik (1b9d) ekskog, det. P. Lassen (LD). 6G1f Humlenäs (4c) ekskog, Mårten Aronsson.

Ej återfunnen: Oskarshamn (Söderberg i UPS, 1934). Döderhult (A. Johansson i DNF, 1914). Dh Rostorp (O. Köhler i GB 1917 och i LD 1919, jämför även primärlokalen).

Viola reichenbachiana × riviniana – lundviol × skogsviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oh Nynäs 1908. Dh Rostorp 1910. Lilla Saltvik 1911. Rostorp 1911 och 1913 (samtliga Linderoth i OLV). Rostorp (Köhler ms 1917).

Viola reichenbachiana × rupestris – lundviol × sandviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Representerad av ett belägg från Dh L. Saltvik 1910 (Linderoth i OLV).

Viola riviniana – skogsviol

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Löv- eller blandskog, bryn, hagar, grässlänter, vägkanter.

Viola canina ssp. canina – ängsviol

Först belagd från Kd Stensö 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Bryn, hagar, backar, vägkanter, övre delen av havsstrandängar. Växer gärna öppnare och torrare än föregående art.

Viola canina ssp. montana – norrlandsviol

V. montana

Ej återfunnen. Norrlandsviol har i Småland sin tyngdpunkt i landskapets norra del. Den förekommer närmast i anslutning till Emån, nedströms Fliseryd.

Osäker uppgift. Mh Jungfrun (Erikson 1915), belägg saknas dock.

Viola canina ssp. canina × persicifolia – ängsviol × strandviol

Först belagd 1910 från Dh Rostorp (Linderoth i OLV).

Funnen i 1 ruta. Eventuellt förbisedd.

Aktuella fynd: 5G9h Storahorv (1a9h) mad vid Applerumsån.

Ej återfunnen vid Påskallavik (Köhler ms 1917).

Osäker uppgift: Oh Humlekärrshult 1904 (A. Johansson i DNF). Strandviol har aldrig påträffats i detta område där lämplig biotop för arten helt saknas.

Viola canina ssp. canina × riviniana – ängsviol × skogsviol

Först belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV) och uppgiven från Oh Mockebo (Köhler ms 1917).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Bryn, ekskog, ängs- och hagmark, vägkanter.

[Viola canina ssp. canina × persicifolia × reichenbachiana – ängsviol × strandviol × lundviol]

Ej återfunnen. Representeras av tre ark från Dh Rostorp 1911 (Linderoth i OLV).

[Viola canina ssp. canina × reichenbachiana × riviniana – ängsviol × lundviol × skogsviol]

Ej återfunnen. Representeras av ett ark från Dh Rostorp 1910 (Linderoth i DNF, det. C. Areskog). Beläggexemplaret är ganska litet och outvecklat.

Viola canina ssp. canina × rupestris – ängsviol × sandviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Representerad av ett belägg från Dh Saltvik 1910 (Linderoth i OLV).

Viola persicifolia – strandviol

V. stagnina

Först publicerad från Mh Sulugång (Scheutz 1862) och belagd från Dh Fredriksberg 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Stränder och fuktängar, helst betade, vid åar och större sjöar. Hotas av igenväxning, minskande. – Karta 114.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e7i) åstrand. 5G6i Emmebro (3a5g) åstrand. 5G7h Emsfors (0e0i) åstrand. 5G7i Emmekalv (0a1b) åstrand. 5G8g väst Sandshultssjön (2e) G. Stranke. 5G9h Storahorv (2a9d) riklig längs Applerumsån. 6G3f Kalerum (1d8h) fuktig naturbetesmark. Träviken (2e6d) lågstarräng. 6G5i Lilla Ramm (1a7a) sjöstrand. 6G6h Maren (0e2j) högörtäng vid sjö. 6G6i Virum (1b6a) betad sjöstrand.

Ej återfunnen på primärlokalerna eller vid: Dh "Marieholmsbäcken från Lagmanskvarn" (Söderberg i UPS 1931). Påskallavik (O. Köhler i GB, 1912).

Viola persicifolia × riviniana – strandviol × skogsviol

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Dh Rostorp 1909 (Linderoth i OLV).

[Viola uliginosa – sumpviol]

Sumpviol har sin utbredning i Småland koncentrerad till trakten av Nybro.

Osäker uppgift. Ett ark från Mh Örö 1848 av okänd samlare finns i C. M. Nymans herbarium i S. Inga andra uppgifter föreligger om denna art från Örö, som dock besöktes av så många botanister kring 1800-talets mitt. Troligen rör det sig om en etikettförväxling.

Viola palustris – kärrviol

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Kärr, fuktängar, stränder.

Viola cornuta – hornviol

Ej återfunnen. Hornviol odlas ofta som prydnadsväxt, och kan tillfälligt förvildas.

Insamlad från Oskarshamn 1913, 1914, 1916, 1919 (O. Köhler i LD, UPS, YS).

Viola × wittrockiana – pensé

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Förvildad. Trädgårdsland, vägkanter, skräpmark.

Viola tricolor – styvmorsviol

Bygdenamn: Blå himmel och vita fönster.

Först uppgiven från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Hällar, torrängar, klippskär, vägkanter, skräpmark.

Variation. Färgen på kronbladen kan variera mycket. Former med alla kronblad violetta (f. versicolor) eller gula (f. lutescens) har samlats vid Oskarshamn 1933 (A. Johansson i DNF).

Viola arvensis – åkerviol

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913) och belagd från Oh Mörkret 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Åkrar, hällar, rabatter, skräpmark. Sällan långt från odling, ses t ex nästan aldrig i skärgården.

Viola arvensis × tricolor – åkerviol × styvmorsviol

Först belagd från Oskarshamn 1922 (O. Köhler i S, som V. arvensis f. sublilacina, ombestämd av ThK).

Funnen i 1 ruta. Troligen ej ovanlig men otillräckligt uppmärksammad.

Aktuella fynd: 6G4i Skyttorpet (4c2h) sandtag, det. J. Christoffersson (LD).

Viola arvensis × wittrockiana – åkerviol × pensé

Funnen i 5 rutor. Troligen ej ovanlig men otillräckligt uppmärksammad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trädgård, conf. ThK (LD). 5G9i Norra hamnen (4a2b) grusplan. 6G2e Kristdala, S. kyrkogården (3d5f) kompost. 6G2i Figeholm, Sandkullarna (1e2i). 6G4i Misterhult (1e1e) kyrkogårdstippen.

Cistaceae – solvändeväxter

Helianthemum nummularium – ljus solvända

Endast ssp. nummularium har påträffats inom området.

Först omnämnd 1833 från Tu "I Sågkvarnshagen vid Hasselås" (Lindhagen ms, Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1900 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Torrbackar, hagmark, hällar.

Elatinaceae – slamkrypeväxter

[Elatine hexandra – skaftslamkrypa]

Skaftslamkrypa är i Småland känd från ett fåtal lokaler i landskapets västra del. Den växer främst på sandiga eller leriga stränder.

Dh Lommegöl 1910 (A. Johansson i DNF). Troligen feletiketterat eftersom växtplatsen, en myrgöl, är helt otänkbar för denna art.

Cucurbitaceae – gurkväxter

Bryonia alba – hundrova

Först belagd från Oskarshamn 1902 (E. Köhler i UME).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9g Svallidens industriområde (3e3f) utfyllnadsmark. 5G9i Grimskallen (4a3c) tillfällig på utfyllnadsmark 1984. 6G2j Övrahammar (2c8c) snår. 6H5b Strupö (3b8d) byängen och på avfallshög.

Ej återfunnen på primärlokalen, ej heller vid Dh Vånevik (Sterner 1933).

Bryonia dioica – röd hundrova

B. cretica ssp. dioica

Ej återfunnen. Röd hundrova är ej så vanlig som föregående art. I Småland har den mest påträffats i den sydöstligaste delen.

Oh Hoffmans trädgård [vid järnvägsstationen] 1948 (Lindholm i OLV, som hundrova B. alba, ombestämd av ThK). Stationsområdet 1962 (E. Almquist i S).

Lythraceae – fackelblomväxter

Lythrum salicaria – fackelblomster

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid sjön till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "Vid sjön Tarmlången" (Peterson ms). Först belagd från Dh Stensjö 1906 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 76 rutor, vanlig. Örtrika kärr, stränder vid sjöar och vattendrag samt vid Östersjöns stränder.

Variation. Formen cordatum med brett hjärtlika högblad har samlats vid Oh Fredriksberg 1907 (Linderoth i OLV).

Lythrum portula – rödlånke

Peplis portula

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD), därnäst från Oskarshamn 1919 (O. Köhler i LD).

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Trampad och fuktig betesmark, våta hjulspår, diken, helst på lerigt underlag. Uppträder även på åkrar, våta efter långvarigt regnande.

Trapaceae – sjönötsväxter

Trapa natans – sjönöt

Ej återfunnen. Sjönöt är en ettårig flytbladsväxt. Den sågs i Sverige senast 1916 i sjön Immeln i Skåne. – Fig 105.

Sjönöt har fram till 1700-talets slut funnits i närheten av Mh Baggetorp i flera sjöar ingående i Viråns vattensystem. Linné uppger (1755): Habitat in Ostro-Gothiae paroecia Misterhult, pago Sohlgång, lacu Kåksmåla [Mh Sulegångs by, sjön Kåksmåla]. Craelius (1774) skriver: "En sällsynt växt, kallad sjönötter, som har grönt med taggar översatt skal, och vit söt kärna, finnes uti sjön Ålmten på Baggetorps ägor i Misterhults socken". Holmberger (1779) påträffade ett exemplar av sjönöten i Hemsjön och enligt uppgift skulle den funnit kvar i Älmten, Farsjön och Bosjön några år tidigare. Ovanstående uppgifter återkommer sedan hos flera av artonhundratalets floraförfattare. Hartman (1820) uppger "Misterhult Sn. sjön Kåksmåla L. I nyare tider sökt, men icke funnen". I en senare upplaga (Hartman 1838) lyder texten "Sulegångssjön vid byn Köksmåla, samt Älmten under Baggetorp i Misterhult Sn. Äfven Hemsjön, Bosjön, Jalsjön &c. I sednare tider förgäfves eftersökt". Jalsjön kan vara en feltydning av Holmbergers Farsjön, orsakad av ett mindre gott tryck med frakturstil. Wahlenberg (1823) anför: In lacu Sulugångssjö paroeciae Misterhult (Herbar. Liljeblad) et in lacu Älmten sub Baggetorp ejusdem paroeciae (Craelius) [i Sulugångssjön i Mh och i sjön Älmten under Baggetorp i samma socken].

I Malmström (1920) sammanfattas de äldre uppgifterna om sjönöten. Fossila nötter har påträffats i Fr Tjuståsasjön, Mh Bosjön, Dovan [en utvidgning av Virån ca 1 km nedströms Älmten], Dunsjön, Hemsjön, Fagersjön, Farsjön, Lilla Ramm, Storytterns södra ände, Trästen, Älmten och Ösjön samt vid Tu Kattsviken i Storytterns nordvästra del.

Onagraceae – dunörtsväxter

Clarkia unguiculata – clarkia

C. elegans

Funnen i 3 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Kikebo (3d2a) jordhög vid kyrkogård. 6G4i Kyrkgölen (1e1d) utfyllnadsmark. 6H3a Utlångö (3e8e) markutfyllnad, RgK (DNF).

Circaea alpina – dvärghäxört

Ej återfunnen. Dvärghäxört växer på fuktig, näringsrik skogsmark, gärna vid rinnande vatten. I Småland har den sin tyngdpunkt i landskapets norra del och påträffas sällan närmare kusten än ca 5 mil.

Uppgiven från Kristdala (Cederquist enl Sterner ms).

Oenothera biennis – nattljus

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Dusén (1868), sannolikt enligt Österman.

Funnen i 30 rutor, ganska vanlig. Hamnområden, järnvägar, vägkanter, skräpmark, helst på grus.

Oenothera erythrosepala – jättenattljus

O. glazioviana

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e9e) tipp. Påskallavik (2e5h) vägkant. 5G9d Bockara (3a6h) vägkant. 5G9h Kolberga (4e8e) vägkant (LD). Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark (LD). Slottsgatan (3e9a) avröjd tomt. 6G0h Fallebo (0e1e) vägkant. 6G0i Havslätt (0a4c) tipp.

Epilobium angustifolium – mjölke

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) samt Tu "I en hage vid Hasselås" (Peterson ms). Belagd från Döderhult 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Hyggen, vägkanter, åkerrenar, bergbranter, skräpmark.

Variation. Former med skära eller vita blommor ses ej sällan. Sådana exemplar (f. spectabile) har samlats från Oh Kolberga 1909 (Linderoth i OLV) och från Dh Sörvik (f. albicans) 1916 (Linderoth i DNF, OLV).

[Epilobium hirsutum – rosendunört]

Arten är närmast känd som tillfällig vid Mönsterås bruk.

Upptas från Mh Stora Ficksjön av Johansson (1994) grundat på uppgifter från Döderhults Naturskyddsförening. Fyndet har dock ej kunnat verifieras.

Epilobium parviflorum – luddunört

Ej återfunnen. Luddunört är närmast känd som tillfällig på en skogbilväg väster om Boda i nordöstra delen av Fliseryds sn.

Insamlad från Oskarshamn 1900 (Anna Olsson i LD).

Osäker uppgift. Tillsammans med kantdunört E. tetragonum omnämns arten av Österman (ms 1862) som karakteristisk för diken vid Oskarshamn. Jämför uppgifterna om kantdunört nedan!

Epilobium montanum – bergdunört

Först omnämnd 1833 från Tu Hasselås (Lindhagen ms, Peterson ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Mullrik, blockig skog, lundar, bryn, hyggen, skräpmark.

Epilobium montanum × obscurum – bergdunört × mörk dunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oh Fredriksberg 1919, 1921. Oskarshamn 1923. Mh Figeholm 1906 (samtliga O. Köhler i S).

Epilobium montanum × palustre – bergdunört × kärrdunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oh Norra Varvet 1909. Oskarshamn 1913. Oh järnvägsstationen 1922 (samtliga O. Köhler i S).

Epilobium montanum × roseum – bergdunört × grendunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oh Mekaniska Verkstaden 1908 (Linderoth i OLV, conf. A. Oredsson).

Epilobium collinum – backdunört

Först belagd 1902 från Oskarshamn (E. Köhler i S) och Mh Strupö (Pleijel i S).

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Hällar i skog, berghyllor.

Epilobium collinum × obscurum – backdunört × mörk dunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oskarshamn 1922, 1923 (O. Köhler i S).

Epilobium collinum × roseum – backdunört × grendunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oh Verkstaden 1907 (O. Köhler i S). Oskarshamn 1907 (E. Köhler i S). Oskarshamn 1910 (O. Köhler i S).

Epilobium tetragonum – kantdunört

Ej återfunnen. Arten är närmast känd som tillfällig vid Mönsterås bruk.

Omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Dusén (1868), sannolikt återgående på Östermans uppgift. Att Dusén accepterat denna uppgift, men ej luddunört E. parviflorum (se ovan) kan tyda på att han varit i tillfälle att kontrollera beläggexemplar.

Epilobium lamyi – grådunört

E. tetragonum ssp. lamyi

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Trädgårdsland, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Brädholmen (4e0b) gatukant. Humlekärrshult (4e9e) rabatt, conf. ThK (LD). 6H6a St. Bergö (1d5i) potatisland, conf. J. Christoffersson (LD).

Epilobium obscurum – mörk dunört

Först belagd 1902 från Oh Fredriksberg (E. Köhler i S) samt från Oskarshamn (O. Köhler i GB).

Funnen i 2 rutor. Mycket sällsynt, möjligen något förbisedd.

Aktuella fynd: 6G4f Ishult (1e7d) åkerdike, S. Mjösberg, det. B. Danielsson. 6G5g Skålbonäs (1c0e) L.-E. Andersson.

Äldre uppgifter utan återfynd: Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB, S). Oh bortom Kikebo 1907 (E. Köhler i UPS). Fallebo 1908 (E. Köhler i UPS, Linderoth i OLV). Oskarshamn 1919 (O. Köhler i LD). Fredriksberg 1920 (O. Köhler i S). Oskarshamn 1921 (O. Köhler i UPS). Fallebo och Fredriksberg 1921 (O. Köhler i S). Dh Sörvik 1916 (Linderoth i OLV). Mh Virkvarn 1905 (E. Köhler i S, UPS). "Virkvarn i trädgården mycket sparsam" (Sterner 1933). "Långabergen på stranden av en instängd vik mycket sparsam" (Sterner 1933). Ej heller återfunnen på primärlokalerna.

Variation. Exemplar med bladen ställda tre i krans har kallats f. verticillatum och samlats från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Epilobium obscurum × palustre – mörk dunört × kärrdunört

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oskarshamn 1919 (O. Köhler i S).

Epilobium roseum – grendunört

Först belagd 1905 från Oskarshamn (O. Köhler i S) och från Oh Gröndal 1905 (E. Köhler i UPS).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Trädgårdar och annan odlad mark, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö (1e2d) viltåker (LD). 5G9h Kolberga (4e9e) rabatt. 5G9i Homhällan (4a7h) utfyllnadsmark. 6G0h S. Fallebo (0e2f) rabatt.

Ej återfunnen: Oh Varvet 1907 (E. Köhler i S, UPS) ej heller återfunnen på primärlokalerna.

Epilobium palustre – kärrdunört

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "Uti en äng nära Blomsterhult" (Peterson ms). Belagd från Oh Fredriksberg 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Diken, kärr, fuktängar, någon gång vid utskärens hällkar.

Variation. Vitblommiga exemplar har insamlats från Oh Kikebo 1919 (Linderoth i OLV).

Epilobium adenocaulon – amerikansk dunört

E. ciliatum ssp. ciliatum sensu Krok & Almquist, E. watsonii

Först belagd från Oskarshamn vid varvet 1947 (E. Almquist i S).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, diken, kärr, skogsbilvägar, skräpmark, hällkar, driftvallar på flacka skär. Under stark spridning sedan 1900-talets första del.

Epilobium adenocaulon × obscurum – amerikansk dunört × mörk dunört

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G3e Fagerhult (2b4b) fuktig betesmark, det. ThK (LD).

Epilobium ciliatum Raf.– vit dunört

E. adenocaulon ssp. rubescens, E. ciliatum var. saximontanum, E. rubescens, E. saximontanum.

Först belagd från Hj "Mörtfors, åkant vid kvarn" 1959 (E. Almquist i UPS).

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Gatukanter, skräpmark, betesmark, lövkärr, trädgårdar, skär, särskilt hällkar på fågelskär. Liksom amerikansk dunört under spridning sedan 1900-talets första hälft.

Haloragaceae – slingeväxter

Gunnera magellanica – krypgunnera

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Näckrosdammen (3e5d) fuktig gräsmark (DNF, LD). Säkerligen från början odlad i stadsparken, men senare spridd till gräsmatta och skogsbryn.

Myriophyllum verticillatum – kransslinga

Först belagd 1921 från Kd Risingen (E. Evers i UME) och publicerad från Dh "Kuggö i hälldamm" (Sterner 1933).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Sjöar och åar, huvudsakligen i Viråns vattensystem. – Karta 115.

Ej återfunnen: Dh "Kuggön i större hällkar" (Sterner i S, 1928; jämför primäruppgiften). Mh "Figeholm i bäcken" (Sterner i S, 1930; Sterner 1933).

Myriophyllum spicatum – axslinga

Först uppgiven från Mh "I hafvet vid Wirbo" (Arenius ms 1829) och belagd från Oh Döderhultsviken 1919 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 29 rutor. Vanlig  i Östersjöns vikar, särskilt riklig i de grundare. – Karta 116.

Myriophyllum sibiricum – knoppslinga, kotteslinga

M. exalbescens, M. spicatum var. squamosum

Ej återfunnen. Denna art uppmärksammades först under 1980-talet i Sverige och har sannolikt förbisetts vid inventeringen.

Insamlad vid Dh Påskallavik 1824 (anonym i UME, som M. spicatum g marinum, ombestämd av S. Ericsson).

Myriophyllum alterniflorum – hårslinga

Först uppgiven från Kristdala sn vid Bankhult (Regnéll enl Ekstrand 1866). Belagd från Kd Tvingen, troligen 1860-talet (Regnéll i LD) och från Stor-Brån 1921 (E. Evers i UME).

Funnen i 53 rutor, ganska vanlig. Näringsfattiga sjöar och åar. – Karta 117.

Hippuridaceae – hästsvansväxter

Hippuris vulgaris – hästsvans

Först belagd av A. P. Gustafsson 1867 från Mh "Svinskär, puss sött vatten" (LD). Även Edmark (ms 1869) tar upp fyndet, som gjordes vid en gemensam exkursion och tillägger att arten är mycket sällsynt i Södra Tjust (vari han uppenbarligen innefattar detta område).

Funnen i 24 rutor, ganska sällsynt. Åar, diken, dammar, gölar i skärgården. – Karta 118.

Ej återfunnen på följande lokaler: Dh Applerum (O. Köhler i S, 1916). Applerum i ån (Köhler ms 1917). Applerumsån (Linderoth i OLV, 1920). "Kuggö i hälldamm" (Sterner 1933). Mh Örö (Lundin 1933).

Cornaceae – kornellväxter

Cornus sanguinea – skogskornell

Först funnen vid Kd Humlenäs 1920 (Sterner 1921b, belägg från 1921 i S och UPS).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Anses vara den enda spontana förekomsten i Småland.

Aktuella fynd: 6G1f Humlenäs (4c5h) ett fåtal buskar på en kulle med ortocerkalk i betesmark (=primärlokalen).

Cornus alba ssp. stolonifera – videkornell

C. sericea, C. stolonifera

Funnen i 1 ruta. Utkommen från odling.

Aktuella fynd: 5G9h Klämnavägen (2d2d) jordtipp.

Cornus suecica – hönsbär

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H6b Skallknabben (3d2b) kärr i klippsvacka (LD). Upptäckt av Roger Karlsson 1985. Då fanns det endast några få exemplar, men sedan dess har individantalet ökat kraftigt och 1994 fanns även ett bestånd på udden ost om kärret. Arten förekommer eljest bl a på utskären i Stockholms skärgård och förekomsten på Skallknabben torde vara den sydligaste utposten på ostkusten.

Osäker uppgift. Exemplar från Döderhult 1916 (A. Johansson i DNF) är troligen feletiketterade.

Araliaceae – araliaväxter

Hedera helix – murgröna

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu Syserum (Lundvall ms 1825) och publicerad från Dh Fredriksberg (Scheutz 1862). Belagd av Regnéll, troligen på 1860-talet från Kd "Blommande mellan Fängstorp och Nytorp på Malghults egor" (LD), därnäst från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 67 rutor, ganska vanlig. Ofta spontan, t ex i raviner och steniga lövskogar, särskilt vid sjöar. Även sedan gammalt förvildad, inte minst kring ödetorp.

Hedera hibernica – storbladig murgröna

H. helix ssp. hibernica

Funnen i 4 rutor. Förvildad, varaktig.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4d6j) ekbacke (LD). 5G9i Grimskallen (4a5b) klippa vid ödetomt. 6G0h Scoutbergsvägens bollplan (0e1b) utkast i lövbryn. 6G0i Havslätt (0a4c) lövbryn.

Araliaceae – araliaväxter

Hedera helix – murgröna

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu Syserum (Lundvall ms 1825) och publicerad från Dh Fredriksberg (Scheutz 1862). Belagd av Regnéll, troligen på 1860-talet från Kd "Blommande mellan Fängstorp och Nytorp på Malghults egor" (LD), därnäst från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 67 rutor, ganska vanlig. Ofta spontan, t ex i raviner och steniga lövskogar, särskilt vid sjöar. Även sedan gammalt förvildad, inte minst kring ödetorp.

Hedera hibernica – storbladig murgröna

H. helix ssp. hibernica

Funnen i 4 rutor. Förvildad, varaktig.

Aktuella fynd: 5G9h Länsmansängen (4d6j) ekbacke (LD). 5G9i Grimskallen (4a5b) klippa vid ödetomt. 6G0h Scoutbergsvägens bollplan (0e1b) utkast i lövbryn. 6G0i Havslätt (0a4c) lövbryn.

Apiaceae – flockblomstriga

Hydrocotyle vulgaris – spikblad

Först omnämnd 1827 från Tu "Vid stranden af Syserumssjön" (Westelius ms) och insamlad från Mh Öröskären 1853 (Floderus i UPS) samt publicerad av Scheutz (1857) från Misterhult.

Funnen i 66 rutor, ganska vanlig. Kärrkanter, fuktängar, sjö- och åstränder, skyddade havsstränder, särskilt på utsötade ställen.

Sanicula europaea – sårläka

Först belagd från Kd Aveström 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 25 rutor, ganska sällsynt. Lövskog på näringsrik och oftast frisk till fuktig mark. Dessutom några gånger sedd i rikare granskog. – Karta 119.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Eryngium planum – rysk martorn

Ej återfunnen. Odlas som prydnadsväxt och förvildas ibland tillfälligt.

Insamlad i Oskarshamn 1923 av O. Köhler (S).

Chaerophyllum bulbosum – rotkörvel

Ej återfunnen. Rotkörvel odlades förr och uppträdde någon gång som förvildad.

Insamlad i Oskarshamn 1902 av O. Köhler (S), troligen tillfällig.

Chaerophyllum temulum – hårkörvel

Först belagd (UPS 1861) och publicerad av Scheutz (1861) från Oskarshamn.

Funnen i 19 rutor. Ganska sällsynt, men åtminstone i Oskarshamns centrala delar vanlig. Gårdsplaner, trädgårdsland, häckar, snår, gatukanter, skräpmark och avfallsplatser.

Anthriscus sylvestris – hundkäx

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Gårdar, snår, beten, renar, lövskog, bryn, havsstränder, skräpmark. Anses ha ökat starkt under senare årtionden på grund av högre kvävenedfall.

Anthriscus cerefolium – dansk körvel

Först belagd från Döderhult 1912 (O. Köhler i LD, OLV, S, UPS), enligt Köhlers manuskript (1917) nära Döderhults kyrka.

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G0i Drevstigen (0a4a) tillfällig på utfyllnadsmark (LD).

Anthriscus caucalis – taggkörvel

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H5b Strupö, öster om fiskeläget (3b9e) avfallshög 1987 (LD).

Myrrhis odorata – körvel

Först belagd från Dh Hällarna 1948 (Lindholm i DNF). Körvel växer ännu rikligt på och kring en tomt där.

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Kvarstående på ödetomter och spridd i deras närhet, t ex på vägslänter. Bofast.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (1e0g). 5G9h Humlekärrshult (4e9e). 6G0f Veningehult (1b1e). 6G0h Hällarna (2d0a). 6G0i Kolberga, Saltsjöbad (0a3e). 6G1e St. Bråbo (2b3e). 6G1h Hörningsbäck (4c7j) ödetorp, D. Hedenlo. 6G1i Virbo missionhus (1d6i). 6G2e Kristdala, Hembygdsgården (3d7i) tillfälligt utkommen. 6G4j Götebo (3b1b). 6H5a Älö by (4c9i) RgK.

Pimpinella major – stor bockrot

Ej återfunnen. Stor bockrot är ursprungligen odlad, men har någon gång förvildats i skogsbryn och på vägkanter.

Insamlad vid Oskarshamn 1890 (Starbäck i UPS).

Osäker uppgift. Rapporterad från Kd "Humlenäs, några få exemplar" (Dahl 1961). Utan belägg måste uppgiften om denna ofta felbestämda art lämnas åsido.

Pimpinella saxifraga – bockrot

Endast ssp. saxifraga har påträffats inom området.

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Göthebo" (Lindhagen ms) och Tu "På en åker vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Oh Mockebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torr gräsmark, åkerrenar, hagar, sandbackar, vägslänter, sandtäkter etc. Vid havsstränder på torrmark ned till högvattenlinjen.

Variation. Bladformen kan variera kraftigt. Formen dissecta har alla blad smala med jämnbreda flikar. Den har samlats vid Mockebo 1907 och Havslätt 1908 (Linderoth i OLV). Formen rubriflora med rödaktiga blommor omnämns av Köhler (ms 1917) från Oh Kikebo.

Aegopodium podagraria – kirskål

Först belagd från Kd Malghult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Mest på avfallsplatser och i trädgårdar, där den är ett besvärligt ogräs. Inom området nästan aldrig sedd i lövskog eller annan mera naturlig vegetation.

Sium latifolium – vattenmärke

Först publicerad av Holmberger (1780) för Misterhults sn och belagd från Oh Fredriksberg 1905 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. På grunt vatten vid stränderna av områdets större vattendrag, särskilt längs deras nedre lopp.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo (4e2j) Emån. 5G6i Emmebro (3a4j) Emån. 5G7h Emsfors (1e2g) vid Emmekalvsbäcken. 5G7i Nötöfjärden (1a5a). 5G8h Applerum (2d6h) i ån. 6G1i Virån mellan Stensjö och utloppet (3a till 1e).

Ej återfunnen vid Oh Fredriksberg (se primäruppgifterna).

Seseli libanotis – säfferot

Ej återfunnen. Säfferot har en östlig utbredning och förekommer på torr gräsmark. I Småland har den på senare tid bara påträffats på två platser, båda i Västerviks kommun.

Oh Nynäs 1908 (Linderoth i OLV). Väster om Oskarshamn (Köhler ms 1917). Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD). Mh Baggetorp 1895 (A. Gabrielsson i LD).

Oenanthe aquatica – vattenstäkra

Först belagd från Kd Systertorp 1862 (Regnéll i LD) och publicerad av Sjöstrand (1863) för Misterhults sn.

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Sanka sjöstränder, åar i lugnvatten, dammar och andra småvatten. På dy och finsediment, någon gång även i fattiga skogskärr.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) kärrmark. 5G7i Nötöfjärdens sydvästra strand (1a4b). 6G0h Åsegöl (4e8h) gölkant. 6G0i Glabo (2a9e) dike. 6G2j Uthammar, Sumpfällan (2b1i) liten skogsgöl. 6G3d Illevik (2e9i) Näjerns strand. 6G3e Aveström (2d2i) åkant. 6G3f Hägerum, Kvarngården (0a7c) kvarndamm. Kalerum (1d8h) pöl i betesmark. 6G6i Virum vid Marströmmen (1b6a) betad strand.

Äldre uppgifter: Vattengrop vid Oskarshamn 1879 (A. Lund i S). Oh Rotvik 1910 (Linderoth i OLV). Dh Gränerumskvarn 1913 (Linderoth i OLV). I en göl nära Glabo (Köhler ms 1917). Glaboåsagölen 1920 (A. Johansson i DNF). Gölen vid Glaboås 1922 (Hård i GB). Nära Skorpetorp 1922 (O. Köhler i S). Mh Jämserums gästgivaregård 1919 (Sterner i UPS).

Aethusa cynapium – vildpersilja

Först belagd från Oh Lillemark 1901 (A. Johansson i DNF)

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Gårdar, rabatter, skräpmark. Underarter har endast i få fall urskilts:

Aethusa cynapium ssp. cynapium – vildpersilja

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark, det. Thk (LD). Emsfors (0e6c) vägkant. 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trädgård, conf. ThK. S. Långgatan/Stengatan (3d7e) tomt. Åsavägen (2d2d) markutfyllnad, det. ThK (LD). 6G0h Fallebo gård (0e8f) havreåker, det. ThK (LD). 6G2e Kristdala (3d9d) trädgårdsland. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark, det. Thk (LD).

Aethusa cynapium ssp. elata – stor vildpersilja

A. cynapium ssp. cynapioides

Först belagd från Oh Fredriksberg 1904 (O. Köhler i S, som var. elata).

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik, kasernen (4e6a) omgrävd mark. 5G8g 250 m ost Tjuståsajöns ostspets (3e7c) jord- och stenupplag, J. Christoffersson. 5G9e Korsvägen (4a0j) skräpmark, J. Christoffersson. 5G9g Svallidens industriområde (3c3e) markutfyllnad.

Anethum graveolens – dill

Först insamlad vid Christdala 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 6 rutor. Förvildad. Tillfällig på avfallsplatser och jordhögar.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark. 5G9e Sälleryd (2d0a) tomt, J. Christoffersson. 5G9h Fredriksberg (4c3d) jordhög. 6G1e Bråbo (2b2e) potatisland. 6G2i Fårbo (2a2j) utkastplats. 6G2j Högskulla (1a7e) utfyllnadsmark.

Conium maculatum – odört

Först publicerad från Mh av Holmberger (1780): "til öfwerflöd frodigt wäxande wid Wirbo" och därnäst från Oskarshamn av Scheutz (1862). Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Gårdar, avfallsplatser och annan skräpmark. Förefaller minska. – Fig 106.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3b5c) lagårdsplan. 5G9h Oskarshamn flerstädes, t ex Länsmansängen (4e8a) skräpmark vid f d isupplag. Åsa (2d2d) utfyllnadsmark. Åsa trafikplats (2c0e) vägbank. 5G9i Homhällan (4a3b) utfyllnadsmark. Grimskallen (4a2a) hamnplan. 6G0h Fallebo (0c9f) lagårdsplan. S. Fallebo (0e2e) kant av cykelväg. 6G0i Havslätt (0a4b) tipp. 6G1i Virbo (1e3e) lagårdsgrund efter rivning. 6G3j St. Basthult (2a1b) gårdsplan. 6G4f Ljungvallen (3c5e) kant av nyanlagd träningsplan, S. Mjösberg. 6H4a Kråkemåla (1a8h) lagårdsplan. 6H5b Strupö by (3b9c) RgK (DNF).

Äldre fynd: Oskarshamn 1862 (Österman ms). Oskarshamn 1903, 1913 (O. Köhler i NR resp GB). Köhler har i ms 1917 har preciserat växtplatsen till strax väster om staden. Oskarshamn (Linderoth i OLV, 1907). Oh "Väster om Jungnerfabriken" (Lindholm i OLV, 1953). Länsmansängen vid skidbacken (Rühling i DNF, 1959). Dh Alebohult (Cederquist enl Sterner ms). "Em vid landsvägsbron" (Sterner i S, 1928). Emmekalv (Sterner 1933). Mh Misterhults prestgård [Göljhult] (Lönnberg ms 1845). Högskulla (Sterner 1933).

Apium graveolens – selleri

Funnen i 2 rutor, utkommen.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c4c) utkastplats. 6G0h Fagereke (0d5b) fyllnadsmassor.

Petroselinum crispum – persilja

Funnen i 6 rutor. Förvildad, tillfällig. Skräpmark, gatukanter

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) ufyllnadsmark. 5G9h Besvärsgatan (4d0j) mellan gatsten. Scoutbergsvägen (4e9d) gatkant. 6G0i L. Saltvik (3b0i) riklig på lagårdsplan. 6G4h Oxmossen (0d0d) utfyllnad på skogsbilväg. 6H3b Kråkelund (4a4a) vägkant, RgK. 6H6a Hamnö, Söräng (2b3j) brännfläck, RgK.

Cicuta virosa – sprängört

Först publicerad av Scheutz (1863) från Misterhult och belagd från Mh "Flathult, sjöstrand" 1962 (Vedelöv i OLV).

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Strandkanter med finsediment vid åar och sjöar, myrgölar.

Aktuella fynd: 5G7h Gamlehult (4c0j) stenbrott. 5G7i Nötöfjärden (1a5b). 5G8h Lövshult (0b) i Lillån, G. Stranke. 6G0h Rungeln (4c2h) riklig i västra delen. 6G1h Grindstugegölen (1a4a) myrgöl. Stensjö, Åmötet (3e6h) i Virån. 6G1i Virbo (1e2e) Virån vid utloppet. 6G2h Sulegångskvarn, Strömserum (2c2a) i Virån. 6G2i Fighultebäcken (1b9e). Stora Ficksjön (2b5a) riklig i fräkenvass i den sänkta sjöns södra del. 6G3e Parregöl (3c1b) myrgöl. 6G3g Krokstorpegölen (3e7b). 6G3j Kärrsvik (4d0j) högörtäng. 6G5i St. Rögöl (2e9a) myrgöl, RgK.

Ej återfunnen vid Mh kyrkan (Edmark ms 1869).

Carum carvi – kummin

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Gårdar, lagårdsbackar, betesmark, renar. Nästan alltid i anslutning till äldre bebyggelse och sannolikt stammande från odling. Dessutom ej ovanlig på bangårdar och banvallar längs linjen Nässjö–Oskarshamn.

[Selinum dubium – slidsilja]

Westerlund (1852a) anger "går t. a. genom Calmar län uppåt Döderhult". Uppgiften återkommer i liknande ordalag hos Scheutz (1857): A finibus Blekingiae usque ad Döderhult et ultra<@133> samt hos Sjöstrand (1863) "Från Blekingegränsen uppåt Döderhult h. o. d. ymnig". I brist på belägg och då sannfärdigheten i många andra av W:s uppgifter ifrågasatts av andra författare, betvivlas att arten förekommit vid Döderhult. Närmaste säkra fynd kommer från Högsby sn, lertag vid Berga tegelbruk (Köhler i S 1914, Köhler ms 1917. Även uppgiven därifrån av Bergenholtz 1919 enl Sterner 1933). En utbredningskarta hos Ingelög m fl (1993) har på okänd grund en fyndmarkering ungefär vid Dh Påskallavik.

Selinum carvifolia – krussilja

Först uppgiven från Dh "I ett kärr nära Östersjön" (Lundvall ms 1824). Belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB, S).

Funnen i 30 rutor. Vanlig vid havsstränder, sällsynt i inlandet. Stränder, gräsmark, helst nära vatten.

Aktuella fynd i inlandet: 5G9f Smältekvarn (3c7d) kärr, J. Christoffersson. 6G3e Fagerhult (2b4b) fuktig naturbetesmark. 6G4f Kvarnnäs (3d4i) lövdunge, S. Mjösberg. 6G5i Torshult (2a5g) åkerren.

Angelica sylvestris – strätta

Först omnämnd 1841 från Mh "Stora Brandgärdet, Tjustgöl" (Hagström ms) och belagd från Dh Klämna 1913 (Linderoth i OLV).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Fuktig lövskog, alkärr, högörtängar, dikeskanter, vägkanter. Mest vid Östersjöns stränder, endast få förekomster i inlandet.

Angelica archangelica ssp. litoralis – strandkvanne

Först publicerad av Linné (1745) från Mh Jungfrun och därefter av Sjöstrand (1863): "Hafsstränder<@133> från Ålhem upp till Misterhult i skärgården". Mer preciserat omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" (Lundvall ms 1824). Belagd från Dh Påskallavik, sannolikt 1800-talets första hälft (Arrhenius i S, utan årtal men omnämnd av honom därifrån i ms 1829). Det första daterade belägget är från Mh Jungfrun 1853 (Floderus i UPS), det därnäst från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. På steniga, exponerade havsstränder i klippskärgården. Sjöstrands ovan citerade uppgift är något missvisande. Strandkvanne är vanlig längs smålandskusten ned till Emåns utlopp. I Ålems sn längre söderut är bara en växtplats känd, och fynden är få också i Mönsterås sn.

Levisticum officinale – libbsticka

Först omnämnd från Mh Örö av Engstrand (ms 1851) och insamlad av Regnéll 1862 vid Kd Fagersjömåla (LD).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G0h Runvägen (0e1e) tillfällig på vägkant. 6G0i Havslätt (0a6e) avfallshög nära tomtgräns. 6G1f Lämmedals by (2e2b) lagårdsplan. 6G2i Figeholm, Dalgatan (0e9f) jordhög.

Peucedanum palustre – kärrsilja

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Sjöstränder, kärr och dikesrenar. Även vid ej alltför exponerade havsstränder samt vid hällkar i utskärgården.

Pastinaca sativa – palsternacka

Först belagd från Oskarshamn 1916 (O. Köhler i S, varieteten sativa).

Funnen i 23 rutor, ganska sällsynt. Vägkanter, järnvägar, täkter och annan skräpmark.

Variation. Uppträder med två, ej helt skarpt skilda varieteter. Den odlade var. sativa, är kal och har köttig rot medan vildtypen, var. sylvestris vanligen är hårig och har en smal, hård rot.

Heracleum sphondylium ssp. sphondylium – vit björnloka

Först belagd 1907 från Oskarshamn (O. Köhler i S) och från Oh Badholmen (Linderoth i OLV).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Sandåsavägen (2c6h) vägkant vid betongfabrik 1992. Varvet (3e5h) fabriksplan. 5G9i Ärnemar (2a9g) igenväxande gräsmark samt bryn vid bokdunge.

Övriga äldre fynd: Oh Rådhusterassen 1912 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1912, 1914, 1915, 1918, 1920, 1922 (O. Köhler i GB, UPS). Oh Ärnemar och Rådhuset (Köhler ms 1917).

Heracleum sphondylium ssp. sibiricum – sibirisk björnloka

Först belagd från Kd Carlerum 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Renar, snår, vägkanter, lövskogsbryn.

Variation. Varieteten angustifolium har smala jämnbreda bladflikar och har insamlats från Dh Rödsle 1913 (Linderoth i OLV). Den omnämns också av Köhler (ms 1917) från Dh "nära Storåkersbacken".

Heracleum mantegazzianum – jätteloka

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Spridd från odling till vägkanter och skräpmark, gärna längs rinnande vatten.

De största bestånden finns vid 6G6i Solstadström längs Marströmmen. I övrigt uppträder arten inte med så stort individantal inom området, som på många andra håll i landet, där arten utgör ett aggresivt ogräs.

Laserpitium latifolium – spenört

Först omnämnd från Dh Sörvik (Lundvall ms 1824) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 60 rutor, ganska vanlig, framför allt i kustnära områden, ehuru sällan i skärgården. Ljusa skogar, särskilt ekskogar, bryn, snår.

I skärgården endast påträffad på följande platser: 6G6j Hunö (1e6d). 6H3a Utterholmen (4d0h). Äspö (3b1e). 6H5a Snuggö (3d3i). 6H6a Kattskalleklint (3a0b) sydöstra sluttningen, RgK. Skavdö (1a9c).

Torilis japonica – rödkörvel

Först belagd 1862 från Kd Hultet (Regnéll i LD).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Snår, bryn, rösen, trädgårdar. Ofta på murar, särskilt torpruinernas murstockar, måhända gynnad av det kalkhaltiga murbruket.

Daucus carota ssp. carota – vildmorot

D. carota ssp. sylvestris

Först insamlad 1901 vid Oh Brännvinsholmen av Anna Olsson (LD).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Åkerrenar, vägrenar och annan torr gräsmark.

Aktuella fynd: 5G6i N. Osudden (4c0c) torr gräsmark. 5G9h Kristineberg (2e0i) grässlänt. 5G9i Grimskallen (4a1c) hamnplan. Ärnemar (2a9j) torr dikeskant. 6G2f Kalkudden (3a1f) åkrar och vallar. 6G6i Solstadström (3c2a) vall.

Ej återfunnen vid Oh "Stångehamn, gräsmark" (D. Hedenlo, privat herbarium).

Variation. Formen rubriflora med ljusröda blomor uppgavs av Köhler (ms 1917) från Oh Brännvinsholmen.

Pyrolaceae – pyrolaväxter

Pyrola minor – klotpyrola

Först belagd från Kd Carlerum, troligen 1860-talet (Regnéll i LD) och funnen vid Mh Ramnebo 1867 (Edmark ms 1869). Första daterade belägg är från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV), det därnäst från Oh Mörkret 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 62 rutor, vanlig. Fuktig löv-, barr- och blandskog, bryn, hagar samt i skuggiga lägen på igenväxande åkrar.

Pyrola media – klockpyrola

Först omnämnd från Misterhults sn av Lönnberg (ms 1845) och insamlad från Kd Bankhult av Regnéll 1862 (LD).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Barrskog, blandskog, bryn.

I skärgården endast känd från 6H5a Skedöklubb (3a0j) och 6H6a Skavdö (2a3g).

Äldre uppgifter: Oskarshamn (Anna Olsson i LD, 1902; Linderoth i OLV, 1907). Mh "Virkvarn österut" (Sterner 1933).

Pyrola chlorantha – grönpyrola

Först belagd från Kd Fagerhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Äldre, mossrik barrskog, gärna ganska torr tallskog med gles markvegetation. Ej känd från skärgården.

Ej återfunnen vid Mh Virkvarn (H. Molander i LD, 1932).

Pyrola rotundifolia – vitpyrola

Först uppgiven 1823 från Tu "I en skog på Syserums ägor" (Sjögren ms) och därnäst från "Oxhagen vid Hasselås" (Peterson ms 1833). Först belagd 1958 från Mh Ramnebo (Bennich-Björkman i UME).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Löv- och blandskog, igenväxande hagar och åkrar.

Ej återfunnen vid Mh Fårbo (Vedelöv i OLV, 1961).

Orthilia secunda – björkpyrola

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Granskog, blandskog, hagar, bryn.

Moneses uniflora – ögonpyrola

Först insamlad vid Kd Bankhult av Regnéll, troligen på 1860-talet (LD).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Edmark (ms 1869) omnämner också arten som mycket ovanlig i trakten: "Oaktadt jag genomströfvat Södra Tjusts och Thunaläns härader i flera riktningar, har jag icke funnit denna växt".

Aktuella fynd: 6G3g Ytterryd (2c7h) gammal barrskog. Beståndet är ganska svagt och inga blommande exemplar har setts efter 1980-talet.

Ej återfunnen varken på primärlokalen eller följande lokaler: Oskarshamn (Anna Olsson i LD, 1900). Dh Forshult (Cederquist enl Sterner 1933). Stensjö (A. Johansson i DNF, 1908).

Chimaphila umbellata – ryl

Först uppgiven från Dh "I en skog vid Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Tu Grönlid 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Äldre barrskog, främst tallskog med gles markvegetation, gärna på åsar och annan grusmark. Minskande, klarar ej kalavverkning. – Karta 120.

Äldre uppgifter: Oskarshamn 1907 (O. Köhler i GB, LD, UPS, UME). Oh "Mockebo och nära Ernemar" (Köhler ms 1917). Lilla Mark 1917 (E. Johansson i DNF). Oskarshamn 1930 (M. Grauers i GB). Oh Fallebo 1958 (Rühling i DNF). Dh Forshult (Cederquist enl Sterner ms). Mh Misterhults prostegård (Aspegren ms 1844). "Torpet Hälleberg, Misterhults prestgård" (Lönnberg ms 1845). Misterhult (Arrhenius enl Scheutz 1857). Baggetorp 1930 (Molander i LD). Misterhults sn 1960 (Vedelöv i OLV).

Monotropa hypopitys ssp. hypopitys – tallört

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och belagd därifrån 1922 av A. Johansson (DNF).

