Biologiska museet i Oskarshamn |
Vattenverket | De vilda blommornas dag | Mörkret |
Hamnparken | Snöversnäs | More kastell |
Biologisk mångfald | Fjärilar i Stensjö | Stångehamn NY |
Biologiska sällskapets första aktivitet utanför de egna lokalerna utgjordes av ett studeibesök på kommunens vattenverk vid Fredriksberg. Ett tjugotal intresserade medlemmar hade mött upp och fick information om reningsprocesserna samt blev guidade genom anläggningen.
Med utgångspunkt från bogserbåten Nalle vandrade vi genom den nyanlagda Hamnparken via gamla lasarettet och längs inre hamnen till rådhuset. Svala vindar från Östersjön gjorde att krokus, vårstjärnor och blåstjärnor fortfarande blommade, fast de redan började slå ut för en månad sedan. Särskild uppmärksamhet ägnades åt vårlöksarterna dvärgvårlök, vanlig vårlök och ängsvårlök vid Fiskhamnen. Den senare sågs dock ej i blom, fastän det fanns mycket gott om blad av arten. Däremot blommade den ovanliga luddvårlöken särdeles rikligt på sin växtplats under en kastanj intill rådhuset.
På den biologiska mångfaldens dag uppmärksammade vi vilda växter i och omkring stadsparken.
Den svåra torkan 2018 skadade bland annat gräsmattorna, och på den blottade jorden fick många ett- och tvåriga växter möjlighet att ta över. Särskilt nävor (Geranium och Erodium) verkar ha en stor fröreserv i marken och snabbt kunna breda ut sig, t ex glansnäva, mjuknäva, skuggnäva, stinknäva samt skatnäva (bilden).
Ett överraskande fynd gjordes på den platå där restaurang Alphyddan en gång stod, nämligen ett exemplar av backsippa. Det är svårt att förstå hur den kommit dit; oss veterligen odlas den inte i parken. Att den kommit dit med sandutfyllnad verkar inte heller så troligt, eftersom arten är väldigt ovanlig inom kommunen.
I år förlade vi våra aktiviteter på de vilda blommornas dag till Havslätts badplats och dess närmaste omgivning. De vilda rosorna stod i sitt bästa flor och det fanns god möjlighet att studera flera olika arter.
Över huvud taget var blomningen särdeles rik, sannolikt som en följd av förra årets torka. Längs vägkanterna, inte minst de som grävts om förra året i samband med VA-arbeten, växte kraftiga exemplar av bland annat blåeld, fältkrassing, grönfibbla, hamnsenap, rockentrav, ryssgubbe och vallkrassing. En rödlista fibbleart, kejsarfibbla Hieracium eulasium finns på klipphyllor, och skymtar längs till höger på bilden ovan. Här finns en fullständigare förteckning över arterna .
Kring Snöversnäs gård finns inte mindre än 27 ha öppen mark. Efter ägarskifte planerar man att åter ta dem i bruk för bete och höskörd. Vid vårt besök informerade Bertil Karlsson närmare om hur man tänker sköta de forna åkrarna, hagmarkerna och fuktängarna.
Inslaget av skyddsvärda arter är stort, med bland annat slåttergubbe Arnica montana, slåtterfibbla Hypochaeris maculata och sommarfibbla Leontodon hirtus. Det finns dessutom gott om orikdéerna Jungfru Marie nycklar och grönvit nattviol. En art, med i Sverige inskränkt utbredning, är sträv nejlikrot Geum hispidum, som här finns i tusentals exemplar.
Under ledning av Ingemar Andersson studerade vi dagfjärilar och andra yrfän kring Stensö by. Efter en mulen inledning på dagen bröt solen fram och därmed blev insekterna riktigt aktiva.
De områden vi framför allt uppehöll oss vid var dels Viråns strand öster om byn. Där växer hampflockel i stor mängd och den arten besöks gärna av dagfjärilar.
Dels uppmärksammade vi den hävdade hagmarken nordost om byn. Växtligheten är omväxlande med huvudsakligen torrängsvegetation men med inslag av fuktpartier och sedan gammalt övergivna odlingsmarker.
Vi noterade följande dagfjärilar och flygande insekter: citronfjäril, gulvingad fältmätare, hedblåvinge, ljungblåvinge, lövmätare, nässelfjäril, påfågelsöga, silverstreckad pärlemorfjäril, skogspärlemorfjäril, starrgräsfjäril, tistelfjäril, älggräspärlemorfjäril, ängspärlemorfjäril och ängssmygare.
Ett par ovanligare arter, kattunvisslare och solvändebrokmal hade tidigare i år påträffats vid Stensjö men visade sig ej vid vårt besök.
Vår kvällsexkursionen till Mörkret avsåg att studera kvarstående kulturväxter vid en ödetomt samt växter kring den snötipp som ligger strax intill.
Torpet Stenhagen under Humlekärrshult, oftast kallat Mörkret, stod kvar intill 2007, då det avsiktligt brändes ned. Utöver de vanligaste torpväxterna som apel, plommon, kaukasiskt fetblad och syren finns här också arter, vilka relativt sent börjat odlas. Exempel utgörs av forsythia, paradisbuske och rönnsumak.
Kring snötippen inkom en hel del arter då den och dess tillfartsväg anlades för några år sedan. I allt större utsträckning tas snövallar bort från gatkanter och tippas här. Därvid kommer växtdelar och frön från gator och trottoarer hit och har goda möjligheter att etablera sig på tippens öppna mark. Som exempel kan nämnas hamnsenap, kanadabinka, rotfibbla, småsporre, strimsporre, taggsallat och vresros. En art som på senare tid blivit populär i odling är jättedaggkåpa varav spridda exemplar kunde ses.
Framför allt gjorde en stor mängd av den nyligen inkomna arter boerstånds intryck. Förutom att den växer på själva tippen och i väggruset fanns en hel del exemplar inne i anslutande tallskogsbryn. Vi har inte tidigare sett arten etablerad i mer naturlig vegetation och möjligen kan den ha gynnats av föregående års extrema torka, då förutvarande växter torkade bort och marken blottlades.
Texten ovan är hämtad från en informationstavla på parkeringsplatsen norr om More kastell.
Bilden visar hur några av exkursionsdeltagarna respektfullt närmar sig stupet ned mot Morån. Just här växer det lunglav på ekarna i bergbranten. På de flesta ställen stupar bergväggen lodrätt ned ca 30 meter och då platån intill är täckt med löst grus gäller det att vara försiktig.
Årets sista exkursion gick till Stångehamn, söder om Oskarshamn. Redan vid samlingsplatsen, Lilla Stångehamn, gjorde vi ett trevligt fynd. Där växte nämligen ett vackert exemplar av korallticka Grifola frondosa vid basen av en gammal ek.
Färden gick därefter till den sydöstra delen av Stångehamns ö. Här liksom på många andra ställen i närheten finns mäktiga snår av grönbladsbjörnbär Rubus muenteri, även kallat Oskarshamnsbjörnbär. Flera andra björnbärsarter finns in närheten, t ex spirbjörnbär, sötbjörnbär, skogsbjörnbär, hasselbjörnbär och spetsbjörnbär Rubus grabowski, sulcatus, nessensis, wahlbergii och gothicus.
I den bergiga skogen finns många riktigt gamla, grova och förvridna tallar. På flera av dem växer tallticka Phellinus pini. Flera av tallarna står torra, en del bortvissnade efter den extrema sommaren 2018.
Biologiska sällskapet i Oskarshamn | Sidan uppdaterad 2020-01-01 |