| Biologiska museet i Oskarshamn |
- Start
- Samlingar
- Museet
- Djur
- Växter
- Bibliotek
- Samarbeten
- Årets växt
- Floraväktare
- Ölands flora
- Fenologi
- Fallebo gård
- Egna projekt
- Jätteträd
- Kallkällor
- Torpväxter
- Orkidéinventering
- Kulturmiljöer
- Kulturminnen
- Floristik
- Växtnytt
- Kommunflora
- Kryptogamer
- Oskarshamnsnatur
- Naturvärden
- Geologi
- Djurvärlden
- Besöksmål
- Naturpromenader
- Sällskapet
- Biologiska sällskapet
- Program
- Dokumentarkiv
- Våra exkursioner
- Exkursioner 2009
- Exkursioner 2010
- Exkursioner 2011
- Exkursioner 2012
- Exkursioner 2013
- Exkursioner 2014
- Exkursioner 2015
- Exkursioner 2016
- Exkursioner 2017
- Exkursioner 2018
- Exkursioner 2019
- Exkursioner 2020
- Exkursioner 2021
- Exkursioner 2022
- Exkursioner 2023
- Intern information
- Externa länkar
- Verktyg
Från våra exkursioner år 2014
| Lunchpromenad | Sörvik | Södra Vånevik | Götemaren | Storahorv |
| Stensö källa och park | De vilda blommornas dag | Slåtterblomma | Jungerholmarna | |
| Tjustgöl | Öland | Vållö | Fårhagsberget |
Lunchpromenad längs Skeppsbron 1 april 2014
Årets första exkursion bestod av en kortare lunchpromenad längs Skeppsbron. Vid samlingspunkten, Stadshusets entré, kunde vi se en ornäsbjörk, som redan hade centimeterstora blad och utvecklade honblommor.
Kring rådhuset finns fyra olika vårlöksarter, varav den sällsynta luddvårlöken tilldrog sig det största intresset. I terrassens mur mot Skeppsbron kunde vi konstatera att den förra året upptäckta murrutan var i hyfsat skick efter vintern.
I Brädholmens rabatter blommade bergbräsma, korsört, rågblomma, rödplister och skuggveronika. Under en hörsholmsalm växte en vacker grupp med ängsvårlök (bilden).
Vid trappan till Besvärsgatan har vi sedan åtskilliga år tillbaka lagt märke till ett bestånd med särdeles storblommig svalört. Den har dessutom en påfallande lång blomningstid, som både börjar tidigare och slutar senare än vanligt.
I grässlänterna längs bergbranten mot Besväret har som på så många andra ställen flera lökväxter spritt sig: rysk blåstjärna, vårstjärna, stor vårstjärna och vårkrokus.
Stensö hälsokälla och park 21 april 2014
I slutet på april år 2012 ordnade vi en exkursion till Stensö hälsokälla och park. Eftersom den utfärden tyvärr missgynnades av kyla och strilande regn beslöt vi att upprepa den innevarande år och kunde nu glädja oss åt betydligt angenämare väder.
Hälsokällan ligger i en lövskogsbevuxen sluttning och har sitt utflöde mot nordost. Källvattnet är mycket järnhaltigt med kraftig utfällning av järnockra som följd. Utflödet är ganska svagt och det inbjuder knappast till att dricka av vattnet. Ett brunnshus har tidigare varit uppfört över källan. Organiserad brunnsdrickning förekom i slutet på 1800-talet då även ett badhus vid prästården var i drift.
I lövskogen blommade mängder av vitsippor och vätteros, medan myska, tandrot, vårärt och platsens specialitet, nordlundarv, ännu inte hade hunnit i blom.
Närmare prästgården ligger parken Sans Souci, anlagd av kyrkoherden Carl Meurling under 1800-talets första hälft. På en stenig kulle, beväxt med huvudsakligen lind, har vindlande gångar röjts fram. Här finns sittplatser och bord av sten samt ett flertal resta minnesstenar. Bilden visar en sådan sten med namn på avlidna barn till Olof Meurling. Även på ursprungliga block finns flera inskrifter, vilka dock är svåra att läsa på grund av överväxande lavar och mossor.
Markvegetationen dominerades nu av vitsippor. Bredbladiga gräs som hässlebrodd, lundelm och lundslok spirade som bäst och kommer snart att ersätta vitsippsmattorna.