Funnen i 64 rutor. Vanlig; många lokaler men alltid få individ. Barrskog, särskilt tallskog, men stundom även i ren lövskog, t ex ek-hasselskog.

Ericaceae – ljungväxter

Calluna vulgaris – ljung

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd 1833 från Mh "I en hage till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "I en hage vid Hasselås" (Peterson ms). Insamlad vid Oh Nya kyrkogården 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Öppna skogar, hagmark, moar, hällmark, tallmossar.

Variation. Vitblommig ljung (egentligen är det de stora kronbladslika foderbladen som är vita) är ej sällsynt. En sådan form finns först insamlad från Dh Skorpetorp 1913 (Linderoth i OLV).

Rhododendron tomentosum – skvattram

Ledum palustre

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor. Mycket vanlig, särskilt på tallmossar och i sumptallskog. Även på hällmarksmyrar i skärgården, framför allt på de större öarna.

Arctostaphylos uva-ursi – mjölon

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Tallmoar och åsar, sandig mark, vägskärningar.

I kustbandet ovanlig, saknas nästan helt i skärgården. Förekommer dock rikligt på 5G7i och 5G7j Runnö där berggrunden utgörs av näringsfattig sandsten. För övrigt har mjölon spritts till kusttrakten med grus- och sandtransporter, så t ex vid 5G9i Grimskallen (4a3b) på banvall.

Andromeda polifolia – rosling

Först omnämnd 1823 från Tu "Herrehagen på Syserums ägor" (Sjögren ms) och därnäst från Tu "I ett kärr nära Hasselås" 1833 (Peterson ms). Först belagd från Dh Forshult 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Mossar, också i laggar och höljor, skogskärr, gungflyn. Tål ej uttorkning, är ovanlig i kustbandet och saknas helt i skärgården.

Vaccinium oxycoccos – tranbär

Först omnämnd 1833 från Mh "I en mosse till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "I ett kärr vid Hasselås" (Peterson ms). Belagd från Oh Klubbholmen 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Mossar, också i laggar och höljor, gungflyn, skogskärr. Även i skärgårdens småkärr och hällmyrar. – Fig 18.

Vaccinium vitis-idaea – lingon

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu "Hjortronmåsen Syserums ägor" (Sjögren ms 1823) samt belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Grusiga och torra barrkogar, mager lövskog, myrkanter.

Vaccinium uliginosum – odon

Först omnämnd 1823 från Tu "Hjortronmåsen Syserums ägor" (Sjögren ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 59 rutor. Vanlig, men är sällsynt i kustbandet och saknas i skärgården. Sumpskog, kärrkanter, mossekanter.

Vaccinium myrtillus – blåbär

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Helst i frisk barrskog, men också vanlig i mager lövskog och hagar.

Variation. Bären saknar stundom det blådaggiga vaxöverdraget och blir då svartglänsande, s k skomakarebär eller sotare. Under namnet f. epruinosum finns belägg därav från Dh Fredriksfors 1911 (Linderoth i OLV).

Empetrum nigrum ssp. nigrum – kråkbär

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904), insamlad därifrån 1917 (A. Johansson i DNF) och från Dh Sörbo 1953 (Lindholm i OLV).

Funnen i 26 rutor, ganska sällsynt. På klippor i skärgården. I inlandet mest kring myrgölar och mera sällan sedd på torrmark i barrskog. Inom vårt område bildar kråkbär i regel bara helt små bestånd. – Karta 121.

Empetrum nigrum ssp. hermaphroditum – nordkråkbär

E. hermaphroditum

Först publicerad från Misterhults skärgård av Danielsson (1988).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Hällmark, mest i norra delen av Misterhults skärgård.

Aktuella fynd: 5H9b Jungfrun (2e) I. Ottoson. 6H3b N. Munkbötet (4a7c) hällmark (LD). 6H4a Vidskären (4d9j) RgK. 6H4b St. Käringskär (4a). Boskär (2c9e) RgK. Brunnskär (4b8f) hällmark (LD). 6H5a Älö vid maren (4d8e) RgK. 6H5b Hamnklabben (4a6h) RgK. Lushamnsklinten (4a2i) bergmyr, RgK. Ängö (0b2c) vid gloet (LD). 6H6a Hamnö, Djupesund (2b8c) RgK. L. Bergö (1c1c) kärrkant i tallskog, RgK. 6H6b Brändö (4a2e) RgK. St. Korsholmen (0b8j) RgK (DNF). Krokskär (3b7e) RgK. Inre Ledskär (2a6d) RgK. Nötgårdsö (3b9b) kärr i tallskog, RgK. 6H7b L. Vasskär (0b0f) RgK. St. Vasskär (0b2e) RgK.

Primulaceae – viveväxter

Primula vulgaris – jordviva

Funnen i 2 rutor. Utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Skjutbaneberget (4e5h) avfallshög. 6G0i Mockebo, Purrholmsgatan (1a1c) vägslänt.

Primula veris – gullviva

Först omnämnd 1823 från Tu "En äng vid Syserum" (Sjögren ms) och belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Öppen lövskog, frisk gräsmark, hagar, renar. Minskande på grund av igenväxning.

Variation. Från Mh Örö har en form med helt fribladigt foder och krona beskrivits (Åkerlund 1933). Former med ljust svavelgul krona har kallats f. sulfurescens och samlats från Oh Rotvik 1907 (Linderoth i OLV) och från Döderhult 1908 (A. Johansson i DNF). Storblommiga exemplar har benämnts f. macrantha och insamlats från Oh Villorna 1902 (O. Köhler i S) samt Dh Norrby 1909 (Linderoth i OLV).

Primula farinosa – majviva

Ej återfunnen. Majviva hör till de arter som gått starkt tillbaka och finns numera bara kvar på en lokal i Småland, nära Frödinge.

Endast en uppgift från området föreligger: Tu "En äng vid Syserum ymnigt" (Sjögren ms 1823).

Androsace septentrionalis – grusviva

Ej återfunnen. Grusviva växer på sandig eller grusig mark. I Småland uppträder den oftast tillfälligt på vägkanter och banvallar.

Uppgiven från två lokaler, troligen tillfällig på båda: Oskarshamnstrakten (Cederquist, före 1921, enl Sterner ms). Mh Krokstorpsåsens sluttning 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Hottonia palustris – vattenblink

Först omnämnd av Österman (ms) 1862 från "Oskarshamn, skogskärr" och belagd från Oh Fallebo 1908 av Linderoth (OLV).

Funnen i 57 rutor, ganska vanlig. Sjöstränder, stilla vatten, diken, små näringsrika vattensamlingar.

I skärgården endast funnen vid Gåsfjärden på de största öarna 6G6j Hunö och 6H6a Skavdö.

Variation. Formen rosea med skära blommor har samlats vid Dh Virkvarn 1910 (Linderoth i OLV).

Lysimachia vulgaris – videört, strandlysing

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "I en äng vid Hasselås" (Peterson ms). Publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Dh Klämna 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Kärr, högörtängar, diken, stränder vid både sött och bräckt vatten.

Lysimachia nummularia – penningblad

Först belagd från Oh Stadsparken 1926 (A. Johansson i DNF) men kan möjligen utgöras av odlade exemplar. Därnäst samlad 1958 vid Humlekärrshult, igenväxande hage (Rühling i DNF).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Förvildad i lövskogsbryn och gräsmattor, på vägslänter och avfallsplatser. Helst på något fuktig mark.

Aktuella fynd: 5G9g Djupeträsk (4d6d) åkerkant, J. Christoffersson. 5G9h Länsmansängen (4e9d) grässlänt. 5G9i Grimskallen (4a2b) utfyllnadsmark. 6G0g Hycklinge by (1e) åker, S. Ejneby. 6G0i Strandvägen 6 (0a2d) vägkant. 6G1e Saxtorp (3c5d). 6G2e Kristdala, Dämsvägen (3e8b) gräsmatta. 6G2i Fårbo (2a3j). 6G3f Möllekulla (4b5c). 6G5h Mörtfors (3e0h) grässlänt. 6G6i Solstadström (3b4i) vägkant. 6H5a Skeppsgården (4a6g) RgK. 6H5b Strupö, nordväst byn (3a9a) RgK. 6H6a Hamnö (2c0c) täppa, RgK. Klingsö (1a4e) grusgångar, RgK.

Lysimachia punctata – praktlysing

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. Förvildad på vägkanter och avfallsplatser. Ökande i senare tid.

Lysimachia thyrsiflora – topplösa

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid sjön till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och publicerad av Sjöstrand (1863) från Mh Virbo. Först belagd från Oh Fredriksberg 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Sjöstränder, kärr, diken, sumpskog. Saknas i skärgården.

Trientalis europaea – skogsstjärna, duvkulla

Först belagd från Kd Fagerhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig, men sällsynt i skärgården. Mager, gärna sandig barr- och blandskog.

Glaux maritima – strandkrypa

Först omnämnd från Oh "Vid Östersjön nära Döderhult" (Lundvall ms 1824) och belagd från Oh Strandvägen 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 28 rutor, vanlig vid havsstränder. Strandängar,  blockiga eller steniga havsstränder.

Anagallis minima – knutört

Först omnämnd 1829 från Dh Påskallevik (Arenius ms), belagd därifrån av Scheutz (UPS 1861) och även publicerad av densamme (1861) därifrån.

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Fuktig, öppen jord, endast funnen på havsstränder. Arten är visserligen svårupptäckt men troligen minskande.

Aktuella fynd: 6H3a Kyrkgångsskär (3e3g) glest bevuxet strandängsfragment. 6H3b Enudden (3a8d) strand på bar jord vid hällkant 1984 (LD).

Ej återfunnen varken på primärlokalen eller följande platser: Oskarshamn (Österman ms 1862, Dusén 1868). Dh "Kuggö, kanten av ett stort hällkar" (Sterner i S, 1928). Mh Götehult (J. Edmark i UPS, 1870). Ramnebo (Edmark ms 1869).

Anagallis arvensis – rödmire

Först publicerad av Scheutz (1857) från Dh Påskallavik och belagd från Kd Bankhult, Bäckhorfva 1888 (Regnéll i LD).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Öppen, starkt kulturpåverkad mark, sandiga åkrar, trädgårdar och utfyllnadsmarker, mest i områdets södra del.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4e) G. Stranke. 5G8h Skorpetorp (1a) G. Stranke. 5G9g Århult, kanterna av väg 23 (3b0d) mycket riklig efter dikesrensning 1986 (LD). 5G9h Väderum (2d0g) utfyllnadsmark. Humlekärrshult (4e9e) trädgårdsland. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnutfyllnad. 6G0h Fagereke (0d5a) betesmark. Fallebo (0e8f) åker. 6G0j Furö (0e) B. Karlsson enl RgK.

Äldre uppgifter: Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB, S). Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV). Dh "Emmekalv, rågåker". "Åker SV om Virbo" (båda Sterner 1933). Ramses källa [okänt läge] 1916 (A. Johansson i DNF).

Samolus valerandi – bunge

Först omnämnd 1829 från Dh "På en holme utom Påskallevik" (Arenius ms) och belagd från Mh Brändö 1858 (Gödecke i UPS). Publicerad av Scheutz (1862) från Dh Påskallavik och Mh Örö.

Funnen i 26 rutor, vanlig på ej alltför exponerade havsstränder. Företrädesvis på strandängar men också på steniga stränder i skydd av vassar.

Plumbaginaceae – triftväxter

Armeria maritima ssp. elongata – backtrift

Först publicerad av Holmberger (1780) för Misterhults sn, omnämnd från Dh "På en holme vid Påskallevik" 1829 (Arenius ms) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 24 rutor, ganska vanlig. På klippor och torrängar. Huvudsakligen i kustbandet, dock ej vanlig på öarna. Dessutom på vägkanter. – Karta 122.

I inlandet är arten under senare tid under spridning på vägkanter, särskilt längs större vägar såsom längs väg E22 från 5G6i Em till 5G8h Knipefloe. 5G9e Korsvägen vid väg 23 (3a7i). 5G9f Smältebro vid väg 23 (4c0b). 6G0h Hällarna (1e9d) vid väg E22. 6G1f Kråkenäs (1c2f) vägkant vid sandtag. 6G4i Misterhult vid väg E22 (2c5h).

Variation. En vitblommig form har insamlats vid Oh Ärnemar 1912 (Linderoth i OLV).

Oleaceae – syrenväxter

Forsythia × intermedia – hybridforsythia

F. suspensa × viridissima

Funnen i 3 rutor, kvarstående.

Aktuella fynd: 5G9h Tratten (3b8g) ödetomt. 6G0h Slingervägen (0e1c) bergknalle. 6H6a Hamnö sjöbodar (2c8d) RgK.

Fraxinus excelsior – ask

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Christdala prestgård 1863 (Regnéll i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Lundar, lövskogar, bryn, hagar. Gärna på fuktig mark. Verkliga askkärr ser man dock sällan inom området.

Variation. Formen oxyacarpa har insamlats vid Oh Fredriksberg 1910 (Linderoth i DNF och OLV). Den omnämns även därifrån av Köhler (ms 1917)

Syringa vulgaris – syren

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Mycket länge kvarstående eller förvildad och expansiv kring ödetomter och på avfallsplatser.

Ligustrum vulgare – liguster

Först insamlad av Linderoth 1910 vid Dh Gränerum (OLV). Liguster växer ännu i en i ekbacke där.

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad, även på längre avstånd från bebyggelse. Kring Kråkelund i Misterhult finns t ex äldre ligusterbuskar insprängda i slånsnåren på skären.

Gentianaceae – gentianaväxter

Centaurium erythraea var. erythraea – flockarun

Först insamlad vid Kd Bankhult 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5H9b Jungfrun, öster om stenbrottet (2e3i) I. Ottosson (UPSV).

Äldre uppgifter: Mh "Jungfrun, strandbacken ovanför bryggan" 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Jungfrun 1925 (J. A. Nannfeldt i UPS, C. Skottsberg i GB).

Ej återfunnen: Oh Gunnarsö 1933 (A. Johansson i DNF). Dh St. Saltvik 1923 (Inga Gustafsson i LD). Misterhults socken 1883 (J. G. Gunnarsson i S). Ej heller återfunnen på primärlokalen.

Centaurium littorale var. littorale – kustarun

Först omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från "Oskarshamn, södra stranden" 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 24 rutor, vanlig på havsstrandsängar.

Centaurium pulchellum – dvärgarun

Först omnämnd 1829 från Dh "På stränderne vid Påskallevik" (Arenius ms), belagd från Mh Örö 1853 (Floderus i GB, LD och UPS, Stenhammar i NR och UPS) samt publicerad av Scheutz (1862) från Örö.

Funnen i 17 rutor. Ganska vanlig på havsstrandängar.

Variation. Arten varierar från små ogrenade exemplar till större med rikt förgrenad blomställning. Under namnet f. ramosissimum har den senare formen insamlats vid Oh S. stranden 1907 (Linderoth i OLV).

Gentianella campestris – fältgentiana

Först insamlad av A. Meurling 1862 från Kristdala (LD) och uppgiven samma år från Oskarshamn (Österman ms 1862).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Ängar, naturbetesmarker. Allt sällsyntare på grund av igenväxning, upphört bete och konstgödsling. Individantalet varierar starkt från år till år.

Aktuella fynd: 6G0g Hycklinge (3e) betesmark till ca 1980, S. Ejneby. 6G1d Fallebo (4e5g) 1980, 1989. SO Fallebosjön (3d0c) 1980, 1989. Kvarntorpet (3d0e) 1980, 1989, 1994. 6G1e Lilla Bråbo (3b7a) 1980. Bråhult (4b0e) 1980. Humleryd (1c6c), S. Ejneby. Källeryd (3a5h) 1980. Risinge (4b8j) 1980. Risinge (4c7a) 1980. Risinge (4c8a) 1980, 1989. 6G2d Krokshult (1b8i) 1980. Krokshult (1b9g) 1980, 1989. Krokshult (2b0h) 1980, 1994. Stackvallen (2b8h) 1980. Alla uppgifter från Bråbygden och Krokshult 1980, 1989 och 1994 har lämnats av Roger Svensson; de från 1980 grundade på iakttagelser av Mårten Aronsson. 1995 kunde arten inte återfinnas på någon av lokalerna.

Ej återfunnen: Oh Björnfällan (A. Johansson i DNF, 1908). Mockebo (Köhler ms 1917, var. suecica). Mjölkulla 1938 (E. Evers i UME, bestämd till var. suecica av ThK). Mh Virkvarn 1905 (O. Köhler i S, var. suecica).

Äldre uppgift utöver ovanstående: Kd Krokshult 1919 (Sterner ms).

Variation. Fältgentiana är mycket variabel och har utbildat olika raser, anpassade bl a till tidpunkten för slåttern. De fynd som bestämts till varietet representerar samtliga tidig fältgentiana, var. suecica.

Gentianella amarella – ängsgentiana

Ej återfunnen. Arten förekommer på öppna, något fuktiga ängar och naturbetesmarker. Den har gått starkt tillbaka, och det finns inga aktuella fynd från Småland.

Osäkra uppgifter. Uppgiven från Oskarshamn av Österman (ms 1862) men belägg saknas. Ett exemplar från Dh Lohorvan 1913 (A. Johansson i OLV) är troligen feletiketterat.

Menyanthaceae – vattenklöverväxter

Menyanthes trifoliata – vattenklöver

Först publicerad från Misterhults sn (Holmberger 1780) och belagd från Oh Lilla Mark 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 66 rutor, vanlig. På grunt vatten vid stränder och i kärr. Ovanlig i själva kustbandet och i skärgården.

Aktuella skärgårdslokaler: 6H5b Ekö mar (0a6h). 6H6a Skavdö (2a3e) skogskärr. 6H7b St. Vasskär (0b1e) gölkant, RgK.

Apocynaceae – oleanderväxter

Vinca minor – vintergröna

Bygdenamn. Pervink, pellevink; även i Mönsterås (Domeij 1948).

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Mörkret 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Förvildad, bofast. Ödetomter, lövskog, steniga bryn, renar. Förekommer bl a vid de flesta ödetorp.

Asclepiadaceae – tulkörtsväxter

Vincetoxicum hirundinaria – tulkört

Cynanchum vincetoxicum

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd 1823 från Mh Figeholms köping (Sjögren ms) och belagd från Tjustgöl, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1899 (U. Olsson i LD).

Funnen i 48 rutor. Vanlig i skärgården och längs kusten. På klippor, i blockig terräng och ljusa skogar. Frekvensen minskar mycket snabbt inåt land där tulkörten mest förekommer på klipphyllor och liknande solexponerade, torra ställen, gärna vid större sjöar och vattendrag. – Karta 123.

Rubiaceae – måreväxter

[Sherardia arvensis – åkermadd]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material.

[Asperula tinctoria – färgmåra]

Galium triandrum

Mh Högskulla (Erik Stensiö enl Sterner 1933). Utan belägg och då några andra uppgifter av Stensiö visat sig dubiösa lämnas den därhän. Även uppgiven för Mh "På en ängsbacke till Tjustgöl" (Lindhagen ms 1833), men då belägg ej finns bevarat och ingen mer uppgift om arten finns från detta ställe, som på den tiden besöktes av många andra botanister är det tveksamt om artbestämningen var riktig.

Galium boreale – vitmåra

Först omnämnd 1833 från Mh Winö (Peterson ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Torr ängsmark, hagmark, bryn, renar. Minskande på grund av igenväxning. – Karta 124.

Galium odoratum – myska

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och insamlad från Fårbo (Rosén i UPS, före 1819). Publicerad från Fighult av Scheutz (1862).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Mullrik, örtrik lövskog, särskilt med ek, lind och hassel. – Karta 125.

I skärgården endast sedd på 6H5a Snuggö (3d2h) och 6H6a Skavdö (2a7b, 3a4a).

[Galium triflorum – myskmåra]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material.

Galium uliginosum – sumpmåra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Kd Dörtorpet 1932 (I. Söderberg i UPS).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Kärrängar, lövkärr, naturbetesmark, diken och dikeskanter. Även på helt torr mark, t ex grusbackar i hagar. – Karta 126.

Galium palustre – vattenmåra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd 1823 från Tu "Fogelmåsen Syserums ägor" (Sjögren ms) och belagd från Oh Fagereke 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Stränder, kärr, diken.

Galium elongatum – stor vattenmåra

G. palustre var. elongatum

Först belagd från Dh Fagereke 1908 (Linderoth i OLV, som G. palustre f. decipiens)

Funnen i 19 rutor. Troligen ganska vanlig, men otillräckligt uppmärksammad. Lövskogskärr, diken.

[Galium trifidum – dvärgmåra]

En insamling etiketterad Oh Fredriksberg (A. Johansson i DNF, 1917) föreligger, men lokalangivelsens riktighet är tveksam. Närmast finns arten nu vid Ramkvilla och i trakten av Höreda.

Galium verum – gulmåra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torr gräsmark, skär, vägkanter, järnvägar, skräpmark.

Variation. En lågvuxen strandform, f. litorale, har insamlats vid Oh Lotsgården 1909 (Linderoth i OLV).

Galium album – stormåra, buskmåra

G. mollugo ssp. erectum

Först belagd från Oh Stadsparken 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Betesmark, vallar, renar, bryn, vägkanter, järnvägar, skräpmark. Inkommen i tämligen sen tid.

I skärgården är stormåra ännu bara spridd till några få öar: 5G7i Runnö, Ekenäsudden (1e). 5G7j Runnö (2a9e) igenväxande åker. 6H4a S. Marsö (1e1a) byängen, RgK. 6H5a Älö, Hemkärret (4c9i) äng, RgK. 6H5b Strupö by (3b8b) 1994, RgK. 6H6a L. Bergö (1b7b) RgK. Vinö (2c3h). 6H6b Örö (3c0b) i oklippt gräsmatta, påträffad där först 1994 av RgK.

Variation. Arten är mycket variabel och representeras av raser av olika ursprung. Varieteten elatum har insamlats vid Oh Fredriksberg 1933 (A. Johansson i DNF, som a elatum) Den har omvänt äggrunda blad med uddspets samt grov men slak stjälk och anses ha kommit in med gräsfrö. Material under beteckningen g erectum (lågväxt, uppstigande) har samlats från Oh stadsparken 1907 (Linderoth i OLV).

Galium album × verum – hybridmåra, gräddmåra

Först belagd från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 64 rutor. Ganska vanlig på torr mark där föräldraarterna möts.

Galium saxatile – stenmåra

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. På samtliga lokaler uppenbarligen inkommen i samband med virkeshantering, växande på och intill barkavfall. Visar knappast någon tendens att sprida sig.

Aktuella fynd: 5G8h N. Vånevik (0d4g) skogsvägkant (LD). Knipefloe (1d4d) f d timmerupplag. Nymålen (0c4f) skogsvägkant (LD). På dessa lokaler, som alla ligger vid gamla virkesupplag har stenmåran hållit sig kvar under mer än 10 år. 5G9i Grimskallen (4a3b) på barkavfall i hamnen (LD) tillfällig.

Osäker uppgift. Uppgiven från hagmarker vid Dh Äshult (Inventering av ängs- och hagmarker 1989, Gustafson 1995). Sannolikt rör det sig om relativt torrt växande sumpmåra G. uliginosum som ej sällan misstas för stenmåra.

Galium spurium ssp. vaillantii – småsnärjmåra

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd av densamme 1922 (S).

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdar, avfallsplatser, skräpmark.

Variation. Former med kromgula blommor har setts på flera ställen i nordöstra delen av Misterhults sn.

Galium aparine – snärjmåra

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd 1862 från Kristdala och Kd Bankhult (A. Meurling resp Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Åkrar, snåriga lövbryn, trädgårdar, strandsnår, avfallplatser, skräpmark.

Variation. Arten är variabel och representeras av både inhemska och främmande raser. Den småvuxna var. marinum som förekommer vid havsstränder är troligen ursprunglig i landet.

Polemoniaceae – blågullsväxter

Polemonium caeruleum – blågull

Funnen i 3 rutor, kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G1e Saxtorp (3c5d) vägkant. 6G2d Träthult (1d2e) vägkant. 6G4f Mellingerum (0a6d) på förnatäckt block i lövdunge.

Phlox paniculata – höstflox

Funnen i 4 rutor, kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G1e Orrenäs (3c6e) vägkant. 6G2e Kristdala, Kulladalsgatan (4d2b) ödetomt. 6G3g Krokstorp, Nerbyn (3d6h) dikeskant. 6G5i Torshult (2a7b) vägkant.

Convolvulaceae – vindeväxter

Cuscuta europaea ssp. europaea – nässelsnärja

Först belagd från Mh Fårbo 1857 (A. Lund i S).

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Parasiterar mest på nässlor och humle. Gårdar, snår, oftast nära bebyggelse. Minskande.

Aktuella fynd: 5G8h Sandshult (2a1c) på torrängsväxter. 6G0g Nybo (3e2h) på nässlor. 6G0h Norrtorn (0d5h) på kråkvicker, tillfällig. 6G0i L. Saltvik (3b1j) på nässlor. 6G1d Fallebo (3e9b) på nässlor i högörtäng. Fallebo (4e0c) på humle (LD). 6G1e Bjälebo (1b4d) på humle. 6G1f Lämmedal (2e2d) på nässlor. 6G1h Stensjö (2e9i) på nässlor. 6G3j Ström (0e4d) på nässlor, C. Lihnell.

Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn 1902 (E. Köhler i GB). Oh Kikebo (Linderoth i OLV 1907 och 1908, Köhler ms 1917). Fredriksberg (A. Johansson i DNF, 1921). Dh Rödsle prästgård (Lindholm i OLV, 1948). St. Saltvik (Sterner 1933). Mh Groddam (H. Molander i LD, 1932). Virsjödal (Vedelöv i OLV, 1960).

Cuscuta europaea ssp. halophyta – strandsnärja

Först belagd från Mh Örö 1839 (Wallman i LD). Omnämnd därifrån av Holmberger (ms 1847) och publicerad av Scheutz 1857.

Funnen i 17 rutor, ganska vanlig på havsstränder. Parasiterar på många olika havsstrandsväxter (se t ex Lundin 1928 och 1929).

Äldre material av strandsnärja finns i rik mängd i herbarierna, inte minst samlat från Mh Örö kring 1800-talets mitt och under dess senare hälft.

Cuscuta epilinum – linsnärja

Ej återfunnen. Linsnärja växte som parasit på lin, och försvann med linodlingens upphörande.

Två äldre insamlingar finns: Dh Norrby 1880 (E. Arnér i GB) och Kd Friskebo 1862 (Regnéll i LD).

Cuscuta epithymum var. epithymum – ljungsnärja

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Parasiterar på torrängsväxter.

Aktuella fynd: 6G0e Kvarnemåla (0a3i) torräng, parasiterande bl a på gulmåra Galium verum, liten blåklocka Campanula rotundifolia och rödven Agrostis capillaris (LD).

Calystegia sepium ssp. sepium – snårvinda

Först omnämnd från Dh "Nära Döderhults kyrka" (Lundvall 1824). Publicerad från Misterhult av Hartman (1843), sannolikt återgående på fynd från Kärrsvik där arten ännu växer: "Vid en qvarn vid Chersvik" (Lindhagen ms 1833), "Vid sågqvarnen, Kärrsvik" (Peterson ms 1833). Belagd från Mh Figeholm 1866 (J. P. Johansson i LD).

Funnen i 44 rutor, ganska vanlig. Spontan på stränder, även odlad och förvildad t ex på avfallplatser.

Calystegia sepium ssp. spectabilis – skär snårvinda

Först belagd från Oh Humlekärrshult 1958 (Rühling i DNF).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Vägslänter, strandsnår, avfallplatser.

Calystegia pulchra – rosenvinda

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Rudagatan (3e1h) lövdunge, conf. ThK (LD).

Convolvulus arvensis – åkervinda

Först omnämnd 1854 från Dh "En åker vid Döderhultsvik" (Lund ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 41 rutor, ganska vanlig. Torr mark, helst på lera, sand eller grus. Åkerkanter, vägkanter, rabatter, skräpmark. Ovanlig i skärgården.

Aktuella skärgårdslokaler: 6G6j Hunö (1d6e). 6H6a Hamnö (2c8d). 6H6b Örö (2c8c).

Variation. Formen annulatus med en purpurröd ring nära kronans botten har insamlats vid Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Hydrophyllaceae – indiankålsväxter

Nemophila menziesii – prins Gustafs öga

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) stenfog i gatkant.

Phacelia tanacetifolia – honungsfacelia

Funnen i 6 rutor. Förvildad. På skräpmark och kvarstående på åkrar efter att ha odlats som bifoder eller gröngödsel.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e3i) småbåtsbryggan syd hamnen 1984, H. Gudmundson. 6G3j Ström (0e2e) skräphög. 6G4h Ölvedal (0e7j) åker. 6G4i Ölvedal (0a7a) åker. 6H3a Utlångö (3e8e) vägkant, RgK. 6H5a Vinö by (1c7j) grusgång, RgK.

Boraginaceae – strävbladiga

Lithospermum arvense – sminkrot

Buglossoides arvensis

Först belagd från Dh Klämna 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Åkerkanter, vägkanter, gårdar. Tidigare ett vanligt åkerogräs återfinns den nu mest på skräpmark och minskar starkt.

Aktuella fynd: 5G8h Skorpetorp (1a) G. Stranke. 5G9h Oskarshamn flerstädes, t ex Besvärsgatan (3d9i) rabatt. Fredriksberg (4c2b) åkerkant (LD). Västra industriområdet (2d7c) vägkant. 5G9i Gölkärret (2a9c) vägkant (LD). 6G0f Äshult (1d3j) åker, S. Ejneby. 6G0g Norra Hycklinge (1e) åkrar i byn, S. Ejneby. 6G0h Fallebo gård (0e7g) gårdsplan. 6G0i Havslätt (0a7a) vägslänt (LD). Rotvik (2b1c) berg vid ladugård. 6G2f Systertorp (3a1c) åkerkant (LD). 6G4i Misterhults gård (3d0e) åker (LD). 6G4j Götebo (3b0d) sandig vägkant.

Ej återfunnen: Dh Emsfors. Skälvik N om Em (båda enl Sterner 1933). Mh Fårbo (Vedelöv i OLV, 1962).

Echium vulgare – blåeld

Först publicerad av Scheutz (1857): In meridionali gub. Calm. secus litus frequens [vanlig på grus i södra delen av Kalmar län]. Mer preciserat omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad av Dusén (1868). Belagd från Oh Norra Torget 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Torr, stenig, grusig eller sandig mark. Vägkanter, hamnar, sandtäkter, stenbrott och avfallsplatser. Ökande. – Karta 127.

Variation. En form med vita blommor har setts vid 5G9h Åsa trafikplats (2c0d) vägkant.

Pulmonaria obscura – lungört

P. officinalis auct.

Först belagd från Kd Parken vid Stensö 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Lundar, hässlen, örtrik granskog. På mullrik, ej alltför torr mark.

Äldre insamlingar finns från Oskarshamn 1903, 1905, 1907, 1908 (O. Köhler i GB, LD, S). Vid Oskarshamn återstår nu endast en mycket svag förekomst på åkerholmar vid Fredriksberg.

Pulmonaria affinis – fransk lungört

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9g Forshult syd om det västligaste huset (2b6c) lövbryn nära gård, J. Christoffersson. 6G1g Skrikebo (2e2d) vägkant, det. Thk (LD).

[Symphytum officinale – äkta vallört]

Dh "Påskallavik vid hamnen, mycket sparsam" (Sterner 1933). Belägg saknas och det kan ha rört sig om uppländsk vallört S. × uplandicum som Sterner ej alls omnämner. Äkta vallört upptas också hos Ejneby (1974), enligt uppgift funnen i Dh Norrby. Enbart uppländsk vallört har dock kunnat återfinnas där.

[Symphytum asperum – fodervallört]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material.

Symphytum × uplandicum – uppländsk vallört

S. asperum × officinale

Först belagd från Mh Smedstugan 1959 (Rühling i DNF).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Gårdar, vägkanter och avfallsplatser. På senare tid har odlade former med klart blå blommor allt oftare förvildats och är numera kanske de allmännaste.

Anchusa officinalis – oxtunga

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng på Winö" (Peterson ms) och belagd från Mh Tjustgöl 1861 (Regnéll i LD).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Vägslänter, torra och sandiga åkrar och betesmarker, åkerrenar, stenrösen, glest bevuxen skräpmark.

I skärgården endast känd från 6H6b Örö by (2c8c).

Anchusa arvensis – fårtunga

Först belagd från Kd Bankhult, troligen under 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 47 rutor, ganska vanlig. Åkrar, rabatter, jordhögar, skräpmark. Kommer ofta tillfälligt in med jord till nyanlagda gräsmattor.

Borago officinalis – gurkört

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark. 5G9h Fnyktorget (4d1i) mellan gatsten. Fredriksberg (4c5c) kompost. Södra Fabriksgatan (3c3h) vägkant 1984. Västra begravningsplatsen (3d3a) jordhög. 6G0f Hultåsa (2e0c) kompost. 6G0g L. Hycklinge (0e2g) potatisland. 6G0h Humlekärrshult (0a0e) trottoarkant. 6G2e Kristdala, Ekgatan (3d6j) jordgubbsland. 6G2g Petersborg (3c1h) utkast. 6H5a Älö, Källängen (4c8e) täppa, RgK.

Amsinckia micrantha – gullört

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig. – Fig 107.

Aktuella fynd: 5G9h S. Fabriksgatan (3c3h) skräpmark 1984–1986, det. P. Lassen (LD). Publicerad av Lassen (1988).

Asperugo procumbens – paddfot

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Vid ladugårdar, på komposthögar och skräpmark. Förekommer i synnerhet vid uthus och fiskebodar vid fiskelägena i norra Misterhult.

Aktuella fynd: 5G9h Brädholmen (4e1a) skräpmark, M. Agestam. Fredriksberg (4c3d) lagårdsplan. Humlekärrshult (4e9e) kompost. Rödsle (4b6c) kompost. Slottsgatan (3e9a) avröjd tomt. 5G9i Grimskallen (4a3b) utfyllnadsmark (LD). 6G0j Furö (0d9j) enligt Orrback. 6G4i Misterhult, Kyrkgölen (1e2d) kompost. 6H5a Vinö (1d7a) vid fiskebodar. Älö, Brändekärr (4d8a) torr Åkerholme, RgK. 6H5b Strupö (3b8d) bytippen (LD). 6H6a Skavdö by (1a8b) uthusvägg, RgK. Älö (0c0i) vid uthusvägg. 6H6b Ekholmshällarna (1b4g) tångvall, RgK. Örö by (2c9d) tomt, RgK.

Ej återfunnen på följande platser: Oh Kikebo (Linderoth i OLV, 1907). Dh Emsfors, Påskallavik och Vånevik (Sterner 1933). Emsfors (Vedelöv i OLV, 1966). Även insamlad från Oskarshamn utan närmare lokalprecisering av O. Köhler 1902 (S) och av H. Lenander 1926 (S).

Myosotis arvensis – åkerförgätmigej

Först uppgiven 1833 från Mh "På ett gärde vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oh Mörkret 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Åkrar, trädgårdar, torrbackar, driftvallar.

Variation. Höstgroende exemplar (kallade f. vernalis) börjar blomma tidigt på våren och har kraftiga, tuvade stjälkar medan de vårgroende (f. aestivalis) blommor senare på sommaren och i regel har enkla stjälkar. Båda formerna har samlats från Dh Mörkret (A. Johansson i DNF, 1916).

Myosotis ramosissima – backförgätmigej

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), funnen vid Mh Ramnebo 1867 (Edmark 1869) och belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). De första daterade beläggen är från 1903: Oskarshamn (O. Köhler i S) samt Mh Jungfrun (J. Erikson i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, åkerkanter, trädgårdar, skräpmark.

Myosotis discolor – brokförgätmigej

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 45 rutor, ganska vanlig. Hällmark, gärna vid bergrötter, torrbackar, åkrar, trädgårdsland.

Myosotis stricta – vårförgätmigej

Först funnen 1867 vid Mh Ramnebo (Edmark ms 1869) och belagd från Dh Rostorp 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 56 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, hällar.

Myosotis sylvatica – skogsförgätmigej

Först belagd från Dh Smörkullen 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 49 rutor, ganska vanlig. Förvildad. Ödetomter, snår, frisk gräsmark, skräpmark.

Variation. Vitblommiga former ses ganska ofta, och är t ex regelbundet förekommande vid 6G1h Stensjö by och 6H6b Örö by. Formen (f. lactea) är först belagd från Oh kyrkogården 1909 (Linderoth i OLV).

Myosotis laxa ssp. caespitosa – sumpförgätmigej

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913).

Funnen i 60 rutor, vanlig. Stränder, lövkärr, dikeskanter, fukthålor i betesmark.

Myosotis laxa ssp. baltica – strandförgätmigej

Först uppgiven från Mh Huvudlösa [Huvfallsö] och Skavetö 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Funnen i 20 rutor, ganska sällsynt på havsstränder. Avgränsningen mot sumpförgätmigej ssp. caespitosa är dock ganska oskarp, och möjligen har förekomsten av strandförgätmigej överskattats.

Äldre uppgifter, samtliga enligt Sterner (1933): Dh Furö. Inre och Yttre Grässkär. Lindö vid Virbo på stranden i SV och på ett skär strax utanför. Lilla Rödskär. Storön utanför Vånevik på stranden i sydost. Mh Råsbäcke Fåreholme. Skär N Raklen. Fågelö.

Myosotis scorpioides var. scorpioides – äkta förgätmigej

Först omnämnd 1833 från Mh "I Hafsviken vid Kärrsvik" (Peterson ms) och belagd från Mh Virkvarn 1906 (O. Köhler i S).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. På grunt vatten i åar, vid stränder av sjöar och vattendrag, på strandängar och i vassar vid Östersjön.

Myosotis scorpioides var. praecox – praktförgätmigej

Först belagd från Mh Virbo skärgård 1929, 1930 (Sterner i S).

Funnen i 2 rutor. Troligen sällsynt, men ej konsekvent eftersökt och svår att skilja från huvudformen. Vassar och strandängar vid Östersjön.

Aktuella fynd: 6G0i Ålkroken (1a0i). 6H5a Agnemar (0b9g). Snuggö (3d1i). I båda fallen med belägg i LD, bestämda av K. Apelgren.

Äldre uppgifter enligt Sterner (1933): Dh Lilla Måsskär. Nötö. Runnö. Lilla och Stora Rödskär. Stora Saltvik. Mh Råsbäcke Fårholme. Två ark av denna underart (primärbeläggen), samlade av Sterner, finns i S: Dh Virbo 1929 samt Mh Virbo skärgård 1930.

Lappula squarrosa – piggfrö

Ej återfunnen. Piggfrö uppträder mest tillfälligt i hamnar, på bangårdar och på annan skräpmark.

Oskarshamn (Österman ms 1862). Oskarshamn 1885 (Bergmans släktherbarium i S). Oskarshamn (Cederquist enl Sterner ms, före 1921). Oh Mekaniska Verkstaden 1907 (Linderoth i OLV).

Omphalodes verna – ormöga

Funnen i 2 rutor. Förvildad, bofast.

Aktuella fynd: 5G9i Gröndals bollplan (3a1d) vägkant. 6G0h Fallebo, Solbacken (0e9h) vägkant.

Cynoglossum officinale – hundtunga

Först belagd 1862 från Mh Figeholm (E. Carlsson i S) och Vällehorfva (Regnéll i LD).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. Vägslänter, torrbackar, gärna vid stenrösen och på andra solvarma platser.

Ej återfunnen varken på primärlokalerna eller: Oh Mockebo (O. Köhler i S, 1916). Mh Jungfrun (Erikson 1904).

Verbenaceae – verbenaväxter

Verbena officinalis – läkeverbena

Först belagd från Oskarshamn av O. Köhler 1914 (LD). Även insamlad av Köhler 1921 (GB, S).

Funnen i 1 ruta. Särskilt tidigare odlad som prydnadsväxt och troligen tillfälligt förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Järnvägsstationen (3e7d) spårområde.

Callitrichaceae – lånkeväxter

Callitriche stagnalis – dikeslånke

Först belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig. Diken, vattenfyllda hjulspår, småvatten.

Ej återfunnen: Mh Figeholm i ån (Sterner i S, 1930).

Variation. Många lånkearters utseende modifieras starkt av om de växer nedsänkta i vatten eller på fuktig jord. Dessa modifikationer har tidigare ofta åsatts olika formnamn, trots att de ej är genetiskt skilda. Exempel på en särskilt benämnd landform är f. serpyllifolia, samlad vid Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Callitriche cophocarpa – sommarlånke

Först belagd 1919 från Oskarshamn (O. Köhler i S) och Mh Jämserum (Sterner i UPS).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Diken, bäckar, hällkar, småvatten.

Callitriche palustris – smålånke

Först belagd från Mh Sippetorp 1961 (Vedelöv i OLV, som fyrling Crassula aquatica).

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Diken, hällkar.

Callitriche hamulata – klolånke

Först belagd från Dh "Århult i sjö" 1931 (I. Söderberg i UPS).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Sjöar, åar, bäckar, hällkar.

Aktuella fynd: 5G6i Em (3c9a) lugnvatten i ån, det. K. Martinsson (LD). 5G9f Östra Sjöbodmossen (3e0f) i Hammarsjön, det. K. Martinsson (LD). 6G0h Åsegöl (4e7h) tillflödet, det. J. Christoffersson (LD). 6G2g Bredsjön (0b2g) klippstrand, det. K. Martinsson (LD). 6H5b Strupö Ljungskär (1c9j) hällkar, Rgk, det. ThK. 6H7b Flatskär (2c1j) RgK. Lilla Löjskäret (0d3b) RgK, det. ThK. Stora Löjskäret (0d5f) RgK, det. ThK. Stenhällarna (0d3f) RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Lamiaceae – kransblommiga

Ajuga pyramidalis – blåsuga

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Torr gräsmark, hagmark, öppna skogar.

Variation. Blommorna är vanligen blå men vita eller skära förekommer ej sällan.

Ajuga reptans – revsuga

Först belagd från Oh Humlekärrshult, förvildad på grässlänt 1958 (Rühling i DNF).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Förvildad, och som sådan varaktig. Gräsmattor, snår.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) grässlänt. 6G0g Hycklinge (0e2i) snår. 6G0i Kolberga (0a0e) snår. 6G2e Kristdala, Norrängsvägen (4d0h). 6G3h Blomsterhult (3b6h) vägkant. 6G5h Mörtfors (3e0i) vägslänt. 6G5j Koviksnäs (3e7e) bäckkant, RgK. Norra Uvö by (4e) gräsmark, R. Lilliestierna. 6H5a Älö, Källängen (4c7f) RgK.

Osäker uppgift. Riktigheten av lokalangivelsen Kd "Ekskogen vid Hummeln" (A. Johansson i OLV, 1917) betvivlas.

Scutellaria galericulata – frossört

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid sjön vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "Vid sjön Tarmlången" (Peterson ms 1833). Belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Kärr, stränder, diken.

Scutellaria hastifolia – toppfrossört

Först uppgiven från Mh Örö 1851 (Engstrand ms 1851). Insamlad på Örö 1855 (Scheutz i UPS) och publicerad av Scheutz (1857): Misterhult aliisque locis; tantum ad mare lecta [Misterhult och andra ställen; särskilt insamlad nära havet].

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Mest vid steniga stränder, vanligast i Misterhults norra skärgård. – Karta 128.

Aktuella fynd: 6G0i Eneholmarna (3d2j) mellan block. 6G0j Furö (0e8d) enbuskmark. Fynden från Misterhults skärgård är många och växtplatserna räknas upp utan koordinater inom rutorna: 6H4a Gräshällen, Rågårdsskär, S. Idtullen. 6H4b Boskär, Brunnskär, St. Busklubben. 6H5a Agnemarssjön, Förholmen, L. Lindskäret, Snuggö, Vinö, Älö. 6H5b Brånö, Ekö, Låga Eköhäll, Idklubben, Karsskäret, Kålsö, Huvfallsö, Istergås, Ängö. 6H6a Bengts holme, L. Bergö, St. Bergö, Grässkär, Stora Holmen, Huholmen, Yttre Kalvholmen, Kärsmansholmen. 6H6b Bastskär, Husholmen, Mörthällarna, Rönnhällen, Skallknabben, St. Själholmen, Nordvästra Själholmshällen, Svinskär, St. Torsholmen, Örö. 6H7b Mellersta Käringskär, St. Käringskär, Urholmen.

Ej återfunnen: Oskarshamn (O. Köhler i GB och S, 1908). Oh Tillingeöar (Linderoth i OLV 1908, Köhler ms 1917). Dh Påskallavik (Scheutz 1862). Nötö (Sterner i S, 1928). Havsstranden norr om Em, Nötö och Runnö (Sterner 1933). Mh Råsbäcke Fåreholme och Fågelö (Sterner 1933).

Marrubium vulgare – kransborre

Ej återfunnen. Arten har gått kraftig tillbaka och förekommer numera endast på Öland och Gotland (Ingelög m fl 1993).

Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S, Y. Stjernspetz i S). Dh Odelsjö 1919 (Sterner ms). Dh Påskallavik 1922 (Hård i GB). Århult 1910 (Linderoth i OLV). Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Mh Vid Tjustgjöl (Lindhagen ms 1833).

Galeopsis ladanum – mjukdån

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Åkrar, vägkanter, mest på sandiga jordar. – Karta 129.

Aktuella fynd: 5G9h Humleplan (4e7e) rosenrabatt. 5G9i Grimskallen (4a2c) markutfyllnad. 6G0h Fallebo (1e0a) åker. 6G2i Köksmåla (3a8d) sandig åker. Svensmåla (3a7e) åker. 6G3j Sandsböla (3d7h) dikeskant i sandåker (LD). 6G4j Koppramåla (4c5g) betesmark (LD). Öredal (2e6i) sandig åker. 6H3a Ekerum (1a4d) vägkant. 6H4a Gersebo by (3b8d) åkerkant.

Galeopsis speciosa – hampdån

Först belagd 1862 från Kristdala (A. Meurling i LD) och Kd Bankhult (Regnéll i LD).

Funnen i 62 rutor, vanlig. Hyggen, åkrar, blomrabatter, skräpmark.

Variation. Formen pallens har insamlats vid Oh Fredriksberg 1908 (Linderoth i OLV).

Galeopsis tetrahit – pipdån

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu Hasselås (Peterson ms) samt belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Åkrar, bergshyllor, hyggen, gårdar, avfallsplatser. Sällan i skärgården.

Galeopsis bifida – toppdån

Först belagd från Oh Fredriksberg 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Åkrar, bergshyllor, hyggen, gårdar, avfallsplatser, strandvallar i skärgården.

