| Biologiska museet i Oskarshamn |
- Start
- Samlingar
- Museet
- Djur
- Växter
- Bibliotek
- Samarbeten
- Årets växt
- Floraväktare
- Ölands flora
- Fenologi
- Fallebo gård
- Egna projekt
- Jätteträd
- Kallkällor
- Torpväxter
- Orkidéinventering
- Kulturmiljöer
- Kulturminnen
- Floristik
- Växtnytt
- Kommunflora
- Kryptogamer
- Oskarshamnsnatur
- Naturvärden
- Geologi
- Djurvärlden
- Besöksmål
- Naturpromenader
- Sällskapet
- Biologiska sällskapet
- Program
- Dokumentarkiv
- Våra exkursioner
- Exkursioner 2009
- Exkursioner 2010
- Exkursioner 2011
- Exkursioner 2012
- Exkursioner 2013
- Exkursioner 2014
- Exkursioner 2015
- Exkursioner 2016
- Exkursioner 2017
- Exkursioner 2018
- Exkursioner 2019
- Exkursioner 2020
- Exkursioner 2021
- Exkursioner 2022
- Exkursioner 2023
- Intern information
- Externa länkar
- Verktyg
Från våra exkursioner år 2018
| Reningsverket | Humlenäs | Fjärilar i Stensjö | Skjutbaneberget NY | |
| Luddvårlök | Biologisk mångfald | Björnö | ||
| Gullpudra | De vilda blommornas dag | Bokhultet |
Oskarshamns reningsverk 2018-03-13
Biologiska sällskapets första aktivitet utanför de egna lokalerna utgjordes av ett studeibesök på kommunens reningsverk vid Ärnemar. Just denna dag fick verket ta emot stora mängder dagvatten eftersom snösmältning kombinerad med regn satt in.
Luddvårlök 2018-04-20
På årets hitintills varmaste dag, 27° C, tog vi närmare kännedom om förekomsten av luddvårlök, Gagea villosa, i Oskarshamns stadspark och på intilliggande kyrkogård. Artens både svenska och vetenskapliga namn syftar på att stjälken och blomställningen är kort och fint luden.
Den plötsliga vårvärmen gjorde att alla fyra vårlöksarter, vilka finns i området, stod i bästa blom. Förutom luddvårlök växer här rikligt med vanlig vårlök Gagea lutea, dvärgvårlök G. minima samt ängsvårlök G. pratensis.
Luddvårlöken är mer konkurrenssvag än sina släktingar och uppträder därför mest där marken är litet glesare bevuxen, t ex under större träd eller i kanten av grusgångar.
En närmare presentation av luddvårlökens förekomst, så som den tedde sig år 2017, finns här. Arten är rödlistad i klass VU, sårbar. Förekomsten hos oss torde vara en av de rikligaste i landet.
Gullpudra 2018-05-10
Gullpudra är årets växt och vi har för avsikt att söka efter arten på dess tidigare kända lokaler inom kommunen. I form av en exkursion besökte vi två växtställen, nämligen ett källutflöde i alkärr vid Dragskärsåsen och bäckdråg vid sjön Jämsens västra sida (bilden).
Gullpudra är först belagd från Oskarshamns kommun genom insamlingar från Kristdala, Laggartorp av A. Meurling och Wilhelm Regnell 1862. Arten är först publicerad av Sjöstrand (1863) från"Christdala och Misterhult".
I senare tid har gullpudra endast anträffats på 8 platser inom kommunen. Utöver dessa förekomster finns ännu några äldre fynduppgifter. Ytterligare uppgifter om äldre fynd finns på sidan Årets växt.
Humlenäs 2018-05-20
Humlenäs naturreservat ligger intill sjön Hummeln söder om Kristdala. Speciellt för detta område är att här finns en isolerad förekomst av kalksten. Sjön Hummeln har ett stort djup, 61,5 m, vilket har åstadkommits genom ett meteoritnedslag. De kalk- och sandstenslager som då täckte urberget pressades ned och block därifrån har senare förts upp vid inlandsisens avsmältning.
Kalkblocken finns i huvudsak längs en åsrygg söder om sjön, vid Humlenäs. Här finns öppen naturbetesmark och lundvegetation, där särsklit vårfloran är anslående med en stor mängd blåsippor, lungört, sårläka och vårärt.
Några exklusivt kalkgynnade växter finns dock ej, med undantag av skogskornell Cornus sanguinea, som här har sin enda spontana förekomst i landskapet.
På åsryggarna finns många träd som hamlas. Bland arterna i markvegetation kan nämnas jungfrulin, knölsmörblomma, kummin, lunddraba, lundtrav. Buskskiktet expanderar väl kraftigt med nyponros, hartsros, luddros, spetshagtorn, trubbhagtorn och rundhagtorn samt framför allt slån.
Biologisk mångfald 2018-05-22
På den Biologiska mångfaldens dag genomförde vi en kvällsvandring vid norra hamnen i Oskarshamn. Valet av denna plats avsåg att visa mångfalden av arter som kan uppträda på en begränsad areal i ett urbant område.
Ett ovanligt men oansenligt gräs, vittåtel Aira caryophyllea, växer rikligt i sand och grus kring järnvägsspåren. Mer paranta är ryssgubbe Bunias orientalis och blåeld Echium vulgare, vilka bildar stora bestånd läng vägkanterna.
Bland andra växter vi såg blommande märks sandkrassing Teesdalia nudicaulis, sandtrav Arabidopsis arenosa och backtrift Armeria maritima. På en liten torrängsrest håller sig ännu backglim Silene nutans, backtimjan Thymus serpyllum, solvända Helianthemum nummularium och tulkört Vincetoxicum hirundinaria kvar.
