Biologiska museet i Oskarshamn |
Årsmöte i Fallebo | Figeholm NR | Ölvedals NR |
Stadsparken | De vilda blommornas dag | Bokhultet NR |
Mosippor | Ängsmossens NR | Dragskär NY |
Vårt årsmöte hölls även i år utomhus på Fallebo gård. Efter de formella förhandlingarna gick vi genom Lilla Hagen där vi följer flera olika träd och buskars utveckling och rapporterar iakttagelserna till svenska fenologinätverket. Mötet hölls på vårdagjämningen men ännu fanns inte många vårtecken att se. Hasselbuskarna hade i stort sett släppt sitt pollen några veckor tidigare och nu syntes de röda honblommorna i stort antal. I soliga lägen visade sig blåsippor medan vitsipporna ännu dröjde.
Vår lunchpromenad började på gamla kyrkogården där vi särskilt uppmärksammade vårlöksarterna: vanlig vårlök, dvärgvårlök, ängsvårlök och luddvårlök. Alla finns i rika mängder och intresset fokuserades givetvis på den ovanliga luddvårlöken. Ionom och kring stadsparken kunde vi räkna in minst tusen blommande skott, vilket är mer än vi noterat tidigare år.
Kyliga vindar från Östersjön gjorde att växtligheten i övrigt inte kommit så lång. Vi kunde i alla fall beundra en blommande buskrosling Pieris i parken innan vi avslutade med lunch på järnvägsstationen.
Inom ramen för floraväktarverksamheten gjorde vi en insats för att dokumentera förekomsten av mosippa i traketen av Trånshult, norr om Högsby. Här har tidigare funnits många växtplatser för arten, vilka dock har decimerats starkt på grund av avverkningar, vägbreddningar och täktverksamhet.
Figeholms naturreservat omfattar hela 222 hektar. Vid vårt besök höll vi oss till den östra delen: Dammarna, Kyrkgärdet och Stenhagen. Vitsipporna, vilka i år är ovanligt storvuxna, blommade som bäst och dominerade tillsammans med svalört markvegetationen. De föregående dagarnas värme hade gynnat bland annat gullvivornas utveckling även om långvarig torka började få växter att sloka inom de torrare partierna.
Ett trevligt fynd var slemsvampen sotägg Reticularia lycoperdon, som växte på en nedfallen ekstam och tillhörande stubbe. Läs mer på sidan Växtnytt.
På de vilda blommornas dag lärde vi känna lövskogsarter inom Fagereke naturreservat och ruderatväxter vid Hjortbergets skidbacke intill.
Ängsmossens naturreservat ligger i den nordligaste delen av Oskarshamns kommun, öster om Ishults samhälle. Reservatet är 98 har stort och utgörs nästan helt och hållet av myrmark. Bland kärlväxterna märks först och främst den rikliga förekomsten av mossnycklar. Inom vårt område där våtmarker inte är så vanliga, är arter som kallgräs, vitag och dystarr värda att nämna.
Vi fick också tillfälle att lära känna myrens dagfjärilar. På bilden studerar deltagarna ett exemplar av myrpärlemorfjäril, vilket var synnerligen mörkt färgat.
Ölvedals naturreservat ligger i Misterhult längs Marströmmens södra del och är 92 har stort. Vi ägnade oss åt den sydligste delen av reservatet, där kreatursbete har återupptagits på vidsträckta marker intill Ölvedals by. I anslutning till dessa betesmarker, ännu tidigare åker, finns blockrik ädellövskog med fuktstråk och rester av en gammal fördäming (bilden). Efter en mycket nederbördsfattig sommar var allt detta uttorkat.
Torkan medförde att ings svampar visade sig, förutom några välutvecklade svaveltickor Laetiporus sulphureus på döda lövträdsstammar. Blomskägglav Usnea florida är vanlig i trakten och vi fick syn på några nedblåsta exemplar i betesmarken.
Bokhultets naturreservat ligger vid Böta kvarn i Högsby kommun. Den grovstammiga bokskogen har en riklig och tät underväxt av idegran Taxus baccata. I de åfåror som genomtvärar området lägger man framför allt märke till den storväxta ormbunken safa Osmunda regalis. Under höstar som inte är så torra som innevarande brukar man finna den spektakulära koralltaggsvampen på multnande bokstammar men den här dagen fanns knappast en enda svamp i bokskogen.
Årets avslutande utflykt gick till Dragskär där vi ägnade oss åt strandens växt- och djurliv. På sandstranden, en biotop som inte är så vanligt i trakten, finns vackra bestånd av strandråg Leymus arenarius.
Bland brunalgerna på grunt vatten dominerar blåstång Fucus vesiculosus (med påväxt av Ectocarpus och Elachista) medan de grenar av sågtång Fucus serratus vi såg säkerligen var avslitna från bestånd på större djup.
Rödalger växer mest på större djup men påträffas rikligt drivande nära stranden, t ex ullsläke Ceramium, fjäderslick Polysiphonia fucoides och kräkel Furcellaria lumbricalis.
Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2023-06-08 |