Variation. Kronan är vanligen röd, men kan också vara gul eller vit. Köhler (ms 1917) tar från Oskarshamn upp f. sulfurescens som har både överläpp och sidoflikar gula.

Galeopsis bifida × speciosa – toppdån × hampdån

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oh Havslätt 1910 (Linderoth i OLV). Belägget är ej expertgranskat.

Lamium album – vitplister

Först omnämnd 1833 från Mh Hellsingsö (Peterson ms) och belagd från Kd Risinge 1865 (Regnéll i LD).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. Gårdar, snår, väg- och gatukanter, tomtmark, avfallsplatser, skräpmark. – Karta 130.

Variation. En form med rödaktig krona, f. rosea, har insamlats vid Oskarshamn 1911 (Linderoth i OLV).

Lamium purpureum – rödplister

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Åkrar, gårdar, rabatter, gräsmattor, skräpmark.

Lamium hybridum – flikplister

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i LD, S).

Funnen i 28 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdsland, avfallshögar. – Karta 131.

Lamium confertum – mellanplister

L. moluccellifolium

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i LD, S).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Trädgårdsland, avfallshögar.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Vadkärret (4a1e) avfallshög i sandtag. 5G9h Humlekärrshult (4e8e) rabatt. 6G0h Stenåldersvägen (0e1h) rosenrabatt. 6G0i Havslättsbadets parkering (0a4c) jordhög.

Ej återfunnen vid Oh Fallebo (Köhler ms 1917).

Lamium amplexicaule – mjukplister

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdar, skräpmark. – Karta 132.

Lamiastrum galeobdolon ssp. galeobdolon – gulplister

Galeobdolon luteum, Lamium galeobdolon

Först belagd från Kd Risinge och Östantorp 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Lövskog på mulljord och örtrik granskog. Befintliga bestånd utvecklas ofta till massförekomster vid ökat ljusinsläpp som kring vindfällen, på hyggen och kanter av nya skogsbilvägar. – Karta 133.

Aktuella fynd: Koncentrerad till bygden söder om Kristdala där den är riklig och sannolikt spontan, t ex vid 6G0d V. Kulltorp (3e3g). 6G0e Gransmåla (1b5d). Libbershult (4d3b). Puksjön (2c4e). 6G0f Björnhult (3e9c). 6G1d Bjälebo kvarn (0e8i). 6G1e Brånäs (1d5b). St. Bråbo (2b3e). 6G2d Klostergöl (0e3h). Lillemokärr (2c3g). 6G2e Hälsokällan (3c1h). Klockaretorp (3d3e).

Övriga äldre uppgifter: Dh Skalltorp (Cederquist enl Sterner 1933). "Kristdala sn vid prestgården och Östantorp, samt vid Saxtorp och Risinge ymnig" (Regnéll enl Ekstrand 1866). Kd Stensö (Regnéll i LD, utan årtal). Gulplister har återfunnits såväl på dessa platser som på primärlokalen.

Lamiastrum galeobdolon ssp. argentatum – praktgulplister

Galeobdolon argentatum, Lamium argentatum

Funnen i 6 rutor. Förvildad, varaktig.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Norrgården (3e1a) stenröse. 5G9h Oskarshamn, Slottsgränd (4e0a) ödetomt. 6G0i Koppreholm (2b6g) vägkant. Mockebo (1a5j) snår. 6G5g Strömsfors (2d1i) L.-E. Andersson. 6G5h Mörtfors (2e8g) L.-E. Andersson. 6G5i Torshult (3a0f) soptipp.

Leonurus cardiaca – hjärtstilla

Endast ssp. cardiaca har påträffats inom området.

Först omnämnd 1833 från Mh Ulfvedal (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1901 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Vid gårdar och på avfallsplatser, minskande. Gärna på solvarm och kväverik mark, där dock konkurrensen från bl a mållor och nässlor kan missgynna hjärtstillan. – Karta 134.

Ej återfunnen på följande lokaler: Oh Humlekärrshult (Linderoth i OLV, 1907). Dh Påskallavik (Sterner 1933). Påskallavik 1938 (H. Du Rietz ms). Mh Flathult (E. Asplund i S, 1962). Högskulla (Sterner 1933). Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1960). Virsjödal (H. Molander i LD, 1931).

Ballota nigra – bosyska

Endast ssp. nigra har påträffats inom området.

Ej återfunnen. Tillfälligt inkommen med barlast.

Oh hamnen 1899 (Cederquist enl Sterner ms). "Oskarshamn på ballast" 1912 (O. Köhler i GB, LD, S).

Osäker uppgift. Ett exemplar från Dh Flathult 1917 (A. Johansson i DNF) bedöms som feletiketterat då arten längs smålandskusten i övrigt nästan bara är känd från hamnar och dylikt .

Stachys byzantina – lammöron

S. lanata, S. olympica

Funnen i 5 rutor. Förvildad, varaktig. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e8e) trottoarkant. 6G0h Slingervägen (0e0e) utkast i ekdunge. 6G2e Karlby (3c5d) vägkant. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark. 6G6i Solstadström (3c6c) vägslänt.

Stachys sylvatica – stinksyska

Först belagd från Kd Stensö 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 36 rutor, ganska sällsynt. Lundar och snår, särskilt på fuktig, mullrik mark.

Felaktigt uppgiven för Dh Furö hos Rühling (1984) beroende på en felskrivning för knölsyska S. palustris. Arten är ej känd från skärgården.

Stachys palustris – knölsyska

Först omnämnd från Dh "I en trädgård vid Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Mh Baggetorp, sannolikt 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Kärr, diken, sjö- och havsstränder. Åker- och trädgårdsogräs på tung, fuktig jord.

Stachys arvensis – åkersyska

Först belagd från Misterhult 1881 (J. G. Gunnarsson i S).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark 1992–1993 (LD). 1994 hade växtplatsen täckts med block och sprängsten.

Ej återfunnen vid Oskarshamn (C. C. Hammarlund i LD, 1952).

Nepeta cataria – kattmynta

Ej återfunnen. Kattmynta är en gammal medicinalväxt som tidigare inte var så ovanlig på ruderatmark och vid gårdar. Numera finns den bara kvar på ett fåtal platser i landet.

Oh Stadsparken 1909 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1913 (O. Köhler i LD). Dh Forshult 1910 (O. Köhler i S). Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD). Misterhult (Scheutz 1862). Mh Virsjödal 1932 (H. Molander i LD).

Nepeta × faassenii – kantnepeta

N. nepetella × racemosa

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark (LD). 6G0h Drevstigen (0e2i) vägkant.

Glechoma hederacea – jordreva

Först belagd från Mh Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. Åkerrenar, trädgårdar, snår. Helst på fuktig, mull- och näringsrik jord. Ojämnt spridd inom området.

Variation. Blommornas storlek varierar påtagligt. Småblommiga former, f. parviflora, har först samlats vid Oh Humlekärrshult 1908, storblommiga, f. grandiflora 1910 (båda Linderoth i OLV). En form med ljusröda kronor och lila pip, f. rosea, har samlats vid Oh Kolberga 1907 och 1918 (Linderoth i OLV resp A. Johansson i DNF).

Prunella vulgaris – brunört

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Sötvattensstränder, stigar, öppen gräsmark.

Variation. Vitblommiga former förekommer stundom, t ex: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G3i Värnamo (0c4j) mittsträng på skogsväg.

Prunella grandiflora – praktbrunört

Ej återfunnen. Praktbrunört är kalkbunden och relativt vanlig på Öland och Gotland.

Insamlad en gång vid Oskarshamn (Anna Olsson i LD, 1900). Troligen tillfälligt inkommen, kanske med kalksten från Öland. Vid Mönsterås bruk har den tillfälligt uppträtt så (vid kalksten från Gotland) i början av 1980-talet.

Melissa officinalis – citronmeliss

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) murspringa.

Satureja acinos – harmynta

Acinos arvensis

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage under Thomastorp" (Peterson ms) och belagd från Kd Boö 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Klipphyllor, torrbackar, torra och sandiga åkrar, vägslänter. Ej känd från skärgården.

Satureja vulgaris – bergmynta

Clinopodium vulgare

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Torr, gärna blockig ekskog, skogsbryn, klipphyllor, vägslänter. Ofta på och vid torpgrunder, kanske gynnad av murbrukets kalkhalt.

Hyssopus officinalis – isop

Funnen i 1 ruta. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G4i Misterhult, Hasselbacksvägen (1e2f) ödetomt (LD).

Origanum vulgare – kungsmynta

Först omnämnd 1827 från Mh "På en backsluttning nära gångstigen emellan Misterhults prestgård och Wellehorfva" (Westelius ms). Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 30 rutor. Ganska vanlig, framför allt i kustbandet, ehuru ovanlig i skärgården. Solöppna platser som klipphyllor, torrbackar, bryn, ekbackar. Minskande på grund av igenväxning.

Thymus pulegioides – stortimjan

Ej återfunnen. Stortimjan har på de flesta ställen kommit in med gräsfrö av franskt ursprung.

Insamlad vid Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i DNF).

Thymus serpyllum – backtimjan

Först omnämnd 1833 från Mh "På en backe på Vinön" (Lindhagen ms) och från Mh "En hage under Thomastorp" (Peterson ms). Belagd från Misterhult 1862 (P. Tham i GB).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Torr, helst sandig, öppen gräsmark såsom på åsarnas torrängar och tallskogsbryn. Minskande på grund av igenväxning. – Fig 19, karta 135.

Aktuella fynd: 5G8g Odelsjö (4e5b) åssluttning. 5G9d Bockara (3a2g) tallskog. Persnäs (4a3c) tallskog. 5G9g Forshult (2b4i) tallbryn. Århult (0d1g) torrbacke. 5G9h Humlekärrshult (4e7f) torräng. Lilla Mark (4d4c) torräng. Norra hamnen (4e4h) torrängsrest, utplånad sedan ett värmekraftverk uppförts. Nynäs (3c8d) torrbacke. 5G9i Grimskallen (4a3a) tallbryn, (4a4c) banvall. 6G0h Ängsvägen (0e3c) torrbacke. 6G0i Drevstigen (0a3e) vägkant, spridd från odling. 6G0j Furö (0e) riklig på torr gräsmark. Dragskär (4a1j) torräng. 6G1i Dragskärsåsen (0e2i) torräng. Hammardal (0e6a) torräng. 6G2i Fårbo säteri (1b0e) tallbryn. 6H5a Vinö, torrbackar kring byn, t ex (1c6j).

Ej återfunnen på primärlokalen Mh Thomastorp.

Lycopus europaeus – strandklo

Först uppgiven 1844 från Misterhult (Aspegren ms) och belagd från Oh Herrgårdsmaden 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Kärr, diken, stränder vid sött eller utsötat vatten, vid hällkar i skärgården. Någon gång sedd som tillfälligt inkommen med jord i rabatter.

Mentha arvensis – åkermynta

Först omnämnd 1833 från Mh "På en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "På en åkerren vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Stränder, diken, fuktiga åkrar och ängar. I skärgården endast på de inre, större öarna.

Variation. Arten är mycket mångformig och material i bl a OLV med namnen M. lapponica * parietariaefolia och M. austriaca hör hit.

Mentha gracilis 'Parviflora' – småblommig ädelmynta

M. ×gentilis var. parviflora

Ej återfunnen. Ädelmynta är en steril hybrid (M. arvensis × spicata) men sprider sig lätt med underjordiska utlöpare. De nedan nämnda växtplatsernas närmare beskaffenhet är okänd, men troligtvis har det rört sig om kulturmark nära gårdar, där arten kanske odlats.

Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i DNF, som åkermynta M. arvensis). Havslätt 1908 (Linderoth i OLV). Båda dessa kollekter har bestämts till var. parviflora av ThK. Hylander (1941a) för följande kollekter av O. Köhler till var. parviflora: Oskarshamn 1908, 1910, 1913 (i GB, S, LD, UPS). Oh Fallebo 1904 (S).

Mentha aquatica var. aquatica – vattenmynta

Först publicerad från Dh Emmekalv och Virkvarn (Sterner 1933) och belagd från Mh Virkvarn 1961 (Vedelöv i OLV).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Stränder vid större sjöar och åar.

Aktuella fynd: 5G6i Emmebro (3b6c) i Emån. 5G7h Stridsholm (1e2g) Emmekalvsbäcken. 5G7i Nötö (1a8i) vid Emmekalvsbäckens utlopp. 6G2f Kalvnäset (0c2h) vid Hummeln.

Mentha aquatica var. litoralis – strandmynta

Först belagd från Mh Kingarö 1932 (H. Molander i LD) och publicerad från Dh "Påskallavik på havsstranden" av Sterner (1933). En uppgift av Scheutz (1862) om M. aquatica från Mh Ekön vid Virbo torde sannolikt avse var. litoralis.

Funnen i 19 rutor. Ganska vanlig på havsstränder i skyddade vikar och lokalt riklig.

Mentha × verticillata – kransmynta

M. aquatica × arvensis

Först belagd från Dh Århult 1905 (O. Köhler i LD, S, UPS).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Stränder vid sjöar och vattendrag.

Variation. Denna hybrid är mycket mångformig och insamlat material bl a i OLV har åsatts namn som a subaquatica och g aquaticifolia.

Mentha longifolia – gråmynta

Allt som tidigare benämnts gråmynta har visat sig tillhöra olika hybridkomplex (Aronsson m fl 1995). Då identiteten av nedanstående fynd är outredd, bibehålls det ursprungligen åsatta artnamnet.

Ej återfunnen. Gråmynta odlades framför allt förr, och uppträder, oftast tillfälligt, som förvildad på något fuktig mark. Finns insamlad från Misterhults socken (G. P. Hällström i S, utan årtal).

Osäker uppgift. Publicerad från Misterhultsskären av Liljeblad (1816). En förekomst på skären verkar dock osannolik. Kanske är det helt enkelt en felskrivning för strandveronika Veronica longifolia som finns där?

Mentha spicata var. spicata – grönmynta

Först uppgiven för Mh "På tomten vid Hökhult" (Wallman enl Hartman 1843).

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G8h Sörvik (4e9c) ödetomt. 5G9h Lilla Mark (4d4d) vägkant. 6G0f Äshult (1d8j) lagårdsplan.

Ej återfunnen på primärlokalen varifrån den även omnämns av Edmark (ms 1869). Ej heller återfunnen vid Mh Ufvö (Lönnberg ms 1845) eller Klintemåla, varifrån ett belägg samlat av Wallman, men utan datum, finns i S.

Lavandula angustifolia – lavendel

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Patrullvägen (4e9b) skogsbryn.

Salvia × sylvestris – skogssalvia

S. nemorosa × pratensis

Ej återfunnen. Skogssalvia uppträder hos oss oftast som tillfällig på skräpmark.

Insamlad vid Mh Fårbo 1913 (O. Köhler i S).

Solanaceae – potatisväxter

Petunia × hybrida – petunia

P. axillaris × integrifolia

Funnen i 3 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark. 5G9h Klämnavägen (2d2d) utfyllnadsmark. Kolonivägen (4e9h) sandig vägkant. 5G9i Grimskallen (4a1d) hamnutfyllnad (LD).

Nicandra physalodes – ballongblomma

Funnen i 3 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Verkstadsgatan (3a0c) trädgårdsgång. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark. 6G6i Solstadström, Flintnabben (3c7e) vägkant.

Lycium barbarum – bocktörne

L. halimifolium

Först belagd från Oskarshamn 1923 (O. Köhler i S). Fyndet har publicerats av Blom (1931).

Funnen i 2 rutor. Förvildad eller kvarstående.

Aktuella fynd: 6G2j Bredviksbadet (1b7c) vägkant. 6G3j Gässhult (4d7d) odlad som häck kring gården och spridd på flera platser däromkring.

Ej återfunnen på primärlokalen, ej heller vid Oh Ringplatsen (Lindholm i OLV, 1948).

Hyoscyamus niger – bolmört

Först belagd från Kristdala 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Gårdar och avfallsplatser. Fröna behåller länge sin grobarhet. Bolmört kan därför uppträda på nyligen omgrävd mark där den ej setts på mycket lång tid, kanske århundraden.

Aktuella fynd: 5G9h Döderhults kyrka (4b4d) avfallsplats 1977. Norrby (4c9b) omgrävd villatomt. Oskarshamns tätort flerstädes t ex Köpmangatan/Stengatan (3d9e) byggtomt 1989. Lövgrensvägen 3 (2d2g) utfyllnadsmark 1989. Slottsgatan (3e9a) avröjd tomt 1992. 5G9i Grimskallen (4a1d) 1990. Muddern (4a2c) 1982. 6G0i Drevstigen (0a4a) tipp 1987. 6G1i Virbo, Smedstugan (1d3i) trädgårdsland 1983. 6G2j Högskulla (1a7e) utfyllnadsmark 1992.

Ej återfunnen: Dh Emsfors, Fittjö samt Påskallavik (Sterner 1933). Mh Hunö 1920 (Brundin enl Sterner ms). St. Bergö 1950 (Segelberg enl Sterner ms). Ålgårdsskär 1920-talet (L. Wirsén enl Götmark ms). Virkvarn (H. Molander i LD, 1928). Ej heller återfunnen på primärlokalen.

Physalis alkekengi – judekörs

P. franchetii

Funnen i 4 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Fröjdekulla (4e1f) vägkant. Klämnavägen (2d2b) utfyllnadsmark. 6G0h Södra Fallebo bollplan (0e3i) lövbryn. 6G0i Eversvägen (0a2c) grusig vägkant. 6G2j Skurö (3d4a) markutfyllnad vid avloppsbrunn.

Solanum nigrum – nattskatta

Först belagd från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Trädgårdar, skräpmark, havsstränder på driftvallen.

Variation. En form med gulgröna bär, f. humile, har samlats vid Oskarshamn 1908 (O. Köhler i LD, S, UPS) och från Oh, N. varvet 1908 (Linderoth i OLV). Formen chlorocarpum med grovtandade blad och gulgröna bär har samlats vid Oskarshamn 1908 (O. Köhler i LD, S, UPS) samt från Oh Kikebo 1907 och N. strandfyllningen 1908 (Linderoth i OLV).

Solanum dulcamara – besksöta

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid sjön vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "Vid sjön Tarmlången" (Peterson ms). Belagd från Kristdala, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Första daterade belägg är från Oh Tillingeöar 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Stränder vid sött och bräckt vatten, kärr, alsumpskog, diken, klippskär, skräpmark.

Variation. De flesta äldre belägg från havsstränder har kallats var. marinum, karakteriserad av håriga och något köttiga blad. Varieteten är först belagd från Oh Rotvik 1909 (O. Köhler i S). Former med de övre bladen utan pillik bas har kallats f. assimile och insamlats från Dh Forshult 1910 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Solanum tuberosum – potatis

Först insamlad från Oskarshamn 1907 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 12 rutor. Tillfällig på utkastplatser.

Lycopersicon esculentum – tomat

Solanum lycopersicum

Funnen i 6 rutor. Förvildad. Tillfällig på avfallsplatser och skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik (2e9f) vägkant. 5G9g Lagmanskvarn (3c0h) jordhög. 5G9h Oskarshamn, bangården (3e7d). Lövgrensvägen 3 (2d2g) utfyllnadsmark. S. Fabriksgatan 6 (3c4h) jordtipp. 6G0i Drevstigen (0a4a) tipp. Havslätt (0a4c) utfyllnad vid P-plats. 6g2i Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark. 6G5h Mörtfors (2e8e) jord vid avloppstrumma.

Datura stramonium ssp. stramonium – spikklubba

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Scheutz (1863).

Funnen i 2 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a3e) schaktmassor. 6G0h Fagereke (0c4j) utfyllnad i grusgrop.

Ej återfunnen vid Mh Virsjödal (Vedelöv i OLV, 1960).

Nicotiana rustica – bondtobak

Ej återfunnen. Bondtobak har på grund av sin härdighet och tidiga mognad odlats i Sverige för tobaksframställning.

Oskarshamn, förvildad 1923 (O. Köhler i S).

Nicotiana alata var. grandiflora – blomstertobak

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnad (DNF).

Nicotiana × sanderae – röd blomstertobak

N. alata × forgetiana

Funnen i 2 rutor, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Kolonivägen (4e9h) sandig vägkant (LD). 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark (DNF).

Scrophulariaceae – lejongapsväxter

Limosella aquatica – ävjebrodd

Först påträffad 1867 vid Mh Göljhult av Edmark (ms 1869), ej återfunnen där.

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H7b St. Bredskäret, östra stranden (0c6c) grund pöl, RgK, det. ThK.

Mimulus guttatus – gyckelblomma

M. luteus auct.

Ej återfunnen. Gyckelblomma odlas och har på sina ställen naturaliserats på fuktig mark.

Insamlad vid Oh Fredriksberg 1910 (A. Johansson i DNF, conf. ThK).

[Mimulus luteus L. – kal gyckelblomma]

En insamling från Oh Fredriksberg, Mörkret 1916 (A. Johansson i DNF) har ombestämts till M. guttatus av ThK.

Mimulus moschatus – klibbig gyckelblomma

Ej återfunnen. Tillfällig på barlast.

Oh barlastplatsen Muddern 1909 (A. Johansson i DNF, conf. ThK).

Verbascum virgatum – glandelkungsljus

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Tillfällig hamninkomling. – Fig 108.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) sandig vägkant, troligen oavsiktligt införd med frön från ett beläggexemplar från följande lokal: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan, det. S. Ekman (LD).

Verbascum phoeniceum – violkungsljus

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarhamn, Väderumsvägen/Södra Fabriksgatan (2d9a) vägkant (LD).

Verbascum phlomoides – läkekungsljus

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6H3a Simpvarp (0b7c) vägkant vid infarten till kraftverket, RgK, det. ThK. Simpvarp, Sörå (1b1g) jordvall.

Verbascum thapsus – kungsljus

Först uppgiven 1833 från Mh "I en hage vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "I en hage vid Hasselås" (Peterson ms) samt belagd från Oh Fallebo 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Vägkanter, sandtäkter, stenbrott, klippor, tomtmark.

Verbascum speciosum – praktkungsljus

Funnen i 6 rutor. Förvildad. Tillfällig på vägkanter och skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e6a) vägkant. 5G9f Smältekvarn (3c7d) utfyllnadsmark, J. Christoffersson. 5G9h Gölkärrets lekplats (2e9i) vägkant, conf. ThK (LD). 5G9i Littorinavägen (4a7c) vägkant. Middelfartsvägen (1a), vägslänt, I. Asp. 6G0h Lilla Mark (0d0f) klipphylla vid väg E22, conf. ThK (LD). 6G2d Källehult (0b7d) vägkant.

Verbascum nigrum – mörkt kungsljus

Först omnämnd 1844 från Mh Mörtfors (Zantezon ms) och belagd från Oskarshamn 1900 (O. Köhler i S).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Vägkanter, torr gräsmark, rabatter, skräpmark.

I skärgården bara funnen i 6H5b Strupö by (3b7b)  RgK.

Variation. Arten varierar mycket med avseende på bladens form och hårighet, blomfärg och ståndarnas hårighet. En mängd namngivna former finns bl a i OLV.

Verbascum nigrum × thapsus – mörkt kungsljus × kungsljus

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i LD).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a1h) grusplan. 6G3i Jämserum (0a3h) sandtag. 6G4g Skälsebo (2c2j) vägkant (LD). 6G4i Misterhult (1e0j) grusplan.

Äldre uppgifter: Oskarshamn 1905, 1907, 1908, 1910, 1911, 1913, 1914, 1919, 1922, 1923 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS). Oskarshamn 1919 (Linderoth i OLV). Oh Kikebo 1907 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV). Kikebo (Köhler ms 1917). Nynäs 1922 (O. Köhler i S). Örningebro 1908 (Linderoth i OLV). Dh Klämna 1919 (O. Köhler i S). Mh Blomsterhult 1960!. Virkvarn 1908 (O. Köhler i LD).

Scrophularia vernalis – vårflenört

Först belagd 1929 från Dh "Draget strax S om Virbo på lastageplats" (Sterner i S) och Mh Virbo (Snell i LD, S).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Trädgårdar, snår, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) ogräs i trädgård (LD). Stockholmsberget (4d6h) bergskreva, tillfällig. 6G0j Fittjö (4a8e) slånsnår. 6G1i Virbo kring herrgården (1e2d) riklig i snår och på vägkanter, conf. ThK (LD).

Osäker artavgränsning. Guldflenört S. chrysantha är snarlik. Exemplar i GB från Mh Virbo samlade av Snell 1929 har ombestämts till denna art av E. Ljungstrand.

Scrophularia nodosa – flenört

Först omnämnd från Dh "I en äng vid Sörvik" (Lundvall ms 1824). Publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor. Mycket vanlig, men uppträder mest i enstaka exemplar. Lundar, strandsnår, skogsbryn, gårdar, skräpmark.

Antirrhinum majus – lejongap

Funnen i 8 rutor. Då och då tillfälligt utkommen strax utanför tomtgränser och på avfallsplatser. Ibland kan lejongap hålla sig kvar något år genom självsådd eller övervintrande plantor.

Aktuella fynd: 5G9h Linneavägen 14 (4e9i) trottoar. Åsavägen (2d2d) tipp. 5G9i Homhällan (4a9d) vägkant. 6G0h Kolberga (0e0j). 6G0i Havslätt (0a6f) vägkant. 6G2i Fårbo (2a2j) vägkant. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark (DNF). 6G3h Nöjgöl (4d9a) skogsbilväg. 6G5h Mörtfors (2e6j) grusplan.

Misopates orontium – kalvnos

Antirrhinum orontium

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, Kustvägen söder om handelsboden (2e5h) vägkant 1985, H. Gudmundson.

Chaenorhinum minus – småsporre

Först insamlad 1930 vid Mh "Figeholm, en knapp km SV om Figeholms gård i havreåker" (Sterner i S).

Funnen i 7 rutor, ganska sällsynt. Torr, sandig eller grusig mark. Förutom i anslutning till järnvägen Nässjö–Oskarshamn främst spridd i Misterhult kring Figeholm och Simpvarps kraftverk. – Karta 136.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, allmänt spridd i de centrala delarna, t ex: bangården (3e6d). Lövgrensåsa (2d2g) utfyllnadsmark. N. hamnen (4e). 5G9i Grimskallen (4a). Varvsområdet (3a). 6G0h Björnfällan (1d5c) skogsbilväg. Jägarstigen (0e2j). 6G2j Glostad (4e6g). St. Laxemar (4d8h). 6G3j Smedtorpet (3d7h) C. Lihnell. 6H2a Åkvik (4a9d) grusväg. 6H3a Simpvarp (0a, 0b) grusmark vid kraftverket.

Linaria repens – strimsporre

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Vägkanter, banvallar, tomter, skräpmark. Inkommen vid 1800-talets slut och ännu under spridning. Till en början främst följande järnvägarna, senare huvudsakligen landsvägarna och under senaste årtionden också de talrika nyanlagda skogsbilvägarna. – Karta 137.

I skärgården bara sedd på: 6G6j Hunö, Kuggedal (2c2i) samt ufyllnad vid bryggan på södra stranden (1d5e), RgK. 6H6b Örö (2c8h) nyinförd jord 1995, E. Wiström enl RgK.

Övriga äldre uppgifter är: "Oskarshamn sparsamt" (Köhler ms 1913). Oh Kopparverket och Åsa (Lindholm i OLV, 1948). "Vid järnvägen 500 m väst stationen" (S. Lindroth i LD, 1957). Dh Sörvik (O. Köhler i GB och S, 1910). Järnvägen Sörbo–Skorpetorp (Köhler ms 1917). Sörbo (O. Köhler i LD, 1922). "Emmekalv, landsvägskant" (Sterner i S, 1928). Sörbo (Linderoth i OLV, 1933). Misterhult (Hirschfeld i S, 1945). Mh Tjustgöl 1919 (Sterner ms). Kd Östantorp (Törnquist i OLV, 1925).

Variation. En form med mörkt violetta blommor har insamlats vid 6G0h Fagereke (0d1b).

Linaria repens × vulgaris – strimsporre × gulsporre

Först belagd från Dh Sörbo station 1922 (O. Köhler i GBoch S).

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig bland föräldraarterna. – Karta 138.

Övriga äldre fynd: Oh "vid järnvägen 500 m väster om stationen". "Väster om folkparken, kraftigt bestånd" (båda S. Lindroth i LD, 1957). Oskarshamn (N. Mattsson i LD, 1958). Oh Fredriksberg (Rühling i DNF, 1958). Orrängen (Lindholm i OLV, 1958). Dh Skorpetorps järnvägsstation (I. Söderberg i LD 1930; UPS 1934). Misterhult (Hirschfeld i S, 1945).

Linaria vulgaris – gulsporre

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng vid Tjusthjöl" (Peterson ms) och belagd från Oh Tillingeö 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, vanlig. Havsstränder, särskilt på grus- och blockstränder, vilka torde vara artens ursprungliga biotoper. Sekundärt, men oftast rikligare på åkrar, vägkanter och skräpmark. – Karta 139.

Linaria incarnata – violsporre

L. bipartita

Ej återfunnen. Violsporre uppträder någon gång som förvildad från odling, men också som tillfälligt inkommen.

Dh "Påskallavik, ett par ex vid hamnen" 1928 (Sterner 1933). Hylander (1970) anger att detta är den första publicerade uppgiften från Sverige för arten (i S finns dock äldre belägg från andra platser i landet).

Cymbalaria muralis – murreva

Funnen i 5 rutor. Förvildad, varaktig.

Aktuella fynd: 5G9h Klysgränds trappa (4d1j) berghäll. 5G9i Mysingsö (1b3j) stenig strand. 6G0h Björkrisvägen (0e5h) trottoarkant. 6G0i Mockebo, Purrholmsgatan (1a1c) vägkant. 6G6i Solstadström (3c6c) vägkant.

Digitalis purpurea – fingerborgsblomma

Först belagd från Oh "Humlekärrshult i skogen" 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 61 rutor, ganska vanlig. Sedan gammalt förvildad och bofast. Vägslänter, sandtäkter, bryn, hyggen, skräpmark.

Veronica serpyllifolia – majveronika

Först belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Ängar, Gräsmattor, betesmark, skogsstigar, gärna på något fuktig mark.

Veronica officinalis – ärenpris

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Åsar och annan grusmark, torr skog, bryn, hagar, hyggen, vägkanter.

Veronica chamaedrys – teveronika

Bygdenamn: mormors glasögon.

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Gräsmark, gles löv- och blandskog, bryn, hyggen, renar.

Variation. Former med lila (f. lilacina) resp vita blommor (f. albiflora) har insamlats från Oskarshamn 1920 (Linderoth i OLV).

Veronica scutellata – dyveronika

Först omnämnd 1833 från Mh "I ett kärr till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oh Alvarsberg 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Diken, kärr, stränder.

Variation. Hårig dyveronika, f. villosa, uppgavs från Oskarshamn som tämligen allmän av Köhler (ms 1913) och finns insamlad därifrån 1915 (Linderoth i OLV). Under inventeringen är den funnen i 8 rutor. Den är troligen ej ovanlig, ehuru bara sporadiskt uppmärksammad och noterad.

Veronica beccabunga – bäckveronika

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Lövkärr, översilad gräsmark, diken, bäckar.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c2g) vägdike vid E22 (LD). Norrby (4b9f) dike. 6G0h Fagereke (0c3f) dike i betesmark. 6G3f Bergebo (3b2e) bäck. 6G3f Dabbekulla (4b0i) bäck. 6G4j Koppramåla (4c8c) bäck.

[Veronica anagallis-aquatica – vattenveronika]

Oskarshamn (Österman ms 1862). Dh Forshult (Cederquist enl Sterner ms). Mh Virkvarn i ån (Sterner 1933). Samtliga uppgifter betvivlas. Troligen har det rört sig om storvuxen dyveronika, V. scutellata.

[Veronica catenata – dikesveronika]

Material från Oh dike i stadsparken 1908 (Linderoth i OLV) har av ThK ombestämts till dyveronica V. scutellata.

[Veronica triphyllos – klibbveronika]

Sjöstrand (1863) skriver: "Omkring Calmar och Norr ut till Ryssby och Ålems socknar och vidare till Westervik." Med undantag av ett omnämnande från Kuggås vid Mönsterås (B. Hedvall enl Sterner 1933) är dock inga fynd mellan Ryssby och Västervik kända.

Veronica arvensis – fältveronika

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrbackar, beten, åkrar, trädgårdar, skräpmark.

Veronica verna – vårveronika

Först belagd från Dh Hycklinge 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 52 rutor, vanlig. Torrbackar, hällar.

Veronica agrestis – åkerveronika

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdar, avfallsplatser. – Karta 140.

Variation. Formen carnosula med köttiga blad och två glatta fält längs den eljest håriga stjälken har insamlats vid Oh Fallebo 1918 (Linderoth i OLV).

Veronica polita – glansveronika

Först belagd 1910 från "Oskarshamn på gata" (Linderoth i OLV).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Tomtmark, åkrar.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) trädgård, det. ThK (LD). Valhallaskolan (3e5a) grässlänt. 6G0h Stenåldersvägen (0e0f) gräsmatta (DNF). 6G1f Humlenäs (4c5f) fårbetad gräsmark, det. J. Christoffersson (LD).

Övriga äldre fynd: Oskarshamn 1912, 1913, 1915 (O. Köhler i LD, S, UPS). I Köhlers artförteckning (ms 1917) anges växtplatsen till en trädgård och närliggande gata i Oskarshamn.

Veronica opaca – luddveronika

Först belagd från Oh Fallebo 1904 (E. Köhler i GB, LD, S; O. Köhler i S, UPS).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Trädgårdar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9e Korsvägen (4a0i) G. Stranke. 5G9h Fredriksberg (4c3d) jordhög, det. J. Christoffersson (LD). Scoutbergsvägen (4e9d) häck. 5G9i Grimskallen (4a1d) hamnutfyllnad, det. J. Christoffersson (LD). 6G0g L. Hycklinge (0e2h) gräsmatta, det. ThK (LD). 6G0i Havslätts P-plats (0a4c) jordhög, det. ThK (LD). 6G5j N. Uvö (4e6i) gräsmark vid sjöbod, det. J. Christoffersson (LD). 6H4a Bussvik (0a5c) åker (LD).

Övriga äldre fynd: Oskarshamn 1910, 1911, 1922 (O. Köhler i GB, LD, UPS). Oh Fallebo 1916 (O. Köhler i GB, LD). Fallebo 1918 (Linderoth i OLV). Kd Humlenäs 1970, G. Bruce.

Variation. Formen affinis med stora, brett hjärtlika blad har insamlats vid Oh Fallebo 1918 (Linderoth i OLV).

Veronica persica – trädgårdsveronika

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i UPS).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Trädgårdar, avfallsplatser. Trädgårdsveronika kom in till landet under förra århundradet och har först blivit någorlunda vanlig under 1900-talet. – Karta 141.

Äldre fynd: Oh kyrkogården 1904 (O. Köhler i S). Oskarshamn 1910 (O. Köhler i LD).

Veronica filiformis – trådveronika

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Gräsmattor, trädgårdsland. Trådveronika ses då och då, framför allt i nyanlagda gräsmattor, men har inte visat någon nämnvärd tendens att sprida sig inom området. Den missgynnas sannolikt av försommartorka och brist på lerigt underlag.

Aktuella fynd: 5G9f Hammarsbo (2b2d) gräsmatta. 5G9h Oskarshamn, Stadsparken (3d7j). Gamla kyrkogården (3d7i). Humlekärrshult (4e9e). Rödsle, Långelid (4a6h). 5G9i Linnéavägen (4a9a). 6G0h Glaboåsa (4e7g). 6G0i Havslätt (0a3d). 6G5h Mörtfors, Stenhaga (3e0h). 6H6b Örö (2c9d) tomt, RgK.

Veronica hederifolia ssp. hederifolia – murgrönsveronika

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Trädgårdar, skräpmark, åkrar, kala fläckar i gräsmark. – Karta 142.

Variation: Inom området är övergångsformer mellan de två underarterna vanligare än ren ssp. hederifolia. Allra vanligast är skuggveronika ssp. lucorum.

Veronica hederifolia ssp. lucorum – skuggveronika

Först belagd från Kd Bankhult 1861 (Regnéll i LD, som V. heder<@230>folia).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Snår, lundar, trädgårdar, skräpmark, åkrar. Mycket rikligt förekommande i kusttrakternas ekbackar samt i gräsmattor och rabatter, men blir inåt land allt sparsammare. – Karta 143.

Veronica longifolia – strandveronika

Först insamlad från Mh Virbo trädgård 1800-talet (Hj. Holmgren i LD), sannolikt odlade eller förvildade exemplar. Som vildväxande belagd från Oh Ärnemarvikens strand 1932 (D. Hedenlo, privat herbarium).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Spontan på stränder i skärgården, i övrigt kvarstående eller förvildad från trädgårdar.

Aktuella fynd: 5G9h Rödsle (4b5a) vägkant, D. Hedenlo, privat herbarium. Vattenverket (4c5c) avfallshög. 6G0h Drevstigen (0e3i) trottoarkant. 6G0i Havslätt (0a4a) soptipp (LD). 6G4h Ölvedal, Bergstugan (0a9c) torpgrund. 6H4b Brunnskär (4b9f) blockstrand, spontan. 6H5b Brunnskärs nordöstra udde (0b5b) spontan, RgK. 6H6b Granskallen (2c5j) spontan, RgK.

Ej återfunnen vid Oh Ärnemar, litet skär strax sydost om dåvarande lotsplats (1958!), ej heller på någondera av primärlokalerna.

Variation. Exemplar från havsstränder räknas stundom som var. maritima, endast skild genom en mer rundad bladbas.

Veronica spicata – axveronika

Först uppgiven 1833 från Mh "På en ängsbacke vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms). Publicerad från Misterhult av Scheutz (1862) och belagd från Mh prästgården 1863 (A. P. Gustafsson i LD, ej återfunnen).

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Klipphyllor, torrängar, backar. – Karta 144.

Ej återfunnen vid Oh Stadsparken (Linderoth i OLV, 1908).

Melampyrum cristatum – korskovall

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Tjustgöl 1862 (Regnéll i LD) samt från Kd "Örnnäs vid Humlen" 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. Ljusöppna ekskogar, bryn, strandsnår i skärgården. Sparsam i Döderhults sn, rikligare i nordöstra delen av Misterhults sn. Minskande på grund av igenväxning.

Ej återfunnen: Oh Mockebo (Linderoth i OLV, 1907). Mh Ekholmen (Brundin i UPS 1920). "Högskulla i ekbacke" (Sterner 1933).

Variation. Förekommer i två färgformer. Den rödblommiga huvudformen är vanlig i områdets nordöstra del, medan endast den gulblommiga formen (f. alutaceum) setts i Döderhults sockens kusttrakter.

Melampyrum nemorosum – natt och dag, lundkovall

Först uppgiven från Dh "I en äng vid Sörvik" (Lundvall ms 1824). Insamlad på Mh Örö 1857 (anonym i S). Belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD) samt publicerad från Mh Köksmåla av Sjöstrand (1863).

Funnen i 44 rutor, ganska vanlig. Ekskog, bryn, vägslänter. Något minskande på grund av igenväxning.

I skärgården endast funnen på några få öar i norra Misterhult: 6H3a Mjälen (1c7j). Äspö, norra stranden (3b4h) RgK. 6H5a Vinö (1c). 6H5b Strupö (3b8e) fåtalig på stig till Vargeskär, RgK. 6H6b Örö (3c) riklig på hela ön.

Variation. Former med gröna (f. virens) eller vitaktiga högblad (f. albidum) är ej ovanliga. Särskilt i soliga lägen kan högbladen bli purpurröda.

Melampyrum sylvaticum – skogskovall

Först uppgiven 1833 från Mh "I en äng vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms).

Funnen i 55 rutor, ganska vanlig. Näringsrik löv- och blandskog samt ej för torr granskog.

Ovanlig nära kusten. En utpostlokal finns vid Ärnemar 5G9i (3a3e) på industrispår, dit den troligen blivit införd med sand till banvallen.

Felaktigt uppgiven från Mh "Jungfrun i ekskogen" (Statens naturvårdsverk 1972). Skogskovall har aldrig setts på Jungfrun, och sannolikt avses i stället ängskovall M. pratense.

Melampyrum pratense – ängskovall

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh "I en äng vid Tjustgjöl" 1833 (Lindhagen ms) och belagd från Oh Fallebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Skogar, även näringsfattiga som  tallskogar, skogsbryn, hagar.

Variation. Ängskovall med helt gula blommor, var. hians, har samlats vid Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S, som f. aureum). Högbladen är i regel tydligt tandade och i storlek skarpt avvikande från mellanbladen. Denna normalform har i en del äldre insamlingar åsatts namnet a bracteatum.

Euphrasia stricta var. brevipila – vanlig ögontröst

Först belagd från Kd Ytternäs 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Vägkanter, backar, täkter, näringsfattig gräsmark, naturbeten.

I skärgården endast känd från 6H5a Vinö och 6H5b Ekö.

Euphrasia stricta var. tenuis – späd ögontröst

Ej återfunnen. Späd ögontröst är tidigblommande och knuten till ängar. Den är numera helt borta från Småland.

Tidigare insamlad vid: Oh Rotvik 1906, 1909 (Linderoth i OLV resp DNF). Mockebo (Köhler ms 1917). Kristdala 1862 (A. Meurling i LD). – Fig 109.

Euphrasia nemorosa × stricta var. brevipila – grå ögontröst × vanlig ögontröst

Funnen i 12 rutor. Ganska sällsynt, men möjligen något förbisedd. Skogsstigar, naturbetesmark, vägkanter.

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a4f). 6G0h Kullen (4e8c) stig (LD). 6G2d Frödingetäppan (4b2a). 6G2f Sandvik (0e2c). 6G3c Åskögle (1d0d). 6G3e Skinshult (4b3j). 6G4f Korslandskärren (1b6b) betesmark, S. Mjösberg. 6G4g Skälsebo (2a8h) det. ThK (LD). 6G4i Skyttorpet (4c3h). 6G4j Öredal (2e6j). 6G5i Ö. Ramnebo (0a4e) det. ThK (LD). 6H4a Bussvik (0a5c).

Euphrasia micrantha – ljungögontröst

Ej återfunnen. Arten är konkurrenssvag och växer på sandig mark, alltid tillsammans med ljung.

Uppges av Edmark (ms 1869, som E. gracilis) från Misterhults kyrka. Belägg saknas dock.

Odontites vernus – åkerrödtoppa

Först belagd från Oskarshamn 1902 (Köhler i LD, S).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Åkrar, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Gröndal (2e5i) vägkant, det. B. Snogerup (LD). 5G9i Kristineberg (2a6c) insåning på vägslänt, det. B. Snogerup (LD). 6G0g Hycklinge (1e2h) betesmark, det. B. Snogerup (LD). 6G1i Gröndal (3b5b) grustag, I. Asp, det. B. Snogerup (DNF). 6G4i Misterhults gård (2d3i) åker, det. B. Snogerup (LD). 6G5i Torshult (2a5g) åker, L.-E. Andersson. 6H5b Jällens sydöstra udde (4b0i) torrbacke, RgK, det. ThK.

Odontites litoralis – strandrödtoppa

Först belagd från Mh Örö lotsplats 1857 (anonym i S) och publicerad av Scheutz (1863) från Misterhults skärgård.

Funnen i 7 rutor, ganska vanlig på havsstränder i Misterhults yttre skärgård.

Aktuella fynd: 6H3b N. Munkbötet (4a7d), det. B. Snogerup (LD). 6H4a Fisklägret (2e7i). Marsö (1e4c), det. B. Snogerup (LD). Rågårdsskär (3e7d). 6H4b Boskär (2c7e), det. B. Snogerup (LD). Skärvarp (1a7b), det. B. Snogerup (LD). 6H5b Risö (2c8b) RgK. Strupö (0a6g), det. B. Snogerup (LD). 6H6a Korsveken (3d4a) RgK, det. B. Snogerup. Närmsta holmen (2d6j) RgK, det. B. Snogerup. 6H6b Inre Ledskär (2a6c) RgK, det. B. Snogerup. Huholmen (1a5c) RgK. Mellersta Käringskär (4a9h) RgK, det. B. Snogerup. Mörthällarna (0b2h) RgK, det. B. Snogerup. Örö, Öudden (3b4h) RgK, det. B. Snogerup. 6H7b N. Måsskär (1c6c) RgK, det. B. Snogerup.

Odontites vulgaris – rödtoppa

Först belagd från Dh Stensjö 1906 (A. Johansson i DNF, conf. B. Snogerup).

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Havsstränder, åkrar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7j Runnö, Gårdsläterevet (2a0i). 5G9i Grimskallen (4a1a) timmerupplag i hamnen, det. B. Snogerup (LD). 6G0h Gränerum (1b1h) jordhög, det. B. Snogerup (DNF). 6H3a Dansholmarna (4e6g) havsstrand, RgK, det. B. Snogerup (LD). 6H3b N. Munkbötet (4a6c) stenig havsstrand, det. B. Snogerup (LD). 6H4b Törnskär (4b6c) havsstrand, RgK, det. B. Snogerup (DNF). 6H7b St. Bredskär (0c7c), RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Pedicularis palustris ssp. palustris – kärrspira

Först belagd 1862 från Kristdala (A. Meurling i LD) och Kd Fagersjön (Regnéll i LD).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Sjöstränder, fattigkärr. Minskande.

Aktuella fynd: 5G8h Applerum (2d6i) strandäng vid åutflöde. 5G9g Brukssjön (3b) sjöstrand, S. Ejneby. 6G4g Ängmossen (4b) fattigkärr (Hellman 1984a).

Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn (O. Köhler i S, 1908). Oh Fallebo (Linderoth i OLV, 1907). Herrgårdsmaden [vid Fredriksberg] (A. Johansson i DNF, 1916). Rotvik (Linderoth i OLV, 1908). Dh Emmekalv och Vånevik (Sterner 1933). Kd Brånäs ängar 1960-talet enl S. Ejneby. Mh Trästen (E. Du Rietz ms 1914). Virkvarn (Sterner 1933), riklig ännu 1962! men därefter snabbt minskande och ej sedd efter 1965.

Pedicularis palustris ssp. opsiantha – höstspira

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Fattigkärr.

Aktuella fynd: 5G9h Kvastmossen (2b3h) fattigkärr bland trådstarr, det. ThK (DNF). 6G0d Klovgöl (3d0d) kanten av myrgöl (LD).

Pedicularis sylvatica – granspira

Ej återfunnen. Arten förekommer framför allt på fuktiga och näringsfattiga naturbetes- och slåttermarker och har minskat starkt under senare tid.

