| Biologiska museet i Oskarshamn |
- Start
- Samlingar
- Museet
- Djur
- Växter
- Bibliotek
- Samarbeten
- Årets växt
- Floraväktare
- Ölands flora
- Fenologi
- Fallebo gård
- Egna projekt
- Jätteträd
- Kallkällor
- Torpväxter
- Orkidéinventering
- Kulturmiljöer
- Kulturminnen
- Floristik
- Växtnytt
- Kommunflora
- Kryptogamer
- Oskarshamnsnatur
- Naturvärden
- Geologi
- Djurvärlden
- Besöksmål
- Naturpromenader
- Sällskapet
- Biologiska sällskapet
- Program
- Dokumentarkiv
- Våra exkursioner
- Exkursioner 2009
- Exkursioner 2010
- Exkursioner 2011
- Exkursioner 2012
- Exkursioner 2013
- Exkursioner 2014
- Exkursioner 2015
- Exkursioner 2016
- Exkursioner 2017
- Exkursioner 2018
- Exkursioner 2019
- Exkursioner 2020
- Exkursioner 2021
- Exkursioner 2022
- Exkursioner 2023
- Intern information
- Externa länkar
- Verktyg
Från våra exkursioner år 2015
| Fallebo gård | Byteshäll | Fanketorp | Fenologi | |
| Floraväktare Högsby | De vilda blommornas dag | Lomgölen | Fredriksfors | |
| Svindla kvarn | Örö | Källarholmen |
Fallebo gård, kryptogamer 2015-02-19
Vi inledde årets utflykter med en vandring kring Fallebo gård, där vi framför allt ägnade oss åt att studera mossor, lavar och svamp i hagmarkerna. Norr om gården restaurerades hagmarkerna för drygt 5 år sedan och man kan konstatera att resultatet blivit gott, inte minst på grund av ett väl balanserat bete av gutefår och hästar.
Vid denna årstid är det mest svampar på ved man får syn på: vinterticka Polyporus brumalis, raggskinn Stereum hirsutum, sidenticka Trametes versicolor, borstticka Trametes hirsuta, eldticka Phellinus igniarius och ekticka Phellinus robustus fanns inom området.
Lav- och mossfloran är kanske inte så artrik men i gengäld uppträder många av arterna i stor mängd. I hagen domineras synintrycket av cypressmossa som klär blocken i svällande mattor och av slånlav. Särskilt vildaplarna är fulla av den senare, som även dekorerar nordsidorna på lövträds- och tallstammar.
Floraväktarmöte i Högsby 2015-02-22
Sexton nuvarande och blivande floraväktare mötte upp på det informationsmöte som vi höll på biblioteket i Högsby.
Vi gick igenom de allmänna principerna för floraväktarverksamheten: vilka arter som ingår och bör prioriteras, hur man avgränsar lokalerna, hur man bedömer och anger mängden av respektive art etc.
Ett väsentlig moment som berördes är själva rapporteringen, som sker enligt nya rutiner. Dessa kommer vi att penetrera mer i detalj vid ett eller flera följande möten, och hoppas då också kunna anordna praktiska övningar.
Svindla kvarn 2015-04-19
I grannskapet av Svindla kvarn, som ligger öster om Fågelfors, pågår försök med att gynna förekomsten av mosippa. Här har arten tidigare vuxit i stor mängd, men som på så många andra håll minskat kraftigt, så att mindre än tio plantor fanns för fem år sedan.
Mosippan hjälps på traven på olika sätt. För tätt ställda träd tas bort för att öka ljusinsläppet. Allt för tät markvegetation glesas ut genom att rycka upp ris och ta bort mossa.
Den största insatsen görs emellertid genom dra upp plantor i kruka från frön som hämtas på platsen och sås i jord, även den från Svindla. Mycken kunskap har vunnits om lämplig tid för såväl sådd och utplantering som val och vård av planteringsytor.
Av bilden framgår att plantorna skyddas av trådburar, vilket är nödvändigt för att rådjur och vildsvin inte skall förstöra mosipporna. I dagsläget finns det ett femtiotal någorlunda stora plantor samt något dussin småplantor.
Byteshäll 2015-05-17
Vi samlades vid Solberga gård, för att vandra ned mot Byteshäll, som ligger vid Smältevikens innersta del. Vägen leder genom vacker, betad skog och torrängar fram till likaledes betade strandängar vid viken.
Lars Wyckman från sin närliggande gård i Sörvik arrenderar dessa marker och berättade både om betesdriften och platsens kulturhistoria.