De vilda blommornas dag 2018-06-17
De vilda blommornas dag genomförde vi i Södertornsområdet i Oskarshamn. Först besökte vi Västra begravningsplatsen och såg några av de växter som inkom då den anlades i början av 1900-talet och har förmått hålla sig kvar sedan dess. Mest anslående är vitfryle som dominerar kullarna i områdets västra del. Insprängda däribland finns bland annat gullhavre, parkgröe, backskärvfrö och "parkfibblor".
Kring vattentornet och Oscarsgymnasiet besåg vi vägkanternas och skogsbrynens flora. Årets svåra torka gjorde att många växter var nedvissnade. Bland dem som klarat torkan märktes blåeld, grönfibbla, kanadabinka, norsk fingerört, sandvita, taggsallat, ullört och väddklint. Var örternas blomning klen så var i stället många buskar i så mycket bättre blom. På slänterna mot Kikebodalen fanns rikligt med den väldoftande äppelrosen och japansk klängros sågs på flera ställen. Båda lär ha sitt ursprung från odling i närheten. Andra buskar i blom var alpgullregn, fläder, grönbladsbjörnbär, hybridsnöbär och stenros.
Nära Kikeboskolan fick vi sett ett några meter högt exemplar av äkta kastanj, till synes spontant uppkommet. Avslutningsvis kunde vi räkna in 19 exemplar av lungrot, en art som är rödlistad i klassen sårbar.
Fjärilar i Stensjö 2018-07-07
Denna lördagseftermiddag studerade vi fjärilar och andra insekter vid Stensjö. Vi gick genom markerna öster om byn där man både kommer i kontakt med Viråns yppiga vegetation samt ganska art- och örtrika torrbackar väster om ån.
Just under vårt besök föll ett, denna torra sommar efterlängtat, sakta regn vilket naturligtvis är mindre gynnsamt när man vill studera dagfjärilar. Detta till trots var det ganska många insektsarter vi fick se. Bland dagfjärilarna var det främst blåvingar och gräsfjärilar som flög.
Det växer mycket åkervädd på torrbackarna och i deras blomställningar fanns som vanligt gott om bastardsvärmare, där den vanligaste arten var klubbsprötad bastardsvärmare.
Björnö 2018-08-26
Efter den extremt varma och torra sommaren 2018 gjorde vi en utfärd till Björnö norr om Mönsterås, där vi studerade strandängarnas vegetation – en av de få biotoper vars arter inte var alldeles nedvissnade. Foderbrist under sommaren medförde dock att traktens strandängar blev hårdare nedbetade än vanligt.
Bland arter som är utmärkande för moränskärgårdens stränder fick vi bland annat se bunge Samolus valerandi, klöverärt Lotus maritimus, strandkämpar Plantago coronopus, strandmynta Mentha aquatica ssp. litoralis och rikligt förekommande strandtåg Juncus maritimus. Många av de strandnära tallarna är riktigt gamla, om än inte så grova. På flera av dem kunde vi se vackra exemplar av tallticka Phellinus pini.
Bokhultet 2018-09-23
Exkursionen till Bokhultets naturreservat i Högsby kommun syftade i första hand till att studera områdets svampar. Reservatet, som ligger intill Alsterån, intas av spontant uppkommen bokskog med rik underväxt av idegran.
Trots svår torka tidigare under året kunde vi se åtskilliga svamparter. Av den paranta koralltaggsvampen Hericium coralloides räknade vi in åtminstone ett femtiotal fruktkroppar på liggande, gamla bokstammar. En annan framträdande art på dem var porslinsskivling Oudemansiella mucida.
Bland markväxande arter som följer boken kan nämnas bokkremla Russula mairei, grönriska Lactarius blennius och stor lökbroskskivling Marasmius alliaceus.
Bland andra mindre vanliga arter uppmärksammade vi alsopp Gyrodon lividus (alkärr intill ån), alticka Inonotus radiatus (på alstammar), lömsk flugsvamp Amanita phalloides, grovticka Phaeolus schweinitzii (invid en gran) samt strimmig brödkorgssvamp Cyathus striatus (på blottad jord vid parkeringsplatsen).
Bland kärlväxter bör vi nämna den ståtliga ormbunken safsa Osmunda regalis invid Alsteråns kvillar och den högväxta hampflockeln Eupatorium cannabinum. I de nu nästan torra kvillarna växte den väldoftande kransmyntan Mentha × verticillata.
Vi tackar Dea och Rumar Carlsson, som berättade om traktens naturförhållanden och kulturhistoria.
Skjutbaneberget 2018-10-04
I soligt höstväder företog vi en promenad på den nu årsgamla gångvägen från hamnen till Havslätt. Från starten vid Humleplan kunde vi se en mängd arter, vilka blommade rikt efter en paus under sommarens torrperiod. Värda att nämna var blåeld, flenört, färgreseda, skuggnäva, vit sötväppling samt gulsporre och strimsporre tillsammans med hybriden dem emellan.
I skarp kontrast till de frodiga vägkanterna står omgivande bergiga och artfattiga tallskog som dessutom lidit svårt av sommartorkan. På minst ett 20-tal tallar växer tallticka.
Återvägen tog vi genom Humlekärrshults koloniområde, där rödfibblan blommade rikligt längs gångvägen.
Eftersom den 4 oktober är kanelbullens dag var tilltugget till kaffet givet. Lägg märke till alla bruna tallar och vissnade lövträd i bakgrunden på bilden från vår kaffepaus.
| Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2019-01-01 |