Insamlad från Dh Mårtens vener [troligen nordväst om Stensjö by] 1909 (A. Johansson i OLV). Växtplatsen tycks ha varit okänd för andra botanister. För fyndets autenticitet talar dock att Johansson från samma lokal samlat tätört Pinguicula vulgaris, en art med likartat biotopkrav.

Rhinanthus minor – ängsskallra

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD) och Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Ängsrester, betesmark, körvägar, vägkanter.

Variation. Belägg från följande platser har av ThK bestämts till ssp. minor: Oskarshamn 1918 (O. Köhler i LD, S). Mh Ramnebo 1958 (Bennich-Björkman i UME).

Rhinanthus serotinus – höskallror

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 49 rutor, ganska vanlig. Övre delen av havsstrandängar, ängsrester, igenväxande åkrar, vägkanter. Inget försök till uppdelning på underarter har gjorts vid inventeringen, men några beläggexemplar har av ThK bestämts till underart enligt följande:

Rhinanthus serotinus ssp. serotinus – höstskallra

Först belagd från Mh Groddamm 1932 (H. Molander i LD).

Aktuella fynd: 6G0f Repsjöhult (3a6h) skogsbryn (LD). 6G2g Ösjökärr (2c2i) vägkant i skog (LD).

Rhinanthus serotinus ssp. vernalis – höskallra

Först belagd från Oskarshamn 1918 (O. Köhler i LD).

Aktuella fynd: 6G1d Fallebo (4d3i) vägkant (LD). 6H5b Öholmen (4a5j) litet skär (LD).

Lathraea squamaria – vätteros

Först belagd från Christdala prestgård 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 30 rutor, ganska sällsynt. Hasseldungar, ek-hasselskog, mera sällan fuktig blandskog. Parasiterar på rötter av främst hassel, stundom också gran och asp. Antalet blomskott som visar sig kan variera starkt mellan olika år.

Ej återfunnen vid Mh Ramnebo (Edmark ms 1869).

Lentibulariaceae – tätörtsväxter

Pinguicula vulgaris – tätört

Först omnämnd 1833 från Tu "I en måsse vid Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling resp Regnéll i LD).

Funnen i 1 ruta. Mycket sällsynt, starkt minskande.

Aktuella fynd: 6G0h Hycklinge (1a2b) fuktig naturbetesmark, fåtalig.

Ej återfunnen varken på primärlokalerna eller följande platser: Oskarshamn (Österman ms 1862). Dh Forshult (Köhler ms 1917). Wirquarn (O. Köhler i S, 1910). Mårtens vener (A. Johansson i DNF, 1915; jfr under granspira Pedicularis sylvatica ovan).

Utricularia minor – dvärgbläddra

Först publicerad av Sterner (1933) från följande lokaler: Dh Emmekalv i kärr vid ån. Kuggö i hälldamm. Virkvarn i ån. Mh Virkvarn.

Funnen i 38 rutor, ganska vanlig. Myrgölar, kärr, vattendrag.

I skärgården endast sedd på 6H5a Älö (4d8e) maren, RgK och 6H7b St. Vasskär (0b2e) norra gölen, RgK.

Utricularia intermedia – dybläddra

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. Gölar, öppna ytor i fattigkärr, skogsbäckar.

Utricularia vulgaris/australis – vattenbläddra/sydbläddra

Först insamlad från Dh Virån 1920 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 38 rutor, ganska vanlig. Sjöar, vattendrag.

Vattenbläddra och sydbläddra kan bara skiljas åt när de är i blom. Alla exemplar som setts blommande har utgjorts av vattenbläddra U. vulgaris, men bland de ej blommande exemplaren kan sydbläddra U. australis mycket väl ha ingått. Närmaste kända fynd av sydbläddra är från rutan 6G2b Hyggelsebo (1c9a) i Björnagöl.

Plantaginaceae – grobladsväxter

Plantago major ssp. major – gårdsgroblad

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Misterhults säteri" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1899 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Gårdar, vägar, gator, gräsmattor, skräpmark.

Plantago major ssp. intermedia – åkergroblad

P. major var. scopulorum

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913, som f. intermedia).

Funnen i 34 rutor, ganska vanlig. Näringsrik mark, trädgårdsland, åkrar.

Plantago major ssp. winteri – ängsgroblad

Först omnämnd 1829 från Dh "Påskalleviks skärgård" (Arenius ms, som b scopulorum) och belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S, som f. agrestis, ombestämd av ThK).

Funnen i 30 rutor, vanlig vid Östersjöns stränder. Strandängar, grus- och blockstränder.

Plantago coronopus – strandkämpar

Först belagd från Mh Virbo (herb K. A. Holmgren i LD, 1800-talet), därnäst av Sterner från Dh Furö 1930 (UPS).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Öppen och kortvuxen fuktig gräsmark vid havsstränder.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Ekenäsudden (0e9f). 5G7j Runnö, Jättestensbukten (1a5c). Dessa torde vara de nordligaste aktuella växtplatserna längs ostkusten.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Osäker uppgift. Exemplar från Oh Havslätt 1918 (A. Johansson i DNF) är troligen feletiketterade. De är särdeles stora och välutvecklade och det förefaller mindre troligt att sådana skulle stamma från en lokal på gränsen till artens utbredningsområde.

Plantago maritima – gulkämpar

Först omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Oskarshamn 1901 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 31 rutor, vanlig på havsstränder. Strandängar, block- och klippstränder.

Innanför kusten sedd på en vägkant (troligen gynnad av vintervägsaltning) vid 5G7h Påskallavik, norra infarten från väg E22 (4d0j).

Variation. En form med breda, tandade blad, f. dentata, har samlats från Oh N. strandfyllningen 1907 (Linderoth i OLV) samt från Lotsgården 1910 (O. Köhler i LD).

Plantago media – rödkämpar

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) rabatt, troligen inkommen med växter från plantskola. 6G0h Drevstigen (0e4j) öppen jord i trädgård.

Felaktig uppgift. Rödkämpar uppgavs av Hansson (1991, sid 13) förekomma med hög frekvens i en hagmark vid Kd Bråbo. Sannolikt avses i stället svartkämpar P. lanceolata (M. Hansson i brev).

Plantago lanceolata – svartkämpar

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1902 (Erikson i LD). Från fastlandet samlad 1902 av Anna Olsson vid Oskarshamn (LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torr gräsmark, renar, skräpmark.

Variation. Högvuxna former med kala bladskaft har kallats f. maxima och insamlats vid Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Littorella uniflora – strandpryl

Först belagd av Sterner 1928 från Dh "Emåns strand nära Emm" (UPS).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Sand- och grusstränder vid klarvattensjöar.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Osäker uppgift. En insamling från skärgården, Mh Vinö 1918 (A. Johansson i DNF), förtjänar knappast tilltro då ingen som helst lämplig biotop finns där.

Caprifoliaceae – kaprifolväxter

Sambucus ebulus – sommarfläder

Först omnämnd från Dh "Säteriet Fredriksberg" (Rosén enl Hartman 1820).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. – Fig 110.

Aktuella fynd: 5G9h Ett dussintal kraftiga bestånd finns på vägslänter vid Fredriksberg och österut mot Stengatan (4c och 4d) liksom vid Döderhults trafikplats (3d). Vid omläggning av nuvarande väg E22 i mitten av 1970-talet befarade man att beståndet, som då inskränkte sig till ett litet område på en vägbank, skulle förstöras och därför flyttades plantor till Fredriksbergs herrgård. Kvarvarande rotdelar som fördes kring vid vägbyggandet klarade sig dock och flera nya bestånd har tillkommit omkring den ursprungliga växtplatsen.

Ej återfunnen vid Mh Göljhult varifrån åtskilliga äldre uppgifter finns: "På gården vid Misterhults Prgd" (Westelius ms 1827). "På gården vid Gölghult, Misterhults kkoherdeboställe" (Arenius 1829). Göljhult (Arrhenius enl Hartman 1838). Göljhult (Arrhenius i UPS utan årtal).

Sambucus nigra – fläder

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 37 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Vid bebyggelse, i bryn, på hyggen och skräpmark.

Variation. Flikbladig fläder, var. laciniata, har påträffats vid 6G4i Misterhult, Kyrkgölen (1e2e) utfyllnad mot kärr (LD).

Sambucus racemosa – druvfläder

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Förvildad, helt naturaliserad och bofast. Vägkanter, på hyggen och skräpmark. Ökande.

I skärgården är druvfläder endast känd från 6H6a Älö (0c0h) i byn, RgK.

Äldre uppgifter. Utöver primärbelägget är arten tidigare endast noterad från Dh Stensjö 1958!.

Viburnum opulus – olvon

Bygdenamn: midsommarkrans; Kristdala (Söderbäck 1921), midsommarblomster; Oskarshamn.

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och omnämnd från Mh Ramnebo 1844 (Zantezon ms). Belagd 1904 från Mh Jungfrun (J. Erikson i UPS) och 1913 från Oskarshamn (O. Köhler i S).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Lundar, skogsbryn, fuktig mark vid sjöar och vattendrag.

Viburnum lantana – parkolvon

Först belagd från Oh Ekhyddan [sannolikt vid nuvarande N. Strandgatan nära oljedepån; en villa med samma namn har också funnits vid idrottsplatsen] 1950 (Lindholm i OLV).

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d3j) vägkant.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Symphoricarpos albus var. laevigatus – snöbär

S. rivularis

Funnen i 64 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, avfallsplatser. Bildar ofta täta och vidsträckta snår på och kring ödetomter.

Symphoricarpos × chenaultii – hybridsnöbär

S. microphyllus × orbiculatus

Funnen i 3 rutor. Utkommen eller förvildad. Först under de senaste årtiondena mer allmänt planterad, oftast som marktäckare på slänter.

Aktuella fynd: 5G9h Alvarsberg (3e2f) jordhög. Slottsgränd (4e0a) ödetomt, conf. Thk (LD). Södertorn (3d1f) jordvall. 6G0i Havslätt (0a5e) vägkant. 6G2e Kristdala skola (4d0g) kompost, conf. ThK (LD).

Linnaea borealis – linnea

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och omnämnd från Tu "I en skog nära Hasselås" (Peterson ms 1833). Belagd från Kd Spånghult 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 33 rutor. Ganska vanlig, men ojämnt spridd. Mossrik barr- och blandskog, i kustbandet och på öarna mest i torr tallskog.

Variation. Formen pallida har blommor som inuti är vita med en gul fläck. Sådana exemplar har insamlats från Oh Nynäs 1908 (Linderoth i OLV) samt omnämnts från Dh Forshult av Köhler (ms 1917).

Lonicera tatarica – rosentry

Funnen i 3 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, järnvägsstationen (3e7e) snår. 6G0h Fallebo (0e4i) skogsbryn (LD). 6G0i Mockebo (1a5i) slånsnår.

Lonicera xylosteum – skogstry

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Hultåsa 1862 (Regnéll i LD). Återfunnen på båda lokalerna.

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Lundar, rasbranter, mullrik blockmark.

Lonicera caprifolium – kaprifol

Först belagd från Oh Skolberget 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 6 rutor. Förvildad, bofast. Bryn, snår, avfallsplatser.

Aktuella fynd: 5G9g Hyddan (1b7f). 5G9h Länsmansängen (4e6b) lövbryn. 6G0e Kvarnemåla (0a0h). 6G0i Havslätt (0a4e) lövbryn. 6G3f Hägerum (0a6b). 6G3g Krokstorp (3d6j).

Lonicera periclymenum – vildkaprifol

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Förvildad och bofast, ökande. Bryn, snår, avfallsplatser.

Osäker uppgift. Publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) men ej återfunnen. Möjligen är det en felskrivning för skogstry L. xylosteum som Erikson ej tar upp, men som finns på Jungfrun.

Adoxaceae – desmeknoppsväxter

Adoxa moschatellina – desmeknopp

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Kristdala prästgård samma år (Regnéll i LD).

Funnen i 3 rutor, mycket sällsynt. Näringsrik, mullrik mark, gärna i lutningsläge där jorden hålls öppen genom erosion. Förefaller ha minskat.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e8d) rabatt, tillfällig. 6G5h Görlid (2b1d) bäcksluttning i lundområde. 6G6i Virum (1b6a) rik lövskog (LD).

Ej återfunnen varken på primärlokalerna eller följande platser: Oskarshamn (O. Köhler i S 1905, UPS 1907, GB 1908). Oh Fredriksberg (Linderoth i OLV, 1932). Fallebo (Linderoth i OLV, 1908). Nynäs (Linderoth i OLV, 1908).

Valerianaceae – vänderotsväxter

Valerianella locusta – vårklynne

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Vanligast ovanför driftvallen och i grus och snår vid havsstränder. Dessutom på vägslänter, åkerrenar och klippor i hagmark, företrädesvis nära kusten.

Valeriana officinalis – läkevänderot

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Mh Vinön (Lindhagen ms 1833) och belagd från Oskarshamn 1908 (O. Köhler i S). Det är dock något ovisst om de två första uppgifterna avser denna art eller strandvänderot V. sambucifolia ssp. salina.

Funnen i 60 rutor, ganska vanlig. Alkärr, kärrängar, havsstränder, mest i innerskärgården.

Variation. Helbladig vänderot Valeriana officinalis f. simplicifolia värderades tidigare som självständig art, V. baltica men uppfattas numera endast som en helbladig form av läkevänderot (Apelgren 1987). Den har tidigare förekommit på Mh St. Berkskär. Lokalen är publicerad som St. Björnskär av Runquist (1938) grundad på en uppgift av R. Wirsén, som hade påträffat ett tiotal exemplar 1926. Roger Karlsson har förmedlat upplysningen att fiskaren Ewald Wiström, född 1913, minns att Wirsén hade "en konstig växt" som växte på edet mellan glona på St. Berkskär (lokalt benämnda Björkskära). Formen tenuifolia med små helbräddade blad har insamlats vid Oh Lotsgården 1907 (A. Johansson i DNF).

Valeriana sambucifolia ssp. salina – strandvänderot

V. officinalis ssp. salina

Först belagd från Mh Figeholm 1862 (E. Carlsson i S).

Funnen i 30 rutor, vanlig på havsstränder. Mest i mellan- och ytterskärgården.

Dipsacaceae – väddväxter

Dipsacus fullonum – kardvädd

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. – Fig 111.

Aktuella fynd: 5G9g Forshults gård (2b7c) gräsmark, J. Christoffersson (LD). 5G9i Homhällan (4a7h) utfyllnad vid oljekajen (LD).

Succisa pratensis – ängsvädd

Först omnämnd 1833 från Mh Vinön (Lindhagen ms) och Tu "I en äng vid Hasselås" (Peterson ms). Belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 61 rutor, vanlig. Stränder, näringsfattig, fuktig gräsmark. Ej så vanlig i kustbandet, saknas helt i skärgården.

Variation. Exemplar med vita blommor har påträffats vid 5G9f Möckhult av D. Hedenlo.

Knautia arvensis – åkervädd

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Renar, stigar, betesmark, igenväxande åkrar.

Variation. Bladformen är variabel. Exemplar med alla blad hela (f. integrifolia) resp alla blad pardelade (f. collina) har samlats vid Oh Kolberga 1908 (Linderoth i OLV). Formen rosea med skära blommor har samlats vid Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Campanulaceae – klockväxter

Campanula patula – ängsklocka

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 36 rutor. Ganska vanlig i områdets norra del, sporadisk och fåtalig i den södra. Troligen inkommen med vallfrö under 1800-talet. Renar, skogsbryn, stigar och torrbackar. Växlar mycket i mängd mellan olika år.

Ej återfunnen på Mh Hunö (E. Carlsson i UPS, 1863).

Campanula persicifolia – stor blåklocka

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, särskilt ekbackar, bryn, hagmark, hyggen, vägkanter.

Variation. Exemplar med vita blommor är ej helt ovanliga och har bl a setts vid 6G0c Kulltorp (3d6i) bryn, 6G1e Gullhanetorp (0b9h) ödeåker och vid 6G2e Kristdala (4d7j) skogsvägkant. Vitblommiga former har tidigare omnämnts från Oskarshamn av Köhler (ms 1917). Formen eriocarpa med styvhårigt fruktämne har samlats vid Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV). Formen cymosa har insamlats från Oskarshamn, tomt 509 [norr om gamla epidemisjukhuset vid Länsmansgatan] 1909 (Linderoth i OLV) och omnämns av Köhler (ms 1917).

Campanula glomerata – toppklocka

Först uppgiven från Kristdala (Cederquist enl Sterner ms).

Funnen i 31 rutor, ganska vanlig. Förvildad eller kvarstående. Ödetomter, renar, skräpmark. Besvärligt ogräs i trädgårdar.

Campanula cervicaria – skogsklocka

Först belagd från Kd Örnnäs 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Skogsbryn, åkerrenar, dikeskanter. Minskande, även på sina två återstående växtplatser. – Fig 112.

Aktuella fynd: 6G3f Yttermåla (0e4g) åkerren, fåtalig. 6G5i Torshult (2a5g) dikesren.

Ej återfunnen varken på primärlokalen eller på följande platser: Dh Stensjö 1908 (A. Johansson i DNF). Stensjö (E. Stensiö enl Sterner 1933). Kd Malghult och Hummeln (Regnéll ms 1919). Misterhult (Sjöstrand 1863).

Campanula latifolia – hässleklocka

Först publicerad från Misterhults sn av Holmberger (1780) och mer preciserat omnämnd av Westelius (ms 1827) från Mh "Vid sluttningen av Källarberget beläget helt nära intill Misterhults Prgd". Först belagd från Kd Saxtorp 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Lundar, lövbryn, gammal näringsrik ängsmark. Även odlad och förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c4b). 6G1d Leneskull (4d3j). 6G1e Karlsberg (2b2a) Saxtorp (3c2a) känd därifrån redan sedan 1862 (A. Meurling i LD). 6G1f Humlenäs (4c3c). 6G1g Skrikebo, Herrgården (2e5d). 6G1i Virbo (1e). 6G2e Stensö (3c5g). 6G2j Uthammar (2d3a) förvildad vid gödselstad. 6G4h Dunsjömåla (0d7g) vägkant, troligen förvildad. 6G5i Göljhult (1e0f). 6G5j Tjustgöl (1b2c).

Variation. Odlade exemplar utgörs sannolikt av var. macrantha, som har bredare blad och vars stjälk, särskilt upptill, är kraftigare hårig (Hylander 1945).

Campanula trachelium – nässelklocka

Först omnämnd 1827 från Mh "I en skogsäng hörande till Grönhult, ymnigare vid Källarberget" (Westelius ms). Belagd från Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Funnen i 34 rutor, ganska vanlig. Lundar, lövbryn, åkerholmar, någon gång på skräpmark.

Variation. Exemplar med vita blommor har setts vid 6G0e Övre Hyltan (0c6e) lövbryn. En småblommig form parviflora har insamlats vid Oh Fredriksberg 1909 (Linderoth i OLV).

Campanula rapunculoides – knölklocka

Först belagd från Oh järnvägsstationen 1908 (Linderoth i OLV). Knölklocka växer ännu rikligt där.

Funnen i 52 rutor, ganska vanlig. Gårdar, rabatter, skräpmark. Svårt trädgårdsogräs.

Campanula medium – mariaklocka

Funnen i 2 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, S. Fabriksgatan (3c3h) utfyllnadsmark 1987 (LD). 6G0i Drevstigen (0a4a) utfyllnadsmark 1995.

Campanula rotundifolia – liten blåklocka

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrängar, renar, vägkanter, ekbackar.

Variation. Exemplar med vita blommor har bl a setts vid 6G0h Glabo (4e3g) vägkant vid väg E22 och 6G1f Kråkenäs (1c0f) torräng.

Campanula carpatica – karpaterklocka

Funnen i 2 rutor. Tillfälligt utkommen.

Aktuella fynd: 6G0h Björkrisvägen (0e5h) trottoarkant. 6H3a Simpvarp (1b1g) jordvall.

Jasione montana – blåmunkar

Först omnämnd 1833 från Mh "I en hage vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och från Winö (Peterson ms). Belagd från Oskarshamn 1879 (A. Lund i S).

Funnen i 47 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, sandmark, klippor, vägkanter, skräpmark.

I skärgården endast funnen på 6H5a Vinö, Vitesand (1c8i) sandbacke.

Lobelia dortmanna – notblomster

Först omnämnd 1833 från Mh "I sjön Göthemar" (Lindhagen ms), publicerad från Misterhult och Christdala av Sjöstrand (1863) samt belagd från Dh Stärringen 1911 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 36 rutor, ganska vanlig. I klarvattensjöar ned till ett par meters djup. I humösa sjöar i likhet med andra rosettväxter begränsad till grunt vatten på grund av bristande ljustillgång.

Lobelia erinus – kaplobelia

Funnen i 3 rutor. Förvildad. Tillfällig på gatkanter och avfallsplatser.

Aktuella fynd: 5g7h Emmekalv (1e0e) utfyllnadsmark. 5G9h Oskarshamn, Humleplan (4e5e) trottoarkant. 5G9i Grimskallen (4a1d) utfyllnadsmark. Gunnarsö (2b3b) utfyllnadsmark.

Asteraceae – korgblommiga

Eupatorium cannabinum – hampflockel

Först publicerad av Holmberger (1780) från Misterhults sn och mer preciserat omnämnd från Oh Döderhultsvik (Lund ms 1854). Belagd från Mh Brändö 1858 (Gödecke i UPS).

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Åstränder, högörtängar, skyddade havsstränder. Rikligast vid de större vattendragen och i skärgården, särskilt i norra delen av Misterhults skärgård.

Äldre uppgifter: Mh Svinskär (Scheutz 1857). Dh Emån, "Emmekalf" (Sjöstrand 1863). Mh Sulegångskvarn 1862 (Regnéll i LD). "Svinskär i Misterhults socken" (Sjöstrand 1863).

Solidago virgaurea – gullris

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Tu "I en äng vid Hasselås" 1833 (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Glesa skogar, hagar, skär och allsköns öppen mark.

Variation. En storblommigare, kortvuxen form, f. litoralis omnämndes av Fries (1842) från Örö: Detexit amic. Arrhenius in taeniis Calmariensibus v. c. in Örö.

Solidago canadensis – kanadensiskt gullris

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast, alltjämt under spridning. Vägkanter, avfallsplatser och annan öppen mark nära bebyggelse, ofta i stora bestånd.

Solidago gigantea ssp. serotina – höstgullris

Först belagd från Mh Virkvarn 1967 (E. Almquist i S). Den finns ännu kvar där intill väg E22.

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Förvildad på avfallsplatser och vid bebyggelse.

Bellis perennis – tusensköna

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 59 rutor, ganska vanlig. Förvildad i gräsmattor och någon gång på vägkanter och skräpmark. Fortfarande under spridning.

Äldre uppgifter är påfallande få, och t ex enda uppgift hos Sterner (1933) är Dh "Påskallavik vid kyrkan på avfallshög".

Aster novi-belgii – höstaster

Först belagd från Oskarshamn 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 6 rutor. Förvildad. Avfallsplatser och vägslänter.

Aktuella fynd: 5G7h Emsfors (0e6c) lekplats. 5G9g Svallidens industriområde (3e3f) utfyllnad. 5G9h Fredriksberg (4c5c) utkast (LD). 6G0h Fallebo (0e4h) utkast i skogsbryn. 6G3e Övraholm (0a2g) vägkant. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e1d) utfyllnad.

Osäker artavgränsning. Det starkt varierande utseendet på det material, vilket här redovisas som höstastrar, antyder att det kan innefatta flera olika taxa.

Tripolium vulgare – strandaster

Aster tripolium

Först omnämnd från Oh "I Östersjön nära Döderhultsviks köping" (Lundvall ms 1824) och belagd från Oh Tillingeö 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 30 rutor. Vanlig på havsstränder. Strandängar, grus- block- och klippstränder.

Callistephus chinensis – trädgårdsaster

Funnen i 1 ruta, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7e) utfyllnadsmark (LD).

Erigeron acer ssp. acer – gråbinka

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Öppna åsar, sandiga åkrar, industrimark, hamnområden, vägkanter. – Karta 145.

Variation. Formen dissolutus har 1908 insamlats vid Dh Klämna (Linderoth i OLV).

Conyza canadensis – kanadabinka

Först belagd från Oh Brännvinsholmen 1912 (Linderoth i OLV).

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Industrimark, hamnområden, järnvägar, gatukanter, skräpmark. Fortfarande under spridning. – Karta 146.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallaviks hamn (2e6i). Sjöhagen (3e6c) vägkant. 5G8h Vånevik, Ritsmejselvägen (0e3b) P-plats. Sörvik (4e6d) vägkant. 5G9c Bockara cementgjuteri (3e3f) sandtag, J. Christoffersson. 5G9h Oskarshamn, allmänt spridd i de centrala delarna. 5G9i Oskarshamn, allmänt spridd i hamnområdet. 6G0h Flerstädes, t ex Kolberga (0e) och S. Fallebo (1e), allmänt spridd inom dessa bostadsområden. Hällarna (2e3d) vägkant. 6G0i Drevstigen (0a3a) utfyllnadsmark. Eversvägen (0a2c) vägkant. Havslätt (0a4c) P-plats. 6G2e Kristdala, torget (4d0g) gatukant. 6G2h Trästens SÖ del (2e5e) dammvall. 6G2i Figeholms torg (0e8h) blomrabatt. 6G2j Figeholms camping (1b8e) grusplan. 6H3a Simpevarp (0b) grusplaner kring kraftverket.

Tidigare samlad, utöver primärfyndet, endast vid Oh Barlastholmen [= Brännvinsholmen] 1914 (A. Johansson i DNF).

Logfia arvensis – ullört

Filago arvensis

Först belagd från Döderhult 1821 (herb Wahlenberg i UPS) och publicerad av Scheutz (1857): In meridionali gub. Calmar. usque ad Döderhult [I södra Kalmar län till Döderhult].

Funnen i 68 rutor, vanlig. Vägkanter, sandtäkter, åkrar, banvallar, sandig eller grusig skräpmark.

Logfia minima – spenslig ullört

Filago minima

Först publicerad av Wahlenberg (1833): ad Döderhult usque frequentius. [vanlig till Döderhult] och från Misterhult av Scheutz (1857). Belagd från Döderhult 1861 (Scheutz i GB, S).

Funnen i 39 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, sandtäkter, vägkanter, sandiga eller grusiga skogsbilvägar.

Gnaphalium sylvaticum – skogsnoppa

Omalotheca sylvatica

Först belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Lövskog, hagmark, gräsbevuxna stigar, åkrar, vallar.

Gnaphalium uliginosum – sumpnoppa

Filaginella uliginosa

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Hökhult" (Lindhagen ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Fuktiga åkrar, stigar, dikeskanter, fuktig, trampad betesmark, skräpmark.

Helichrysum arenarium – hedblomster

Funnen i 1 ruta. Troligen förvildad.

Aktuella fynd: 5G9i Östersjövägen (2a7g) grusig vägslänt (LD). Ej i omedelbar anslutning till tomtmark men sannolikt ändå spridd från odling.

Bracteantha bracteata – jätteeternell

Helichrysum bracteatum

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark (LD).

Antennaria dioica – kattfot

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 63 rutor, ganska vanlig. Berghyllor, torrbackar, hagar, stigkanter, betad skogsmark. Starkt minskande på grund av igenväxning.

Inula helenium – ålandsrot

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Kvarstående och stundom spridd utanför tomter, t ex till vägkanter.

Aktuella fynd: 5G9h Lyckebo (2e4f) ödetomt. 5G9i Stångehamn (0a3i) vägkant (LD). 6G1e Brånäs (1c6j) vägkant. L. Bråbo (2b6e) vägkant. 6G2d Sund (3e4f) vägkant. 6G2g Baggetorp (3c5e) utkast. 6G3i Plåttorp (3a6h) vägkant. 6G3j Värnamohorva (0a7c) vägkant. 6G4f Mellingerum (0a2c) vägkant. 6G4i Samsvik (3d7h) riklig på ödetomt.

Ej återfunnen: Dh Lagmanskvarn 1910 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV). Lagmanskvarn (Cederquist enl Sterner 1933). Ej heller återfunnen på primärlokalen.

Telekia speciosa – strålöga

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G2e Kristdala, Mossgatan (4d0c) ödetomt.

Bidens tripartita – brunskära

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Kärr, stränder, diken, fuktsvackor i betesmark, fuktiga åkrar, någon gång vid hällkar.

Variation. Exemplar med hela, grovsågade blad och de övre bladen oskaftade (var. integer) har samlats vid Oh Fredriksberg 1911 och vid Ärnemar 1933 (Linderoth i OLV).

[Bidens cernua – nickskära]

Exemplar från Oh Fallebo 1917 (A. Johansson i OLV) är troligen feletiketterade. En förekomst där skulle sannolikt ha uppmärksammats av Köhler och Linderoth som samlat mycket material från Fallebo.

Rudbeckia laciniata – höstrudbeckia

Funnen i 4 rutor, kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G0d V. Kulltorp (3e3f) ödetomt. 6G1e Bjälebo (1b6h) vägkant. 6G3g Sulegång (0d7e) vägkant. 6G6i Solstadström (3c7e) vägslänt.

Helianthus annuus – solros

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig. Spridd med fågelfrö till rabatter, häckar, vägkanter och avfallsplatser. Ej varaktig eftersom självsådda exemplar ofta inte hinner gå i blom och än mindre sätta frö.

Helianthus tuberosus – jordärtskocka

Funnen i 1 ruta. Tillfällig, utkommen med trädgårdsavfall.

Aktuella fynd: 5G9h Fredriksberg (4c5c) avfallshög utanför koloniområde.

Helianthus pauciflorus – höstsolros

H. rigidus

Funnen i 4 rutor. Förvildad. Vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark, det. ThK (DNF). 6G1g Skrikebo (2e4c) vägkant. 6G2g Baggetorp (3c5e) skräpmark. 6G4i Misterhults kyrkby (1e5e) trottoarkant.

Galinsoga parviflora – gängel

Först belagd från Oh Gamla kyrkogården 1943 (Linderoth i OLV).

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Handelsträdgårdar, rabatter, potatisland, avfallsplatser. Något ökande i senare tid, men arten utgör knappast ett besvärande ogräs inom området. – Karta 147.

Övriga äldre fynd är få och relativt sentida: Oh Humlekärrshult, inkommen från handelsträdgård i Mönsterås, Mölstad 1959!. Skeppsbron 1964 (E. Almquist i UPS). Dh Påskallavik, Älvehults gård 1972 (G. Åkerlund i S). Mh Fårbo säteri 1962 (E. Asplund i S).

Galinsoga quadriradiata – hårgängel

G. ciliata

Först belagd från Mh Sippetorp 1961 (Vedelöv i OLV som gängel G. parviflora).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Trädgårdar, avfallsplatser, något ökande i senare tid. – Karta 148.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, vattentornet (2d8i) grusplan. 5G9h Gölkärret (2e9j) bollplan (DNF). 5G9i Gröndal (2a9c) rabatt. 6G2i Figeholm (0e8h) blomrabatt.

Tagetes patula – sammetsblomster

Funnen i 1 ruta. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G0h Patrullvägen (0e1b) bollplan.

Anthemis arvensis – åkerkulla

Först omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och belagd därifrån 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 61 rutor, vanlig. Näringsfattiga åkrar, torr betesmark, skräpmark.

Anthemis cotula – kamomillkulla

Ej återfunnen. Kamomillkulla förekom tidigare i gårdsmiljöer och på ruderatmark, men är nu bara känd från två lokaler i Sverige (Ingelög m fl 1993).

Mh "I ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833). "Oskarshamn på ballastplats" 1912 (O. Köhler i S).

Anthemis tinctoria – färgkulla

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 av Österman (ms), belagd därifrån 1901 (anonym samlare i S) och därnäst år 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 34 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, klipphyllor, vägslänter, skogsbilvägar, torr skräpmark. – Karta 149.

Variation. Färgkulla med nästan helt vita strålblommor har setts vid 6G2e Kristdala vattentorn (4e3f).

Achillea ptarmica – nysört

Först publicerad från Mh av Holmberger (1780): "Öfwerflödar på ängarne kring Wirbo". Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Fuktig gräsmark, dikeskanter, kärr. Nysört fick först under 1800-talet allmän spridning i södra Sverige. På primärlokalen vid Virbo har den sannolikt kommit in med främmande frö och kanske i sällskap med bl a gullhavre Trisetum flavescens i samband med de omfattande uppodlingarna kring säteriet under 1700-talet.

Äldre uppgifter: Oskarshamn, allmän (Köhler ms 1913). Döderhult (Scheutz 1862).

Achillea millefolium – röllika

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Boö 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torr gräsmark, ljusöppen skog, vägkanter, skräpmark.

Variation. Röllika uppträder ibland med rödaktiga blommor. Under namnet f. sudetica har sådana exemplar samlats från Oh Tillingeöar 1908 (Linderoth i OLV). En lågvuxen och gråluden form, f. lanata, uppgavs från Mh Örö av Scheutz (1861).

Chamaemelum mixtum – kamkulla

Funnen i 1 ruta. Tillfällig hamngäst.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989, det. P. Lassen (LD).

Tripleurospermum maritimum – kustbaldersbrå

Matricaria inodora ssp. maritima, M. maritima ssp.maritima

Först publicerad från Mh Örö (Scheutz 1857) och belagd från Oh Tillingeö 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 27 rutor. Vanlig vid havsstränder i klippskärgården. Blockstränder, klippskrevor.

Tripleurospermum perforatum – baldersbrå

Matricaria inodora, M. maritima ssp. inodora, M. perforata

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913) och belagd från Döderhult 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Åkrar, trädgårdar, vägkanter, avfallsplatser, skräpmark. I skärgården enbart på tomter och skräpmark, ej vid stränderna.

Matricaria recutita – kamomill

M. chamomilla, Chamomilla recutita

Först uppgiven från Dh "Påskallaviks gästgivargård" 1938 (H. Du Rietz ms) och belagd från Oh Nynäs (Lindholm i OLV, 1948).

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Tillfällig på åkrar, skräpmark, vägslänter och i nyinsådda gräsmattor.

Aktuella fynd: 5G9h Kristineberg (2e3g) grässlänt. Norra hamnen (4e2g) vägkant (LD). 5G9i Grimskallen (4a1d) vägkant (DNF). 6G0h Triangelgatan (0d4i) jordhög. 6G0i Ålkroken (1a0h) utfyllnadsmark. 6G2i Fårbo (2a2h) rabatt. 6G2j Skurö (3c1h) gårdsplan (LD). 6G3i Nygård (1a3g) träda. 6G5j Koviksnäs (3e6h) P-plats, RgK. 6H5a Älö, Hemkärret (4c8i) åkerkant, RgK.

Ej återfunnen på någondera av primärlokalerna.

Matricaria matricarioides – gatkamomill

M. discoidea, Chamomilla suaveolens

Först insamlad från Oskarshamn 1906 av H. Witte (enl Birger 1910).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Vägar, gårdar och allsköns skräpmark. Sannolikt inkommen till området kring eller strax före sekelskiftet.

I skärgården ännu under spridning och hitintills bara sedd på följande öar: 6H6a Skavdö, Flinthem (1b5c) utfyllnadsmark, RgK. Älö (0c0i) täppa, RgK.

Enda tidiga insamling utöver primärfyndet är från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Chrysanthemum segetum – gullkrage

Ej återfunnen. I sydvästra Sverige är arten relativt vanlig som åkerogräs och på avfallsplatser, medan den t ex i oskarshamnstrakten bara uppträtt tillfälligt.

Omnämnd från Oskarshamn av Österman (ms 1862) och publicerad därifrån av Dusén (1868), sannolikt grundat på den förres uppgift. Oskarshamn, hamnområdet 1899 (Cederquist enl Sterner 1933). Oh S. [=västra] kyrkogården 1911 (Linderoth i OLV). Oh järnvägsstationen 1922 (O. Köhler i S). Mh "Uti en potatisåker vid Hellsingsö" (Peterson ms 1833). Misterhult (Linköpings Naturvetenskapliga Sällskap enl Scheutz 1857, troligen syftande på föregående lokal). Mh "Figeholm, men flyktig och tillfällig som alltid i östra Småland" (Scheutz 1862). "Flathult, åker" 1961 (Vedelöv i OLV).

[Chrysanthemum coronopifolium]

Oskarshamn, sällsynt (Köhler ms 1913). Oskarshamn på barlastplats (Köhler ms 1917). Uppgiften är även refererad av Sterner (1933). Belägg saknas och uppgiften kan i stället möjligen åsyfta kamomillkulla Anthemis cotula, varav belägg finns (Oskarshamn, på barlastplats 1912, O. Köhler i S). Detta antagande stöds av att den senare arten ej omnämns i någon av Köhlers artförteckningar.

Tanacetum vulgare – renfana

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, gårdar, skräpmark, steniga havsstränder.

Variation. Munkrenfana Tanacetum vulgare f. crispum  har som tillfälligt förvildad påträffats vid 5G9h Skjutbaneberget (4e5h) utkast i tallskog.

Tanacetum parthenium – mattram

Först belagd från Christdala 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 49 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, avfallsplatser och annan skräpmark. Spridd från trädgårdar, ökande.

Äldre fynd tyder på att arten även tidigare inte varit så ovanlig som trädgårdsflykting: Döderhult 1903, Oskarshamn 1923 (båda O. Köhler i S).

Variation. Blommorna är ibland fyllda. En sådan form har bl a setts vid 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark.

Tanacetum balsamita – balsamblad

Balsamita major

Ej återfunnen. Odlad som kryddväxt, uppträder någon gång förvildad.

Funnen vid Mh Högskulla 1930 (Sterner ms).

Leucanthemum vulgare – prästkrage

Chrysanthemum leucanthemum

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Mh "På en ängsbacke vid Hellsingsö" (Peterson ms). Belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Ängar, betesmark, åkerrenar, vägkanter, gräsmattor, skräpmark.

Variation. Formen flosculosum saknar kantblommor och har samlats vid Oh Havslätt 1909 (Linderoth i OLV) och omnämnts från Åsa (Köhler ms 1917). Formen hispidum har ullhårig stjälk och tätt håriga blad och finns belagd från Oh Fallebo 1910 (Linderoth i OLV). Varieteten coronopifolium har har glatta parflikiga blad. Den har samlats från Oskarshamn 1912 (Linderoth i OLV).

Leucanthemum × superbum – jätteprästkrage

L. lacustre × maximum (Ramond) DC, L. maximum auct.

Funnen i 7 rutor. Förvildad. Avfallsplatser och öppen mark intill tomter, varaktig.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) vägkant. 5G9h Scoutberget (4e9c) vägkant. Åsavägen (2d2g) tipp. 5G9i Grimskallen (4a3c) utfyllnadsmark. 6G2j Uthammar (2d2b) vägkant. 6G5j Koviksnäs (3e6h) P-plats, RgK. 6H3a Simpvarp (0c7b) utfyllnadsmark. 6H5b Strupö (3b9c) utkast, RgK.

Mauranthemum paludosum – pysslingkrage

Leucanthemum paludosum

Funnen i 5 rutor. Förvildad, tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Verkstadsgatan (3e6g) vägkant (LD). Parkgatan (3e5d) mellan gatsten. 5G9i Homhällevägen (4a9c) vägkant. 6G0h Hällarna (2e5e) bland sprängsten intill väg E22. 6G0i Jägarstigen (0a2a) vägkant. 6G4i Misterhult, Kyrkgölen (1e1d) utkastplats.

Artemisia vulgaris var. vulgaris – gråbo

Först belagd från Christdala 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Åkerrenar, gårdar, havsstränder, vägkanter, avfallsplatser och annan skräpmark.

Artemisia vulgaris var. coarctata – strandgråbo

Först publicerad av Liljeblad (1816) från Misterhult sn och något mer preciserat från Oskarshamn av Scheutz (1862). Belagd 1902 från Oskarshamn (O. Köhler i UPS) och mer preciserat 1903 från Oh Lotsgården (UPS).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig på havsstränder. Steniga och blockiga stränder, driftvallar.

Artemisia absinthium – malört

Först omnämnd 1833 från Mh "På gården vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Gårdar, vägkanter, avfallsplatser, steniga havsstränder. På torr betesmark förekommer ibland stora bestånd, eftersom djuren ratar malörten.

Artemisia campestris – fältmalört

Först publicerad från Dh Påskallavik (Scheutz 1862).

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Torr, sandig gräsmark, vägkanter.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, hamnen (2e3i). 5G7i Nötö (2a1b) torräng. Snöenabbe (2a1j) torräng. 5G9h N. Strandgatan (4e4h) torrängsrest (numera försvunnen sedan ett kraftvärmeverk uppförts på platsen). 5G9i Grimskallen (4a4c) banvall. 6G0j Draget (4a9d) torräng. 6G1i Virbo, Hammardal (0e5b) torrbacke. 6G1j Hamreglo (0a0a) torrbacke. 6G3h Skälshult (4b3g) grusväg under kraftledning. 6H3a Simpvarp, Sörå (1b3f) vägkant (LD).

Äldre fynd. Omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och publicerad därifrån av Dusén (1868).

Tussilago farfara – hästhov

Först publicerad av Scheutz (1861): "sälls. i östra Småland t. ex. Oskarshamn". Insamlad vid Kristdala prästgård (O. Kjörling enl Ekstrand 1866). Av Köhler (ms 1913) uppgiven som allmän.

Funnen i 66 rutor, vanlig. Ursprunglig på fuktigt finsediment i lövskog och på stränder. Sekundärt på vägkanter, åkrar, åkerrenar, dikeskanter och skräpmark, även här gärna på lerigt mark.

[Petasites hybridus – pestskråp]

Ett exemplar från Oh Björnfällan 1905 (A. Johansson i OLV) är troligen feletiketterat. Hade den vuxit där borde denna storvuxna art rimligen ha uppmärksammats av andra samtida botanister som Köhler och Linderoth.

Arnica montana – slåttergubbe, hästfibbla

Först uppgiven från Dh "Norr om Påskallavik" (Wahlenberg 1821 enl Sterner ms), omnämnd från Tu "I en äng vid Hasselås" 1833 (Peterson ms) samt belagd från Dh Forshult 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Hagmark, bryn, ljusöppen blandskog och tallskog. Förekommer mycket rikligt i hagmarker särskilt i Kristdala sn, t ex kring Bråbo, Fallebo och Krokshult. En viss tillbakagång för arten har skett och sker alltjämnt genom igenväxning, vilket bl a är märkbart genom att svaga och icke blommande restbestånd ej sällan ses i skog som håller på att sluta sig. Slåttergubbe saknas i kustbandet och skärgården. – Fig 16.

Doronicum orientale – gemsrot

Funnen i 19 rutor, ganska sällsynt. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, utkastplatser.

Senecio jacobaea – stånds

Uppgiven från Dh Norrbygd [väl=Norrby] 1821 (Wahlenbergs dagbok enl Hård ms) och omnämnd från Döderhult nära kyrkan av Lund (ms 1854). Först publicerad av Scheutz (1862) från Misterhult och belagd från Kd Kartebo 1863 (Regnéll i LD).

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Torrängar, åssluttningar, vägslänter. I senare tid spridd i synnerhet längs väg 23 Oskarshamn–Bockara.

[Senecio vernalis – vårkorsört]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material.

Senecio sylvaticus – bergkorsört

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Hyggen, grustag, klippor, skräpmark, brandfält.

Senecio viscosus – klibbkorsört

Först publicerad från Kd Malghult (Ekstrand 1866). Först belagd från Dh Vånevik 1893 (Dusén i UPS) och därnäst från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, gårdar, trädgårdsland, skräpmark, havsstränder vid driftvallen. Sannolikt inkommen till området under 1800-talet och vanlig hos oss först under 1900-talet.

Senecio vulgaris – korsört

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, gårdar, skräpmark.

Senecio cineraria – silverek

Funnen i 1 ruta, tillfälligt utkommen.

Aktuella fynd: 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e1d) utfyllnadsmark (LD).

Calendula officinalis – ringblomma

Först belagd från Oskarshamn 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 15 rutor. Förvildad, tillfällig. Avfallsplatser och annan skräpmark.

Dahlia pinnata – dahlia

Dahlia × cultorum

Funnen i 1 ruta. tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark.

Carlina vulgaris [ssp. vulgaris] – spåtistel

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 27 rutor, ganska sällsynt. Åsar och annan torr, helst betad gräsmark. Oftast fåtalig och minskande. – Karta 150.

I skärgården kan spåtistel även hävda sig på mark som håller sig öppen utan direkt påverkan av människan, t ex: 6G1j Raklen (3d6b). 6H3a Kyrkgångsskär (3e3g) hällmark (LD). 6H5a St. Enskäret (4c3d). L. Lindskäret (3c5j), RgK. 6H6a Grässkär (3e8i), RgK. 6H6b Husholmen (2c6c), RgK.

Ej återfunnen på följande lokaler (samtliga enligt Sterner 1933): Dh Forshult. Furön. Stora Saltvik. Skälvik N om Em. Mh Fågelö.

Variation. Avgränsningen mellan underarterna är oskarp. De två följande underarterna har ibland urskilts medan inga äldre fynd explicit har betecknats som ssp. vulgaris. Å andra sidan upptas i äldre floror enligt då gängse praxis Carlina vulgaris som "huvudart" med *longifolia underordnad; så t ex hos Neuman & Ahlfvengren (1901).

Carlina vulgaris ssp. longifolia – långbladig spåtistel

Ej återfunnen. Denna underart anses vara mera kalk- och värmekrävande än ssp. vulgaris, och koncentrerad till sydöstra Sverige.

Oskarshamn (Köhler ms 1913). Dh nära Rödsle (Köhler ms 1917). Mh Figeholm (Sterner i GB, 1930). Fårbo (Sterner i UPS, 1919).

Felaktig uppgift. Ett exemplar från Oh Fredriksberg 1909 (Linderoth i OLV) har ombestämts till ssp. intermedia av ThK. Möjligen bör även övriga uppgifter om ssp. longifolia föras till ssp. intermedia.

Carlina vulgaris ssp. intermedia – mellanspåtistel

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB).

Noterad från 1 ruta. Troligen förbisedd, då underarter endast beaktats under inventeringens slutskede.

Aktuella fynd: 6H3a Simpvarp (0b7c) vägkant vid infarten till kraftverket, RgK, det. ThK. Simpvarp (0b9f) under kraftledning (LD).

Övriga äldre fynd: Oskarshamn (O. Köhler i OLV 1907; UPS 1911; UME 1919, det. ThK; GB 1923). Oskarshamn (C. Areskog i UME, utan årtal). Oh Fredriksberg 1909 (Linderoth i OLV, som ssp. longifolia, ombestämd av ThK).