Tjustgöl 14 maj 2014
Vår exkursion till Tjustgöl inleddes med en vandring genom markerna strax nordväst om gården. De intas nu av lövskog, dominerad av ek och lind. Buskskiktet är kraftigt med främst hassel och hagtorn. Långt in på 1900-talet var detta en ganska öppen betesmark med hamlade träd. Vårfloran domineras av vitsippor och svalört med påfallande stort inslag av tandrot. Här finns gott om bredbladiga gräs, där man nu började kunna skönja vipporna på lundslok, lundelm och hässlebrodd.
En av anledningarna till att vi besökte området var att Sankt Pers nycklar påträffades här för några år sedan. Vi fann denna orkidé blommande i närheten av den tidigare växtplatsen, men ej exakt på samma ställe som förut. Förhoppningsvis tyder detta på att det finns flera plantor fördolda i den frodiga markvegetationen.
Från lundområdet vandrade vi söderut längs Tjustgölens östra sida till torpstället Lillängen. Utmed vägen finns åtskilliga imponerande jätteblock, varav ett, som ligger i solöppet läge var bevuxet med murgröna, vilken hade blommat under hösten.
Vid Lillängen kvarstår typiska torpväxter som påsk- och pingstliljor, pärlhyacinter, syrén, krusbär och fruktträd. I närheten växer en kanderlaberformigt förgrenad lönn, vilken har en omkrets av 320 cm i brösthöjd. På vår nätplats kan du läsa mera om vår inventering av stora träd och om torpväxter.
Sörvik 9 juni 2014
Ett av syftena med vår utfärd till Sörvik var att studera hur igenvuxna marker kan restaureras coh åter tjäna som betesmark för nötkreatur. Efter en vandring genom byn besåg vi ett sådant område, som röjts för drygt fem år sedan. Markägaren, Lars Wyckman, berättade om de praktiska och byråkratiska svårigheter som är förknippade med återställningsarbetet.
Den här hagen var tidigare helt bevuxen med träd och buskar med gles markvegetation. Man kunde se hur kvarstående öppenmarksväxter åter började ta området i besittning: blåsuga, gullvivor, jungfulin, tjärblomster, tulkört och ärenpris. Det var också glädjande att uppslaget av kvävegynnade växter som nässlor och hundkäx var mycket litet.
I hagmarkerna finns många tidigare hamlade träd, i vilka det finns rikligt med hålbyggande fåglar; även stora arter som knipa och skrakar. Det största träd vi såg var en alm, som mätte 512 cm i omkrets.
Från hagmarkerna gick vi ett kort stycke söderut genom öppen, betad skog. Det är numera inte ofta man ser sådan tilltalande terräng med bland annat örtrika grässvålar längs vägar och stigar. Ett par skogskärr tilldrog sig uppmärksamheten. I och intill det större av dem växte vattenblink, vattenklöver, ängsull, trådstarr, stjärnstarr och rundsileshår.
De vilda blommornas dag 15 juni 2014
Årets exkursion på de vilda blommornas dag hade vi förlagt till Ärnemar. Valet av område betingades av att man förra året anlade en promenadväg här, varigenom man lätt kan nå bland annat artrika strandängar. Dessutom finns det många olika arter längs de nya vägkanterna.
På en strandäng nära vägen växte rikligt med ormtunga, en liten ormbunksväxt. Vidare fanns här agnsäv, blåsäv, rödsäv, havssäv, havssälting, strandkrypa, segstarr samt glesstarr. Vegetationen på havsstränder utvecklas ganska sent och bland arter med litet mer markanta blommor hade nästa bara den äkta förgätmigejen hunnit slå ut.
I de grusiga vägkanterna fanns desto fler blommor utslagna. Blåeld, grönfibbla, rotfibbla, fältkrassing, nattljus, sandvita, baldersbrå, finsk fingerört och norsk fingerört hörde till de mer markanta. Vi lyckades också inom ett litet område få se åtskilliga av våra klöverarter: vitklöver, alsikeklöver, rödklöver, skogsklöver, harklöver, jordklöver och trådklöver. De två sista är gulblommiga och växte tillsammans med humlelusern, en likaledes gulblommig ärtväxt som stundom förväxlas med klöver.
Öland 15 juli 2014
För första gången anordnade vi en exkursion utanför det egna landskapet. Färden gick till Öland, där målet var sjömarkerna i Gärdslösa, på öns ostsida.