Betet bidrar till att skogen hålls ganska öppen, med gräsbevuxna småvägar, där just nu blåsugan blommade i stor mängd.
Kring ödestället Byteshäll finns artrika torrängar med bland annat brokförgätmigej, glansnäva, knölgröe, vårarv, vårbrodd, vårtåtel och vårvicker. Berberis växer i påfallande många exemplar, vilka inom kort skulle gå i blom. Här finns även grönbladsbjörnbär (oskarshamnsbjörnbär), bland annat inne i den ladugårdsruin, som syns på bilden.
Det är alltmer sällan man träffar på betade strandängar, men här finns en vidsträckt sådan med lång beteskontinuitet. Växtligheten på den utvecklas relativt sent, men i den strandnära, sötvattenspåverkade zonen kunde vi bland annat se hirsstarr, hundstarr, kärrbräsma, spikblad och ängsull.
De vilda blommornas dag 2015-06-14
De vilda blommornas dag 2015 blev i viss mån en uppföljning av förra årets evenemang vid Ärnemar, i så måtto att vi följde motsvarande promenadvägar norr om hamnen, nämligen vid Homhällan och Kammarviken. Under 2014 försågs dessa vägar med belysning, och på den efter kabelnedläggningen omgrävda marken har en mängd växter etablerat sig.
Många av de växter vi fick se var just sådana som har förmåga att snabbt etablera sig på öppen mark. Dit hör till exempel flera ur de korsblommigas familj som dillsenap, hamnsenap, vägsenap, sandkrassing och sandtrav.
De ovannämnda arterna har däremot inte så stor konkurrenskraft, när växttäcket så småningom sluter sig. Bättre förutsättningar har perenner som ryssgubbe och sandvita, för att inte tala om invasiva arter som parkslide, oxbär och vresros, vilka kan ses i oroväckande stor mängd kring Homhällan.
Vandringens början var litet fuktig, men när det var dags för avslutande kaffe drog de sista mörka molnen bort. Längs vägen finns många bra platser där man kan slå sig ned och omgivningarna samt floran är mycket växlande. En promenad här vid olika årstider kan alltid bjuda på något nytt!
Örö 2015-06-29
Årets skärgårdsutflykt gick till Örö, långt ut i Misterhults övärld.
Från bykärnan vandrade vi mot Öudden i nordväst, längs en stig som leder över Örös bästa och artrikaste öppenmarker. Dessa intas tills större delen av torrängsvegetation, men fuktigare partier finns också. På torrängarna blommade blodnäva, grässtjärnblomma, ljus solvända, tulkört och vitmåra medan gullvivorna förstås redan gått i frö. Överblommad Adam och Eva kunde ses på något fuktigare avsnitt, tillsammans med toppfrossört som nu blommade som bäst.
Längs stränderna var växtligheten som vanligt yppig med bland annat stora bestånd av strandkvanne (bilden) och hampflockel, vilken ännu inte riktigt hunnit i blom.
Från Öudden gick vi tillbaka till byn genom en frodig lundvegation, där trädskiktet domineras av ek med inslag av al. På flera ställen finns också rejäla idegranar. I markvegetationen är rostbjörnbär helt förhärskande och mellan dess revor tränger mängder av högvuxen rödblära fram.
Slutligen gick vi ut på Grönskär i sydost där olika arter av rosor, nämligen hartsros, nyponros och stenros, blommade som bäst. I strandkanten och på hällarna utanför Grönskär lyste klöverärten fram med sin karakteristiska blekgula färg. Längs vägen tillbaka fann vi litet grand av korskovall, medan det var desto större mängder av släktingarna ängskovall och lundkovall.
Fanketorp 2015-07-08
Fanketorp ligger söder om Helgesbo inom Kalmar kommuns nordligaste flik. Nordväst om byn flyter Norrebäcken fram och kring den utbreder sig den artrika Fanketorpsängen, ägd av Hushållningssällskapet.
Till vår utflykt var föreningen Smålands Floras medlemmar inbjudna och totalt kunde vi räkna in 26 deltagare. Vi vandrade på ömse sidor av bäcken längs en sträcka av cirka 500 meter och kunde notera en stor mängd ovanligare arter, bland vilka många är rödlistade.
Orkidéerna brudsporre, Jungfru Marie nycklar, tvåblad och ängsnattviol blommade vackert. På ängarna fanns t ex jungfrulin, korskovall, slåtterfibbla, sommarfibbla och svinrot.