Echinops sphaerocephalus – bolltistel

Först uppgiven från oskarshamnstrakten av Köhler (ms 1913) och mer preciserat från Döderhults kyrka (ms 1917).

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig. Tidigare ofta odlad, kvarstående på ödetomter och spridd till renar och grustäkter.

Echinops exaltatus – grå bolltistel, balkanbolltistel

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G6i Virum (0a3i) vägkant.

Echinops bannaticus – blå bolltistel

E. ritro

Funnen i 1 ruta. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Kolberga (4e8e) utkast (LD).

Arctium tomentosum – ullkardborre

Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd från Oh Varvet 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Näringsrik mark vid gårdar och på vägkanter. – Karta 151.

Arctium lappa – stor kardborre

Först publicerad från Dh Fredriksberg av Scheutz (1857) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Gårdar, vägkanter, skräpmark. – Karta 152.

Aktuella fynd: 5G8h Skorpetorp (1a) G. Stranke. 6G2i Virvhult (1b1j) lagårdsplan. 6G2j Bredviksbadets P-plats (1b7d). 6G4f Ishults gård (1e5f) vägkant, S. Mjösberg. 6G4j Vällehorva (4a5f) vägkant. 6G5j Tjustgöl (1b4f) lagårdsplan. Norr om Tjustgöl (1b6h) vägkant vid avtagsväg, RgK. 6G6i Virum, söder om gården (0b8b) vägkant (LD). 6G6j Flivik (0b1h) vägkant.

Ej återfunnen på primärlokalerna.

Arctium minus – liten kardborre

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Gårdar, vägkanter, skräpmark. – Karta 153.

Variation. En form med större korgar i gles klase och med mörkröda blommor har benämnts f. majusculum och finns insamlad från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV) samt uppgiven från Kolberga (Köhler ms 1917, publicerat av Sterner 1933).

Carduus nutans – nicktistel

Ej återfunnen. Nicktistel är konkurrenssvag och uppträder mest tillfälligt på vägkanter och påträffades tidigare framför allt vid hamnar. På senare tid har den bara iakttagits på två platser i Småland; vid Lindås och Romanäs.

Oh "Nya vägen till Döderhult" 1902 (O. Köhler i S). Oskarshamn 1911 (O. Köhler i GB). Dh Furön (Köhler ms 1917). "Furön på lastageplats" (Sterner 1933).

Carduus acanthoides – piggtistel

Ej återfunnen. Arten uppträder tillfälligt, och kan antas ha kommit in med barlast. Det finns inga aktuella fynd från Småland.

Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S). Dh "Påskallavik på decauvillebanan" (Sterner 1933).

Carduus crispus – krustistel

Först belagd från Oh Fredriksberg 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, avfallsplatser och annan skräpmark, främst i anslutning till tätorter. – Karta 154.

[Cirsium acaule – jordtistel]

Ej återfunnen. Jordtistel finns nu bara på en plats i landskapet, i Emådalen vid Tveta.

Osäkra uppgifter. Rapporterad från Mh "I en hage vid Hellsingsö" (Peterson ms 1833). Utan belägg måste uppgiften tas med reservation. Exemplar från Dh Boberg 1915 (A. Johansson i DNF) kan vara feletiketterade. De är stora och välutvecklade och förmenas vara samlade vid en ensamgård i bergig skogsterräng.

Cirsium vulgare – vägtistel

Först omnämnd 1833 från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms), publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oh Fredriksberg 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, betesmark, skräpmark, havsstränder i driftvallen.

Cirsium helenioides – brudborste, borsttistel

C. heterophyllum

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Fuktig gräsmark, lövkärr.

Aktuella fynd: 6G2e Tälge (3b3j) dikeskant och granplanterad äng. 6G3j Värnamohorva (0a7b) betesmark, S. Ejneby.

Cirsium palustre – kärrtistel

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Kärr, fuktig gräsmark, stränder, diken, vid hällkar i skärgården.

Cirsium arvense – åkertistel

Först belagd från Oskarshamn 1904 (E. Köhler i NR).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Havsstränder i driftvallen, åkrar, åkerrenar, trädgårdsland, skräpmark, avfallsplatser.

Variation. Bladens form och hårighet varierar mycket. Formen incanum med fina, borstlika taggar och undertill silverludna blad har samlats vid Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV). Formen commune med spetsiga, förlängda bladflikar finns belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Onopordum acanthium – ulltistel

Först publicerad från Misterhult (Scheutz 1862) och belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Gårdsplaner, torr gräsmark, skräpmark

Aktuella fynd: 5G8h Sandshult (2a1d) torr betesmark. 5G9h Verkstadsg./Nitareg. (3e3j) skräpmark. 6G0g St. Hycklinge (0e8i) gårdsplan. 6G1i Fittjehammar (1d2i) lagårdsplan. 6G2i Flathult (0a3i) torr gräsmark. 6G2j Glostad (4e6g) lagårdsplan.

Övriga äldre fynd: Oh Verkstadsvägen (A. Johansson i OLV, 1907). Strandvägen (Linderoth i OLV, 1907). Dh kyrkbyn (Köhler ms 1917). Vånevik (Sterner 1933). Mh Solstad 1920 (Sterner ms).

Silybum marianum – mariatistel

Först belagd från Oskarshamn 1913 (O. Köhler i S). Köhler (ms 1913) anger den som "tämligen allmän, förvildad" men senare med orden "Oskarshamn, tillfällig" (ms 1917) vilket torde vara riktigare.

Funnen i 1 ruta, tillfällig. Möjligen spridd med fågelfrö.

Aktuella fynd: 5G9h Åsavägen (2d2d) utfyllnadsmark 1993 (LD).

Serratula tinctoria – ängsskära

Först omnämnd 1833 från Tu "I en äng nära Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oh Kolberga 1909 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. I lövbryn vid stränder i skärgården. Alltid fåtalig, vilket står i kontrast till de rika förekomsterna i moränskärgården söder om Emån. I inlandet i lövbryn och där mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 5G6i Emmebro (3b7f) ekbacke vid Emån. 5G7h Stridsholm (1e3f) intill Emmekalvsbäcken, H. Gudmundson. 5G7i Littlö (0d8j) strand. 6G1e Humleryd (1c) objekt 30 enligt Ängs- och hagmarksinventeringen (1989). 6G1i Pikholmen (1e5j) strand. 6G1j Grytsö (1b6d) stenig strand, mycket fåtalig (LD). Österdal (2a) vid havsstrand, I. Asp.

Ej återfunnen vid Mh Solstad (1920, Sterner ms), ej heller på någon av primärlokalerna.

Centaurea scabiosa – väddklint

Först belagd från Mh Örö 1900 (C. Pleijel i S).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Torrbackar, åkerrenar, vägkanter, oftast på sandig eller grusig mark.

I skärgården bara på öar med mäktigare morän eller grusavlagringar som 5G7i Runnö, 6H5a Vinö och 6H6b Örö.

Centaurea jacea – rödklint

Först uppgiven 1833 från Mh "I ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och Tu "Ett gärde vid Hasselås" (Peterson ms). Belagd från Oskarshamn 1909 (O. Köhler i S).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Ängsrester, åkerrenar, havsstränder, vägkanter.

Variation. En vitblommig form finns insamlad från Oskarshamn (I. Söderberg i UPS, 1931).

Centaurea dealbata – strävklint

Funnen i 1 ruta. Utkommen eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a1c) hamnutfyllnad, conf. ThK (LD).

Centaurea montana – bergklint

Funnen i 18 rutor, ganska vanlig. Förvildad eller länge kvarstående.. Tomtgränser, vägslänter, utkastplatser, skräpmark.

Centaurea cyanus – blåklint

Först omnämnd från Tu "I en åker vid Syserum" 1823 (Sjögren ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Åkrar, och där minskande. Där matjorden schaktats av för att säljas, förekommer stundom blåklint på jordhögarna och följer med till avsättningsplatser som trädgårdar och parker. Även på avfallsplatser och annan skräpmark.

Variation. Särskilt på avfallsplatser förekommer former av odlat ursprung. Dessa är mer rikt förgrenade, har tätare blomkorgar och stundom vita till rödaktiga blommor.

Cichorium intybus – cikoria

Först belagd från Kd Bankhult, troligen 1860-talet (Regnéll i LD), omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och publicerad därifrån av Dusén (1868). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1916 (O. Köhler i GB, S).

Funnen i 17 rutor, ganska sällsynt. Vägkanter, järnvägar, skräpmark. Under spridning. Köhler (ms 1917) anger bara en växtplats (som tyvärr ej går att tyda säkert; möjligen ballastplats) för cikoria. – Fig 113.

Arnoseris minima – klubbfibbla

Först belagd från Mh "Flathult, sandåker" 1961 (Vedelöv i OLV). Publicerad från Fårbo av Aronsson m fl (1977).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Sandig, öppen mark. Mycket konkurrenssvag. – Fig 114.

Aktuella fynd: 5G8h N. Vånevik (0d5i) häll i tallskog, sannolikt inkommen med timmer från Tyskland. 5G9i Kristineberg, Östersjövägen (2a7e) vägkant (LD). 6G2i Fårbo (2a0e) sandig åker. Köksmåla (4a1b) sandig åker. Svensmåla (3a7d) sandig åker (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen.

Hypochoeris maculata – slåtterfibbla

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Hagar, bryn, ljusöppen skog, klippor.

Hypochoeris radicata – rotfibbla

Först belagd från Dh Skälevik 1928 (Sterner i S).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Torr och sandig eller grusig gräsmark. I områdets södra del ställvis mycket riklig, t ex på 5G7i Runnö och Nötö. Under spridning, främst längs nyanlagda vägar och t ex av Köhler (ms 1917) bara uppgiven för Mönsterås.

Leontodon autumnalis – höstfibbla

Först omnämnd 1833 från Mh "På en äng vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms), publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Havsstränder, beten, stigar, gräsmattor, vägkanter, skräpmark.

Variation. Varieteten salinus, kal höstfibbla, har glatta holkar och helbräddade köttiga blad. Den förekommer på havsstränder men har ej eftersökts eller noterats under inventeringen. Tidigare har den samlats från Oh Tillingeöar 1908 (Linderoth i OLV).

Leontodon hispidus – sommarfibbla

Först belagd från Döderhult 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 39 rutor, ganska vanlig. Frisk till fuktig ängs- och hagmark, ängsrester. Vanligast i inlandet, saknas i kusttrakterna.

Leontodon saxatilis – strimfibbla

L. nudicaulis, L. taraxacoides

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989– 1992 (LD) samt (4a1c) 1992 (DNF).

Picris hieracioides – bitterfibbla

Först belagd från Dh Påskallavik 1966 (Vedelöv i OLV).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. På båda lokalerna troligen inkommen från Gotland.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallaviks hamn (2e6i) vid kalkstensupplag (DNF). Sannolikt inkommen med kalksten till dåvarande Emsfors pappersbruk. 5G9h Oskarshamn, Skeppsbron (3e8d) nära Gotlandsfärjornas tilläggsplats 1983 (LD).

Scorzonera humilis – svinrot

Först belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Ängar, ängsrester, hagar, renar, bryn, torr tallskog. Sterila bestånd kan kvarstå länge sedan skogen slutit sig på tidigare ängs- och hagmark. Ej känd från skärgården och även ovanlig i kustbandet.

Tragopogon porrifolius – haverrot

Ej återfunnen. Odlades förr för sin ätliga rot, och förvildades någon gång.

Oh Fredriksberg 1861 (Scheutz i UPS). Oskarshamn 1862 (Österman ms, Lundberg ms). Oskarshamn 1866, 1867 (Nor[d]ell i S, UPS).

Tragopogon pratensis ssp. pratensis – ängshaverrot

Först publicerad av Holmberger (1780) från Misterhults sn och belagd från Oskarshamn 1908 (O. Köhler i S).

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Vägkanter, skräpmark, avfallsplatser.

Tragopogon pratensis ssp. minor – småhaverrot

Först uppgiven från Oh "En holme i hamnen" (Köhler ms 1917).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Barlastplatser, vägkanter, skräpmark.

Aktuella fynd: Underarten är ofta vansklig att urskilja och följande fynd framföres därför med viss reservation. 5G9h Fredriksberg (4c3d) f d soptipp. 5G9i Gröndal (3a4d) vägkant. 6G0h Glaboåsa (4e7h) vägkant (LD). 6G2i Figeholm (0e8i) vägkant. 6G2j Äspö (0a8d) barlastplats.

Sonchus asper – svinmolke

Först belagd från Oskarshamn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. Åkrar, trädgårdsland, skräpmark.

Sonchus oleraceus – kålmolke

Först omnämnd från Dh "I en hage vid Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Åkrar, trädgårdsland, skräpmark.

Variation. Bladens form är mycket variabel. Exemplar som åsatts namnet a triangularis (t ex från Oh Fallebo 1908, Linderoth i OLV) representerar helt enkelt den vanligaste typen med pardelade blad och bred, triangulär ändflik. Formen albescens har vita blommor i korgens ytterkant och finns likaså insamlad från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Sonchus arvensis var. arvensis – åkermolke

Först omnämnd 1862 från Oskarshamn (Lundberg ms) och belagd från Oh Tillingeö 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Åkrar, vägkanter, havsstränder.

Variation. Under namnet var. integrifolius har en helbladig form med få korgar insamlats från Dh Rostorp (A. Johansson i DNF) och uppgivits av Sterner (1933) från Dh N. Fliskär, Inre Grässkär, Långgrund, L. Måsskär, St. Rödskär och Silleskär.

Sonchus arvensis var. glabrescens – kalmolke

S. arvensis f. laevipes, S. arvensis ssp. uliginosus, S. uliginosus

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i NR).

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Åkrar, vägkanter, havsstränder.

Lapsana communis – harkål

Först belagd från Oh Mockebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Mullrik lövskog, åkrar, trädgårdar.

Variation. Formen integrifolia har alla blad hela och är tätt glandelhårig. Den har insamlats från Oh Mockebo 1907 (Linderoth i OLV).

Crepis paludosa – kärrfibbla

Ej återfunnen. Kärrfibbla förekommer vid bäckstränder och i fuktig lövvegetation. I Småland har den sin utbredning koncentrerad till landskapets nordvästra del. Närmaste aktuella fynd är från Tuna sn.

Uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms).

Felaktig uppgift. Omnämnandet hos Ejneby (1974) grundas på felbestämt material.

Crepis praemorsa – klasefibbla

Först uppgiven från Döderhult och Kristdala (Cederquist enl Sterner ms, före 1921) och publicerad från Dh "Emmekalv i en lundbacke" (Sterner 1933).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2d Krokshult (2c5d) frisk äng, Mårten Aronsson.

Ej återfunnen på någondera av primärlokalerna.

Crepis tectorum – klofibbla

Först omnämnd 1833 från Mh Tjustgjöl (Lindhagen ms) och belagd från Oh Kikebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, klippor, åkrar, renar, gräsmattor. – Karta 155.

Crepis capillaris – grönfibbla

Först belagd från Mh Wirquarn 1904 (O. Köhler i S).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Renar, sandtäkter, åkrar, gat- och vägkanter. Relativt sent inkommen, under spridning.

Crepis setosa – borstfibbla

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Torr gräsmark. Inkommen med gräsfrö, mer eller mindre tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, mellan simhallen och f d brandstationen vid Hantverksgatan (3d6i) gräsmatta 1989–1992 (LD). 6G0i Kolberga (0a2c) vägkant 1983 (LD). 6G2i Figeholm, Gränden (0e7i) slänt mot Sörån 1989–1990 (LD). Fårbo (2a1i) gräsmatta 1990.

Lactuca serriola – taggsallat

Först uppgiven av Köhler (ms 1917) från Oskarshamn, "tagen en gång vid hamnen".

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Skräpmark, vägkanter. Först sedan slutet av 1980-talet under nämnvärd spridning inom området. – Karta 156.

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (0e9e) utfyllnadsmark. Emsfors bruk (0e5b) industritomt. Påskallavik, Kristdalavägen nära väg E22 (2d9g) vägkant, H. Gudmundson. 5G9g Svallidens industriområde (3e3f) utfyllnadsmark. 5G9h Flerstädes, t ex: Borgmästaregatan (4e3a) trottoar. Fredriksberg (4c1b) vägkant. Kolberga fritidsgård (4e5c) insåning. Klämnaåsa (2d2d) utfyllnadsmark. Repslagargränd (4e3a) jordhög 1991. Storskogen (0c7e) soptipp. Åsavägen (2d4h) rabatt. 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnutfyllnad 1990 (LD). Gröndals handelsträdgård (2a9c). Ärnemar (3a1h) skräpmark. 6G0h Fagereke (0d5b) schaktmassor. 6G0i L. Saltvik (2b9e) vägkant. L. Saltvik, södra varvet (2b6h) skräpmark. 6G2e Kristdala (3d7e) vägkant. 6G2j Bredviksbadet (1b6c) parkeringsplats. Figeholm (2a0b) vägkant. 6H3a Bockstrupen (1b5f) tipp, RgK. Simpvarps kraftverk (0b) rikligt inom hela området.

Cicerbita macrophylla ssp. uralensis – parksallat

Lactuca macrophylla

Funnen i 2 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Norrtornsområdet (4d) enligt andrahandsuppgift från J. Christoffersson. 6G0h Talliden (1a5a) dikesren.

Mycelis muralis – skogssallat

Lactuca muralis

Först omnämnd 1844 från Misterhults prestgård (Zantezon ms). Belagd från Mh Jungfrun, stenbrotten 1914 av E. Du Rietz (UPSV) och från Oskarshamn 1922 av O. Köhler (S).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Bergshyllor, mullrik löv- och barrskog, hyggen, trädgårdar, skräpmark.

Taraxacum – maskrosor

Nästan samtliga egna fynd av maskrosor har bestämts av Hans Øllgaard. Nedanstående uppdelning på sektioner har också gjorts i samråd med Hans Øllgaard, men är dock ännu ej att betrakta som definitiv. Särskilt gäller det för arterna inom sektionerna Subvulgaria och Naevosa. För de flesta äldre fynd som redovisas nedan gäller att namnen tagits direkt från källorna utan närmare kontroll. Ingen fullständig genomgång av maskrosor i de offentliga herbarierna har gjorts, vilken säkert skulle ha resulterat i ett långt större antal äldre fynduppgifter från området.
Huvudparten av de äldre uppgifterna stammar från Köhlers artförteckning (ms 1917). Artbestämningarna är troligen i stor utsträckning gjorda av H. Dahlstedt. Några få namn som upptas nedan är ännu ej giltigt publicerade men väntas bli det inom en snar framtid. Ett par namn från Köhlers förteckning, vilka troligen är arbetsnamn och dessutom ganska svårlästa har uteslutits.

Taraxacum sect. Obliqua – dvärgmaskrosor

Först uppgivna från Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Funna i 1 ruta, mycket sällsynta. Torr gräsmark. Enda aktuella fynd utgörs av T. platyglossum. – Karta 157.

Taraxacum obliquum – dvärgmaskros

Ej återfunnen. Oskarshamn (O. Köhler enl Dahlstedt 1921).

Taraxacum platyglossum

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6G0j Furö, Södra Ö (0e8c) torräng med enbuskar, J. Christoffersson.

Taraxacum sect. Erythrosperma – sandmaskrosor

Första belägg är från Oh Havslätt 1907 (Linderoth i OLV).

Funna i 74 rutor, mycket vanliga. Torr gräsmark. Ett begränsat material av sandmaskrosor har artbestämts. Tillsammans med äldre fynd omfattar det tolv arter. – Karta 158.

Taraxacum brachyglossum

Först belagd från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i UPS).

Aktuella fynd: 5G9g Fredriksfors (3b4h) naturbetesmark. 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G1d Fallebo (4a2f) torräng. 6G2h Bollnäs (0e5j) torräng. 6G2i Figeholms hembygdsstuga (1e0f) torrbacke.

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917). Mh "Jungfrun, strandbacken vid Prästkås" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. H. Dahlstedt). "Jungfrun, strandbacken vid Prästkås" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. G. Haglund).

Taraxacum decipiens

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö (3e3g) torrbacke. 6G2h Bollnäs (0e7i) torräng.

Taraxacum fulvum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1916 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum glaucinum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum isophyllum

Först belagd från Oskarshamn 1906 (O. Köhler i UPS).

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G0e Övre Hyltan (0d7a) torräng. 6G0j Skuthamn (4a2i) torräng. 6G1d Fallebo (4a2f) torräng. 6G2h Bollnäs (0e7i) torräng. Strömsrum (1b7j) vägslänt. 6G2i Figeholms hembygdsstuga (1e0f) torrbacke. 6H4a Bussvik (0a6a) torrbacke.

Taraxacum lacistophyllum

Först belagd från Oskarshamn 1911 (O. Köhler i UPS).

Aktuella fynd: 6G0i Havslätt (0a6b) torrbacke.

Taraxacum laetum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum limbatum

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917, som T. obscurans).

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3a1h) torrbacke.

Taraxacum marginatum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum proximum

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917) och publicerad från Mh Jungfrun (Du Rietz enl Dahlstedt 1921).

Aktuella fynd: 6G0j Skuthamn (4a2i) grusplan.

Taraxacum rubicundum

Först belagd 1909 från Oskarshamn (O. Köhler i GB) och från Oh Nynäs (Linderoth i OLV).

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a7g) grusplan. 6G0j Draget (4a9c) åssluttning. Dragskärsbadet (4a1j) sandig torräng. Skuthamn (4a2i) torräng.

Taraxacum taeniatum

Först belagd från Mh "Jungfrun, strandbacken vid Prästkås" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. G Haglund).

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G0f Lockebo (3d3f) torräng. 6G1f Kråkenäs (0c5h) torrbacke. 6G2h Bollnäs (0e5j) torräng.

Taraxacum sect. Palustria – strandmaskrosor

Enda registrerade art är östersjömaskros T. balticum. – Karta 159.

Taraxacum balticum – östersjömaskros

Först publicerad från Oskarshamn (Dahlstedt 1907, samlad av O. Köhler) och belagd 1909 från Oskarshamn (O. Köhler i GB) och från Oh Havslätt (Linderoth i OLV).

Funnen i 17 rutor. Ganska vanlig på havsstrandängar.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1911 (O. Köhler i UPS). Hafslätt (Köhler ms 1917).

Taraxacum sect. Celtica – kärrmaskrosor

Funna i 2 rutor, sällsynta. Fuktig, ogödslad betesmark. Endast en representant för sektionen har registrerats, nämligen Nordstedts maskros T. nordstedtii. – Karta 160.

Taraxacum nordstedtii – Nordstedts maskros

Aktuella fynd: 6G1e Bråbo (1b7d) frisk naturbetesmark. 6G1i Virbo (1d4h) fuktig gräsmark vid Virån, I. Asp (LD).

Taraxacum sect. Borea – nordmaskrosor

Först belagda från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i GB).

Funna i 2 rutor. Stränder, fuktig mark. Endast två arter har påträffats under inventeringen. Samma arter, plus ytterligare tre, har tidigare rapporterats. – Karta 161.

Taraxacum biformatum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917, som T. albicollum).

Taraxacum distantilobum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum laceratum

T. pectinatiforme

Först belagd från Oskarshamn 1912 (O. Köhler i GB).

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö (2e8b) fuktäng.

Taraxacum litorale

Först uppgiven för Oh Tillingeöar (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6H5a Löskär (1e4d) havsstrand.

Taraxacum subintegrum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum sect. Subvulgaria – betesmaskrosor

Funna i 10 rutor. Tre arter har registrerats, T. gelertii, T. maculigerum och T. praestans. – Karta 162.

Taraxacum gelertii – Gelerts maskros

Först publicerad från Oskarshamn (O. Köhler enl Dahlstedt 1910) och belagd från Oh Stadsparken 1912 (Linderoth i OLV).

Funnen i 9 rutor. Troligen ganska vanlig.

Aktuella fynd: 5G8h Bytshäll (2d7i) fuktäng. 5G9h Humlekärrshult (4e7f) fuktig gräsmark. 6G0f Skalltorp (4d7e) fuktäng. 6G0h Fallebo (1e5f) fuktäng. 6G0i Rotvik (2b0e) fuktäng. 6G1h Långsjön (1d5d) alkärr. 6G1i Stensjöfors (2a3d) fuktäng. 6G2d Linden (2c1b) frisk betesmark. 6G4h Axelshammar (0e9i) fuktigt naturbete.

Taraxacum maculigerum

Ej återfunnen. Oh Nygårdsängen [okänt läge] (O. Köhler enl Dahlstedt 1910).

Taraxacum praestans

Aktuella fynd: 6G4g Gröndalen (3c6c) fuktig hagmark (LD).

Taraxacum sect. Hamata – ängsmaskrosor

Funna i 6 rutor, sällsynta. Frisk till fuktig gräsmark. Två arter har registrerats, T. hamatiforme och T. hamatum. – Karta 163.

Taraxacum hamatiforme

Först uppgiven från Oh Parken (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta. 6G1d Fallebo (4a2f) fuktäng. 6G2h Bollnäs (0e5j) alskog. 6G4h Axelshammar (0e9i) fuktigt naturbete.

Taraxacum hamatum

Först belagd från Oh Stadsparken 1911 (Linderoth i OLV, det. O. Köhler).

Aktuella fynd: 6G1f Gölen (1e9h) fuktäng. 6G2i Figeholms hembygdsstuga (1e0f) gräsmark.

Taraxacum sect. Ruderalia – ogräsmaskrosor

T. sect. Vulgaria

Först publicerade från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagda från Oskarshamn (O. Köhler enl Dahlstedt 1910).

Funna i 74 rutor, mycket vanliga. Gårdar, gräsmattor, vallar, beten, gator, vägar, skräpmark. Ca 50 arter är kända från kommunen. – Karta 164.

Taraxacum acutangulum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917, som T. stenocentrum).

Taraxacum adiantifrons

T. hemicyclum

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) gräsmatta.

Taraxacum aequilobum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1914 (O. Köhler i GB). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum amplum

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö (2e8b) fuktäng.

Taraxacum angustisquameum

Först belagd från Oskarshamn 1911, 1916, 1917 (O. Köhler i GB) och uppgiven därifrån av Köhler (ms 1917, även anförd som T. mimuliforme)

Aktuella fynd: 6G0i Havslätt (0a6b) gräsmatta. 6G1h Stensjö (2e8b) fuktäng.

Taraxacum biforme

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum caloschistum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum canoviride

Ej återfunnen. Oh, Kikebo (Köhler ms 1917).

Taraxacum chloroticum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum copidophyllum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1908 (O. Köhler i GB). "Oskarshamn i park" (O. Köhler enl Dahlstedt 1910). Oh parken (Köhler ms 1917).

Taraxacum cordatum

Först uppgiven från Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917, som T. amblycentrum).

Aktuella fynd: 6G0f Lockebo (3d2h) fuktäng. 6G1i Stensjöfors (2a3d) fuktäng.

Taraxacum croceiflorum

Ej återfunnen. Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917).

Taraxacum dahlstedtii

Först belagd från Oskarshamn 1914 (O. Köhler i GB).

Aktuella fynd: 6G2h Bollnäs (0e5j) torräng.

Taraxacum dilatatum

Först uppgiven från Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6G0f Lockebo (3d2h) fuktäng. 6G1h Stensjö (3e1f) dikesren.

Taraxacum expallidiforme

Först publicerad från Oskarshamn och Döderhult (O. Köhler enl Dahlstedt 1910) och belagd från Oskarshamn 1911 (O. Köhler i GB).

Aktuella fynd: 6G4h Axelshammar (0e9i) fuktigt naturbete.

Taraxacum expallidum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum fasciatum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum haematicum

Aktuella fynd: 6G1f Gölen (1e9h) fuktäng.

Taraxacum kjellmanii

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum lacinulatum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1911 (O. Köhler i GB). Oh Fredriksberg (Köhler ms 1917, som T. koehleri).

Taraxacum laeticolor

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum longisquameum

Först uppgiven från Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö (2e8b) fuktäng.

Taraxacum lucidum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum mimulum

Först belagd från Oskarshamn 1914 (O. Köhler i GB, även samlad 1916 och 1918). Hos Köhler (ms 1917) även som T. oinopolepis).

Aktuella fynd: 6G2h Bollnäs (0e5j) torräng.

Taraxacum monochroum

Ej återfunnen. Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917, som T. oleraceum).

Taraxacum obliquilobum

T. tenuisquameum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1917 (O. Köhler i GB). Oskarshamn (Köhler ms 1917, något osäkert; artnamnet är svårläst).

Taraxacum onychodontum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum ostenfeldii

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917, även som T. duplidens).

Taraxacum pallescens

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum pannulatum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum parvuliceps

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum piceatum

Aktuella fynd: 6G0i L. Saltvik (2b9h) gräsinsåning. 6G1f Humlenäs (4c5f) fuktäng.

Taraxacum planum

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917, som T. chloroleucum).

Aktuella fynd: 5G9i Ärnemar (3a7g) grusplan.

Taraxacum polyodon

Först belagd från Oskarshamn 1914 (O. Köhler i GB).

Aktuella fynd: 6G2i Figeholms hembygdsstuga (1e0f) gräsbacke.

Taraxacum praecox

Ej återfunnen. Oskarshamn 1916 (O. Köhler i GB).

Taraxacum privum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum purpureum

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917 som T. polychroum).

Aktuella fynd: 6G2i Figeholms hembygdsstuga (1e0f) gräsbacke.

Taraxacum pycnoschistum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum recurvum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1913 (O. Köhler i GB). Hos Köhler (ms 1917) som T. intricatum.

Taraxacum sarcophyllum

Ej återfunnen. Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Taraxacum semiglobosum

Ej återfunnen. Oskarshamn 1914 (O. Köhler i GB).

Taraxacum stereodes

Ej återfunnen. Oskarshamn 1916 (O. Köhler i GB).

Taraxacum sublaeticolor

Först belagd från Oskarshamn 1915 (O. Köhler i GB) och uppiven från Oh Kikebo (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö (2e8b) fuktäng.

Taraxacum subrubescens

Ej återfunnen. Oskarshamn 1911 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1916 (O. Köhler i GB). Oskarshamn (O. Köhler, typexemplar i S, enl Haglund 1937; namnet har dock ännu inte publicerats).

Taraxacum tenebricans

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Aktuella fynd: 5G8h Bytshäll (2d7i) fuktäng. 6G1f Gölen (1e9h) fuktäng.

Taraxacum undulatiforme

Ej återfunnen. Oskarshamn 1912, 1915 (O. Köhler i GB).

Taraxacum vanum

Aktuella fynd: 6G1f Gölen (1e9h) fuktäng.

Taraxacum xanthostigma

Ej återfunnen. Oskarshamn 1912 (O. Köhler i GB). Oskarshamn, parken (Köhler ms 1917).

Hieracium – fibblor

För de flesta äldre uppgifter om småarter av fibblor gäller att namnen hämtats direkt från de anförda källorna (på samma sätt som för maskrosor). Ingen mer djupgående kontroll av synonymik eller om artnamnen är obsoleta eller illegala har gjorts.

Hieracium pilosella – gråfibbla

Först omnämnd från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Hällmark, åsar, torrängar, vägkanter. – Fig 19.

Ett mycket stort antal "småarter" har tidigare urskilts bland gråfibblorna. Dessa enheter är dock av ringa systematiskt värde då de endast delvis är konstanta, ty jämsides med en apomiktisk förökning förekommer även sexuell förökning. De beskrivna enheterna omfattar därför såväl oskarpt skilda lokala kloner och biotyper, som konstanta och vittspridda småarter (Almquist 1963). Omkring 70 småarter har uppgivits från området, merparten av Köhler (ms 1917). Endast helt få gråfibblor har förtecknats från herbarier och sannolikt finns där än fler småarter namngivna.
Följande småarter finns belagda eller uppgivna. Om inget annat sägs gäller uppgifterna Oskarshamn. Alla fynd därifrån är upptagna i Köhlers artförteckning (ms 1917). Artbestämningarna förmodas i stor utsträckning vara gjorda av Hugo Dahlstedt.
H. acrophyllum
H. adnatum – Oskarshamn 1902, 1904, 1911 (O. Köhler i GB).
H. acrotrichum
H. aeruginicolor – Oskarshamn 1906 (O. Köhler i GB). Dh Forshult 1910 (O. Köhler i GB).
H. atropilipes
H. atroëpilosum
H. atrovillosulum – Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB).
H. atrovirens – Oskarshamn 1903, 1904, 1907 (O. Köhler i GB). Oh Lilla Mark 1908 (Linderoth i OLV, det. O. Köhler).
H. barycephalum – Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB).
H. batytrichoides
H. batytrichum
H. brachytrichoides
H. brachythrix – Oskarshamn 1904 (O. Köhler i GB).
H. cascosiceps
H. crassescens
H. crassiglandulum
H. dasycranum
H. dodrantale
H. epipyrrhum
H. favillicolor – Mh Örö (Lundin 1931, 1933).
H. firmistolonum
H. furcans
H. furvipilum
H. furviceps
H. granulatum
H. lacerilingua
H. lamproglossum
H. lamproglossum var. brachycranum
H. lasiophorum
H. lautumiarum – Oh Kolberga 1908 (Linderoth i OLV, det. O. Köhler).
H. laxisquamum
H. laxisquamiforme
H. leptaleoides
H. lepataleum
H. leucops
H. leucopsarum
H. leucotrichum
H. linguatum
H. longifurcum
H. microdasys
H. mollistolonum
H. nigrocomatum
H. pachytrichellum
H. perpusillum
H. polyadenium
H. poliochlorum – Oskarshamn (Köhler ms 1917). Publicerad från Mh Örö (Lundin 1932).
H. polychromum
H. polymallum
H. praepilans
H. prasaeum
H. pulchriceps
H. rhodogrammmoides
H. rhodogrammum
H. robusticeps
H. schizanthinum
H. schizoglossum
H. stenophyton
H. stereodes
H. subgranulatum
H. subvillipes
H. suivalense
H. tenuistolonum
H. trichodes
H. trichoscapoides
H. trichosteganoides
H. trichosteganum
H. tynnophyton
H. ubertum
H. vagans
H. validistolonum
H. vulgare
H. vulgare f. obscuriceps
H. vulgare f. obscurius

[

[Hieracium peleterianum – mattfibbla]

Betraktas ibland som en egen art jämställd med gråfibbla H. pilosella. Eventuell förekomst av mattfibbla har dock ej beaktats under inventeringen. Närmast är arten noterad från Halltorp, nära blekingegränsen.

Hieracium lactucella – revfibbla

H. auricula

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Oh Kikebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig men minskande. Frisk till fuktig gräsmark, öppna lövkärr, stigar.

Hieracium aurantiacum – rödfibbla

Först belagd från Oh Nynäs 1948 (Lindholm i OLV).

Funnen i 9 rutor, sällsynt. Förvildad och varaktig. Gräsmattor, vägkantar, skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4e5c) gräsmark. 5G9d Bockara, Persnäs (4a1f) vägkant. 5G9h Oskarshamn, Slottsgränd (3e9a) mellan gatsten. 5G9i Rävenäsvägen (2a1f) gatkant. 6G0h Hycklinge (1a1a) gårdsplan, S. Ejneby. 6G0i L. Saltvik (2b7f) vägkant, D. Hedenlo. 6G2d Krokshult, Bygget (1b8e) naturbetesmark, D. Jansson. 6G2e Kristdala, Krogarebacken (3d8h) vägkant. 6G4f Ljungvallen (3c5e) kanten av fotbollsplan, S. Mjösberg. Stenbo (2c7j) dikeskant. 6G5h Mörtfors (3e2j) grässlänt.

Ej återfunnen vid Oh Stångehamn (1960-talet, D. Hedenlo).

Hieracium cymosum – kvastfibbla

Hieracium sect. Stiptolepidea

Först uppgiven från Mh "Trädgården [okänt läge], Mörtfors" (Zantezon ms 1844) och publicerad från Örö (Adlerz enl Dahlstedt 1890).

Funnen i 62 rutor, vanlig. Torr gräsmark, hällmark, vägkanter.

På samma sätt som för gråfibblor har tidigare en mängd "småarter" urskilts bland kvastfibblorna. Hos Köhler (ms 1917) finns 22 sådana småarter namngivna, och ytterligare några har påträffats i litteraturen.

Följande småarter finns belagda eller uppgivna från kommunen. Uppgifterna i Köhlers artförteckning (ms 1917) synes i stor utsträckning grundas på bestämningar av Hugo Dahlstedt.
H. basisetosum – Oskarshamn 1904 (E. Köhler i GB och UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1912 (O. Köhler i UPS). Oh Norrby (Köhler ms 1917).
H. chamaepolymnoon – Oh Fredriksberg 1903, 1904 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. crebriglandulum – Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1906, 1912 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. dusenii – Oh i en åker nära Fredriksberg (O. Köhler i UPS). Dh Virqvarn 1908 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. euryanthelum – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. eusciadioides – Oskarshamn 1903, 1905 (E. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917, som H. eusciadium * eusciadioides).
H. eusciadium – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. glomeratulum – Oskarshamn 1903 (O. Köhler i UPS, som H. glomeratum * tenerescens, det. H. Dahlstedt, ombest av Almqvist). Oskarshamn 1911 (O. Köhler i UPS, som H. glomeratulum f. hirtius). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Mh Örö (E. Adlerz enl Dahlstedt 1890).
H. glossophyllum – Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS, som H. cymosum * heterotrichum, det. H. Dahlstedt, ombest. av Almqvist). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. heterotrichum – Oskarshamn norrut (K. Johansson i UPS). Oskarshamn 1902, 1908 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. holmiense – Dh Virqvarn 1908 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. isothyrsum – Oskarshamn 1905 (E. och O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1905 (E. Köhler i UPS, som H. pseudopolymnoon). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. leptadenium – "Misterhults sn vid Wernamo och flerest. i norra delen" (Ekstrand 1866, som H. setigerum).
H. malacochaetum – Oskarshamn 1906, 1907 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. mollisetiforme – Mh Wirqvarn (Köhler ms 1917).
H. mollisetum – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. nigrans – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. poliodermum – Oskarshamn 1904 (E. Köhler i UPS, det. H. Dalhstedt). Oskarshamn 1905 (O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1910 (O. Köhler i UPS, som H. macranthelum, ombest. av Almquist). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. polymnoon – Oskarshamn 1903 (O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oh Fredriksberg 1903 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn 1910 O. Köhler i UPS). Oskarshamn 1912 (O. Köhler i UPS, som H. pubescens). Dh Norrby 1910 (Linderoth i OLV). Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. psilanthum – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. setigeriforme – Oskarshamn (Köhler ms 1917).
H. stiptotrichum – Oh Fredriksberg (Lundin 1932).
H. tabergense var. oelandicum – Dh Glabo (Köhler ms 1917).

Hieracium sect. Oreadea – klippfibblor

Först uppgivna från Oskarshamn och Oh Fredriksberg (Lönnroth enl Dahlstedt 1894).

Funna i 11 rutor, ganska sällsynta. Klippor, steniga vägslänter. – Karta 165.

Aktuella fynd: 5G7h S. Vånevik (4d2j) vägskärning. 5G9h Skjutbaneberget (4e3j) klipphylla, conf. ThK (LD). 5G9i Grimskallen (4a6d) bergvägg, conf. ThK (LD). 6G0i Havslätt (0a8f) sprängsten i vägkant, conf. ThK (LD). 6G2j Högskulla (1a7e) berg. 6G3j Kvarnstugan (0b9g) klippa, det. P. Lassen (LD). 6G5i Ö. Ramnebo (1a0e) berghylla, conf. ThK (LD). 6H5a Agnemar (1b0h) klippa, RgK. 6H5b Istergås (0b5c) klippa, RgK. Lill-Kålsö (4a6b) klippspricka, RgK, det. ThK (LD). 6H6a Flinthem (1b6b) klippa, RgK. Hamnö (2c8c) klippa, RgK. Närmsta Holmen (2d5i) klippa i norra viken, RgK, det. ThK (LD). 6H6b Bastskär (0a1d) klippa på N udden, RgK.

Hieracium eulasium

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt.

Aktuella fynd: 6G0i Havslätt (0a7d) berghylla (LD). Rotvik (1b9b) ekbryn (LD).

Övriga äldre fynd:Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn 1903, 1904 (O. Köhler i UPS). Oh Kolberga 1908 (Linderoth i OLV).

Hieracium petrophilum

Äldre fynd: Oh Fredriksberg (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894).

Hieracium saxifragum

Äldre fynd: Dh Vånevik (Sterner 1933). Mh St. Bergö (Segelberg enl Sterner ms).

Hieracium subextensum

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i UPS, som H. saxifragum * oreinum f. subextensum, det. H. Dahlstedt).

Aktuella fynd: 5G7h Emmekalv (1e3i) solöppen berghylla, det. ThK (LD).

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1904 (O. Köhler i UPS, som H. saxifragum * subextensum). Oskarshamn (Köhler ms 1917)

Hieracium sect. Vulgata

Inom denna sektion, som omfattar skogsfibblor och hagfibblor, är småarterna i regel fullt konstanta och ofta ej alltför svåra att känna igen. Dessa småarter anses dessutom vara växtgeografiskt intressanta, och särskilt vad gäller skogsfibblorna vara knutna till det äldre odlingslandskapet (Ekholm & Karlsson 1992). Herbariematerial har endast genomsetts i mycket ringa omfattning (nästan enbart uppgifter från GB och UPS har erhållits), varför förteckningen torde vara långt ifrån komplett. Det är också möjligt att en del av det material som t ex redovisas hos Köhler (ms 1917) kan ha obsoleta namn eller blivit ombestämt senare.

Hieracium subsect. Silvaticiformia – skogsfibblor

Först uppgivna från Döderhults sn och Oskarshamn (Lönnroth enl Dahlstedt 1893).

Funna i 70 rutor, vanliga. Näringsrikare skogar, vägslänter och bryn. – Karta 166.

Hieracium acidotum

Äldre fynd: Oskarshamn 1904, 1908 (O. Köhler i GB). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Oh Rotvik 1908 (Linderoth i OLV). Dh Emmekalv, ekbacke 1928 (Sterner i UPS, det. K. Johansson).

Hieracium aquiliceps

Äldre fynd: Dh Wirqvarn 1906, 1908 (O. resp. E. Köhler i GB, UPS). Mh Wirqvarn 1908 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium caesiiflorum

Äldre fynd: Oskarshamn 1910 (O. Köhler i GB). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Formen galbaniforme uppges från Oh Kristineberg (Köhler ms 1917).

Hieracium canipes

Äldre fynd: Oh Gränerum (Köhler ms 1917). Dh Saltvik 1908 (O. Köhler i UPS, som H. persimile, ombest. av K. Johansson).

Hieracium canitiosum

Äldre fynd: Misterhult 1908 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium ciliatum

Äldre fynd: Oskarshamn 1906 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Dh Sörevik (E. Wijkström enl Dahlstedt 1893). Mh Jungfrun, norra sluttningen 1914 (E. Du Rietz i UPS och UPSV, det. G. Samuelsson).

Hieracium duderhultense

Äldre fynd: Oskarshamn 1903 (E. och O. Köhler i UPS, det. K. Johansson). Oskarshamn 1905, 1907, 1908 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn 1910, 1914 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (E. Köhler enl Dahlstedt 1921b, som H. macradenium var. suborbicans.)

Hieracium duplidens

Äldre fynd: Mh Wirqvarn (Köhler ms 1917, som var. trilineatum).

Hieracium lacerifolium

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium lanuginosum

Äldre fynd: Oskarshamn 1910 (O. Köhler i UPS). Strax vester om Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium macradenium

Äldre fynd: Oskarshamn 1910 (O. Köhler i UPS). Oh Orrängen (Köhler ms 1917).

Hieracium maculosum

Äldre fynd: Oh Rotvik 1909 (Linderoth i OLV). Oskarshamn 1911 (Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium panaeolum

Äldre fynd: Oskarshamn 1905 (O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oh parken och Ernemar (Köhler ms 1917). Stadsparken (Lundin 1932).

Hieracium pellucidum

Äldre fynd: Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Oh Fredriksberg 1907 (A. Johansson i DNF).

Hieracium pendulum

Först belagd från Oskarshamn 1903 (O. Köhler i UPS).

Aktuella fynd: 5G9f Möckhult, 150 m V järnvägsövergången (0a4h) vägkant i fuktig blandlövskog, J. Christoffersson.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1906 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium persimile

Äldre fynd: Oskarshamn 1903, 1911 (O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium psepharum

Äldre fynd: Oskarshamn 1905 (O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1907 (E. Köhler i UPS). Oh Gränerum 1911 (Linderoth i OLV).

Hieracium scandinaviorum

Äldre fynd: Oskarshamn 1910 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Oh Rotvik 1908 (Linderoth i OLV – samtliga föregående som H. silvaticum). Oh Stadsparken (Lundin 1932).

Hieracium sinuosifrons

Äldre fynd: Oskarshamn 1907 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium sparsidens

Äldre fynd: Oskarshamn 1903 (E. och O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oh Nya kyrkogården (Köhler ms 1917).

Hieracium stenolepis

Äldre fynd: Dh Forshult (Köhler ms 1917).

Hieracium stenstroemii

Äldre fynd: Mh Wirqvarn (Köhler ms 1917).

Hieracium subciliatum

Äldre fynd: Oh Kikebo 1903 (O. Köhler i UPS, det. K. Johansson; ett ark som H. silvaticum * obtusidens, det. H. Dahlstedt, ombest. av K. Johansson). Oskarshamn 1914 (O. Köhler i UPS, som H. obtusidens f. rotundidens, ombest av R. Ohlsén).

Hieracium sublividum

Äldre fynd: Oskarshamn 1903 (E. och O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1906 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Mh Virkvarn 1908 (O. Köhler i UPS).

Hieracium subtriangulare

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium subulatidens

Först samlad från Döderhults sn och Oskarshamn (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1893).

Vanlig. Riklig i ekbackar och skogsbryn där den uppträder i stor mängd. Områdets allra vanligaste skogsfibbla. – Fig 115.

Aktuella, belagda fynd: 5G8g Odelsjö (4e3b) skogsbryn (LD). 5G9f Isgölen (2a2d) skogsbryn, J. Christoffersson. 5G9g Djupeträsk (4d6e) lövbryn. Forshultsbadet (2b7e) tallbryn. 5G9h Humlekärrshult (4e9b) torr ekbacke (LD). Rödsle (4a5d) ekbacke (LD). 6G0e Gransmåla (1b5e) ekskog. 6G0i Rotvik (1b9c) ekskog. 6G1g Skrikebo (2e0f) lövskog. 6G2g Gatmossen (3b9j) vägkant. 6G4g Sjöbo (0a3e) ekbacke (LD). 6H4h Boda kvarn (1c9h) blandskog. Söder om Bäckeby (2e3c) lövbryn. Ölvedal (0e3h) skogsbryn. 6G5h Kappemåla (2e4f, 2e5f) ekbacke. Samtliga belägg har bestämts av ThK.