Sjömarkerna norr om Störlinge bodar var tidigare kraftigt igenväxta, men har sedan några år röjts och betas nu av ungdjur.
Längs stränderna växer kotula Cotula coronopifolia, en art som först sågs här 2013 och då i begränsat antal. I år var den allmänt spridd trots att den betas begärligt både av kor och gäss. Nära stranden påträffade vi en fascierad vägtistel.
Den tuviga, delvis fuktiga marken ovanför stranden är mycket artrik. Här finns många orkidéer, bland annat brudsporre, flugblomster, honungsblomster, krutbrännare och kärrknipprot. Andra arter vi såg var axveronika, klöverärt, knutnarv, loppstarr, majviva, slåtterblomma, smalruta och stallört.
Södra Vånevik 17 juli 2014
Vid Södra Vånevik vill kommunen exploatera ett område enligt en plan från 1940-talet, då bland annat strandnära bebyggelse var tillåten. Detta har väckt stark opposition bland de närboende och andra som känner områdets naturkvalitet.
För att informera om traktens naturvärden anordnade vi en exkursion under ledning av den lokala intressegruppen med Agneta Andersson i spetsen.
Området är ganska kuperat och det finns många tilltalande utsiktspunkter, till exempel vid det lusthus som bilden visar. I den bergiga terrängen växer många ståtliga och mycket gamla tallar och på ett par av dem kunde vi se den ovanliga talltickan.
Vånevik hade tidigare en en omfattande stenindustri och det finns ännu många minnen därifrån i form av rallbanor och utlastningsanordningar. Dessa kulturminnen har ansetts så värdefulla att man ville skapa ett kulturreservat i Vånevik, planer som tyvärr kan komma till korta om området exploateras.
Intressegruppen i Vånevik har mer information på facebook och namninsamling "Vånevik".
Slåtterblomma 24 juli 2014
Slåtterblomma Parnassia palustris har av Svenska botaniska föreningen utsetts till årets växt 2014. Det innebär att man befarar att arten är starkt minskande och att man önskar få in så många rapporter som möjligt om dess förekomst för att därigenom kunna belysa slåtterblommans status.
Under inventeringen av Smålands flora noterades slåtterblomma från dussinet platser inom Oskarshamns kommun. Vår exkursion hade som mål att försöka återfinna växten på några av dessa.
På den först besökta lokalen, väster om Bråbo, sökte vi ganska länge innan Dag Jansson (bilden) fann fem exemplar i stor knopp. Vid närmare granskning hittade vi ytterligare sex små bladrosetter i närheten. Det är troligt att det finns mer av arten i kärret och vi planerar ett förnyat besök i augusti när blommorna är fullt utslagna och lättare att se.
Nästa plats vi besökte var ett kärr vid Bjälebo. Här var vattnet uppdämt och det fanns inte längre förutsättningar för arten. Avslutningsvis granskade vi en tidigare växtplats vid Bockara där slåtterblomman hade förekommit rikligt på fuktig sand i botten av en täkt. Nu var täktbotten uttorkad och hade hunnit intas av tät, ung tallskog. Se blomjakten på YouTube.
Vållö 4 augusti 2014
Vår skärgårdsutflykt förra året gick till Vållö och då konstaterade vi att det fanns mycket mer att se på ön än man hinner med på en enda dag. Därför blev målet för årets skärgårdstur detsamma som 2013. Efter en vandring genom byn och efter att ha besett fiskehamnen vid Båtnäset, norr därom, koncentrerade vi oss på strandvegetationen söder om byn och på torrängarna vid Estenäs.
En karaktärsväxt på strandängarnas yttersta del är strandtåg (bilden) med sina styva, vasst tillspetsade strån. Litet högre upp, innanför en bård av strandkrypa, växer smultronklöver och klöverärt i sällan skådade mängder. Strandmynta, en kal ras av vattenmynta, är också vanlig på strandängarnas blötare delar.
Strandkämpar är en art som som når sin nordgräns på den svenska ostkusten vid Runnö. Den finns också på Vållö och vi fick se strandkämpar på några fläckar med mer eller mindre blottad jord, det vill säga i konkurrenssvag miljö.
På torrängarna hör backtrift, backnejlika, backglim, backblåklocka och bockrot till de växter som man främst lägger märke till. Tack vare bete, och kanske också sommartorka, som fördröjer igenväxning, finns ännu ganska stora arealer med torrängar på Vållö.