En parant art är brudborste, som växer i flera kraftiga bestånd i fuktigare partier utmed Norrebäcken.
I kanten av fattigkärr längs bäckens nedre lopp växer bland annat granspira och sileshår. I närheten växter också knagglestarr, en art som inte tidigare noterats härifrån. Loppstarr sågs i få exemplar och blev ett kärt men svårfångat fotobjekt (bilden).
Lomgölen vid Stensjö 2015-08-16
Enligt programmet skulle vi besöka Österdal och Råsbäck norr om Viråns utlopp. På grund av bockjaktspremiär valde vi i stället att besöka Lomgölen, cirka 1 km väster om Stensjö by.
Lomgölen är ett biotopskyddat område, vilket bland annat innebär att området har höga naturvärden. Det är skyddat för all framtid. Det är således inte tillåtet med åtgärder, som på något sätt kan skada naturmiljön. Till exempel så får fallna träd ligga kvar på marken.
Lomgölen ligger som ett glittrande öga med storskog runt om. Runt själva gölen växer både barr- och lövträd, t ex klibbal. Bland örter kan nämnas igelknopp, missne och skvattram. Ett slående och vackert inslag i skogsmiljön är den rikliga förekomsten av grova, höga och kvistfria tallar, många ca 200 år gamla. Tallticka observerades, vilket indikerar gamla (minst 100 år) och värdefulla tallar. Marken består av storblockig morän med mossöverdragna stenar. Bland växterna observerade vi knärot, linnéa och tallört. I lägre partier fanns bl a vitmossor. En riktig John Bauer-skog! Naturstigen får beröm för sin fina dragning genom skogspartiet.
Källarholmen 2015-09-06
Källarholmen ligger i Lyckefjärd, utanför Hammarglo by, norr om Mönsterås. På holmen finns rester av medeltida bebyggelse, ett större bostadshus samt sex mindre hus. Byggnaderna uppfördes sannolikt kring 1300-talets mitt men övergavs efter relativt kort tid.
En spång leder ut till Källarholmen och från den kan man bekvämt beskåda strandvegetationen med bland annat blåsäv, havssälting, kustarun, strandkrypa, strandmynta och strandtåg. Vid brons inre landfäste fanns rikligt med spikblad, som var särdeles storvuxen och här växte tätt med kärrsälting. Strax intill fann vi läkemalva i vasskanten. Läs mer om detta oförmodade fynd under Växtnytt.
En svit med bilder från Källarholmen, tagna i slutet av juli 2015, finns under rubriken Naturpromenader.
Fenologi 2015-09-24
Kjell Bolmgren från SLU i Uppsala, ledare för Svenska fenologiprojektet – Naturens Kalender – besökte oss och höll ett medryckade föredrag om detta projekt. Vi höll till i magasinet på Fallebo gård, eftersom vi har för avsikt att anordna ett fenologiskt observationsområde omkring gården, där vi skall följa bland annat vårtecken och hösttecken i naturen.
Det är till stor del träd och buskar vi ämnar följa, men även några vanliga örter och ris. De stadier vi noterar datum för är till exempel lövsprickning, blomming, fruktmognad, höstfärgning och lövfällning.
Efter föredraget vandrade vi genom området och tittade på ett antal av de utvalda träden. På bilden är vi just i färd med att försöka bedöma hur långt höstfärgen har kommit på en björk. Vi har en speciell sida där du kan läsa mer om vårt lokala fenologiprojekt. Där finns även länkar till det nationella projektet.
Fredriksfors 2015-10-04
Årets sista ordinarie exkursion gick till Fredriksfors väster om Oskarshamn. Här fanns sedan slutet av 1700-talet och fram till 1900-talets början ett järnbruk med tillhörande smedja. Tillverkningen baserades huvudsakligen på myrmalm med något tillskott av tackjärn.
Bertil Carlsson på Fredriksfors berättade om järnbruket och visade oss resterna efter byggnaderna. Man kan ännu tydligt se grunden efter smedjan intill Brukssjöns gamla utlopp samt kolhusets grund (se bilden) och uppfartsbron till det. Det finns också lämningar efter smältugnar och bostäder.
En bildserie från sommaren 2015 finns här.
Markerna hålls öppna genom fårbete och innehåller stora enar samt grova tallar och björkar. Ännu blommade en och annan backnejlika, blåklocka och smörblomma i hagmarken. Svamptillgången har varit klen hela hösten och vi såg inte stort mer än stolt fjällskivling, rättikmusseron, smörsopp, sandsopp och örsopp.
| Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2017-01-01 |