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (E. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1902, 1907, 1910 (O. Köhler i UPS). Oh Nynäs 1907 (Linderoth i OLV). Kikebo 1908 (Linderoth i OLV). Fredriksberg och Stadsparken (Lundin 1932). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Döderhult (Lundin 1932). Dh Emmekalv, ekbacke 1928 (Sterner i UPS, det. K. Johansson). Mh Figeholm (Lundin 1932). Jämserum 1919 (Sterner i UPS, det. G. Samuelsson). St. Laxemar 1920 (Sterner i UPS). Tjustgöl 1919 (Sterner i UPS, det. G. Samuelsson).

Hieracium triangulare

Äldre fynd: Oskarshamn 1908 (O. Köhler i UPS). Oh Fredriksberg 1917 (A. Johansson i DNF).

Hieracium variicolor

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (E. och O. Köhler i UPS, conf. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1903 (E. och O. Köhler i UPS). Oh parken 1903 (E. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Dh "mellan Emm och Emmekalv, barrskogsbacke" 1928 (Sterner i UPS, det. K. Johansson).

Hieraciumsubsect- Vulgatiformia – hagfibblor

Först uppgivna från Mh "På ett gärde till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och publicerad från Dh Sörevik (E. Wijkström enl Dahlstedt 1893).

Funna i 74 rutor, mycket vanliga. Öppna skogar, bryn, renar, ängar, vägkanter. – Karta 167.

Hieracium aethotrichum

Äldre fynd: Oskarshamn 1905 (O. Köhler i UPS, som H. exaltatum). Dh L. Saltvik (Köhler ms 1917).

Hieracium albatipes

Äldre fynd: Oskarshamn 1902, 1904 (E. Köhler i GB och UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1903, 1905, 1907 (O. Köhler i UPS). Oh Kikebo 1907 (E. Köhler i UPS, som H. poliochlorodes, ombest. av R. Ohlsén). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium almquistianum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917, som H. violascens).

Hieracium anfractum

Äldre fynd: Oh bortom Fallebo 1912 (O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium barbareifolium

Äldre fynd: Oskarshamn (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894). Oskarshamn 1902, 1903 (E. resp O. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium basifolium

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (E. Köhler i GB och UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Oh Ernemar 1910 (Linderoth i OLV). Mh Tjustgöl 1919, det. G Samuelsson (Sterner ms).

Hieracium bathylepium

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium cacuminatum

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (E. och O. Köhler i GB och UPS, det. H. Dahlstedt). Oskarshamn 1903 (E. Köhler i UPS, som H. acutum). Oskarshamn 1911 (O. Köhler i UPS). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium caesiomurorum

Äldre fynd: Oskarshamn 1883 (Lönnroth i UPS, som H. praetextum, ombest. av H. Dahlstedt). Oskarshamn (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium chlorodes

Äldre fynd: "Oskarshamn, söder om jvgstn" (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894).

Hieracium colpophyllum

Äldre fynd: Oh Kristineberg (Köhler ms 1917).

Hieracium cruentifolium

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium cunctans

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium diaphanoides

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium exaltans

Äldre fynd: Mh Wirqvarn (Köhler ms 1917).

Hieracium galbanum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium lepidiceps

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917). Även formen obscuriceps uppges från Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium macrotonum

Äldre fynd: Mh Jämserum 1919. Tjustgöl 1919, det. G. Samuelsson (Sterner ms).

Hieracium naevosum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium paralium

Oskarshamn (Köhler ms 1917). Oh Kikebo och Dh Forshult (E. Köhler enl Johansson & Samuelsson 1924).

Hieracium pinnatifidum

Äldre fynd: Oh jvgstn (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Dh Runnö (Sterner 1933). Mh "Jungfrun, tallhed ovanför bryggan" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. G. Samuelsson). Jungfrun (Lundin 1932).

Hieracium porrigens

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium prolatatum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium prolatescens

Äldre fynd: Oskarshamn och Mh Virkvarn (E. Köhler enl Johansson & Samuelsson 1924).

Hieracium protractidens

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium pseudodiaphanum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium punctillaticeps

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium ravusculum

Äldre fynd: Mh Wirqvarn (Köhler ms 1917).

Hieracium separ

H. irriguum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium spilotum

H. melanographum

Äldre fynd: Oh Ernemar och Kolberga (Köhler ms 1917).

Hieracium subpinnatifidum

Äldre fynd: Oh Kristineberg 1908 (Linderoth i OLV).

Hieracium subpunctillatum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium subramosum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917). Mh Tjustgöl 1919, det. G. Samuelsson (Sterner ms).

Hieracium vulgatiforme

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917). Mh Tjustgöl 1919, det. G. Samuelsson (Sterner ms). Örö (E. Adlerz enl Dahlstedt 1894).

Hieracium vulgatum

Äldre fynd: Oskarshamn (A. W. Lund enl Dahlstedt 1894). Oskarshamn (Köhler ms 1917). Dh Runnö (Sterner 1933). Mh "Jungfrun, skreva ovanför Lervik" 1914 (E. Du Rietz i UPSV, det. G. Samuelsson). Tjustgöl 1919, det. G. Samuelsson (Sterner ms).

Hieracium xanthostylum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917, som H. subramosum var. xanthostylum).

Hieracium sect. Tridentata – styvfibblor

Hieracium sect. Rigida

Först uppgivna från Oskarshamn (Lönnroth enl Dahlstedt 1894). Första belägg är från Oh Kristineberg 1908 (Linderoth i OLV).

Funna i 68 rutor, vanliga. Renar, lövbryn, ekskog, vägkanter. – Karta 168.

Hieracium acrifolium

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium epacrum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium mixopolium

Äldre fynd: Oskarshamn (K. J. Lönnroth enl Dahlstedt 1894). Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium obatrescens

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium semiglobosum

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium trichocaulon

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium sect. Umbellata – flockfibblor

Hieracium umbellatum – flockfibbla

Först omnämnd från Mh "På en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms 1833) och Mh "På en ängsbacke nära Sandsbörd" (Peterson ms 1833). Publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oh Humlekärrshult 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Sand- och grusmark, öppen skog, vägkanter, klippor och skär, ehuru ovanlig på utskären.

Troligen obeskrivna Vulgatiformia:

Hieracium bathylepioides

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Hieracium cacuminatifrons

Äldre fynd: Oskarshamn 1902 (E. Köhler i UPS, det. H. Dahlstedt).

Hieracium paralioides

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1917).

Trilliaceae – trebladsväxter

Paris quadrifolia – ormbär

Först belagd från Kd Hultåsa 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 26 rutor, ganska sällsynt. Näringsrika, fuktiga lövskogar och bryn. – Karta 169.

Ej återfunnen: Oh Fredriksberg (Linderoth i OLV, 1908). Hökängen (Emy Johansson i OLV, 1916). Oskarshamn (Frieberg i S, 1933). Mh Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1961).

Convallariaceae – konvaljeväxter

Convallaria majalis – liljekonvalj

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket allmän. Ek- och blandskog, bryn, hagmark, ängsrester.

Maianthemum bifolium – ekorrbär

Först publicerad av Linné (1745) från Mh Jungfrun och belagd från Döderhult 1904 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Mull- eller förnarik löv- och barrskog.

Polygonatum multiflorum – storrams

Först belagd från Oh Fredriksberg 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Ädellövskog, gärna med tätt buskskikt av hassel. På ej för torr, mull- eller förnarik mark.

Ej återfunnen vid: Dh Emmekalv (Sterner i S, 1928). Mh Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1962).

Polygonatum odoratum – getrams

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Östantorp 1862 (Regnéll i LD) samt från Mh Figeholm 1862 (E. Carlsson i S).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Torr lövskog, stenig buskmark, berghyllor.

Asparagaceae – sparrisväxter

Asparagus officinalis – sparris

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Möjligen spontan på havsstränder, i övrigt förvildad på vägslänter, gräsmattor och skräpmark.

Aktuella fynd: 5G7i Påskallavik, Nötö (2a2b) sandig havsstrand 1984. 5G9h Humlekärrshult (4e9e) vägkant 1991– 1992. 6G2i Figeholm (0e9j) gräsplan. 6G2j Skepparegatan (1a2a) rabatt. 6G3f Ytternäs (2e1g) vägkant. 6G3h Snarås (2e7a) grässlänt. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e1d) utfyllnad. 6H5a Lekaremåla (1b3d) grässlänt.

Hemerocallidaceae – dagliljeväxter

Hemerocallis lilioasphodelus – gul daglilja

Funnen i 16 rutor, ganska sällsynt. Förvildad på utkastplatser och skräpmark nära bebyggelse.

Hemerocallis fulva – brunröd daglilja

Funnen i 22 rutor, ganska allmän. Förvildad på utkastplatser och skräpmark nära bebyggelse.

Hostaceae – funkieväxter

Hosta sp. – funkia

Funnen i 1 ruta. Utkommen från odling, tillfällig.

Aktuella fynd: 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e2d) utfyllnadsmark (LD).

Hyacinthaceae – hyacintväxter

Ornithogalum umbellatum – morgonstjärna

O. angustifolium

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Av gammalt, men numera sällan odlad. Förvildad, bofast. Gräsmattor, ödetomter, vägslänter. Blommar sparsamt och vissnar ofta ned före blomningen på grund av försommartorka.

Ornithogalum nutans – aftonstjärna

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Av gammalt, men numera sällan odlad. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, grässlänter, vägkanter.

Aktuella fynd: 6G0i Saltviks skola (2b7d) grässlänt. 6G1i Virbo (1e2e) grässlänt, I. Asp. 6H3a L. Laxemar (1a1a) ödetomt. 6H4a Kråkemåla (1a8h) vägkant. 6H5a Vinö by (1d7a) vid uthus. 6H5b Strupö by (3b1j) fuktig äng, RgK. 6H6a N. Uvö (0a) längs vägen, R. Lilliestierna.

Puschkinia scilloides – porslinshyacint

Funnen i 9 rutor. Förvildad. Ofta odlad, sprider sig lätt och rikligt till gräsmattor, vägslänter och snår.

Aktuella fynd: 5G7h Påskallavik, Sjöhagen (3e4d) vägkant. 5G8h Skorpetorp (1a3g) vägkant. 5G9f Möckhults station (0a5i) snår. 5G9h Rödsle (4b6b) ekbacke. Länsmansängen (4e7g) grässlänt. Slottsgränd (3e7c) skräpmark. 5G9i Grimskallen (4a5c) utfyllnadsmark. Verkstadsgatan (3a0c) vägslänt. 6G0h Slingervägen (0e1d) ekbryn. 6G0i Havslätt (0a6f) vägkant. Mockebo gård (1a5j) stigkant. 6G2e Kristdala, Krögarebacken (3d7h) vägkant. 6H6b Örö by (2c9b) torräng, RgK.

Scilla bifolia – tidig blåstjärna

Funnen i 5 rutor. Förvildad, bofast. Gräsmattor, bryn och vägslänter. – Fig 116.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) vägkant (LD). 6G0h Mörkret (0d0b) tallskog utanför koloniområde. 6G0i Mockebo, Båtbyggarebacken (1a4j) vägkant (LD). 6G2e Kristdala, väst kyrkan (3d8g) grässlänt. 6G2i Stenhagen, naturreservatets sydöstra del (1e2e) ädellövskog.

Scilla siberica – rysk blåstjärna

Funnen i 50 rutor, ganska allmän. Förvildad, bofast. Ofta rikligt spridd i samhällen i gräsmattor, snår, skogsbryn samt på vägslänter. Ses dessutom allt oftare även på längre avstånd från bebyggelse.

Variation. Vitblommiga exemplar odlas ibland och har setts förvildade vid 5G9h Humlekärrshult (4e8e).

Hyacinthoides hispanica/non-scripta – spansk/engelsk klockhyacint

Scilla hispanica/non-scripta

Då de två arterna är svåra att skilja redovisas de tillsammans, särskilt som belägg saknas i flera fall.

Funnen i 4 rutor. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9e) snår (LD). 5G9i Kristinebergs värmecentral (2a2b) grässlänt. 6G4f Lättstugan (3c6e) häck. 6H6b Örö (2c9d) byängen, RgK.

Chionodoxa forbesii Baker – vårstjärna

C. luciliae auct.

Funnen i 31 rutor, ganska allmän. Förvildad och bofast. Sprider sig rikligt ut i skogsbryn, snår, grässlänter etc.

Chionodoxa sardensis – liten vårstjärna

Funnen i 4 rutor. Förvildad, bofast.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e8e) åkerkant, conf. ThK (LD). Kolberga (4e8d) skogsbryn, conf. J. Christoffersson (LD). Slottsgränd (3e9a) ödetomt. 6G0i Havslätt (0a6f) vägkant (LD). 6G2i Figeholm (1e1f) vägkant, conf. J. Christoffersson (LD). 6H6b Örö by (2c9d) byängen, RgK.

Chionodoxa luciliae Boiss. – stor vårstjärna

C. gigantea Whitall

Funnen i 6 rutor. Förvildad, bofast. Snår och gräsmark.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, Kvarnberget (3e6e) berghylla, conf. J. Christoffersson (LD). Humlekärrshult (4e9e) vägkant, conf. J. Christoffersson (LD). 5G9i Verkstadsgatan (3a0c) vägslänt. 6G0h Slingervägen (0e1d) ekbryn. Stenåldersvägen (0e1i) tallbryn. 6G0i Mockebo gård (1a5j) stigkant. 6H3a Åkvik (0a0d) vändplan. 6H6b Örö by (2c9d) byängen, RgK.

Hyacinthus orientalis – hyacint

Funnen i 2 rutor, kortvarigt kvarstående eller tillfällig på utkastplatser.

Aktuella fynd: 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e2d) utfyllnad. 6H3b Kråkelund, lotsutkiken (4a5b) klipphylla.

Muscari botryoides – pärlhyacint

Bygdenamn: blåborrar, blådruva.

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 61 rutor, vanlig. Förvildad, bofast. Ödetomter, gräsmark, snår, åkrar. Återfinns bl a vid de flesta ödetorp.

Variation. Vitblommiga former ses någon gång, t ex vid 5G9h Humlekärrshult (4e9e) slånsnår.

Muscari neglectum – mörk pärlhyacint

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Förvildad. Vägkanter, grässlänter. Sedan länge i odling.

Aktuella fynd: 5G7h Sjöhagen (3e7b) vägkant. 5G9h Fiskhamnen (4d2i) grässlänt (LD). Humlekärrshult (4e9e) grusväg (LD). 5G9i Homhällevägen 39 (4a8f) vägkant (LD). 6G0e Högalid (3a4b) vägslänt. 6G0g Karstorp (3c4d) vägkant. 6G0h Slingervägen (0e0d) ekbryn. 6G0i Kolberga (0a3b) vägkant. 6G2i Figeholm, Lidbacken (1e0e) vägkant (LD). 6G5g Slisshult (1b6c) vägkant. 6G5h Mörtfors (2e6h) vägslänt. 6H3b Kråkelund (4a5b) gräsbacke.

Osäker artavgränsning. Mörk och armenisk pärlhyacint är vanskliga att skilja, i all synnerhet på herbariematerial. Uppdelningen på dessa två arter får ses som preliminär.

Muscari armeniacum – armenisk pärlhyacint

Funnen i 2 rutor. Förvildad. Tagen i odling på senare tid och den art som nu är vanligast i handeln.

Aktuella fynd: 5G9h Varvet (3e7g) berghylla, det. S. Ryman (LD). 6G3h Kanalen (3d5f) vägkant vid avloppsbrunn, cultivar. "Blue Spike", det. J. Christoffersson (LD).

Alliaceae – lökväxter

Allium schoenoprasum – gräslök

Först publicerad från Mh Jungfrun av Linné (1745) och belagd därifrån av Floderus 1853 (S). Omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" av Lundvall (ms 1824). Belagd 1855 från Mh Örö (Scheutz i S, UPS) och publicerad därifrån av Scheutz 1857.

Funnen i 40 rutor, vanlig i klippskärgården. I inlandet kvarstående eller bara i ringa utsträckning förvildad, och då oftast i bergterräng eller på torrbackar.

Osäkra uppgifter. Erikson (1904) tolkade Linnés uppgift (1745) "Cepa, allvarlök" från Mh Jungfrun som gräslök. I Linnés dagbok (ms 1741) står det Cepa fertilis och det kan lika gärna tolkas som backlök A. oleraceum som är den vanligaste av de två arterna på Jungfrun (I. Ottosson i brev). Gustafson (1995) omnämner från Kd Sjökrok "naturliga betesmarker med bl a<@133> gräslök". Säkerligen avses i stället back- eller sandlök.

Variation. Vitblommiga former ses stundom och har insamlats av Floderus från Mh Jungfrun 1853 (S) samt publicerats av Sterner (1933) från Dh Långa Grundet och Sillegrundet. En mer storväxt form, f. vegetior, har insamlats vid Oh "Ernemar vid stranden" 1932 (Linderoth i OLV).

Allium cepa var. cepa – lök

Funnen i 3 rutor. Utkommen från odling.

Aktuella fynd: 5G9h Norra hamnen (4e0h) tillfällig vid magasinsvägg. På följande skärgårdslokaler har arten hållit sig kvar i flera år: 6H5b Strupö (3b8c) trädgårdstipp, RgK. 6H6b Örö (2c9d) gräsmark på tomt, RgK.

Allium cepa var. viviparum – luftlök

Funnen i 1 ruta. Förvildad eller kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0i Strandvägen (0a0d) berghylla.

Allium caeruleum – azurlök

Funnen i 1 ruta. Utkommen från odling.

Aktuella fynd: 6G3h Blomsterhult (3b5i) vägkant söder om byn.

Allium aflatunense – kirgislök

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn (3c8c) under bergtallar vid lasarettet, J. Christoffersson.

Allium ursinum – ramslök

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S) och mer preciserat, men sannolikt avseende samma plats, Oh Fredriksberg 1907 (O. Köhler i S, Linderoth i OLV). Även insamlad vid Oskarshamn av Köhler 1912, 1918, 1919 (LD, S, GB). Finns ännu kvar vid Fredriksberg.

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Fuktig, mullrik lövskog. – Fig 117.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo (4e2j) lövkullar ost Emån. 5G6i Em (4a1a) rik lövskog. 6G0g L. Hycklinge (0e1g) mellan ladan och bäcken, ursprungligen inplanterad. 5G9h Fredriksberg (4c3d) lövkulle mellan herrgården och lagården. 5G9i Grimskallen (4a5e) alkärr (LD). 6G1f Rödviksnäs (4e7a) lövskog, M. Aronsson. 6G2f Sandvik (0d3g) örtrik lövskog. 6G2i Figeholm, Stenhagen (1e3e) ett svagt utvecklat och sällan blommande bestånd i sluttningen mot en bäck.

Allium oleraceum – backlök

Bygdenamn: hundlök.

Först omnämnd från Mh Jungfrun av Linné (1745) som Cepa fertilis (jämför A. schoenoprasum gräslök ovan). Omnämnd från Dh "Vid Östersjön nära Sörvik" (Lundvall ms 1824) och belagd från Misterhult 1857 (Lund i S) samt mer preciserat från Oh Humlekärrshult 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Gräsmark, torrbackar, snår, lövskog.

Allium scorodoprasum – skogslök

Först publicerad från Misterhults sn (Holmberger 1780) och med mer preciserad lokalangivelse omnämnd 1827 från Mh "I en äng vid Misterhults Prgd" (Westelius ms). Belagd från Mh Figeholm 1862 (E. Carlsson i S).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Snår, renar, lundområden, strandvallar och strandsnår i skärgården. Mest i anslutning till gammal bebyggelse. Förekommer bl a vid de flesta ödetorp, sannolikt som odlingsrest.

Allium vineale – sandlök

Först belagd från Mh Jungfrun 1853 (Floderus i S). Publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd från Oh Mockebo 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Torr gräsmark, snår, bryn, skärgårdsklippor.

[Allium sphaerocephalum

Sandlök Allium vineale som insamlats av Floderus på Mh Jungfrun 1853 ombestämdes av Nybom (1946) till A. sphaerocephalum. Den ursprungliga bestämningen var dock riktig (I. Ottosson i brev).

Amaryllidaceae – amaryllisväxter

Galanthus nivalis – snödroppe

Först belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 56 rutor, ganska allmän. Sedan gammalt odlad, kvarstående eller förvildad. Ödetomter, snår, gräsmark.

Variation. En form med fyllda blommor har påträffats vid 5G9h Kikebo (3d2d) ekbacke utanför kyrkogården.

Galanthus elwesii – turkisk snödroppe

Funnen i 4 rutor. Förvildad. Tagen i odling först under senare delen av 1900-talet.

Aktuella fynd: 5G9h Rödsleskolan (4b5a) ekbacke (LD). 5G9i Kristineberg (2a1a) jordhög. 6G0h Fallebo (0e1i) tallbryn. 6G0i L. Saltvik, Matrosvägen (2b9g) vägkant.

Galanthus ikariae – grekisk snödroppe

Funnen i 2 rutor. Förvildad. Tagen i odling först under senare delen av 1900-talet.

Aktuella fynd: 5G9h Rödsleskolan (4a5i) ekbacke. 6G0h Kolberga (0e1e) tallskogsbryn (LD). Scoutbergsvägens bollplan (0e0a) lövdunge (LD).

Narcissus poëticus – pingstlilja

Funnen i 35 rutor, ganska allmän. Sedan gammalt odlad och kvarstående på ödetomter. Förvildad i bryn och på helst något fuktig gräsmark.

Variation. Sent blommande, väldoftande former har setts kvarstående vid några ödegårdar, t ex: 6G1h Lundintorpet (2d0j). 6H5a Norra Uvö (4b0j) Södra Grens ödetorp (rivet 1890), RgK.

Narcissus × incomparabilis – stjärnnarciss

N. poëticus × pseudonarcissus

Funnen i 15 rutor, ganska sällsynt. Först i senare tid mer allmänt odlad. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, utkastplatser.

Narcissus pseudonarcissus – påsklilja

Först belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, vägkanter, slänter, lövbryn, utkastplatser. – Fig 26.

Variation. Särskilt på och kring gamla ödegårdar är en lågvuxen form med fyllda blommor vanlig, och det är alltid den som förekommer i skärgårdsbyarna.

Narcissus asturiensis – miniatyrpåsklilja

Funnen i 2 rutor. Utkommen. Först under 1980-talet mer allmänt odlad.

Aktuella fynd: 6G0i Havslätt (0a5e) kulle vid campingplats, möjligen utplanterad. 6G4i Misterhults samhälle, Kyrkgölen (1e2d) utfyllnadsmark, det. ThK (LD).

Melanthiaceae – myrliljeväxter

[Narthecium ossifragum – myrlilja]

Misterhults sn 13 juli 1902 (A. Stjernspetz i S). Det är den enda kända uppgiften från området, men den vaga lokaluppgiften kan kanske tala för ett minnesfel eller en felskrivning för Misterhults by vid Virserum eller Markaryd. S. har samlat material från den förra platsen men inget annat från Mh. Å andra sidan har han material från Oskarshamn dagarna före och efter insamlingsdagen för myrliljan. Det är visserligen inte längre än ca 5 mil till närmaste kända växtplats för myrlilja, men om korrekt från Misterhult borde ett så anmärkningsvärt fynd av denna västliga art rimligen ha väckt uppmärksamhet och blivit känt av andra botanister.

Colchicaceae – tidlöseväxter

Colchicum autumnale – tidlösa

Funnen i 4 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Kolberga (4e7g) åkerkant. 6G0f Björnhult (4d2d) utkast i tallskog. 6G0h Norr om Runvägens slut (0e5g) vägkant. 6H5a Vinö by (1c7a) rikligt spridd, RgK.

Liliaceae – liljeväxter

Gagea pratensis – ängsvårlök

Först belagd från Oskarshamn 1906 (O. Köhler i S).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. I parker och planteringar samt på vägslänter. Börjar blomma tidigare än de andra vårlöksarterna. – Fig 27.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn (3d8j) A. Munthes väg (4d4f) gräsmatta. Stadsparken i gräsmattor (LD). Fiskhamnen (4d2j) gräsmatta (LD). Humleplan (4e6d) rabatt (DNF). Nynäs (3c9g) grässträng mellan körbana och cykelväg (LD). 5G9i Karlsborgsvägen (2a4c) i rabatter norr om panncentralen. 6G0h Humlekärrshultsvägen 14 (0e0a) gräsmatta.

Äldre fynd: Oh Stadsparken 1908 och 1910 (Linderoth i OLV resp O. Köhler i LD).

Gagea lutea – vårlök

Först belagd från Döderhult 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 60 rutor, vanlig. Ädellövskog, snår, näringsrik gräsmark nära bebyggelse, rabatter. Ofta i massförekomst i gräsmattor.

Gagea minima – dvärgvårlök

Först belagd från Kd Carlerum 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Förekommer som föregående art, men är vanligare än denna på torrare och näringsfattigare mark.

Gagea villosa – luddvårlök

G. arvensis

Först belagd från Oh parken 1906 (O. Köhler i S). Även insamlad av densamme 1907 och 1910 (S, LD). Förekomsten beskrivs i rapporter inom projekt Linné av Nilsson & Gustafsson (1977a, 1985).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Glesa gräsmattor, helst under trädkronor av lind. – Fig 118.

Aktuella fynd: 5G9h Gamla kyrkogården, innanför muren på östra sidan samt i kanten av gången (3d7i), något hundratal blommande ex. Vid ingången till kyrkogården närmast kyrkan (3d7j), flera hundra blommande ex. Utanför nordöstra ingången till kyrkogården (3d8i), ca 50 blommande ex. Stadsparken (3e7b) sparsam i glesa gräsmattor (LD). Rådhuset (3e9b) i gräsmatta under kastanj, ca 10 blommande ex. Uppgifter om blomning avser 1995.

Tulipa gesneriana – tulpan

Först insamlad från Oskarshamn 1919 (Emy Johansson i DNF).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Utkommen på avfallsplatser, vägkanter, skräpmark. Kvarstår endast några få år, blommar sällan.

Fritillaria meleagris – kungsängslilja

Funnen i 2 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Kolberga (4e8f) på åkerren. 6H6b Örö, införd och förvildad på ängen vid byn (2c9d) och på Lillön (2c8f) RgK.

Fritillaria imperialis – kejsarkrona

Funnen i 9 rutor. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G0i St. Saltvik (4c3d) vägkant. 6G1d Fallebo, Hagen (3d5i) vägkant. 6G1f Lämmedal (2e2b) lagårdsplan. 6G2e Grönlid (3e1e) vägkant. 6G2i St. Fighult (1c7h) lagårdsplan. 6G2j Uthammar (2d4a) lagårdsplan. 6H5a Vinö by (1c7a), RgK. 6H5b Strupö (3b9d) vid byn, RgK. 6H6b Örö (2c9d) vid bysundet, RgK.

Lilium martagon – krollilja

Funnen i 24 rutor, ganska vanlig. Kvarstående eller förvildad. Ödetomter, snår.

Lilium bulbiferum – brandlilja

Funnen i 65 rutor, vanlig. Länge kvarstående, främst vid torpställen. Ofta förvildad i snår och på renar.

Iridaceae – svärdsliljeväxter

Crocosmia × crocosmiiflora – sen montbretia

Montbretia crocosmiiflora, Tritonia × crocosmiiflora

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Gröndal (3a1c) avfallsplats 1989 (LD).

Iris pseudacorus – svärdslilja

Först omnämnd från Tu "I en bäck på Syserums ägor" (Sjögren ms 1823) och belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Stränder vid sjöar och åar, lövkärr, myrgölar. Även i skärgården, helst där berghällar leder ut sötvatten.

Iris germanica – trädgårdsiris

Funnen i 46 rutor, ganska vanlig. En torktålig art som sedan gammalt ofta odlas i trakten. Kvarstående eller spridd med rotdelar. Ödetomter, hällar, skräpmark.

Iris lutescens – dvärgiris

I. chamaeiris, I. pumila

Funnen i 3 rutor. Kvarstående.

Aktuella fynd: 6G0e Puksjömåla (2c5g) ödetomt. 6G0j Skuthamn (4a2i) jordhög, det. ThK (LD). 6G1h Lundintorpet (2d1j) torpgrund, det. ThK (LD).

Crocus vernus – vårkrokus

Först insamlad 1919 i Oskarshamn (A. Johansson i DNF).

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Förvildad i gräsmattor och på vägslänter, även långt från tomter.

Crocus flavus – gullkrokus

Funnen i 24 rutor, ganska vanlig. Förvildad i gräsmattor och på vägslänter.

Crocus chrysanthus – bägarkrokus

Funnen i 4 rutor. Förvildad. Vanlig i odling först under senare årtionden och spridd i närmaste omgivningen till trädgårdar.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e8e) vägkant (LD). 5G9i Ärnemar (3a2j) grässlänt. 6G0h Slingervägen (0e0d) gammal utkastplats. 6G0i L. Saltvik, Bästemansbacken (2b9e) gräsbevuxen gatukant.

Crocus tommasinianus – snökrokus

Funnen i 1 ruta. Förvildad.

Aktuella fynd: 5G9h Garvaregatan (4d3i) grässlänt mot cykelväg (LD).

Orchidaceae – orkidéer

Epipactis palustris – kärrknipprot

Ej återfunnen. Kärrknipprot har minskat kraftigt och finns i Småland bara kvar på ett fåtal platser, huvudsakligen i landskapets norra del.

Äldre fynd. Dh Forshult (Köhler ms 1917). Skalltorp (Cederquist enl Sterner 1933). Misterhult (Scheutz 1862).

Osäker uppgift. Exemplar etiketterade Döderhult 1917 (A. Johansson i DNF) föreligger, men utan närmare precisering av fyndplatsen är det tveksamt om lokaluppgiften är riktig.

Epipactis helleborine – skogsknipprot

Först belagd från Mh "Storängen vid Fårbo" 1857 (Lund i S).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Torr barr- och blandskog, skogsbryn, vägslänter.

Äldre uppgifter: Oskarshamn 1902, 1910, 1911, 1916, 1918, 1919 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS). Oskarshamn 1930 (M. Grauers i GB). Oh Fallebo 1958 (Rühling i DNF). Humlekärrshult 1907 (Linderoth i OLV). Lillemark 1917 (A. Johansson i DNF). Kd Bankhult, Ängkärret 1862 (Regnéll i LD). Mh Flathult 1961 (Vedelöv i OLV). Fårbo (Scheutz 1862). Fårbo 1924 (S. och T. Hammarskjöld i LD). Jungfrun 1890 (C. Areskog i LD).

Variation. En form med avvikande blek blomfärg, f. viridiflora, har insamlats av Linderoth 1911 vid Humlekärrshult (OLV).

[Epipactis phyllantes – kal knipprot]

Felaktig uppgift. Köhler (ms 1917) omnämner arten (som E. helleborine var. varians) från Oh Kolberga.

Epipactis atrorubens – purpurknipprot

Först belagd från Oh Humlekärrshult (Linderoth i OLV 1911, som E. helleborine g violacea).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Torr, solvarm tallskog. Inga aktuella fynd nära kusten.

Aktuella fynd: 6G1d Bjälebo (1e1h) berghylla i betad tallskog. 6G2d Grytviken (4e0a) stenig tallskog. Höckhult (2d5c) vid skogsbilväg, G. Bruce. 6G2f Råsnäs (0a9i) intill grusväg i tallskog (LD). 6G3f Skälberget (3d3i) blandskog i brant mot Tvingen. 6G4f Stjärneberg (2c8g) stenig, mager tallskog, S. Mjösberg.

Ej återfunnen på primärlokalen, ej heller vid Oh nära Kolberga 1916 (O. Köhler i S).

Cephalantera longifolia – svärdsyssla, vit skogslilja

Först omnämnd 1833 från Tu "I en äng vid Hemmingsmåla" (Peterson ms).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. På dessa lokaler fåtalig med svaga, ofta ej blommande exemplar. Längre norrut, i Tjust, är arten vanligare och mer normalt utvecklad.

Aktuella fynd: 6G5i Torshult (3a) igenväxande, tallplanterad åker. 6H6a Hamnö (2b) lövbryn, RgK. Skavdö (2a) ekskog med lönn, RgK, det. ThK.

Ej återfunnen vid Mh "På vägen till Linnäset" (Zantezon ms 1844), ej heller på primärlokalen.

Cephalantera rubra – rödsyssla, röd skogslilja

Ej återfunnen. Rödsyssla växer oftast i glesa tallskogar och är på senare tid som närmast funnen vid Hultsfred och Ankarsrum.

Äldre fynd. Insamlad vid Mh Westra Ramnebo 1867 (A. P. Gustafsson i LD). Fyndet beskrivs närmare av Edmark (ms 1869): "I en skog ungefär en fjerdedels mil från Ramnebo [på väg mot Misterhults kyrka] <@133> påträffade jag i en dalkjusa en liten Orchidée med röda blommor. Det var Cephalanthera rubra, en växt som mig vetterligen ej hittills blifvit funnen i Calmar län."

Neottia nidus-avis – nästrot

Ej återfunnen. Nästrot förekommer mest på mullrik mark i tät lövskog. Den har spridda förekomster i landskapet, mest i dess norra och östra del.

Äldre fynd. Dh I sydsluttning längs vägen Glabo till L. Saltvik (C.-E. Nordenskjöld, 1930-talet enl O. Andersson i brev). Kd Humlenäs (Dahl 1961). Även sedd där senare på 1960-talet enl Mårten Aronsson. Ytternäs, troligen 1860-talet (Regnéll i LD). Mh Virqvarn 1908 (O. Köhler i S). "Virkvarn, lövträdsbevuxen kulle" 1960 (Vedelöv i OLV).

Listera ovata – tvåblad

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Lundar, snår i ängsmark.

Aktuella fynd: 6G0h Linghem (1a8e) glänta i lövskog. 6G1g Korpeklangen (1b5h) rik lövskog. 6G2d Fetsmälten (1c9j) igenväxande äng. 6H5a Vinö, Horvorna (1d8h) hässle, RgK.

Ej återfunnen: Dh Fagereke (A. Johansson i OLV, 1908). Kd Östantorp (Törnqvist i OLV, 1946). Mh "Fårbo, skogsäng" (Vedelöv i OLV, 1961). Jämserum 1919 (Sterner ms).

Listera cordata – spindelblomster

Först belagd från Kd Fagerhult (Regnéll i LD, 1862).

Funnen i 7 rutor, sällsynt, men som lätt förbisedd kanske underskattad. Fuktig skog, särskilt granskog i småkärr, gärna bland granvitmossa Sphagnum girgensonii.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Fornbo (3e9h) i vitmossa. 5H9b Jungfrun (3e2h) fuktig mossa, I. Ottosson. 6G2j Sandvik (0e8g) I. Asp. 6G5f Pilebo (0b) vid skogsstig, B. Nilsson. 6G5j Träskgöl (3b) vasskant, Ulf Klasén. 6H2a Fläskö (2a1e) skogskärr (LD). 6H6a Hamnö innanför Ormhällen (3c1h) RgK. Älö, norra delen (0d1a) S. Ejneby.

Ej återfunnen på primärlokalen eller: Dh Forshult (Linderoth i OLV, 1907). Kd Fagerhult (Regnéll i LD, 1862). Mh Ramnebo (Edmark ms). Sippetorp (Vedelöv i OLV, 1961).

Goodyera repens – knärot

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 41 rutor, ganska vanlig. Torr tallskog, gammal granskog.

Herminium monorchis – honungsblomster

Ej återfunnen. Honungsblomster är bunden till kalkrika fuktängar med lågvuxen vegetation. Arten har minskat starkt i hela landet, och är numera borta från de flesta av fastlandslokalerna. Det finns inga aktuella fynd från Småland.

Äldre uppgifter. Oskarshamn (Österman ms 1862, Dusén 1868). Dh Björnhult (Cederquist enl Sterner 1933). Mh "I en äng till Hökhult" (Lindhagen ms 1833).

Osäker uppgift. Utbredningskartan hos Ingelög m fl (1993) visar en förekomst ungefär vid Oskarshamn. Det rör sig sannolikt bara om en förskjutning av Hulténs (1950) markering av lokalen vid Dh Björnhult.

Platanthera bifolia ssp. bifolia – nattviol

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd därifrån 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Naturbetesmark, skogsbryn. I skärgården även på klipphyllor och i blandskog.

Platanthera chlorantha – grönvit nattviol

Först belagd från Oh Humlekärrshult 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 24 rutor, ganska sällsynt. Igenväxande ängar och åkrar, skogsbryn.

Gymnadenia conopsea – brudsporre

Först omnämnd 1867 från Mh Ramnebo (Edmark ms 1869) och belagd från Dh Fagereke 1905 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Ängar, ängsrester, naturbetesmark, skogsbryn.

Aktuella fynd: 6G0h Gränerum (1b2i) kraftledningsgata. Linghem (1a8e) glänta i lövskog. 6G1d Söder om Fallebosjön (3d0e) betad torräng, (3d0c) ängsrest. 6G1e Bergtorpet (1d8i) igenväxande äng. Brånäs (1d6b) åkerholme. 6G2d Krokshult (2c5d) äng, Mårten Aronsson. 6G4g Skälsebo, Ekenäs (3d1e) ängsrest. 6G5i Torshult (2a8d) naturbetesmark.

Äldre uppgifter utan återfynd. Oskarshamn 1908 (O. Köhler i S). Sterner (ms) anför följande växtplatser: Kd Krokshult 1919, Bjälebo 1919, Mh Jämserum 1919.

Felaktig uppgift. Enligt Erikson (1904) skulle brudsporre vara funnen på Mh Jungfrun av Linné (1745). Linné skriver Orchis alba, longis calcaribus vilket dock snarare torde avse nattviol Platanthera bifolia. Feltolkningen har hängt med i senare utgåvor av Linnés Ölandsresa.

Coeloglossum viride – grönkulla

Ej återfunnen. Grönkulla förekom i södra Sverige på ängar och har gått starkt tillbaka. Det finns inga aktuella fynd från Småland.

Uppgiven från Döderhult (Cederquist enl Sterner ms). Uppgiften är av Sterner försedd med ett frågetecken och kan således vara tveksam. Tu Åsen vid Issjön före 1950 (G. Svensson ms, Danielsson & Karlsson 1983).

Dactylorhiza latifolia – Adam och Eva

D. sambucina

Först publicerad av Wahlenberg (1824): usque ad fluvium Wirboå angulo Oelandiae septentrionali oppositum satis frequenter [tämligen allmän till Virån mittför Ölands norra udde]. Först belagd 1862 från Mh Tjustgöl (Regnéll i LD).

Funnen i 20 rutor, ganska vanlig i mellanskärgården, saknas på utskären. Sällsynt i inlandet. Skrevor i strandnära klippor, kortvuxen, ofta mossrik gräsmark. – Karta 170.

Aktuella inlandslokaler: 6G1i Stensjöfors (2a4c) hagmark. 6G3j Ström (0e4d) gräsmark, C. Lihnell. 6G4i Ölvedal (0a7b) åkerren. 6G4j Smedstorpeängen (4c7a) igenväxande hagmark. Vid 6G2e Kristdala, Snickarebacken (3d9d) finns arten rikligt spridd i en gräsmatta, härstammande från exemplar inplanterade från Mh Figeholm omkring 1950.

Ej återfunnen: Oskarshamn 1906 (O. Köhler i UPS). Mh "I en äng till Tjustgöhl" (Hagström ms 1840). "Brandgärdet, Tjustgöl" (Zantezon ms 1844). Ramnebo 1867 (Edmark ms 1869).

Variation. Blomfärgen varierar mycket. Arten uppträder i en röd och en gul färgform samt då och då i en orange mellanform. I extremfall kan blomfärgen vara nästan vit resp purpurröd. På de ovan uppräknade spontana inlandslokalerna är arten endast företrädd av den gula färgformen.

Dactylorhiza sphagnicola – mossnycklar

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G4g Ängsmossen (4a2g) bland vitmossor i fattigkärr, det. Folke Björkbäck (LD).

Dactylorhiza maculata – Jungfru Marie nycklar

Endast ssp. maculata har påträffats inom området.

Först omnämnd 1833 från Tu "I en äng, Hasselås" (Peterson ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, ganska vanlig. Skogsbryn, fuktig blandskog, ängsrester, små gräskärr, vägslänter.

Variation. Arten är variabel och under namnet f. saccigera har en mycket kraftig och bredbladig form med långa nedre stödblad insamlats från Dh, Fredriksberg 1917 (A. Johansson i DNF).

[Orchis militaris – Johannesnycklar]

Dh Glaäng (Stensiö enl Sterner ms). Det kan ha rört sig om Adam och Eva, Dactylorhiza latifolia, som här (= Lilla Saltvik) förekommer i röda och orange färger medan den gula formen eljest är nästan allenarådande i Döderhults sn.

[Orchis mascula – Sankt Pers nycklar]

Närmast kända förekomst är vid Övlingsmåla i Mörlunda sn, helt nära gränsen till Oskarshamns kommun. Markägaren förmodar att arten kan ha kommit in med hö från Öland, inköpt i början på 1900-talet.

Osäkra uppgifter. Uppgiven från Mh Brandgärdet (Aspegren ms 1844). Även om uppgiften och (det ej bevarade) beläggexemplaret granskats i Linköpings Naturvetenskapliga Sällskap kvarstår tvivel om uppgiftens riktighet. Flera andra botanister har samlat växter från Brandgärdet utan att observera denna art, men väl Adam och Eva Dactylorhiza latifolia, som den kan ha förväxlats med. Även publicerad från Kd Humlenäs på kalkrik ängsmark (Aronsson 1977). Arten har inte återsetts där och Aronsson har senare framfört en misstanke om att det kan ha rört sig om inplanterade exemplar. Exemplar från Kristdala 1908 (A. Johansson i DNF) bedöms likaså vara feletiketterade.

Corallorrhiza trifida – korallrot

Först belagd 1862 från Kd Fagerhult (Regnéll i LD).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Lövkärr, grankärr, fattigkärr, tallmossar mellan tuvull Eriophorum vaginatum.

Aktuella fynd: 5G6i Gärsevik (4c5a) S. Johansson. 6G0f Brånhult (1e) B. Dahlgren. 6G0h Åsegöl (4e7h) gräsmark vid gölkant (LD). 6G1d Bråbo, Kvarnkärret (2e1j) vitmossetuva i starrkärr (LD). 6G1h Boberg (1b0e) riklig i fuktig tallskog, J. Brenander. 6G5h Görlid (2b1c) lövkärr.

Ej återfunnen: Oh "Skogen nära Kikebo" (Köhler ms 1917). Dh Bråmåla (Cederquist enl Sterner 1933). "Påskallavik, 1 km SO" (Vedelöv i OLV, 1967). "Stensjö storskog" (A. Johansson i DNF, 1909). Mh Virkvarn (Linderoth i OLV, 1910). Ej heller återfunnen på primärlokalen.

Hammarbya paludosa – myggblomster

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G2g Ösjökärr (1c) bland brunmossor i södra delen och vid en källa i den nordvästra delen (Hellman 1984a).

Araceae – kallaväxter

Acorus calamus – kalmus

Först omnämnd 1845 från Mh Wirbo (Lönnberg ms), publicerad från samma plats av Scheutz (1857) samt belagd därifrån 1959 (Rühling i DNF)

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Kvarstående eller förvildad.

Aktuella fynd: 6G1i Virbo vid Viråns utlopp (1e2g) åstrand (LD).

Osäker uppgift. Omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms). Möjligen syftar även denna uppgift på växtplatsen vid Virbo.

Calla palustris – missne

Först omnämnd 1823 från Tu "En måse på Syserums ägor" (Sjögren ms) och belagd från Oh Herrgårdssjö 1909 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 47 rutor, ganska vanlig. Kärr, särskilt lövkärr och laggkärr, även skärgårdsgölar.

Aktuella skärgårdslokaler, huvudsakligen enligt RgK: 6H5b Brånö (3c5e) skogskärr. Risö (2c8a) skogsmosse. 6H6a St. Bergö (1d5h). Marholmen (2e8b) myr i bergsvacka. 6H6b St. Brändö (4a3d) skogsgöl, mycket riklig. Granskallen (2d3a). 6H7b St. Berkskär (1c1h) myr i bergsvacka. Mellersta Käringskären (4a9h) berggöl med albård. Kälmö, Ö udden (3c1g) berggöl. Ö. Måsskär (1d4a) igenvuxet hällkar. Urholmen (0b9a) innanför norra viken.

Lemnaceae – andmatsväxter

Lemna gibba – kupandmat

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Hällkar med näringsrikt vatten.

Aktuella fynd: 6H4b Boskär (3c2e) belägg i LD. 6H5b Flatskär (2c1j) NV udden, RgK. Karsskäret (2d1b) RgK. Österskär (1d9b), RgK. 6H6b Korsklabbarna (1c4f) RgK. Skränskären (4d2d) i två hällkar, RgK. 6H7b L. Löjskäret (0d3e) i två hällkar, RgK. St. Löjskäret (0d6e) RgK. Stenhällarna, norra hällen (0d3f) RgK.

Lemna minor – andmat

Först uppgiven 1862 från Oskarshamn (Österman ms) och belagd från Dh Sporrek 1961 (Rühling i DNF).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Dammar, gödselpölar, stilla vatten, vassar, hällkar.

Zosteraceae – bandtångsväxter

Zostera marina – bandtång

Först publicerad från Misterhults skärgård (Holmberger 1780).

Funnen i 27 rutor. Vanlig i Östersjön. I regel på några meters djup vid öppna kuststräckor med klart vatten.

Zannichelliaceae – hårsärvväxter

Zannichellia palustris var. repens – hårsärv

Z. palustris ssp. palustris

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Östersjöns vikar, i regel grundare och mer skyddat än storsärv var. major.

Aktuella fynd: 5G6i Gärsevik (4c8c) belägg i LD. 5G7h S. Vånevik, Korpudden (4e5f). 5G7i Runnö, Fornbo (3e9i). 5G7j Runnö, Långglo (3a8b). 5G8h Smältevik (1e8e). 5G8i Sandvik (4a2i). 5G9i Sjöbo (0a5f). Homhällan (4a9g) belägg i LD. 6G0i L. Saltvik (2b8i). Mockebo (1a3i) belägg i LD. 6G0j Furö, Södra Ö (0e7d). 6G1j Lindö (0a2j).