Götemaren 14 augusti 2014
Götemaren är en ganska stor klarvattensjö öster om Misterhults samhälle. Nära Koppramåla, vid sjöns nordöstra del, finns artrika torrängar på sandigt underlag. På en sydvänd bergvägg i närheten finns en av kommunens få växtplatser för hällebräken, som här växer i sällskap med gaffelbräken och svartbräken.
På torrängarna ned mot sjön finns bland annat axveronika, solvända, backnejlika, backglim och den hos oss alltmer ovanliga korskovallen.
Kring torpgrunden Sandhorva kvarstår arter som kaukasiskt fetblad, vårtörel, vintergröna och snöbär. Tidigare på året kan man också se snödroppar, pärlhyacint och påskliljor.
Bland undervattens- och flytbladsväxterna fick vi syn på både hårslinga och kransslinga samt ålnate, gäddnate, vattenpilört och styvt braxengräs.
Jungnerholmarna 7 september 2014
I bästa tänkbara sensommarväder besökte vi Jungnerholmarna i Fliseryd. Före rundvandringen på holmarna gav Lennart Melin en intressant exposé över platsens industrihistoria, från krutbrukets dagar via Jungnerfabrikens tillverkning av elektrodmassa, och vidare fram till dagens sanerade område.
Om saneringen och bakgrunden till den kan man läsa i en slutrapport från Mönsterås kommun.
Emån genomflyter området i flera kvillar och bland växterna i strandkanten lade vi märke till bland annat fackelblomster, strandklo, strandlysing, sprängört, vattenmärke, dyblad och jättegröe.
Grunderna efter de rivna fabriksbyggnaderna har täckts över med jord, som såtts in med en fröblandning som uppenbarligen tillfört åtskillliga främmande arter. Bland dem kan nämnas brödranejlika, cikoria, färgkulla, stortimjan, stäppsalvia, vildmorot och vingpimpinell. Ett annat främmande inslag utgörs av gråal som planterats på flera ställen.
Fårhagsberget 5 oktober 2014
Fårhagsbergets natureservat väster om Oskarshamn omfattar dels ett före detta domänreservat, vilket utgjordes av själva Fårhagsberget, dels hagmark och lövskog söder om Hammarsjön.
Barrskogen har i stort sett varit orörd sedan 100 år tillbaka. De äldsta tallarna uppges vara inemot 250 år gamla och på många av dem kunde vi se talltickor.
I den mossrika granskogen växte knärot påfallande rikligt, med uppskattningsvis många tusen bladrosetter. Däremot var det inte så många plantor som blommat i år.
De gamla träden och lågorna ger förutsättning för en mångfald av tickor. Allra vanligast eller i alla fall mest påfallande var klibbticka. Mer diskret var den mörkt färgade asptickan som sågs högt upp på äldre aspar. En särdeles iögonfallande art är brandticka, som växte på en högstubbe av gran i reservatets norra del.
Värd att notera är också mattlummer, som finns dels inne i skogen, dels i dess södra kant där den förefaller vara nyetablerad. Vi avslutade exkursionen i hagmarken inom reservatets södöstra del. Där finns bland annat åtskilliga stora ekar med rik lavpåväxt. Av kärlväxter som ännu höll sig fräscha märktes sommarfibbla, en art som sedan 2010 är rödlistad.
Storahorv 26 oktober 2014
Under hösten och vintern kommer vi att hålla en liten studiecirkel där vi skall lära oss några av de mer lätt igenkännliga arterna inom släktet Cladonia, renlavar och bägarlavar.
Som en upptakt till detta ordnade vi en exkursion till Storahorv, söder om Svalliden. Här finns bland annat stora områden med hällmarkstallskog, där särskilt rundhällarna är vackert bevuxna grå renlav, gulvit renlav, pigglav och även fönsterlav.
Bland de nämnda buskformiga arterna och framför allt på bergavsatser påträffades en rikedom av trattformade och fågrenade arter som bägarlav, fnaslav, kochenillav, kransbägarlav, rislav, stängellav och syllav.
Torsdagen den 13 november träffas vi på Biologiska museet för en genomgång av det material som vi samlade in. Vi hälsar alla välkomna – även de som inte var med på dagens exkursion.
| Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2016-11-26 |