Zannichellia palustris var. major – storsärv

Z. palustris ssp. polycarpa

Först publicerad från Mh Figeholm vid Racklarna (Sterner 1933) och belagd från Dh Påskallavik 1959 (J. Christoffersson, privat herbarium).

Funnen i 20 rutor. Vanlig i Östersjöns vikar.

Najadaceae – najasväxter

Najas marina – havsnajas

Bygdenamn: risnate; Virbotrakten (Arenius ms 1829).

Först omnämnd 1829 från Mh "I hafsvattnet vid stranden av Dahlkarlskärret vid Wirbo" (Arenius ms). Publicerad från Mh Figeholm (Scheutz 1857).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Grunda, skyddade vikar med gyttjebotten i Östersjön.

Aktuella fynd: 5G8h Varpen (2e6j). 5G8i Själevik (1a7b). 5G9i Stångehamn (0c5c). 6G0i Kvarnviken (3c1g). 6G1j Ekö (1a2e). 6G6j Äleviken (0c8f). 6H3a Bockholmen (1b9e) vik. Malmvik (3a2d) D. Hedenlo. 6H4a Sånghusfjärden (2c7h) båtlänning, RgK.

Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn (Österman ms 1862). Mh Hunö (Brundin i UPS, 1920). "Kersvik, ymnig" (Scheutz 1862). Linnäs 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Sparganiaceae – igelknoppsväxter

Sparganium erectum ssp. microcarpum – stor igelknopp

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Oh Fagereke 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. Åar, sjöstränder, diken. – Karta 171.

Sparganium gramineum – flotagräs

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Klarvattensjöar, ofta på meterdjupt vatten. – Karta 172.

Aktuella fynd: 6G2h Bollnäs (0e3i) i Fårbosjön. 6G2i Forneboviken (1a2b) tillflödet till Fårbosjön. 6G3f Kvarngården (0a7c) kvarndamm. 6G3h Hjorthagsviken (4a9i) i Skälsjön (LD). 6G4g Nogård (0e2i) i Skälsjön (LD). 6G4h Getuddarna (0a1f) i Skälsjön (LD). 6G4i L. Ramm (4a8a). 6G4j Gersö (2b8g) i Götemaren (DNF). 6G6i Solstad (2b7f) i Maren.

Sparganium emersum – igelknopp

Först uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Oh Herrgårdssjö 1917 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 53 rutor, ganska vanlig. Åar, diken, dammar, näringsrika sjöar. – Karta 173.

Sparganium angustifolium – plattbladig igelknopp

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Gölar, hällkar.

Aktuella fynd: 6H6b Inre Ledskär (2a7d) blött kärr, RgK, det. ThK (DNF). 6H7b St. Vasskär, norra gölen (0b2e) RgK.

Sparganium natans – dvärgigelknopp

S. minimum

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 59 rutor, vanlig. Lövkärr, mindre gölar, bäckar, diken. – Karta 174.

I skärgården sällsynt: 6G6j Hunö, N Kuggedal (2d4a) kärr i tallskog, RgK. 6H4a St. Kuggen (0e9e). 6H5b Ekö (0a6g) maren. Karsskären (2d2b) hällkar, RgK. 6H6b Granskallen (2d4a) göl vid gloet, RgK.

Typhaceae – kaveldunsväxter

Typha angustifolia – smalkaveldun

Först publicerad från Mh "Jemserums Gästg." (Scheutz 1862) och insamlad från sjön Jemsen 1885 (A. F. Carlsson i S). Smalkaveldun växer fortfarande i denna sjö.

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Sjöar, någon gång i brackvatten. – Karta 175.

Aktuella skärgårdslokaler: 6G2j Näsudden söder om Figeholm (0a3f) öppen havsvik. 6H4a Orrholmen (0e4c) vassgöl på NV sidan, RgK. 6H5a Marsholmen (4d0c) mar på SÖ udden 1988 men ej återfunnen 1992, RgK.

Ej återfunnen: Dh Applerum (O. Köhler i OLV och S, 1916). Applerumåns mynning (Linderoth i OLV, 1919). "Tjudö i hälldamm" (Sterner 1933). Mh Högskulla (Sterner 1933).

Typha latifolia – bredkaveldun

Först publicerad från Mh Tjustgöl av Scheutz (1857).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Sjöstränder, åar, diken, kärr, hällkar. Inkommen under relativt sen tid, och har ökat kraftigt under 1900-talet.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn (Österman ms 1862, Dusén 1868). Mh Ramnebo (Edmark ms 1869). Köhler (ms 1913) angav att bredkaveldun blott fanns på en enda plats vid Oskarshamn.

Butomaceae – blomvassväxter

Butomus umbellatus – blomvass

Först omnämnd 1854 från Mh Virqvarn (Hammarskjöld ms), publicerad från Misterhult av Scheutz (1862) och belagd från Dh Emsfors 1928 av Sterner (S).

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Åar, sjöar i det yttre vassbältet.

Aktuella fynd: 5G6i Emån mellan Emmebro och Ems herrgård (3b). 5G7h Stridsholm (1e8g) vid Emmekalvsbäcken, H. Gudmundson. 5G8h Lövshult (0b) i Lillån, G. Stranke. 6G1h Stensjö, norr om Åmötet (3e8h). 6G2h Sulegångskvarn (2c2a) i Virån. 6G3g Sulegång (0d1d) Hemsjöns stränder.

Ej återfunnen vid Oskarshamn (Österman ms 1862). Ej heller på primärlokalen vid Mh Virkvarn, men väl ca 2 km uppströms, norr om Stensjö.

Alismataceae – svaltingväxter

Sagittaria sagittifolia – pilblad

Först uppgiven 1867 från Mh Mörtfors (Östberg ms).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G1i Stensjöfors (2a2c) vattenfylld gammal lertäkt intill Virån. 6G6i Solstadström (2b7f) brant klippstrand vid Maren.

Äldre uppgift. Arten har tidigare rapporterats från Mh Solstadström 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Alisma plantago-aquatica – svalting

Först omnämnd 1833 från Tu "Vid sjön Tarmlången" (Peterson ms) och belagd från Oh Fallebo 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Sötvattenstränder, gölar, kärr, diken.

[Alisma lanceolatum – gotlandssvalting]

En insamling under detta namn från Oh Fagereke 1909 (Linderoth i OLV) har ombestämts till svalting Alisma plantago-aquatica.

Hydrocharitaceae – dybladsväxter

Hydrocharis morsus-ranae – dyblad

Först publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862) och belagd från Dh Emsfors 1928 (Sterner i S).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. I lugnvatten och bland skyddande vattenväxter i åar och sjöar. Blommor har setts ganska regelbundet under varma somrar, men är eljest sällsynta.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e1j) i kvillarna. 5G6i Em (4a1b) lugnvatten i ån. 5G7i Nötöfjärden (1a5a) bland vass. 5G8h Lövshult (0b) i Lillån, G. Stranke. 5G9d Granhultesjön (3d2f) bland vass. 5G9h Dökärret (4e4j) liten vattensamling.5G9i Grimskallen (4a5b) liten göl. 6G0g Eckerhultegöl (3a6f) vasskant. 6G1g Svartsjön, Bykhällen (2e6a). 6H4a Götan (2b7e) nedre loppet.

Elodea canadensis – vattenpest

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Sjöar och åar, fritt flytande. Troligen inkommen till området under senare tid (1900-talets mitt?). Bara funnen i Emåns och Viråns vattensystem.

Aktuella fynd: 5G6i Em (3b6d) lugnvatten i Emån. 5G8h Lövshult (0b) i Lillån, G. Stranke. 6G2e Mösjön (3b9j). 6G2f Hummeln, Hulbäcksviken (1a9f). Kalkudden (3a0h). 6G3d Lönhult (2e9j) Näjern. 6G3e Trefoten, kanalen mellan Näjerns två delar (2a9e). 6G3f Hägerum, Kvarngården (0a7c) kvarndamm (LD). Tvingen (2e7e) Åviken. 6G3g Storyttern, Karlsfors (2a8b).

Scheuchzeriaceae – kallgräsväxter

Scheuchzeria palustris – kallgräs

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Lomgölen vid Stensjö 1961 (Rühling i DNF).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Blöta fattigkärr, mossehöljor, gungflyn.

Aktuella fynd: 5G8h Stora Tågmossen (3a5c) B. Melin. 5G9h Kvastmossen (2b3c) fattigkärr (LD), även i andra småkärr däromkring i kronoparken Storskogen. 6G0g Avegöl (1b5e). Höghult (2c0c) D. Hedenlo. Tranegöl (3d6h). 6G0h Hycklinge (1a3e) skogskärr, S. Ejneby. 6G1h Lomgölen (3d0i) gungfly. 6G2g norr Ösjökärr (2c3d) kärr i kraftledningsgata. 6G2j Klostermossen (3b3f). 6G4f Grogöl (1b0i) mosse, S. Mjösberg. 6G4g Ängsmossen (4a2g) mossehöljor. 6G4i Klarebäck (0c3j) kanten av myrgöl.

Juncaginaceae – sältingväxter

Triglochin maritimum – havssälting

Först omnämnd 1827 från Mh "Wid Flivikens strand" (Westelius ms) och belagd från Oh Norra stranden 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 27 rutor, vanlig vid Östersjöns stränder. Strandängar, block- och klippstränder.

Triglochin palustre – kärrsälting

Först uppgiven som allmän vid Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Herrgårdssjö 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 33 rutor, ganska vanlig på havsstrandängar, särskilt på utsötade ställen såsom i inre delar av djupa vikar.

I inlandet sällsynt och troligen minskande. Där är den endast funnen på följande tre lokaler: 6G0h Smörkullehorva (0a7e) kärr intill Hycklinge hage. 6G1e Östantorp (1c8b) fuktäng. 6G3e Fagerhult (2b4b) källdrag i fuktig naturbetesmark.

Ej återfunnen på primärlokalerna.

Potamogetonaceae – nateväxter

Potamogeton natans – gäddnate

Först omnämnd 1844 från Mh "Mörtfors å" (Zantezon ms) och belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Sjöar, myrgölar och vattendrag. Även i smågölar i skärgården.

Potamogeton polygonifolius – bäcknate

Först belagd från Dh Forshult 1910 (Linderoth i OLV).

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. Skogsbäckar, blöta kärr, diken.

Potamogeton lucens – grovnate

Först uppgiven från Mh Trästen (E. Du Rietz ms 1914).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Större sjöar och åar.

Aktuella fynd: 6G1h Stensjö, Åmötet (3e8h) i Virån (LD). 6G2h Trästen, vattenintaget i sydöstra delen (2e3e) flytande vid dammvall (LD). 6G3f Tvingen, vik i nordvästra delen (4c1d).

Potamogeton gramineus – gräsnate

Först belagd från Oh Fredriksbergsängen 1920 (Linderoth i OLV).

Funnen i 8 rutor, ganska sällsynt. Åar, sjöar.

Aktuella fynd: 5G6i Emmebro (3a4i) i Emån. Em, Åbron (3b7e) i Emån (LD). 5G8h Lövshult (0b) i Lillån, G. Stranke. 5G9c Skruvshults kvarn (3e0j) damm, J. Christoffersson. 5G9g Lagmanskvarn (2d) G. Stranke. 6G1f Humlenäs, Stålviken (4c6e). 6G1h Stensjö, Åmötet (3e8h) i Virån (LD). 6G2h Fårbo kvarn (1e6i) i Virån. 6G5g Slisshult, Slissjön (1b6g) norra stranden, det. ThK (LD).

Ej återfunnen vid Mh "Figeholm i ån" (Sterner 1933), ej heller på primärlokalen.

Potamogeton gramineus × natans – gräsnate × gäddnate

Ej återfunnen. Hybriden har förgäves eftersökts på sina tidigare kända lokaler: Mh "Figeholm i ån" (Sterner 1933). "I en grundare bäck bland Hippuris [hästsvans] vid byn L. Laxemar" 1865 (Ekstrand i S). "L. Laxemar i ån" 1869 (Edmark i LD, UPS). Den lilla ån vid Laxemar har påverkats ganska kraftigt vid anläggning av ett vattenmagasin för Oskarshamnsverket.

Potamogeton alpinus – rostnate

Först belagd från Oh Fredriksbergsängen 1910 (Linderoth i OLV). Arten finns ännu kvar i Döderhultsbäcken vid Fredriksberg.

Funnen i 20 rutor, ganska sällsynt. Vattendrag, sjöar. Vanligast i områdets mellersta del, t ex i Döderhultsbäcken, Skallarebäcken och Virån.

Potamogeton praelongus – långnate

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Klarvattensjöar.

Aktuella fynd: 6G3f Tvingen, vik i NV delen (4c1d). 6G3g Storyttern, Meteholmsviken (2a6h) grund vik (LD). 6G4j Götemaren, Sandvik (2b0i) sandbotten.

Potamogeton perfoliatus – ålnate

Först omnämnd 1827 från Mh "I Gåsfjärden ej långt från Hunö" (Westelius ms) och belagd från Oskarshamn 1907 (Linderoth i OLV).

Funnen i 55 rutor. Vanlig i Östersjöns vikar. I inlandet ganska vanlig, främst i de större sjöarna.

Potamogeton berchtoldii – gropnate

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Grunda sjövikar, små vattensamlingar.

Aktuella fynd: 5G9h Humlekärrshult (4e9h) trädgårdsdamm. 6G2f Hummeln, Hulbäcksviken (1a9f). 6G4f Väst om Ishults kapell (3c2d) lergrop, S. Mjösberg.

Potamogeton obtusifolius – trubbnate

Först omnämnd 1842 från Mh "Hellsingsö, sjön" (Rothstein ms). Ett belägg från Tu Kulltorp 1869 (Edmark i UPS) är troligen från Kulltorpsjön, varav södra delen ingår i nuvarande Oskarshamns kommun.

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Sjöar.

Aktuella fynd: 6G1e Äspenäs (1e1j) båtlänning i grund vik (LD). 6G1f Arkefjärden (1b3a). 6G3g Storyttern, Meteholmsviken (2a6h) grund vik (LD). 6G4f Hemsjön (4a3g) vik N Solberget. Issjön söder om Kvarnnäs (2e0a), S. Mjösberg.

Potamogeton crispus – krusnate

Först belagd 1824 från Mh "Hemsjön vid Sulegång" (herb E. Fries i UPS) och publicerad därifrån av Fries 1828.

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Sjöar, åar.

Aktuella fynd: 5G6i Em (3b9i) i ån. 5G9g Forshultssjön (2b8c) sandbotten vid badplats, det. ThK (LD). 6G2g Bredsjön (0b0i) nära utloppet. 6G2h Trästen, vattenintaget i sydöstra delen (2e3e) flytande vid dammvall (LD). 6G2i Köksmåla, Jämsen (4a6b). 6G3f Tvingen (4c1d) nordvästra viken (DNF). Tvingsnäs (3e0e) i Tvingen (LD). Åviken (2e7f). 6G3h Eka, Jämsen (0e0j). 6G3i Jämserum (0a1f) i Jämsen. 6G4g Målehorva, Gäddviken (3e7b). 6G4h L. Kåren (2b1h). 6G5g Slisshult, Slissjön (1a6j). 6G5j Tjustgölen (1c1a) vid klippstrand i östra delen.

Äldre fynd: Dh Emsfors (Sterner 1933). Misterhult (Arrhenius i S, utan årtal). Mh Götemar (Wallman i UPS, utan årtal). "I sjön vid Jemserum" 1829 (herb G. A. Ringselle, troligen samlat av Arrhenius, UPS). "Sulegångs och Jämserums sjöar" (Scheutz 1857). Bosjön (Regnéll i LD, troligen 1860-talet).

Potamogeton filiformis – trådnate

Först belagd från Mh "N. Uvös vik" 1837 (Wallman i LD).

Funnen i 7 rutor, ganska sällsynt. Inom området endast påträffad i Östersjön. Oftast på sandbotten eller finsediment på några decimeters djup.

Aktuella fynd: 5G6i Gärsevik (4c8c). 5G9h Fiskhamnen (4e2a). 6G6j Äleviken (0c8f) smal vik (LD). 6H3a Vantudden (1a5e). 6H5a Snuggö (3d1j) grund vik (LD). Steksfjärden (1b0i). 6H5b Ekö (0a6g) grund vik på västsidan. 6H6a Skavdö (2a7f).

Ej återfunnen vid Mh Örö (F. Elmqvist i LD, 1889).

Potamogeton pectinatus – borstnate

Först uppgiven från Mh Fliviken och Gåsfjärden (Westelius ms 1827).

Funnen i 29 rutor. Mycket vanlig vid Östersjöns stränder. Oftast på djupare vatten än föregående art och även på grövre bottnar i mer exponerat läge.

Ruppia cirrhosa – skruvnating

Först uppgiven från Mh Linnäs 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Funnen i 17 rutor, ganska vanlig i Östersjöns vikar.

Juncaceae – tågväxter

Juncus maritimus – strandtåg

Först omnämnd från Mh Örö (Holmberger ms 1847). Belagd från Mh "Holme i Herrholmsfjärden" 1919 (Sterner i UPS).

Funnen i 10 rutor, ganska vanlig på havsstränder. – Karta 176.

Aktuell utbredning: Vanligast i områdets södra del men allt sparsammare mot norr i Misterhults skärgård där den svenska utbredningsgränsen går. Numera som nordligast känd från 6H4a Tvarbom (3e3h) och 6H4b St. Berktullen (2a3b).

Ej återfunnen på primärlokalen Mh Örö.

Juncus filiformis – trådtåg

Först omnämnd 1844 från Mh Hällersgärde (Zantezon ms) och belagd från Kd "Gudsjön på Baggetorps egor", troligen 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Fattigkärr, fuktängar, sjöstränder.

Juncus effusus – veketåg

Först belagd från Oh Ärnemar 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Kärr, stränder, mossodlingar, fuktig mark, vid gölar på utskären.

Juncus conglomeratus – knapptåg

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Kärr, stränder och fuktig mark. Även vid gölar på utskären där den är vanligare än föregående art.

[Juncus conglomeratus × effusus – knapptåg × veketåg]

En insamling från Oh Nynäsvägen 1909 (Linderoth i OLV) har ombestämts till veketåg J. effusus av S. Snogerup.

Juncus squarrosus – borsttåg

Först publicerad från Dh Sandshult (Cederquist enl Sterner 1933).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. På näringsfattig, helst sandig mark.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, ost byn (2e2e) gles gräsmark på sandstenshällar (LD). 5G7j Runnö, syd Långglo (3a0f) stig i tallskog (LD). 6G4i Djurmossen (4e1i) brukningsväg i tallskog (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen.

Juncus compressus – stubbtåg

Först belagd från Oskarshamn 1903 (E. Köhler i S, UPS).

Funnen i 29 rutor, ganska vanlig. Klippstränder vid Östersjön, gårdsplaner, kreaturstrampad mark, vägkanter.

Juncus gerardii – salttåg

Först belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 29 rutor, mycket vanlig på havsstränder.

Juncus tenuis – syltåg

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Stigar, skogsvägar, gatukanter, grustäkter. Inkommen i sen tid och fortfarande under spridning.

Juncus bufonius – vägtåg

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd 1914 från Mh Jungfrun (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Stränder, stigar, vägkanter, fuktiga åkrar, dikeskanter, fuktig sand och grusmark, vid hällkar i skärgården.

Juncus minutulus – pysslingtåg

J. bufonius ssp. minutulus

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Stigar, vägkanter etc. Ej sällan tillsammans med vägtåg J. bufonius och lätt förbisedd.

Juncus bulbosus – löktåg

J. supinus.

Först belagd från Kristdala prästgård 1863 (Regnéll i LD).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Sjöar, stränder, diken, små kulturskapade vattensamlingar.

Variation. Arten är mångformig, beroende på om den växer på fuktig mark, i stillastående eller strömmande vatten, nedsänkt eller flytande på vattenytan.

Juncus alpinoarticulatus ssp. nodulosus – myrtåg

J. alpinus ssp. nodulosus

Funnen i 7 rutor, sällsynt. Sjöstränder, fuktig, gärna sandig mark.

Aktuella fynd: 5G9c Bockara (3e5i) grustag, J. Christoffersson. 5G9d Vadkärret (4a0e) täktbotten. 6G0f Björnhults badplats (4d6c) sandig sjöstrand. 6G1f Humlenäs (4c7d) klippstrand. 6G1i Lundmossen (4a8g) avbanad åker. 6G2f Råsnäs badplats (0b9a) sandig sjöstrand (LD). 6G2i Flathult (0a0g) fuktig sandmark.

Felaktiga uppgifter. Omnämnd från Mh Örö (Goldkuhl ms 1847, som J. alpinus) en växtplats som verkar helt osannolik. Ett exemplar från Döderhult (A. Johansson i DNF, 1917) utgörs av ryltåg J. articulatus.

Juncus alpinoarticulatus ssp. nodulosus × articulatus – myrtåg × ryltåg

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H5a Lekaremåla (1b7g) skyddad havsstrand, det. Leena Hämet-Ahti (LD). Anföres med viss tvekan då myrtåg, den ena föräldraarten, som närmast är känd ca 2 mil därifrån.

Juncus articulatus – ryltåg

Först publicerad från Mh Jungfrun av Linné (1745) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Stränder vid sjöar och vattendrag, diken, fuktig gräsmark, havsstrandängar.

[Juncus stygius – dytåg]

Exemplar från Dh Stensjö, Lomgölen 1914 (A. Johansson i DNF) är sannolikt feletiketterade. Närmast kända aktuella förekomst är nära Eksjö.

Luzula campestris – knippfryle

Först belagd från Oh Strandvägen 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Torrängar, naturbetesmark, vägslänter.

Luzula multiflora – ängsfryle

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Ängar, skogsbryn, kalhyggen, väg- och dikeskanter, skräpmark.

Luzula pallidula – blekfryle

L. pallescens

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Dh Skorpetorp 1934 (I. Söderberg i UPS).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Skogsvägar, skräpmark.

Aktuella fynd: 6G0i Drevstigen (0a4c) tipp, det. J. Christoffersson (LD). 6G3h Högalid (2e5i) sandtag, det. J. Christoffersson (LD). 6G4h Ekholmen (1c8f) skogsbilväg, det. J. Christoffersson (LD).

Luzula luzuloides – vitfryle

Först belagd från Oh Nya kyrkogården 1919 (O. Köhler i LD, OLV, S, UPS).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Sannolikt inkommen med gräsfrö från Tyskland (Hylander 1943b). Vitfryle är beständig på sina nedan nämnda parkartade lokaler, men visar ingen tendens till spridning utanför dem.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn (3d3c) västra begravningsplatsen [= primärlokalen, nya kyrkogården] gräsbevuxna kullar med ek och lind (LD). 5G9i Ärnemar (2a9h) bokdunge i f d privatpark (LD).

Luzula pilosa – vårfryle

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Glesa skogar, hagmark.

Cyperaceae – halvgräs

Scirpus sylvaticus – skogssäv

Först publicerad av Sjöstrand (1863): "Misterhult, ymnig 1831". Belagd från Dh Forshult 1908 av Linderoth (OLV).

Funnen i 31 rutor, ganska vanlig. Åstränder, bäckdalar, alkärr, högörtängar, diken. Ej i skärgården. – Karta 177.

Bolboschoenus maritimus – havssäv

Schoenoplectus maritimus, Scirpus maritimus

Först omnämnd från Dh "I en vik af Östersjön nära Döderhult" (Lundvall ms 1824) och publicerad av Hartman (1838) från Mh Örö (som Scirpus pseudopungens). Belagd från Mh Örö 1867 (P. Tham i UPS).

Funnen i 29 rutor. Mycket vanlig vid Östersjöns stränder på mjukbottnar ned till en knapp meters djup.

Aktuella fynd: Förutom vid kusten funnen vid 5G9h Storskogen (0c7e) i en damm som mottar lakvatten från en större soptipp.

[Schoenoplectus pungens]

Scirpus pungens

Felaktigt uppgiven från området: "I skären vid Misterhult, på Örö; funnen af Lect. Wallman enl Fries<@146> Topogr. Sc." (Hartman 1838 och 1843). I följande upplaga av floran (Hartman 1849) sägs dock "S. pungens utgår ur vår flora, ex. från Örö är en form av S. glaucus [=blåsäv] med 2 märken". Även omnämnd av Scheutz (1857).

Schoenoplectus lacustris – säv

Scirpus lacustris

Först uppgiven 1844 från Mh Maren (Zantezon ms) och belagd 1958 från Dh Stensjö (Rühling i DNF).

Funnen i 62 rutor, vanlig. Längs vattendrag, sjöstränder och någon gång i myrgölar.

Osäker uppgift. Omnämns av Dahl (1961) från Dh Furö: "Ett från havet nästan helt isolerat vattenbäcken kransades av vanlig säv och rödsäv". Detta är väl endast en lapsus; varken på Furö eller annorstädes inom området har säv påträffats i brackvatten, utan där ersätts den helt av blåsäv S. tabernaemontani.

Schoenoplectus tabernaemontani – blåsäv

Scirpus tabernaemontani

Först belagd från Mh Örö 1839 (Wallman i LD).

Funnen i 27 rutor. Mycket vanlig vid Östersjöns stränder och i vattensamlingar på skärgårdsöarna.

Trichophorum alpinum – snip

Scirpus hudsonianus

Först uppgiven från Dh Skalltorp (Cederquist enl Sterner 1933).

Funnen i 3 rutor, sällsynt.

Aktuella fynd: 6G0f Mårdsjö (1e3j) blött kärr (LD). 6G0g Mårdsjö (1a4b) fattigkärr, conf. ThK. 6G4g Ängmossen, västra delen (4a2g) vitmossematta i kärr (LD).

Osäker uppgift. Innebörden (kyrkbyn eller socknen) av lokalangivelsen Döderhult 1914 (A. Johansson i DNF) är tveksam.

Blysmus compressus – plattsäv

Ej återfunnen. Närmaste aktuella växtplats är vid Mönsterås, Oknö.

Äldre uppgifter. Oskarshamn (Köhler ms 1913). Oskarshamn (Hylander 1966). Mh Uvö 1920 (Brundin enl Sterner ms). Örö 1857 (A. Lund i S, som rödsäv B. rufus, ombestämd av E. Asplund).

Blysmus rufus – rödsäv

Först belagd av Wallman 1835: "Misterhult, öar i skärgården" (UPS) och mer preciserat av Stenhammar 1853: Mh Örö lotsplats (NR, UPS). Publicerad av Scheutz (1862) från Mh Örö. Återfunnen på Örö.

Funnen i 18 rutor. Ganska vanlig på havsstrandängar, särskilt i kommunens södra del.

Eriophorum angustifolium – ängsull

Först belagd från Kd Bankhult 1862 (Regnéll i LD).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Kärr, skogsdiken, utsötade delar av havsstrandängar.

[Eriophorum latifolium – gräsull]

Österman (ms 1862) nämner gräsull och tuvull E. vaginatum från "skogskärrens stränder" vid Oskarshamn. Sannolikt avses ängsull E. angustifolium i stället för gräsull.

Eriophorum vaginatum – tuvull

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745). Uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Oh Tranan [kärr norr om L. Mark]1916 (Emy Johansson i DNF).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Fattigkärr, mossetuvor, tallmossar.

Eleocharis quinqueflora – tagelsäv

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Nötösund 1928 (Sterner i S).

Funnen i 7 rutor, ganska sällsynt. Havsstrandängar.

Aktuella fynd: 5G7i Runnö, Ekenäsudden (1e0g). 5G8i Storö, Sörö (0b8c). 5G9i Ärnemar (3a0j). 6G0j Furö (0e8c). 6G1j Lindö (0a2j). 6G2j Bredviken (1b5f). 6H2a Berkeskär (2a0c).

Ej återfunnen vid Dh Skälevik (Vedelöv i OLV, 1967), ej heller vid Dh Nötösund (primärbelägget).

Eleocharis parvula – dvärgsäv

Funnen i 1 ruta. Mycket sällsynt, men på grund av sin ringa storlek och växande på havsbottnen lätt att förbise.

Aktuella fynd: 6G6j Hunö, Källviken (1e6g) vik med sandbotten (LD).

Eleocharis acicularis – nålsäv

Först belagd från Dh "Emåns strand vid Emm" 1928 (Sterner i S).

Funnen i 3 rutor, sällsynt. Sjöstränder med finsediment.

Aktuella fynd: 6G3d Illevik (2e9i) grund sjöstrand. 6G3e Lönhult i Näjern (2a9a) lerig strand (LD). 6G4i Göten (3a4i) vik syd f d ekreservatet (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen.

Eleocharis palustris – knappsäv

Först omnämnd 1833 från Mh "I ett kärr till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och publicerad från Mh Jungfrun av Erikson (1904). Belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Stränder, kärr, diken, även utsötade havsstränder.

Eleocharis mamillata – veksäv

Först uppgiven från Oskarshamns kommun av Ejneby (1974).

Funnen i 20 rutor, ganska sällsynt. Kärr, diken, hällkar.

Eleocharis uniglumis var. vestergrenii – baltisk agnsäv

Först belagd (som E. uniglumis) från Mh "Jungfrun, fuktig skreva ovanför Sikhamn" 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och därefter från Dh Döderhultsviken 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 29 rutor, mycket vanlig på havsstränder.

Eleocharis multicaulis – dysäv

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G0e Kullesjö (3a1f) flack sjöstrand (LD).

Cladium mariscus – ag

Först uppgiven från Dh "Åshults gölar" (Cederquist enl Sterner 1933, i Sterner ms korrekt stavat Århults gölar).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. – Fig 119.

Aktuella fynd: 5G9g Svartgölen (4a7f) i vassbältet (LD). Denna lokal ligger nära Århult och är antagligen en av de gölar som Cederquists uppgift syftar på (namnet Svartgölen fanns ej på de äldre kartorna). Ag har dock inte hittats i någon annan av de intilliggande gölarna.

Rhynchospora alba – vitag

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Kd Bankhult, Lillesjön 1865 (Regnéll i LD).

Funnen i 47 rutor, ganska vanlig. Gölkanter, gungflyn, mossehöljor, fattigkärr.

Rhynchospora fusca – brunag

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd 1919 från Ml Kullsjön (Sterner i UPS).

Funnen i 2 rutor, sällsynt. Sjöstränder, dyiga kärr.

Aktuella fynd: 5G9g Fredriksfors (3b5g) sjöstrand. 6G1d Bjälebo (0e8h) starrkärr.

Ej återfunnen vid Dh Sörvik (Linderoth i OLV, 1920), ej heller på primärlokalerna.

[Carex appropinquata – tagelstarr]

Tagelstarr förekommer huvudsakligen i norra och nordvästra delen av landskapet. De närmaste aktuella fynden är från trakten av Ankarsrum och Virserum.

Omnämnd från Mh Jämserum 1919 (Sterner ms). Måhända feltolkad rankstarr C. elongata, som växer rikligt kring sjön Jämsen.

Carex diandra – trindstarr

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G3e Parregöl (3c1b) några tuvor i kanten av myrgölen (LD).

Carex vulpina – rävstarr

Först belagd från Dh Emmekalv 1928 (Sterner i S).

Funnen i 8 rutor, sällsynt. Flacka, helst leriga sjö- och åstränder samt näringsrika kärr. Gärna på betad mark.

Aktuella fynd: 5G6h Emån väst Slätemo (4e9c) åstrand. 5G6i Emmebro (3b6c) betad åstrand. 5G7h Emmekalv (1e2g) kärrkant. 6G1d Fallebo (3e9b) högörtäng, conf. ThK. 6G1h Stensjö by (3e0i) dikeskant i hävdad kärräng, ej sedd efter 1985. 6G3j Ström (0e2e) fuktig betesmark syd byn. 6G5h Kappemåla (2e1e) dike längs skogsväg. Mörtfors (3e5i) strandkärr. Västra Ramnebo (1e5e) betat kärr. 6G6i Virum (1b8a) betade stränder vid Maren.

Carex spicata – piggstarr

Först belagd från Döderhult 1918 (A. Johansson i DNF) och därnäst från Mh Figeholm 1922 (Hård i GB). Den senare uppgiften har publicerats av Samuelsson (1933).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Torrbackar, bryn, särskilt i kustområdet.

Carex muricata – mörk snårstarr

Funnen i 6 rutor, sällsynt. Torrbackar, bryn.

Aktuella fynd: 6G0g Eckerhult (3b5c) torrbacke. 6G1e Saxtorp (3c5b) vägkant, det. P. Hartvig (LD). 6G3h Fredriksfors (3c8c) åssluttning, det. J. Christoffersson (LD). 6G4g Norrskogen (0a6e) torr gräsmark. 6G4j Götebo (2b9d) torräng (LD). 6H3a Hålö (1a2h) stenig ekskog, J. Christoffersson.

Carex pairaei – snårstarr

C. muricata ssp. lamprocarpa

Först uppgiven 1833 från Mh "På en äng vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och publicerad från Oskarshamn 1902 (O. Köhler enl Samuelsson 1933). Första kända belägg är från Mh Figeholm 1922 (Hård i GB).

Funnen i 68 rutor, vanlig. Torrmark, hagar, backar, bryn. Gärna på stenig och solvarm mark som intill block och stengärdsgårdar.

Carex divulsa ssp. leersi – långstarr

C. polyphylla

Först belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB, LD, S). Köhlers insamlingar har publicerats av Samuelsson (1933).

Funnen i 51 rutor, ganska vanlig. Förekommer framför allt i kustområdets ekbackar.

[Carex arenaria – sandstarr]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material.

Carex disticha – plattstarr

Först uppgiven 1833 från Mh "I en äng till Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och publicerad från Dh Emmekalv av Sterner (1933).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Strandsnår, ängsmark.

Aktuella fynd: 6H5b L. Käringskär (0a0f) gräsmark vid stranden, RgK. 6H6b Örö, västra delen (3c2a) ängsmark (LD). Uppgiven därifrån redan 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Ej återfunnen på någondera av primärlokalerna.

[Carex maritima – bågstarr]

Exemplar av denna västkustart, föregivna som insamlade från Döderhult (A. Johansson i DNF, 1912) måste vara feletiketterade.

Carex remota – skärmstarr

Först publicerad av Sjöstrand (1863): "Misterhult på många ställen". Först belagd från Mh Jämserum 1919 (Sterner i S).

Funnen i 12 rutor, ganska sällsynt. Genomsilade kärr, bäckdrag. Känslig för uttorkning genom kalavverkning, dikning och vattenavledande körskador av skogsmaskiner.

Aktuella fynd: 6G0e Bredmossen (3d0b). Jössegöl (2d8b). Rammsjöbäcken (0a3a). 6G1e Risinge (4a7h). 6G1f Kroksjön (1e5i) bäck från Gölen. 6G1g Gärdet (2e5i). 6G1h Holmsjön (2a6d) S. Ejneby. Kvistkärret (3b) S. Ejneby. 6G2e Björkeryd (0a0e). 6G2f Humlefors (1d5g) bäckravin (LD). 6G2h Sjömålen (4e8i). 6G3h SO Alemossen (0e1j). 6G4f Tegeltorp (2c7b) källutflöde, S. Mjösberg. 6G5f Pilebo (0b4h) kärrkant, B. Andersson. 6G6i Virum, Kvarnstugan (0b2a) vid raserad kvarndamm (LD).

Ej återfunnen vid Mh "Fårbo, bäckdal" (Vedelöv i OLV, 1961).

Osäker uppgift: 6H6b Örö, Norra Lunden (3c2d) Götmark (ms). Arten har ej kunnat återfinnas trots noggrant sökande och lämplig biotop saknas likaså.

Carex ovalis var. ovalis – harstarr

C. leporina

Först belagd från Dh Forshult 1912 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Skogar, stigar, hällmark, vägkanter, skräpmark.

Carex echinata – stjärnstarr

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 74 rutor, vanlig. Skogskärr, lågstarrängar, fuktiga skogsstigar.

Carex dioica – nålstarr

Ej återfunnen. Närmaste aktuella fynd är från Mönsterås sn, strax söder om Emåns mynning.

Äldre fynd. Oskarshamn, betecknad som allmän av Köhler (ms 1913). Dh Björnhult (Cederquist enl Sterner 1933). Kristdala (Cederquist enl Sterner ms). Mh "Fårbo, kärräng" 1961 (Vedelöv i OLV).

Carex elongata – rankstarr

Först omnämnd 1833 från Mh "I en äng till Göthebo" (Lindhagen ms) och publicerad av Sjöstrand (1863) från Döderhult och Misterhult. Först belagd 1929 från Mh "Virkvarn, kärräng vid ån" (Sterner i S) och även publicerad från samma lokal av Sterner (1933).

Funnen i 35 rutor, ganska vanlig. Lövkärr, skyddade sjöstränder, bäckstränder, diken. Ovanlig i kustbandet och skärgården.

Aktuella skärgårdslokaler: 6H4b Boskär (2c7d). 6H6a Skavdö (2a7f). 6H6b Husholmen (2c7c), RgK. 6H7b Klåvskärs NÖ udde (2c4h) kant av hällkar, RgK. St. Vasskär (0b1e) RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen Mh Virkvarn.

Carex mackenziei – norskstarr

Först publicerad från Dh Påskallavik (Wahlenberg 1833). Belagd därifrån av F. Elmqvist 1874 (LD).

Funnen i 13 rutor, ganska sällsynt. Sumpiga havsstränder, avsnörda havsvikar.

Aktuella fynd: 5G8h Smältevik (2d7i) sumpig strandäng. 5G8i Stångehamns Ö (4c8a) avsnörd vik (LD). 5G9i Stångehamns glo (0c5c) sank strand (LD). 6G0i Kvarnviken (2c9j) avsnörd vik (LD). 6G1i Virbo, Åören (1e3h) strandäng. 6G1j Råsbäck, Insjöviken (2a7h). 6G2j Glostad by (4e6g) strandäng. 6H2a Glostad Ö (4a2e) sumpig strandäng (LD). 6H3a Kyrkgångsskär (3e3g) klippskreva nära vattnet, det. J. Christoffersson. 6H4a Örnsvarp (4d5f). 6H5a Älö, Maren, N änden (4d8e), RgK. 6H6a Mörkviken, Ö sidan (0b1f) RgK (DNF). 6H6b Skallknabben (3d2b).

Ej återfunnen vid Oskarshamn (Österman ms 1862), ej heller på primärlokalen vid Dh Påskallavik.

Carex canescens – gråstarr

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd från Döderhult 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Kärr, sumpskogar, dikeskanter, fuktiga stigar.

Carex loliacea – repestarr

Ej återfunnen. Närmast är repestarr känd från sydvästra delen av Hultsfreds kommun.

Insamlad från Döderhult 1899 (U. Olsson i LD). Som enda uppgift och med så oprecis lokalangivelse anförs arten med tvekan.

Carex hirta – grusstarr

Först uppgiven från Mh Uvö 1920 (Brundin enl Sterner ms) och belagd från Mh "Flathult, grusig sjöstrand" 1961 (Vedelöv i OLV).

Funnen i 32 rutor, ganska vanlig. Ursprunglig på fuktig, öppen mark vid sjöar, åar och diken, sekundärt även på torra, sandiga eller grusiga vägkanter. – Karta 178.

Carex lasiocarpa – trådstarr

Först uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms).

Funnen i 63 rutor, vanlig. Sjöstränder, fattigkärr, ofta i mängd men sparsamt blommande. Saknas nästan helt närmast kusten och på öarna.

I skärgården endast funnen på 6H6a Hamnö, Dalslyckan (2b5j) kärr, RgK.

Ej återfunnen på Dh "Tjudö, hällkar" (Sterner 1933). Detta är den enda och med tanke på biotopen ganska överraskande uppgiften från en mindre ö.

[Carex acutiformis – brunstarr]

Uppgiven från Mh Tjustgöl 1920 (Brundin enl Sterner ms). Troligen grundar sig uppgiften på en felbestämning av jättestarr C. riparia som växer i Tjustgölen och där är relativt klent utvecklad.

Carex riparia – jättestarr

Först belagd från Mh Fårbo 1815 (Rosén i S). Även samlad där 1816 av Rosén (belägg i UPS).

Funnen i 13 rutor, ganska sällsynt. Näringsrika kärr, sjöstränder, stundom på skyddade havsstränder. Ofta dominant över stora ytor.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e6j). 5G7h Stridsholm (1e8j). 5G7i Nötöfjärden (1a7e) östra stranden (LD). 5G9i Ärnemar (3a5f) på torr, utfylld mark vid Liljeholmens industriområde, intill f d havsvik. 6G0i L. Saltvik (2b6e) dikesren. 6G1g Skrikebo (2e1f) kärret vid byn. 6G1i Virbo, Pikholmen (1e5j). 6G1j Virbofjärden (1a6b) vid de inre stränderna. 6G4j Gästern (0a7g) stora bestånd i sänkt sjö. 6G5h Västra Ramnebo (1e5d) betat kärr. 6G5j Tjustgölen (1c2b) östra stranden. Träskgöl (2b8j) östra stranden, RgK. 6G6i Virum (1b8a) Marens stränder. 6H4a Gersebo (3b7f) kärräng syd byn.

Äldre fynd. Uppgiven från Oh Ärnemar av Cederquist "Oskarshamn, södra strandkanten" (enl Sterner 1933, Sterner ms) och av O. Köhler från "Månskensviken" (ms 1917). Arten finns ännu kvar där – se under aktuella fynd.

Ej återfunnen på primärlokalen.

Carex riparia × rostrata – jättestarr × flaskstarr

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G4f Grönlid (1e1e) kärr, S. Mjösberg, det. ThK.

Carex pseudocyperus – slokstarr

Först publicerad från Mh Koppramåla och Djurvadsnäs (Ekstrand 1866). Först belagd från Mh Örö (P. Tham 1868 i GB, LD, S, UPS).

Funnen i 24 rutor, ganska vanlig. Stränder vid bäckar och småsjöar, lövkärr.

I skärgården endast funnen på två lokaler: 6H6a St. Bergö (1d5i) göl. 6H6b Mellersta Käringskär (4a9h) göl, RgK.

Ej återfunnen vid Kristdala (T. Hammarskjöld i LD, 1895) ej heller på Mh Örö, lokalen för primärbelägget.

Carex rostrata – flaskstarr

Först uppgiven 1862 från Oskarshamn (Österman ms).

Funnen i 66 rutor, vanlig. Fattigkärr, sjöstränder, åstränder. Allmän på fastlandet, men är mycket ovanlig på öarna och allra närmast kusten. Känslig för uttorkning och förekommer därför aldrig i smågölar eller bäckar som torkar ut helt på sommaren.

Skärgårdslokaler: 6H4a Orrholmen (0d2i) skogsgöl, RgK. 6H6a Skavdö (1b5c) skogskärr. 6H6b Svinskär (2a3e) skogsgöl, RgK.

Carex rostrata × vesicaria – flaskstarr × blåsstarr

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Oskarshamn 1932 (I. Söderberg i UPS).

Carex vesicaria – blåsstarr

Först omnämnd 1833 från Mh "Vid en brunn i en äng vid Smedjestugan" (Lindhagen ms) och belagd från Oh Rotvik 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Kärr, gölar. Är mindre känslig för uttorkning än flaskstarr C. rostrata men mer näringskrävande och ersätter den senare i kustbandets smågölar.

[Carex flacca – slankstarr]

Ej återfunnen. Närmast kända aktuella växtplats i landskapet är sydost om Ankarsrum.

Osäkra uppgifter. Omnämnd av Lindhagen (ms 1833) från Mh "I en äng vid Tjustgjöl". Utan bevarat belägg måste uppgiften ifrågasättas. Ännu en obestyrkt uppgift är Oskarshamn (Österman ms 1862).

Carex panicea – hirsstarr

Först omnämnd 1844 från Mh Maren (Zantezon ms) och belagd från Oh Tillingeöar 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Fuktig gräsmark, kärr, havsstrandängar.

Carex distans – glesstarr

Först publicerad från Mh Örö (Scheutz 1857) och belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 21 rutor, ganska vanlig. Blockiga havsstränder, havsstrandängar. – Karta 179.

Ej återfunnen på primärlokalen Mh Örö.

Carex extensa – segstarr

Först belagd från Mh Örö lotsplats 1853 (Stenhammar i UPS) och publicerad av Scheutz (1862) från Mh Vinö och Figeholm.

Funnen i 25 rutor. Ganska vanlig på havsstrandängar. – Karta 180.

[Carex hostiana – ängsstarr]

Ej återfunnen. Ängsstarr är starkt kalkgynnad och uppträder i kärr och på fuktiga ängar. Arten har spridda förekomster i landskapet men går sällan närmare ostkusten än ca fem mil. Närmaste aktuella fynd är från Mörlunda och Vena socknar.

Osäker uppgift. Uppgiven 1862 från "Oskarshamn, fuktiga ängar" (Österman ms, som C. hornschuchiana). Utan belägg måste uppgiften ifrågasättas.

[Carex hostiana × viridula – ängsstarr × ärtstarr]

Ej återfunnen. Hybriden uppstår lätt och hör till de vanligaste inom artgruppen.

Osäker uppgift. Anförd 1862 från "Oskarshamn, fuktiga ängar" (Österman ms, som C. fulva). Utan belägg måste uppgiften ifrågasättas.

[Carex flava – knagglestarr]

Ej återfunnen. I Småland förekommer knagglestarr mest i landskapets norra del. Närmaste aktuella fynd är från Molid i Tuna sn.

Osäker uppgift. Anförd 1862 från "Oskarshamn, skogskärrens stränder" (Österman ms). Utan belägg måste uppgiften ifrågasättas.

Carex flava × viridula var. pulchella – knagglestarr × liten ärtstarr

Ej återfunnen. Hybriden anses uppstå mycket lätt där föräldraarterna möts (Hylander 1966).

Mh Örö 1867 (P. Tham i LD, bestämd av A. Palmgren). Bestämningen kan kanske ifrågasättas då knagglestarr ej finns belagd från Örö eller dess närhet

Carex demissa – grönstarr

Först belagd från Mh Fårbo 1961 (Vedelöv i OLV, som knagglestarr C. flava).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Kärr, sjöstränder, fuktig gräsmark, fuktiga skogsstigar.

[Carex lepidocarpa – näbbstarr]

Ej återfunnen. Närmaste aktuella fyndplatser är i norra delen av Jönköpings län.

Mh Ekholmen 1920 (Brundin i UPS). Som enda uppgift från området är det tveksamt om bestämningen är riktig. Kanske är det i stället glesstarr C. distans.

Carex viridula var. viridula – ärtstarr

C. oederi ssp. oederi, C. serotina ssp. serotina

Först uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Mh L. Skaftvik 1930 (Sterner i S).

Funnen i 54 rutor, ganska vanlig. Sjöstränder på grus och sand samt i klippskrevor. Mera sällan på havsstränder. – Karta 181.

Carex viridula var. pulchella – liten ärtstarr

C. oederi ssp. pulchella, C. serotina ssp. pulchella, C. viridula var. scandinavica

Först belagd från Mh Örö 1839 (Wallman i LD, som C. oederi).

Funnen i 22 rutor, ganska vanlig. Havsstrandängar, grusiga sjöstränder. – Karta 182.

Carex pallescens – blekstarr

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 69 rutor, vanlig. Ängar, ängsrester, lövskog.

I skärgården bara iakttagen på 6H5a Snuggö, 6H5b Ängö och 6H6b Örö.

Carex digitata – vispstarr

Först publicerad av Ekstrand (1866): "Från norra länsgränsen och till Oskarshamn och Högsby h. o. d". Först belagd från Döderhult 1899 (K. Gunnarsson i LD, S).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Lundar, rikare granskog, rasbranter.

Carex caryophyllea – vårstarr

Först belagd från Döderhult 1912 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 58 rutor, ganska vanlig. Torrbackar, särskilt åssluttningar, vägslänter, åkerrenar. Gärna grusig till sandig mark.

Carex ericetorum – backstarr

Först publicerad av Sterner (1933): "på alla åssluttningar från Åby till Döderhult; ej i skärgården".

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: Sterners ovannämnda bedömning av artens vanlighet verkar starkt överdriven. Inget annat fynd än ett från 5G9d Bockara (3a1g) torr gräsmark, är känt från kommunen. Även i t ex Västerviks och Mönsterås kommuner är backstarr mycket ovanlig.

Carex montana – lundstarr

Ej återfunnen. Närmaste kända växtplats ligger vid Högsby närmare tre mil från Oskarshamn.

Publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862). Inga belägg finns och det är tveksamt om uppgiften är riktig.

Carex pilulifera – pillerstarr

Först publicerad av Erikson (1904) från Mh Jungfrun och belagd från Oh Tillingeö 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Barrskog, fattig lövskog, hyggen, hällmark.

Carex limosa – dystarr

Först uppgiven 1867 från Mh Ramnebo (Edmark ms 1869) och belagd från Dh Lomgölen vid Stensjö 1959 (Rühling i DNF).

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Blöta fattigkärr och på gungflyn kring myrgölar, där den i regel kantar vattenytan tillsammans med vitag Rhynchospora alba.

Carex hartmanii – hartmansstarr

Först omnämnd 1862 från Oskarshamn (Österman ms, som C. buxbaumii) samt publicerad därifrån av Dusén (1868).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H6b Örö (3c2a) sparsam på öns västra del i lövbryn och snår (LD).

Ej återfunnen på primärlokalen.

Carex elata – bunkestarr

Först omnämnd 1823 från Tu "En måse på Syserums ägor" (Sjögren ms) och publicerad av Erikson (1904) från Mh Jungfrun. Först belagd från Dh "Em (vid Emåns utflöde) å hafsstranden" 1920 (Mörner i UPS).

Funnen i 60 rutor, vanlig. Vid sjöstränder och längs vattendrag, på mader och i kärr. Även på havsstränder vid utströmmande sötvatten.

Carex elata × nigra – bunkestarr × hundstarr

Först belagd från Mh "Gölen vid kyrkan" 1920 (Sterner i UPS).

Funnen i 3 rutor. Troligen ej ovanlig, ehuru endast uppmärksammad på få lokaler.

Aktuella fynd: 6G1h Stärringen (1e9j) sjöstrand, det. ThK (LD). 6G3f Åviken (2e8i). 6G5g Slissjön (1b6f).

Ej återfunnen vid Oskarshamn (I. Söderberg i UPS, 1934).

Carex nigra var. nigra – hundstarr

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Belagd från Döderhult 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Stränder, mader, kärr, fuktiga gräsmarker och stigar, havsstrandängar i övre delen.

Carex nigra var. recta – tuvad hundstarr

Funnen i 12 rutor. Ej ovanlig på fuktiga ställen i kustbandet och skärgården, t ex vid hällkar. Troligen otillräckligt eftersökt och vanligare än antalet fynd visar.

Aktuella fynd: 6G2j Fället (3e5h) kärr. 6G6j Hunö (1d9f) norr om byn, RgK. 6H2a St. Labbhällen (2b2b) kärr, RgK. 6H3a Länsmansudden (2b4e) kärr, RgK. 6H3b N. Munkbötet (4a7d) myr i hällmark. 6H4a Orrholmen (0d), RgK. Rågårdsskär (3e7d). 6H4b St. Berktullen (2a4b), RgK. Brunnskär (4b8e), RgK. 6H5a Löskärs glo (1e3c), RgK. 6H5b Yttre Lindskär (3c7i), RgK. Älö, Evalds lycka (4c8h), RgK. Älö, Källängen (4c7g), RgK. Ängö (0b1d) kärr på Ö sidan. 6H5b Västerskäret (1c9g), RgK. 6H6a Hamnö (2b3j) Sörängen, RgK. 6H6b Svinskär (1b6a) västra gölen, RgK.

Carex acuta – vasstarr

Först belagd från Oh Rotvik 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 48 rutor, ganska vanlig. Stränder vid åar och större sjöar, ofta i stora bestånd.

Carex acuta × nigra – vasstarr × hundstarr

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Döderhult 1933 (I. Söderberg i LD) och Dh Emsfors 1928 (Sterner i S).

Carex pauciflora – taggstarr

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G4f Grogöl (1b0i) fattigkärr bland vitmossa, S. Mjösberg.

Carex pulicaris – loppstarr

Först uppgiven från Dh Björnhult (Cederquist enl Sterner 1933) och belagd från Dh Nötö 1928 (Sterner i S).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G0h Hycklinge (1a1c) fuktig ängsmark, S. Ejneby. Växer tillsammans med bl a tätört Pinguicula vulgaris på mark som slås årligen.

Ej återfunnen vid Mh Virkvarn, lågstarräng norr om Virån 1965!, ej heller på någondera av primärlokalerna.

Poaceae – gräs

Festuca gigantea – långsvingel

Först belagd från Misterhult 1800-talet (Ekeroth i S).

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Näringsrika lundområden.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e1j) lund. 5G6i Emmebro (3a9a) lövkullar intill Emån (LD). 5G9h Humlekärrshult (4e9e) tillfällig på vägkant 1991–1992. 6G2h Sjömålen (4e5j) blockrik lövskog (LD).

Ej återfunnen vid Oh Fredriksberg (Cederquist enl Sterner 1933).

Festuca pratensis – ängssvingel

Först belagd från Tu Hasselås 1864 (P. Tham i GB).

Funnen i 65 rutor, vanlig. Odlad i vallar, förvildad och bofast. Vägkanter, åkerrenar, gårdsplaner. – Karta 183.

Festuca pratensis × Lolium perenne – ängssvingel × engelskt rajgräs

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Oskarshamn 1924 (N. Blomgren i LD). Dh Påskallavik 1924 (N. Blomgren enl Sterner ms).

Festuca arundinacea – rörsvingel

F. elatior

Först uppgiven 1844 från Mh Örö (Zantezon ms) och belagd från Oh Lotsgården 1922 (O. Köhler i S).

Funnen i 31 rutor, vanlig vid Östersjön. Blockiga havsstränder, övre delen av strandängar. I inlandet sällsynt som kvarstående eller spridd efter vallodling. – Karta 184.

Inlandslokaler: 6G0f Björnhult (4d6d) en tuva vid vägkant. 6G2d Träthult (1d4f) riklig på vägkant. 6G3i Späckemåla, Oxmossen (4e8i) gammal vall.

Festuca arundinacea × pratensis – rörsvingel × ängssvingel

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Insamlad vid Dh Påskallavik 1924 (Blomgren i LD).

Festuca arundinacea × Lolium perenne – rörsvingel × engelskt rajgräs

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Uppgiven från Påskallavik 1924 (N. Blomgren enl Sterner ms) men något belägg har ej påträffats.

Festuca rubra – rödsvingel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV) samt uppgiven från Oh "Stranden vid lotsstationen" 1914 (H. Du Rietz ms).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. På allsköns någorlunda torr och öppen mark.

Variation. Arten omfattar flera mer eller mindre svårskilda raser. En markant sådan av främmande ursprung, som förekommer på vägkanter och i gräsmattor är grovvuxen och närmar sig hårdsvingel F. brevipila i utseende. Endast följande, relativt lätt igenkända underart har urskilts vid inventeringen.

Festuca rubra ssp. juncea – daggsvingel

Funnen i 24 rutor, vanlig vid Östersjöns stränder. Klippskrevor, blockstränder, strandängar. – Karta 185.

Festuca ovina – fårsvingel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Publicerad från Kd Humlenäs (Sterner 1921b).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Skogar, berg, torrängar, vägslänter, skräpmark.

Festuca brevipila – hårdsvingel

F. duriuscula, F. trachyphylla

Först omnämnd 1843 från Mh Lindnäs (Wimmerstedt ms) och publicerad från Dh "Påskallavik, landsvägskant och kyrkogården" (Sterner 1933).

Funnen i 27 rutor, ganska vanlig. Förvildad, bofast. Vägslänter, torra gräsmattor, banvallar. – Karta 186.

Lolium perenne – engelskt rajgräs

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913) och belagd från Oh Humlekärrshult 1959 (Rühling i DNF).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Allmänt odlad på vallar och i gräsmattor. Förvildad och bofast. Vägkanter, betesmark, renar.

Lolium multiflorum – italienskt rajgräs

Först belagd från Döderhult 1903 (O. Köhler i S).

Funnen i 18 rutor, ganska sällsynt. Stundom odlad på vallar, kortvarigt kvarstående eller förvildad.

Lolium temulentum – dårrepe

Ej återfunnen. Dårrepe uppträdde tidigare i åkrar och på ruderatmark, men är nu helt försvunnen från landet.

Äldre fynd. Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S). Oh Kikebo (Köhler ms 1917). Dh Äshult (Cederquist enl Sterner 1933). Mh Hökhult 1867 (Edmark ms 1869).

Lolium remotum – linrepe

Ej återfunnen. Linrepe växte förr i linåkrar och försvann när linodlingen upphörde. Det senaste fyndet från landskapet är från Kråkerum vid Mönsterås 1928.

Äldre fynd. Samlad vid Oh Fallebo 1918 (Linderoth i OLV) och sedd vid Mh Hökhult 1867 (Edmark ms 1869).

Vulpia myuros – råttsvingel

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1991, det. ThK (LD).

Poa annua – vitgröe

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Gårdar, gator, stigar, gräsmattor, skräpmark.

Poa trivialis – kärrgröe

Först publicerad från Dh Långgrund och Yttre Grässkär av Sterner (1933).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Fuktiga stigar, diken, aldungar, fuktig åker- och hagmark, gödselstäder.

Poa pratensis ssp. pratensis – ängsgröe

Först belagd från Mh Jungfrun, Prästkås 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1917).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Renar, bryn, trädgårdar, skräpmark.

Poa pratensis ssp. irrigata – smågröe

Först uppgiven från Dh Gråberget, Inre och Yttre Grässkär samt Lilla Rödskär (alla enligt Sterner 1933).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Stränder, fuktig gräsmark.

Poa pratensis ssp. subcaerulea – silvergröe

P. pratensis ssp. irrigata var. nobilis

Funnen i 43 rutor, ganska vanlig. Lövskog, hagar, helst på humusrik mark, t ex vid bergrötter.

Poa pratensis ssp. angustifolia – smalgröe

Först belagd från Oskarshamn 1902 (Anna Olsson i LD, som P. pratensis).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Torrängar, ekbackar, bryn, vägslänter.

Poa chaixii – parkgröe

Först belagd från Oh Nya kyrkogården 1921 (O. Köhler i S).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Parker, lövskog. Sannolikt inkommen med tyskt gräsfrö kring 1800-talets slut (Hylander 1966).

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, västra begravningsplatsen (3d3c) [= primärlokalen nya kyrkogården] gräsbevuxna kullar med ek och lind (LD). 5G9i Ärnemar (2a9h) bokdunge i f d privatpark (LD). 6G4j Sandvik (2b0h) ekbacke (LD). 6G5j Tjustgöl (1a2e) körväg. 6G6i Mellan Harnäs och Björkgöl (1d8d) längs skogsstig (LD).

Poa compressa – berggröe

Först uppgiven från Oskarshamn 1862 (Österman ms).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Berg, hällmark, murar, järnvägar, vägkanter och annan torr mark.

Poa palustris – sengröe

Först omnämnd 1844 från Mh Örö (Zantezon ms) och belagd från Oh Hamnen 1925 (S. Erlandsson i S).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Vid stränder och vattensamlingar.

Aktuella fynd: 5G6h Slätemo, ost Emån (4e6i). 5G6i Em (3b7f) Emåns strand. 5G9f Hammarsjön, Ladugårdsviken (1c7c) sjöstrand, J. Christoffersson. 6G0h Hermansmåla (4e3j) litet kärr i betesmark. 6G0i Klinten (4d8f) fukthåla. 6G3d Illevik (2e6g) sjöstrand. 6G3e Lönhult (2a9a) sjöstrand. 6G4f Grönskog (0e2b) kärr, S. Mjösberg. 6G6i Virum (0a7g) betesmark vid Maren. 6H6b St. Tärnskär (2d1e) fågelgödd grästorv, RgK, det. P. Lassen.

Ej återfunnen vid Oskarshamn (Österman ms 1862 samt primärbelägget), Dh Emmekalv (Sterner i S, 1928), ej heller på primärlokalen Mh Örö.

Poa nemoralis – lundgröe

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Första fastlandsuppgift är från Mh Jämserum 1919 (Sterner ms).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Lövskog, bryn, klipphyllor.

Poa bulbosa – knölgröe

Först publicerad från Mh Fårbo (Scheutz 1871) och belagd därifrån 1897 (A. Ld [Lund?] i S).

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Hällmark, torrängar. Vanligast nära kusten. Växer i inlandet påfallande ofta på hällar och murar bland kaukasiskt fetblad Sedum spurium. – Karta 187.

Ej återfunnen på primärlokalen varifrån den även uppgivits av Aronsson (1977).

[Poa alpina – fjällgröe]

Dahl (1960) uppger "förekommer på Furö i goda bestånd". Ej återfunnen där, men väl former av ängsgröe Poa pratensis ssp. pratensis som på Furös torra mark något närmar sig fjällgröe i utseende. Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material av ängsgröe från Mh Sippetorp (I. Andersson i OLV, 1961).

Puccinellia distans – grått saltgräs

Ej återfunnen. Möjligen kan arten ha förbisetts vid inventeringen. I Småland förekommer den emellertid huvudsakligen i två lokalgrupper, en längst i sydost och en längst i nordväst.

Äldre fynd: Oskarshamn (Köhler ms 1913). Oskarshamn 1924 (N. Blomgren i LD). Oh Lotsgården och Tillingeöar (Köhler ms 1917). Dh "Påskallavik vid hafvet" (Dusén i UPS, 1893). "Påskallavik, ruderatmark" (Sterner 1933).

Osäkra uppgifter. Uppgiven av Österman (ms 1862) från Oskarshamn, men biotopen, "stillastående träsk", talar för en felbestämning. Riktigheten av Oh Herrgårdssjö (A. Johansson i DNF, 1917) betvivlas likaledes eftersom biotopen är föga sannolik. Uppgiften för Oskarshamns kommun (Ejneby 1974) grundar sig på felbestämt material av saltgräs, P. capillaris från Dh Dragskär (Vedelöv i OLV, 1961).

[Puccinellia maritima – revigt saltgräs]

Dh Littleön 1921 (Sterner ms). Som enda uppgift från trakten och utan belägg får den lämnas därhän. Däremot finns ett belägg av saltgräs P. capillaris från Littleön (Sterner i UPS, 1919).

Puccinellia capillaris – saltgräs

P. retroflexa

Först belagd från Mh Örö 1839 (Zetterstedt i LD).

Funnen i 25 rutor, ganska vanlig. Havsstränder, särskilt i klippspringor på de mest vågexponerade hällarna.

Variation. Var. pulvinata som är tätt tuvad, nedliggande med fåblommiga småax och kortare axfjäll har publicerats av Sterner (1933) från Dh Långgrundet, Skomakareskär och Tjudö.

Puccinellia capillaris × distans – saltgräs × grått saltgräs

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Äldre fynd. Insamlad vid Oh hamnen 1924 (N. Blomgren i LD).

Dactylis glomerata – hundäxing

Endast ssp. glomerata har påträffats inom området.

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Gårdar, vägkanter, åkerrenar, skräpmark.

Cynosurus cristatus – kamäxing

Först belagd från Dh Forshult 1911 (Linderoth i OLV).

Funnen i 70 rutor, vanlig. Insådd i gräsmattor och vallar, förvildad och bofast. Gräsmark, hagar, stigar, vägkanter, betesmark.

Apera spica-venti – kösa, åkerkösa

Först omnämnd 1862 från Oskarshamn av Österman (ms) och belagd därifrån 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 5 rutor, sällsynt. Sädesåkrar. Kösa är starkt minskande i landet, och en tillbakagång inom Oskarshamns kommun torde ha skett, åtminstone i takt med minskningen av åkerarealen. I jordbruksområdena söder om Oskarshamn, t ex i Mönsterås kommun, är arten dock ännu vanlig i åkrar.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Hällängsslätten (2a5g) åker. 6G1i Virkvarn (2c2b) rågåker. 6G2i Fårbo (1a7e, 2a0e) rågåker. Jämserum (4a9f) havreåker. 6G3i Jämserum (0a1g) åker (LD). Nygård (1a5h) havreåker (LD). 6G4i Misterhults gård (3d0d) åkerkant.

Ej återfunnen på primärlokalen eller: Dh Emmekalv (Sterner 1933). Runnö 1921 (Sterner ms). Stensjö (A. Johansson i DNF, 1908). Århult (Linderoth i OLV, 1911). Kd Äversnäs (Evers i LD, 1920).

Briza media – darrgräs

Först belagd från Kristdala 1862 (A. Meurling i LD).

Funnen i 63 rutor, ganska vanlig. Torra till fuktiga ängar, övre delen av strandängar. Minskande på grund av igenväxning.

Ej återfunnen på Dh Runnö (Sterner 1933).

[Sesleria uliginosa – älväxing]

S. caerulea

I Småland är arten bara känd från Skäggenäs. Ett belägg finns från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB). Arten omnämns ej i någon av Köhlers artförteckningar, och möjligen rör det sig om en etikettförväxling.

Melica nutans – bergslok

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Fredriksberg 1916 (Emy Johansson i DNF).

Funnen i 74 rutor, vanlig. Lövskog, gärna i blockig och bergig terräng, även i rikare granskog.

Osäker uppgift. Erikson (1904) upptar bergslok bland de arter från Mh Jungfrun som Linné (1745) påträffade men som Erikson själv ej återfunnit. I Linnés dagbok (ms 1741) står dock enbart Melica och sannolikt avses lundslok M. uniflora som är mycket vanlig på Jungfrun.

Melica uniflora – lundslok

Först omnämnd från Mh Jungfrun av Linné (ms 1741) som enbart Melica (jämför bergslok M. nutans ovan). Publicerad av Scheutz (1857): Frequens in boreali gub. Calm. ut Oscarshamn [vanlig i norra delen av Kalmar län till Oskarshamn] och mer preciserat från Mh Figeholm (Scheutz 1862). Först belagd från Mh Tjustgöl 1897 (L. Backman i UPS).

Funnen i 50 rutor, ganska vanlig. Näringsrik lövskog på mull.

Melica ciliata – grusslok

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn (3e7d) vid järnvägsspår nära Gotlandsfärjorna 1989 (ThK i LD).

Osäker uppgift. Exemplar uppgivna som samlade vid Döderhult 1916 (A. Johansson i DNF) är sannolikt feletiketterade.

Glyceria maxima – jättegröe

Först belagd från Dh Norrby brunn 1835 (Arrhenius i UPS) och publicerad av Scheutz (1857) från Norrby och Mh Virbo. Finns ännu kvar vid Norrby och Virkvarn.

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Åar, sjöstränder. Från början planterad som foderväxt, förvildad och ökande under 1900-talet. Bofast.

Glyceria fluitans – mannagräs

Först omnämnd 1862 från Oskarshamn av Österman (ms) och publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904). Belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och från Dh Fagereke 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 72 rutor, mycket vanlig. Diken, kärr, stränder vid sötvatten.

Bromus sterilis – sandlosta

Först insamlad 1877 från Oskarshamn (Lagerheim i UPS) och publicerad av honom 1880. Uppgiften förbisågs av Kindberg (1888) som rapporterade ett eget fynd med orden: "vid Oskarshamn, nära kyrkan; denna art är ny för Smålands flora."

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G2j Brevik campingplats (1b6b) sandig plan 1985, C. Lihnell, det. J. Christoffersson. 6H3a Utlångö (3e8e) markutfyllnad.

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1886 (Kindberg i S, Månsson i UPS). Oh "På kyrkogårdsmuren" 1896 (A. Roman i S). Oskarshamn 1903 (O. Köhler i GB, S). Även uppgiven från Oskarshamn av Cederquist (Sterner ms).

Bromus tectorum – taklosta

Först uppgiven 1833 från Mh "På gården vid Tjustgjöl" (Lindhagen ms) och belagd från Oh N. hamnområdet 1948 (Lindholm i OLV).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Gator, vägkanter, banvallar, skräpmark.

Ej återfunnen vid Mh Högskulla (Sterner 1933).

Bromus inermis – foderlosta

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB, LD, S, UPS). Köhler (ms 1917) har senare preciserat fyndplatsen till strax väster om Oskarshamn.

Funnen i 9 rutor, ganska sällsynt. Ursprungligen odlad som vallväxt, förvildad på vägkanter, åkerrenar, skräpmark. Bofast, ökande.

Aktuella fynd: 5G9f Hammarsbo, Bergåkrarna (2b8b) vägkant. 5G9h Fredriksberg (4c3e) vägkant. Kristineberg (2e3g) vägkant. 5G9i Grimskallen (4a3b) vägkant. 6G0h Fallebo gård (0e8f) vägkant. Havslätt (0e8i) åkerren. Humlekärrshultsvägen (0e2d) vägkant. Runvägen (0e1f) lövbryn. 6G2e Kristdala, kyrkan (4d0g) vägkant. 6G2i Fårbo (1a9i) vägkant. 6G3g Krokstorps skola (3e6h) gårdsplan. 6G3i Nygård (1a8f) vägkant. 6G6i Virum (0a7c) vägkant.

Bromus benekenii – strävlosta

Funnen i 3 rutor, mycket sällsynt. Näringsrika ädellövskogar.

Aktuella fynd: 6G2h Sjömålen (4e8i) blockrik lövskog. 6G3h Jämserum (0e0j) rik lövskog (LD). 6G4j Smedstorp (4b9i) lövbryn (LD).

[Bromus erectus – raklosta]

Uppgiften hos Ejneby (1974) grundar sig på felbestämt material av rödsvingel Festuca rubra från Dh Påskallavik (Vedelöv i OLV, 1967).

Bromus arvensis – renlosta

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1917).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Herrgårdssjö (4c4i) 1981 på vägkant efter ombyggnad av väg E22.

Ej återfunnen vid: Oh Parken (Cederquist enl Sterner ms). Döderhult 1918 (A. Johansson i DNF).

Bromus secalinus – råglosta

Först belagd från Oh "Ängsmark vid kyrkan" 1889 (C. Lindman i S).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Förr ett vanligt ogräs i rågåkrar, numera försvinnande. På sina två aktuella lokaler har den medvetet gynnats av markägaren.

Aktuella fynd: 6G0g N. Hycklinge (1e0j), senast sedd 1993 i den lilla åkern mellan svinhuset och vägen enl. S Ejneby. 6G0h Linghem (1a6f), S. Ejneby.

Ej återfunnen på följande platser: Oh Kikebo (Linderoth i OLV, 1907). Oskarshamn (Köhler ms 1913). Fredriksberg (A. Johansson i OLV, 1917). Kristdala, trädesåker 1974 (Nilsson & Gustafsson 1979). Mh Fårbo gård, trädesåker (Aronsson i LD, 1970).

Bromus commutatus – brinklosta

Ej återfunnen. Det finns bara ett aktuellt fynd från Småland, nämligen vid Vimmerby.

Äldre fynd. Belagd från Mh Virbo på 1800-talet (anonym samlare i LD, som B. ramosus).

Bromus hordeaceus ssp. hordeaceus – luddlosta

Först uppgiven 1844 från Mh Örö (Aspegren ms, som B. mollis) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Klippor, åsar, torr gräsmark, vägkanter, skräpmark.

Bromus hordeaceus ssp. thominei – strandlosta

Först belagd från Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB, UPS).

Funnen i 2 rutor. Troligen ej ovanlig vid kusten ehuru ej konsekvent eftersökt.

Aktuella fynd: 5G9h Scoutbergsvägen (4e9e) vägkant. 6G0j Skuthamn (4a2i) grusig P-plats (LD).

Bromus sitchensis – sloklosta

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Troligen inkommen med utsäde (Ekman 1989).

Aktuella fynd: 6G2j Stymlemosse (4b0b) riklig på lagårdsplan, conf. J. Ekman (LD, S).

Brachypodium sylvaticum – lundskafting

Först omnämnd 1844 från Mh Örö (Aspegren ms).

Funnen i 10 rutor, ganska sällsynt. Näringsrik lövskog, strandsnår i skärgården.

Aktuella fynd: 6G2h Norr om Trollberget (4e8i) blockrik lövskog. 6G3h SO Alemossen (0e0j) rik lövskog. 6G4j Smedstorpeängen (4b6j) lövbryn. 6G5h Maren (3e9j) ravin ost sjön. 6G5i Granstorpet (3a9a) bäckravin. 6G6j Bondholmen (3e3g) strandsnår, RgK. Hunö (1e1h, 1e5i) strandsnår. Hjälmsvikens Ö sida (2e9j) strandsnår, RgK. 6H3a Upplångö (4d4j) ekskog (LD). 6H3b Enudden NV båken (3a9a) skogsbryn vid strandäng, RgK. 6H5a Förholmen, NV viken (3b6f) och SÖ udden (3b4h), RgK. Skedöklubb (3a0j) strandsnår (DNF). Trullklubbens NÖ udde (3b2g), RgK. 6H6a Klingsö (1a3d) lövbryn (LD). Skavdö (2a8e) strandsnår. Bredvik (2a5g) strandsnår, RgK (DNF).

Leymus arenarius – strandråg

Elymus arenarius

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd därifrån 1903 (J. Erikson i LD). Omnämnd från Misterhults skärgård av Rothstein (ms 1842) och publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1862). Först belagd från Döderhultsvik 1906 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 14 rutor, ganska sällsynt. Sandiga eller blockiga havsstränder. Dessutom under de senaste årtiondena i spridning längs de större landsvägarna. – Fig 23, karta 188.

Elymus caninus – lundelm

Roegneria canina

Först publicerad från Mh Kersvik och Figeholm av Scheutz (1862). Omnämnd samma år från Oskarshamn (Österman ms).

Funnen i 40 rutor, ganska vanlig. Lundar, snår vid havsstränder.

I skärgården endast känd från 6G6j Hunö och 6H6b Örö.

Elytrigia repens ssp. repens – kvickrot

Elymus repens ssp. repens

Först belagd från Oskarshamn 1909 (Linderoth i OLV).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Stränder, gårdar, åkrar, trädgårdar, rabatter, skräpmark.

Elytrigia repens ssp. arenosa – blågrå kvickrot

Elymus repens ssp. arenosus

Först publicerad av Sterner (1933) från Dh Runnö (som Agropyron repens var. maritimum.

Funnen i 13 rutor, ganska sällsynt. Sandiga eller grusiga havsstränder, torrängar nära kusten.

[Elytrigia juncea ssp. boreoatlantica – strandkvickrot]

Exemplar från Döderhult 1911 (A. Johansson i DNF) är sannolikt feletiketterade. Arten är knuten till flygsand vid havet och närmast kända växtplats är på Vållö i Mönsterås kommun.

Triticum aestivum – vete

Först insamlad 1933 från vägkant i Oskarshamn (A. Johansson i DNF).

Funnen i 5 rutor. Troligen ganska vanlig men ej konsekvent eftersökt och noterad. Tillfällig på gårdar, vägkanter och avfallsplatser.

Secale cereale – råg

Först insamlad 1907 från Oh Fredriksberg (A. Johansson i DNF).

Funnen i 2 rutor. Troligen ganska vanlig men ej konsekvent eftersökt och noterad. Tillfällig på gårdar, vägkanter och avfallsplatser.

Hordeum vulgare var. vulgare – sexradigt korn

Ej återfunnen. Ej konsekvent eftersökt och kan därför vara förbisedd.

Insamlad från Oskarshamn 1912 (Linderoth i OLV).

Hordeum vulgare var. distichon – tvåradigt korn

Funnen i 13 rutor, troligen ganska vanlig, men ej konsekvent eftersökt och noterad. Tillfällig på gårdar, vägkanter och avfallsplatser.

Hordeum murinum – vildkorn

Först belagd från Oskarshamn 1899 (Hjärne i LD, UPS) och även uppgiven från Oskarshamn samma år av Cederquist (Sterner ms).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. – Fig 120.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, N. Strandgatan (4e3j) sandig vägkant 1985. 5G9i Grimskallen (4a3d) gruskant vid kaj och pir, mer eller mindre rikligt uppträdande sedan 1984 (LD).

Övriga äldre uppgifter: Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S). Oh Norra Varvet 1907 (Linderoth i OLV). "Oskarshamn, sparsamt på barlast" (Köhler ms 1913). "Oskarshamn, tillfällig på barlastplats" (Köhler ms 1917).

Hordeum jubatum – ekorrkorn

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Oskarshamns varv (3a5e) grusplan 1986 (LD).

Avena fatua – flyghavre

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Ogräs i havreåkrar.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara, Hällängsslätten (2a9i) havreåker.

Avena sativa – havre

Först belagd från Oskarshamn 1899 (Anna Olsson i LD).

Funnen i 26 rutor, ganska vanlig. Tillfällig. Avfallsplatser, gårdar, gödselstäder, vägkanter.

Avenula pubescens – luddhavre

Helictotrichon pubescens

Först publicerad från Mh Jungfrun av Erikson (1904) och belagd från Oskarshamn 1908 (Linderoth i OLV).

Funnen i 73 rutor, vanlig. Torrängar, vägslänter, naturbetesmark.

Avenula pratensis – ängshavre

Helictotrichon pratense

Först omnämnd från Oh Fredriksberg 1919 (Sterner ms).

Funnen i 28 rutor, ganska sällsynt. Torrängar, åsar.

Arrhenatherum elatius – knylhavre

Först publicerad av Holmberger (1779) från Mh "Holmar utanför Virbo" och belagd 1864 från Mh Örö (P. Tham i S).

Funnen i 76 rutor, mycket vanlig. Ursprunglig i snår och på torrängar vid havsstränder. I övrigt insådd och helt naturaliserad på vägkanter och skäpmark.

Koeleria glauca – tofsäxing

Ej återfunnen. Tofsäxing växer på sandhedar och är i övrigt inte känd från Småland.

Äldre fynd. Insamlad vid Oh Fallebo 1905 (O. Köhler i GB, som hönshirs Panicum crus-galli, ombestämd av Th. Elfström). Vid Fallebo gård anlades vid 1800-talets slut en trädgård med många främmande trädslag och möjligen kan tofsäxingen tillfälligt ha kommit in där.

Trisetum flavescens – gullhavre

Först uppgiven från Mh Virbo (Scheutz enl Hartman 1861) och belagd från Mh Hunö (Brundin i UPS 1920).

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Inkommen med gräsfrö, naturaliserad på torr gräsmark.

Aktuella fynd: 6G1h Västervikstorpet (1c9a) igenväxande betesmark (LD). 6G1i Virbo (1e3c) riklig i ekbackar kring säteriet (LD). Hammardal (0e5b) igenväxande åkrar och betesmark.

Ej återfunnen på följande platser: Oskarshamn (Österman ms, Dusén 1868). Kd Prästgården (Cederquist enl Sterner ms). Mh Hunö (platsen för primärbelägget).

Deschampsia cespitosa – tuvtåtel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1917).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Vallar, fuktig betesmark, skog, vägkanter, skräpmark.

[Deschampsia bottnica – gultåtel]

Uppgiven för Mh Jungfrun av Wahlenberg (1824) vilket sedan upprepas av t ex Hartman (1838), Scheutz (1857) och Sjöstrand (1863). E. Du Rietz som bedrev omfattande undersökningar på Jungfrun ansåg det "vara en myt att gultåtel skulle vara funnen på Jungfrun" (Växtbiologiska seminariets i Uppsala protokoll 13 november 1931). I DNF finns ett ark etiketterat "Jungfrun, midsommarnatten 1915", A. Johansson, en uppgift som snarast förefaller vara en denne skriftställares licentia poetica.

Deschampsia flexuosa – kruståtel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745) och belagd från Kd Bankhult 1860-talet (Regnéll i LD).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Torr, näringsfattig skog, hyggen, vägkanter.

Aira praecox – vårtåtel

Först publicerad av Scheutz (1861) från Misterhult och Dh Påskallavik samt belagd från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB).

Funnen i 42 rutor, ganska vanlig. Torr gräsmark, gärna på stigar i tallskog och på hällmarker vid kusten.

Aira caryophyllea – vittåtel

Funnen i 2 rutor, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Oskarshamn, N. hamnen (4e2i) i sanden vid järnvägsspår 1991 (LD). 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan sedan 1991 (LD).

Anthoxanthum odoratum – vårbrodd

Först publicerad från Mh Jungfrun av Linné (1745), omnämnd 1823 från Tu "I en hage på Syserums ägor" (Sjögren ms) och belagd från Oh Fallebo 1908 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Backar, ängar, öppna skogar, berg.

Holcus lanatus – luddtåtel

Först uppgiven 1862 från Oskarshamn av Österman (ms) och belagd från Dh Skorpetorp 1922 (O. Köhler i S).

Funnen i 47 rutor. Ganska vanlig men förekommer oftast bara i små bestånd. Vägkanter, vallar, övre delen av strandängar.

Ej återfunnen på Dh Runnö Rödskär (Sterner i S, 1928), ej heller vid Skorpetorp, platsen för primärbelägget.

Holcus mollis – lentåtel

Först belagd från Oskarshamn 1913 (O. Köhler i GB, LD).

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Vägkanter, framför allt vid grusvägar, i rabatter och på skräpmark. Ofta dominerande på igenväxande åkrar, särskilt nära kusten. Kraftigt expanderande sedan 1900- talets mitt. Köhler (ms 1913) omnämner den som tämligen allmän men anför senare (ms 1917) enskilda växtplatser (Oh Fallebo m fl ställen), något som han annars bara gör för ovanligare arter.

[Corynephorus canescens – borsttåtel]

Uppgavs växa "mellan Wirbo och Figeholm i Misterhults S:n" (Scheutz enl Sjöstrand 1863). Hylander (1966) tar upp en förekomst vid Figeholm, måhända enligt Sjöstrand. Inget belägg eller uppgift direkt från Scheutz har påträffats. Som växande på barlast vid Figeholm vore förekomsten ej omöjlig, men svårligen i det steniga området söderut mot Virbo. Borsttåtel har närmast påträffats vid Mönsterås bruk, inom hamnområdet.

Agrostis canina – brunven

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Publicerad av Sterner (1933) från Dh Gråberget samt från Mh Råsbäcke Fåreholme och Yttre Håmmeskär.

Funnen i 73 rutor, mycket vanlig. Kärr, fuktig gräsmark, sjöstränder.

Agrostis vinealis – bergven

Funnen i 73 rutor, vanlig. Berg, torr sandmark.

Agrostis capillaris – rödven

A. tenuis

Först omnämnd 1829 från Tu Krokstorp (Arenius ms) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Först publicerad från Mh Råsbäckegrunden (Sterner 1933).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Allsköns torra gräsmarker, backar, bryn, öppna skogar.

Agrostis gigantea – storven

Först uppgiven från Mh St. Bergö 1951 (Segelberg enl Sterner ms).

Funnen i 67 rutor, vanlig. Vägkanter, bryn, åkrar, trädgårdsland. Ökande och ett allt vanligare ogräs.

Agrostis stolonifera – krypven

Först omnämnd 1847 från Mh Örö (Holmberger ms) och publicerad från Kd Humlenäs 1920 (Sterner 1921).

Funnen i 75 rutor, mycket vanlig. Havsstrandängar, sjö- och åstränder, fuktig lövskog, dikeskanter.

Calamagrostis epigejos – bergrör

Först belagd från Mh "Jungfrun, strandbacken ovanför bryggan" 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och uppgiven från Mh Långö 1919 (Sterner ms).

Funnen i 60 rutor, vanlig. Torr, stenig eller sandig mark, grusiga vägkanter.

Calamagrostis canescens – grenrör

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Mh "Jungfrun, litet kärr SO Sikhamn" 1918 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Kärr, stränder, mader, fuktig skogsmark.

Calamagrostis canescens × stricta – grenrör × madrör

Ej återfunnen. Denna hybrid har ej speciellt eftersökts.

Äldre fynd. Uppgiven från Dh Em (Dusén enl Holmberg 1922). Belägg saknas och bestämningen kan ifrågasättas då madrör C. stricta ej har setts i trakten. Närmaste aktuella växtplats för den arten är vid Ryningsnäs i Mörlunda sn.

Calamagrostis purpurea ssp. phragmitoides – brunrör

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6G5i Viksjön (4b0b) på en berghylla, det. J. Christoffersson (LD).

Calamagrostis arundinacea – piprör

Först publicerad från Kd Humlenäs (Sterner 1921).

Funnen i 64 rutor, vanlig. Torr bland- och lövskog. Ofta dominant i kustbandets steniga ekbackar men sällsynt på öarna – finns bara på några av de största i innerskärgården.

Phleum pratense ssp. pratense – timotej

Först uppgiven från Oskarshamn (Köhler ms 1913) och belagd från Döderhult 1916 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Vägkanter, renar och annan kulturmark.

Phleum pratense ssp. serotinum – vildtimotej

P. pratense ssp. bertolonii, P. pratense ssp. nodosum

Funnen i 21 rutor, ganska sällsynt. Torrbackar, vägslänter.

Phleum phleoides – flentimotej

P. boehmeri

Först publicerad av Holmberger (1780) från Misterhults sn och belagd från Oskarshamn 1800-talet (A. Lund i S). Första daterade belägg är från Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).

Funnen i 11 rutor, ganska sällsynt. Torrängar, särskilt på åsar. Minskande på grund av igenväxning. – Karta 189.

Aktuella fynd: 5G9d Bockara (3a1g). Hällängsslätten (2a5i). 5G9h Döderhult, backar ost kyrkan (4b3c). Humlekärrshult (4e7e). Lövgrensåsa (4b7f). Norrby (4b4d). Nynäs (3c9b). Rödsle (0a5e). 6G0f Äshult (1e1c). 6G0g Hycklinge (0e9j). 6G0h Glaboåsa (4e7d). 6G0i Havslätt (0a7a). Mockebo (1a5g). L. Saltvik, Trollkäringeberget (2b8c). 6G0j Draget (4a9d). 6G1i Hammardal (0e5b). Straffhagen (1d6d). 6G1j Dragskär (0a2a) ås. 6G3j Ström (0e5d). 6H5a Vinö (1d) torräng vid byn (Lihnell 1984).

Ej återfunnen: Dh Emmekalv (Sterner i S, 1928). Emmekalv och Lagmanskvarn (Sterner 1933). Lindö (Sterner i S, 1928).

Alopecurus pratensis – ängskavle

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913).

Funnen i 61 rutor, ganska vanlig. Införd vid vallodling. Arten har mycket skiftande frekvens inom olika delar av området. Renar, vallar, fuktig gräsmark.

Alopecurus arundinaceus – svartkavle

Först omnämnd 1843 från Misterhults skärgård (Wimmerstedt ms, som A. pratensis b nigricans).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt.

Aktuella fynd: 6H2a Glostad Ö, mot Åleholmarna (4a2d) gräsbevuxen strandkant (LD).

Alopecurus geniculatus – kärrkavle

Först omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Århult 1911 (Linderoth i OLV).

Funnen i 71 rutor, vanlig. Stränder vid sötvatten, kärr, fuktig mark, hällkar.

Alopecurus geniculatus × pratensis – kärrkavle × ängskavle

Funnen i 2 rutor. Troligen ej sällsynt, men otillräckligt uppmärksammad.

Aktuella fynd: 6G3f Laggartorp (0c3g) betesmark. 6G4i Misterhult (3d0e) åkerren (LD).

Alopecurus aequalis – gulkavle

Först belagd från Dh Skorpetorp 1922 (O. Köhler i S).

Funnen i 22 rutor, ganska sällsynt. Sjöar, pölar, hällkar.

I skärgården endast känd från 6H5b Strupö Ljungskär (1c9j). 6H6a Närmsta Holmen (2d5h). Älö by (0c0i). Samtliga enl RgK.

Ej återfunnen på primärlokalen, ej heller vid: Dh Vånevik (Sterner i S, 1928). Mh Huvudlösa [=Huvfallsö] 1920 (Brundin enl Sterner ms). "Jämserum, dypöl" (Vedelöv i OLV, 1961). St. Skaftvik (Sterner 1933).

Phalaris arundinacea – rörflen

Först omnämnd 1829 från Mh "Wid Wirbo åen" (Arenius ms). Först belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV) och därnäst från Dh Kolberga 1918 (A. Johansson i DNF).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Stränder vid sött och bräckt vatten, mader. Stundom på torrare mark vid bebyggelse. De senare förekomsterna kan möjligen ha sitt ursprung i att nedan nämnda form av rörflen med randiga blad, randgräs, har odlats och sedan somatiskt återmuterat till den normala typen.

Variation. Randgräs Phalaris arundinacea f. picta uppträder som kvarstående eller förvildad på ödetomter och vägkanter. Randgräs har påträffats i 4 rutor: 6G1g Skrikebo (2e1e). 6G3h Blomsterhult (3c9a). 6G5h Görlid (2b1f). Mörtfors (2e8i). 6H3a L. Laxemar (1a8g).

Phalaris canariensis – kanariegräs

Först belagd 1907 från Oskarshamn (O. Köhler i S) och Oh Valhall (Linderoth i OLV).

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 6G4h Brolund (0b3f) utfyllnad på skogsväg 1988 (LD).

Ej återfunnen vid Döderhult (A. Johansson i DNF, 1919), ej heller på primärlokalen.

Milium effusum – hässlebrodd

Först omnämnd från Mh Ramnebo 1867 (Edmark ms 1869). Belagd 1914 från Mh Jungfrun, Prästkås (E. Du Rietz i UPSV) och 1928 från Dh Emmekalv (Sterner i S).

Funnen i 62 rutor, ganska vanlig. Lundartad vegetation, även rikare granskog och särskilt välutvecklad och ymnig på hyggen. Närmast kusten inte ovanlig även i fattiga tallskogar på ursvallad morän.

Phragmites australis – vass

Först uppgiven från Oskarshamn av Köhler (ms 1913) och belagd från Oh Herrgårdssjö (A. Johansson i DNF).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Sjöstränder, åstränder, kärr, stränder vid Östersjöns vikar, diken, fuktiga täktbottnar.

Danthonia decumbens – knägräs

Sieglingia decumbens

Först publicerad från Mh Jungfrun (Erikson 1904) och belagd därifrån 1914 (E. Du Rietz i UPSV). Publicerad från Oskarshamns kommun av Ejneby (1974).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Naturbetesmark, övre delen av havsstrandängar, skogsstigar.

Molinia caerulea – blåtåtel

Först publicerad från Mh Jungfrun (Linné 1745), dock ej antecknad i Linnés dagbok (ms 1741). Omnämnd från Oskarshamn 1862 (Österman ms) och belagd från Dh Forshult 1911 (Linderoth i OLV).

Funnen i 72 rutor, vanlig. Stränder, kärr, fuktiga skogar, någon gång på övre delen av havsstrandängar.

Nardus stricta – stagg

Först uppgiven 1844 från Mh Örö (Zantezon ms) och belagd från Mh Jungfrun 1914 (E. Du Rietz i UPSV).

Funnen i 74 rutor, mycket vanlig. Frisk till fuktig, näringsfattig gräsmark, särskilt naturbetesmark samt på fuktiga skogsstigar.

Panicum miliaceum – hirs

Funnen i 4 rutor, sällsynt. Tillfällig, troligen spridd med fågelfrö. Skräpmark.

Aktuella fynd: 5G9h Varvet (3e6g) 1988 vid den då ännu ej igenfyllda torrdockan. 5G9i Grimskallen (4a3c) hamnutfyllnad 1987. 6G0i Drevstigen (0a4c) utfyllnadsmark 1986. 6G2j Högskulla (1a7d) utfyllnadsmark (LD).

Paspalum distichum – tvillinghirs

P. paspalodes

Funnen i 1 ruta, mycket sällsynt. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Grimskallen (4a2b) hamnplan 1989, det. S. Snogerup (LD).

Echinochloa crus-galli – hönshirs

Ej återfunnen. Närmaste aktuella fynd av hönshirs kommer från Timmernabben i Ålems sn.

Äldre fynd: Oh hamnen 1899 (Cederquist enl Sterner ms). Oskarshamn 1905 (O. Köhler i UPS). Insamlingen har samma datum och är sannolikt från samma plats som belägget Oh Fallebo 1905 (O. Köhler i S). Även samlad därifrån 1908 (Linderoth i OLV) och 1916 (O. Köhler i GB, LD, UPS).

Setaria viridis – grön kavelhirs

Först omnämnd 1854 från Oh "Nära Döderhultsvik" (Lund ms) och publicerad från Oskarshamn av Scheutz (1857). Första daterade belägg är från "Oskarshamn, på ett berg" 1909 (O. Köhler i S).

Funnen i 23 rutor, ganska vanlig. Berg, torrbackar, trädgårdsland, ruderatmark.

Ej återfunnen: Mh "Vinö i kornåkrar" 1800-talet (anonym i LD). Vinö 1800-talet (Holmgren i S). Krokstorp 1920 (Brundin enl Sterner ms).

Setaria italica – kolvhirs

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9i Gröndal (3a1c) vägkant 1978 (DNF).

Zea mays – majs

Funnen i 1 ruta. Tillfällig.

Aktuella fynd: 5G9h Åsa (2d2d) utfyllnadsmark.

Thamnocalamus spathaceus – bergbambu

Sinarundinaria murielae

Funnen i 1 ruta. Utkommen från odling.

Aktuella fynd: 5G9i Gröndal (2a9c) jordhög nära en handelsträdgård (LD).